AllmäntTips

Loppi ♥ Childhood

 

Ibland är ni så tysta där ute, men då kan man alltid lura er att kommentera genom att köra en liten tävling 😉

Härligt att ni gillar dem!

Något annat jag tror att ni skulle gilla är att stödja Childhood?

Loppi har tagit fram en Loppipåse i tyg med fin illustration av Kitty Jutbring. Köp den och du stöjder Childhoods viktiga arbete för allas rätt till en barndom. Påsen kostar 100 kronor och för varje såld påse går 50 kronor oavkortat till Childhood. 

Påsen är tillverkad av återvunnet material och måtten är 41 x 37 cm. 

Childhood Loppi

 

Du köper påsen här!

 

 

Jag gav en till min syrra i påskägget, hon borde komma upp på ett Googlesök på ” Påse som handväska” ” Påse som badväska” ” Påse som extraväska” Påse bara för att det är fint” Kanske helt enkelt ” Påse”  🙂

Hon har en för varje outfit, hehe, men fastnar gärna på en i taget och använder dem tills det är trasor. Hon fick en av mig när Janelle och jag var på Idol och fick en goodiebag, men den var svart, nu är det vår och alltså blev det en Loppi/Jutbring/Childhood.

Jag använder däremot sällan påsar, beror mest på att jag har så mkt med mig och behöver fack för att hålla någorlunda reda på vart saker och ting ligger, men det är fint.

Kanske en fin Mors dags present? Eller bara för att, till nån 🙂 eller dig själv?

Dagens tips 🙂

 

Kommentarer

  1. Linda

    Läser men skriver inte ofta – om någonsin. Men nu gör jag det. Ett tips angående tygpåsar: de passar perfekt i cykelkorgen! Kan till och med få plats med två (om de inte är för fulla haha) så de har jag alltid med mig när jag cyklar ner till kvartersbutiken och småhandlar. Snyggt, miljövänligt och praktiskt. 🙂

  2. Ida

    Jag läser din blogg varje dag och brukar oftast lämna en kommentar. Ibland kanske man inte riktigt kommer på vad man ska skriva och jag håller med dig om att det kan bli lite segt ibland när väldigt få kommenterar. Tycker din blogg är väldigt bra och du alltid både ärligt och roligt.

    Carola: Ida <3 du har 596 kommentarer med din signatur, syns inte för er men för mig, och du är en av de flitigaste 🙂 Kram <3

  3. Mormor

    Hej jag det stämmer att man inte kommenterar men jag läser allt du skriver , ska kanske kommentera mera , du är då stark och positiv

  4. Lina

    Hej! Jag är också dålig på att kommentera men jag följer dig. Jag tror för att du verkar så himla skön, ärlig och genomsnäll person så finns det ingen som skriver taskiga kommentarer… så där går ju några bort direkt;-) Det hoppas jag ingen gör iallafall. Från det ena till det andra… anade du någonsin vad ditt ex höll på med eller drog han bara en dag? Blev han förändrad på något vis? Jag kan inte fatta att han lämnade någon som du. Önskar att jag var häften så positiv som du och glad och rolig. Själv tror jag alltid att min man kommer lämna mig och har så dålig självkänsla där. Fast vi har varit ihop i 25 år så litar jag inte på att han verkligen vill ha MIG, hur sjukt är inte det? Sedan gaskar jag upp mig och tänker… ” men då får han väl dra då om jag inte passar” svår balansgång där känslomässigt…;-) önskar dig en fin helg!

    Carola: Ja, du har rätt, jag får ytterst sällan taskiga kommentarer, och det är jag väldigt glad över:)
    Självklart visste jag att det var nåt som inte stod rätt till, men jag trodde verkligen att det var något vi skulle komma över, jag menar…25 år, nio ungar…kom igen det lämnar man inte bara!! Eller? Tydligen gick det alldeles utmärkt.. Han lät mig försöka, han lät mig krypa och hoppas och skyllde allt på mig, när det i själva verket inte fanns på hans världskarta att inte lämna, frågan var bara NÄR…och inte ett enda svar på något, bara ljug och hittepå och skylla ifrån sig på fjantiga klyschor istf att vara ärlig. Jag visste, men jag trodde inte att det skulle sluta såhär! Det var ju inte så att han helt plötsligt reste sig och gick utan det hade föregåtts av en period på ungefär 1-1,5 år, där han drog sig undan, fasade ut sig från familjen, var hemma ännu mindre än förr, hur det nu ens är möjligt, plötsligt inte svarade i telefon, blev förbannad så fort jag undrade något, och drabbades av svår paranoia – varför skulle jag ha reda på exakt var han var hela tiden?? Eh…men jag undrade typ bara vilken tid han kom hem så jag kunde anpassa middagen, eller om han hann hem så han kunde skjutsa edyl. På samma vis jag alltid gjort, utan att han tyckt det var märkligt.
    Han ville inte vara med mig, och han ville inte vara med barnen. Han ville bara vara på jobbet, och vem fanns där..? Jo hans thaibrud, uppfostrad att behaga mannen…Född och uppvuxen i Thailand, så jo, så är det, utan att vara rasist.Just henne hatar jag av hela mitt hjärta, och är glad om hon ramlar av jordens yta, och hon får det onda ögat av mig så fort jag råkar tänka på henne, för hur kan man? Övriga thaimänniskor har jag inget emot 😉
    Jag frågade, massor av gånger, men nä det var inget mellan dem…men han flyttade typ härifrån och dit, så jo..det var det visst va? Fegt och patetiskt. Jag har ingen respekt överhuvudtaget för honom idag, men jag är rädd för vad han kan tänkas hitta på för att göra livet surt för mig. Det finns egentligen inget han kan göra mer för att såra mig personligen, han har redan gjort allt, men det han kan göra nu är sånt som skadar våra barn,och för deras skull är jag orolig.
    Livet kan ta konstiga vändningar, och det är tur att man inte vet det i förväg..!
    Kram till dig, och klart att du är en fantastisk människa, våga tro på det, och tro att din man vill ha dig <3

    1. Lina

      Tack för att du tog dig tid att svara! Fy fan vilket svek. Vad fruktansvärt att man tror att man känner någon och lever med denna i 25 år och så en dag…en annan människa. Blir lika arg på ditt ex som du när jag hör hur det gått till ( och på den nya som visste han var gift) Hoppas att du mår bättre allt eftersom tiden går och att du en dag vågar möta kärleken igen. Stor vår kram till dig och dina barn!

  5. Anki

    Förlåt att jag inte har kommenterat på din sida på ett tag nu men är sån 😉 Ibland måste man bara svara och skriva av sig men i vilket fall som, så är jag inne på din sida varje dag o läser <3
    Soliga kramar från Skåneland

  6. Lola (Carola)

    Hej!

    Vi kanske e tysta ibland här ute, men att vi läser o är med dig, kan du ge dig den på!!

    Stora varma kramar härifrån.

    Du är bara så toppen på alla sätt!

    Kramizz

  7. Åsa

    Haha det är ett fantastiskt otacksamt gäng 😉
    Själv tror jag att jag läste i två år innan jag kommenterade första gången…

    Kommer ihåg att jag såg dig på Familjen Annorlunda och tyckte du och familjen var så coola och hade sådan ordning! Alla fördomar om stora familjer hamnade på kant om jag säger så. Mina två skapar ett kaos, eller är det jag 😉

    Trevlig helg på till dig 🙂

  8. Karin i Malmö

    Du har rätt ! Jag borde skriva oftare till dig. Du skriver alltid långa, roliga och tankeväckande texter och så tänker jag ut något bra att svara, men så blir det bara blaha när jag ska skriva.. Det vill sig inte riktigt.
    I alla fall, något som är trevligt här hos mig är att vi har fått ”metrologisk” ( heter det så ?? ) sommar sedan några dagar. Det är ljummet väder och sol, riktigt härligt. Det är min bästa årstid, våren, när allt blir grönt igen. Sen när den riktiga sommarvärmen kommer däckar jag och är inte alls till min fördel. Svettig, irriterad och migränen ligger på lur. Så nu ska jag gå ut i vår pyttelilla trädgård och njuta av min lediga dag !

  9. Syrran aka "Påsen"

    Påsar is king!
    O denna är hur fin som helst, lagom tjock, lagom långa handtag o dessutom himla snygg!
    Kan rekommenderas! 🙂

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing