Frågor & Svar
Frågor & SvarOkategoriserade

Svar på frågor:)

Så där! Det tog tid, och det blev långt men nu är det klart!

Jag började skriva när de hade uppdaterat wordpress verktyget som man skriver i, och det var superknöligt, och jag har fått ändra massor nu när de bytt tillbaka. Det blev konstiga styckesindelningar och mellanrum och allt möjligt. Jag har säker missat flera, och ber om ursäkt om det är fult.

Det var visst inte en så optimal uppdatering. Men ni får ha överseende. Jag är dessutom förkyld så jag skyller på ludd i huvudet och bröstet om något är helt knasigt:)

Tack för alla frågor, det var kul att svara på.♥

 

* Du är fantastisk och har klarat av mer än vad man kan kräva av en människa !
Men…när alla barn har flyttat-var är du då? Vad gör du? Vore så kul att höra om dina drömmar:))

   Tack! Ja det har varit väldigt mycket, betydligt mycket mer än vad jag någonsin skrivit om. Vissa saker ploppar upp i huvudet helt oväntat, minnen av saker han gjorde eller sa, elaka eller konstiga saker, och jag skulle så gärna vilja slå på Print och få en utskrift av vad som rörde sig i hans huvud vid just de tidpunkterna;) (Mest troligt skulle ett helt blankt papper komma ut..)Det är saker som är så långt bort från sans och vett och det som var han, att jag än idag baxnar bara jag råkar snudda vid dem. Märkligt.

När alla barn flyttat så är jag mest troligt en liten ledsen pöl på golvet. Jag hatar att de ska flytta, att de inte ska bo med mig längre. Kanske patetiskt, men sant. När jag grinat och brutit ihop tusen gånger om så gillar jag väl läget, och antagligen så blir det bra det med, men jag kan omöjligen föreställa mig ett liv då. Jag älskar mitt liv som det är idag, det är vad jag alltid längtade efter som ung, ett hus fullt av mina barn, en stor familj:) 

Ska jag drömma så hoppas jag på att kunna resa och upptäcka saker, det behöver inte vara långt, det finns mycket att se även inom Sverige:) Och sen förutsätter jag att jag kommer vara omgiven av mina barns barn.

 

 

* Kan du inte gissa vad du tror dina barn kommer att jobba med när de blir äldre. Vet att du skrivit att du önskar dig hantverkare  men kan du inte göra en ”seriös gissning” utifrån deras personligheter/intressen?

    Haha, ja jag hade ju hoppats på lite hantverkare, läkare och rika inom sport eller film;) men se det verkar skita sig. 

Om jag tittar på vad de vill, har fallenhet för och passar som så blir det ungefär såhär:

   Janelle – lärare, hon skulle bli en så förbaskat bra lärare, hon har tålamod och lugn och är superfin med ungar. 

   Patricia – något inom mode, stylist, hudterapeut, frisör. Hon har alltid älskat sånt och är duktig på det. 

   Robban – han är svår, han går el-programmet, men är inte så intresserad egentligen. Kanske något mera inom IT, eller bakom kulisserna på film, kanske specialeffekter. Han är värsta filmslukaren och har sett det mesta. Han vet inte än, men när han väl bestämmer sig så kommer han göra det han bestämt sig för:)

   Corrinda – hon har alltid sagt polis, men nu ligger det på hyllan, men jag tror att hon skulle bli en svinbra snut. Hon har ett sätt att avväpna människor med ett leende och en ärligt menad fråga, och är nyfiken och snabbtänkt. För det mesta;)

   Novalie – svår hon med, hon har inga egentliga intressen, siktar på att gå Sam beteende och kanske komma på vad hon vill. Hon gillar dataspel och kanske att hon funderar på något med djur. Svårt:)

   Trixie – det här är en Janelle i miniformat, samma lugna trygga, självsäkra personligheten som skulle passa utmärkt i en undervisande position. Kanske lärare hon med:)

   Lovelia – hon ska bli basketproffs;) Hon är inte lika självsäker som Trixie, snarare osäker och vill vara alla till lags. Kanske medlare nånstans;) Men först basketproffs. Ok:)

   Jordan – min lilla professor. Han kommer knäcka de svåra nötterna i framtiden, inom vilket ämne han nu väljer. Medicin, astronomi, kärnfysik. Eller så blir han historikprofessor:)

   Jamie – spelevinkfjanten. Det här är killen som aldrig kommer (få) flytta hemifrån, men när han gör det så drar han till Australien och surfar, eller klättrar i berg, eller dyker. Han är nog inte kostymtypen, utan mera Hakuna matata – det finns inga bekymmer:)

 

Vad har barnen för mellannamn?
Janelle Elisabeth, Patricia Christina, Robert Emil, Corrinda Maria,
Novalie Karin, Trixie Belle Vera, Lovelia Monica, Jordan Karl Napoleon,
Jamie Christer Unger. 


Hur har ni kommit på barnens namn?
–Herrgud, det här blir svårt att hålla kort! Jag testar:)
När jag väntade första barnet var alla fina namn upptagna av barn med svåra diagnoser, jag jobbade ju på barnsjukhuset.

Janelle hittade jag, för det är alltid jag som bestämt namnen, han har inte varit intresserad (tack och lov) i en serie som hette McCall, han hette Robert McCall dessutom;)

Vi har valt ett släktnamn i andranamn till alla barnen. Elisabeth heter jag, mamma, mormor och jag tror även hennes mamma. 

Patricia, det behövdes en maffigt namn att matcha upp Janelle, och Christina heter syrran, och massa andra i släkten.Sen blev det tvillingar, och på dåtiden fick man inte veta kön. Alltså behövdes två flicknamn och två pojknamn. 
Sally&Selma, Chelsie&Corrinne, Jordan&Julian, blev till sist Robert och Corrinda:) Corrinda hittade jag på till en saga jag skulle skriva i gymnasiet, det namnet fanns inte i Sverige då, och vi får komma ihåg att detta är innan ALLT fanns på internet.
Emil heter deras pappa, och hans farfar, och Maria hette farfarsmor.

Sen kom Novalie, jag ville ha med Nova men tyckte det var för kort och
började leta bokstäver, länge var Noelia med, men föll på att det inte var Nova. Karin efter min mormor som gick bort under min graviditet.

Trixie:) Ja, minns ni seriestrippen med Familjen Flax? De har en Trixie,
en liten krypbebis som älskar solen. Sen bodde vi faktiskt granne med en Trixie en gång, och så heter ju Bob Geldof (googla!) dotter Trixiebelle. Ända in i sakristian i kyrkan så velade jag, skulle ungen heta Trixie, eller Trixiebelle? Det blev två namn, och Vera är efter farmorsmor.

Lovelia. Det är en lek med bokstäver, Noelia var fortfarande så fint, men funkade ju inte ihop med Novalie tyckte jag, och började ljuda: Boelia, Coelia, Doelia, Moelia, Lovelia….LOVELIA!! Där har vi det:) Hon heter Monica, det är efter farmor, men eftersom hon avsagt sig sina barnbarn så tänker jag att det är efter de Monicor jag haft i mitt liv som jag älskat, som en fantastisk klasskompis, och min gamla dagmammas dotter:) Man får ändra sig:)

Jordan. Jag kunde inte släppa det namnet. Jordan Knight, från New Kids On The Block är ursprungsinspirationen:) Nu hade pappan ändrat sig, när tvillingarna väntades så avskydde han namnet, men när jag nu föreslog det så var det helt okey. Karlar! Man måste låta saker mogna,
helst ska de tro det är deras egna förslag också;) Nu började släktnamnen tryta, eller i alla fall de fina. Dessutom var det bråttom, Jordan var bara fem-sex veckor när han döptes, detta för att vi spelade in Familjen Annorlunda och de ville såklart ha med dopet.
Farmorsmors man, alltså farmorsfar, hette Thure Unger Napoleon. Ungarna tyckte det var ascoolt, så Napoleon skulle han absolut heta. Jag ville ha ett namn med som även har namnsdag, något flera läsare (och barnen)ondgjorde sig över, varför var det så viktigt? Men det var det för mig. Det blev Karl, efter min farfarsfar, tror jag det blir, och även efter barnens farbror.

Jordan Karl Napoleon, det namnet förpliktigar:D

Så kom Jamie. Jag låg och vilade på dagarna, och kollade på Jamie Oliver, på Blue Bloods där en karaktär heter Jamie och på nån annan serie med
en Jamie. Självklart skulle min son heta så. Han skulle även heta Christer, efter min pappa, det vägrade jag ge mig på, jag tycker det är ett jättefint namn. Men så föll det sig så, att Jamie föddes på den dag som hans farmorfar skulle ha fyllt hundra år. Det är ju ett tecken, och givetvis måste han ha ett av hans namn. Fan att vi använt Napoleon redan, det var liksom det enda namnet jag kunde tycka var ok. Thure hette vår kanin, och en pestig kille från bardomen, så det fick bli Unger. Det är inte ett fint namn, jag tycker det är ett efternamn, men vafan;)
Puh! Det var den korta versionen, ni fattar ju hur lång den långa är:)


Vilken linje går Robban & Corrinda?
– Robban går el, och Corrinda Sam beteende.

Tar de båda studenten i år?
– Nope, Robban slöade sig igenom första året så han går om.. men, å andra sidan löste han på så vis mitt problem hur fan jag skulle kunna vara på två utspring samtidigt 🙂


Vilka barn delar rum och vilka har eget rum?
  Idag delar Jordan och Jamie rum, och Lovelia och Trixie. Vi ska snart göra en omfördelning och då kommer enbart småkillarna att dela.

Vilka barn umgås mest med varandra nu när de är större? Minns att tex Novalie och Trixie var väldigt tighta när de var små?
  Killarna hänger ihop. Tjejtrissen är lite splittrad, Trixie är med både Lovelia och Novalie, bara inte samtidigt. De funkar ihop alla tre, men i vissa åldrar är det stor skillnad på fyra år, ibland ingen alls.
Alla de stora tjejerna tycker om att hänga med varandra här hemma när vi samlas, eller på utflykter/resor, men de är inte överdrivet tajta, men gillar varann:) Robbans favoritsyskon är Corrinda:) Men han är ju också omgiven av tjejer. Så småningom kommer ju hans småbröder och han att ha vuxit i kapp varandra så han får lite utbyte av killarna:)



Varje barns bästa/sämsta egenskap – och dina bästa/sämsta?

  Jamen den här är ju skitsvår!:) Alla mina barn är snälla, vänliga hjälpsamma, ärliga, glada och fantastiska. Sen har ju alla sidor som är mindre kul, en del är rätt slöa ibland medan andra kan ha humörsvängningar deluxe, men i det stora hela så är de kloka fina och rara:)

Mina är ju om möjligt ännu svårare! Jag vet min sämsta i alla fall, och det är att jag är morgontrött. Det är ju hemskt i världens ögon speciellt de som inte tycker det är nån big deal att kliva upp. Att jag sen, trots att jag är mer död än levande ändå kliver upp…vilket då är ett mission impossible egentligen, det räknas inte;) Det borde ju ha en egen guldstjärna liksom:)

Min bästa vete fan, kanske att jag är rätt problemlösningsfokuserad. Jag fastnar sällan i ett problem utan hjärnan går igång och funderar hur fasen jag ska lösa det. Sen går det ju inte ibland såklart. Jag är rätt glad och trevlig också:)

 

Vad skulle din drömsemester vara?

Ohh, jag har många! En är att bila igenom hela USA, kors och tvärs. En annan att besöka alla polynesiska öar, som Samoa, Tahiti osv. Australien och Nya Zeeland lockar massor. Jag vill dyka mera i tropiska vatten, jag vill klättra i berg, men är ju höjdrädd så det är en kontraproduktiv önskan;)

Jag vill ta med barnen på alla olika Disneylands, och resten av världens nöjesparker, det skulle de älska:)

Jag har massor av drömsemestrar! Både med och utan barn.


Hur är det att vara mormor jämfört med att vara mamma?

Det går inte att jämföra, det är två helt olika saker ju. Jag älskar att vara mamma, och att vara mormor är inget alls som det, utan det är ju mer att få låna en liten bebis en stund. Jag kan inte säga något om framtiden och Jack är ju liten än, men jag tänker att det är en bonus. Man kan låna och sen lämna tillbaka:) Fast jag skulle ju helst sno Jack för evigt….:)


Har du börjat skriva din självbiografi än?

Nej. Eller kanske lite, förresten. Jag skrev tio sidor i en inlämningsuppgift i skolan, som var om några specifika händelser. Det fick fin respons:) Men, det var inte så kul, jag kastas liksom tillbaka till då, och känslan kommer tillbaka. Det är jobbigt, och jag vet inte om det är värt det. Jag blev deppig och låg.. Men med tanke på responsen från läraren så skulle den troligen kunna bli rätt ok. Så vi får se helt enkelt, om jag orkar.

*Om man skulle råka möta dig, tar du illa upp om man hejar på dig då och presenterar sig kanske så du vet varför man hejade?

Absolut inte!! Jag älskar när ni hejar, och pratar lite, även om jag ofta i stunden blir oerhört överraskad:) Att få se vilka ni är, och att få snacka en stund det är så kul, så tro aldrig att jag tar illa upp! Tvärtom så gör det min dag, jag kan vara happyhappy länge efter ett sånt möte ♥

*Har du och din syster alltid stått varandra nära?

  Det har vi, men inte så nära som det nu har blivit de senaste åren. Vi började träna ihop och då träffades vi ju väldigt regelbundet och stod och snackade i timmar efteråt. Sen drog ju han, och hon klev in som den absolut viktigaste personen i hela mitt liv. 

Men vi har alltid haft en bra relation, även om hon i egenskap av lillasyster kanske inte fick vara med när vi var små;) Men, jag tycker att jag tog igen det rätt bra när jag tog med henne på Imperiet-konserter och sånt när hon var ganska ung:)

 

*Du har skrivit att du är sugen att fortsätta renovera huset, vilket av rummen är du mest sugen på att renovera?

Just nu är jag inte det minsta sugen, men det rum som kommer bli är det som idag är Robbans. Vi ska göra en rakad mellan rum och barn, och då passar vi på. Det är husets minsta rum, och när vi flyttade hit var det Novalies. Vi målade det rosa/lila, rosa uppe, lila nere och så en Nalle Puh bård som delade av. Jättejättefint! Men den bården rev Robban ner, såklart:) och under är det den gamla fula tapeten. Nån fuskade när han målade, och det var inte jag;) Idag vill ingen ha rosa/lila…så det ska målas om och eventuellt få nytt golv. 

Sen är det vardagsrum och mitt sovrum. Utan inbördes ordning.

 

*Jag tror jag har skaplig koll på ett ungefär hur gamla barnen är, men inte Lovelia och Trixie (älskar det namnet), så hur gamla är de?

Trixie är 13 år, fyller 14 i oktober, och Lovelia är 11 år, fyller 12 i september. Födda 05 och 07.

 

*Tycker du att du hinner med dina studier bra nu, efter du valde att hoppa av en kurs? Alltså så det känns roligt med dina studier igen?

JA! Det var ett smart val att hoppa av helt klart. Den kursen var ju den jag minst av allt ville gå, men det blev så att den tog mest tid, och alltså inverkade negativt på de andra två. Nu känns det superkul igen! Jag älskar på riktigt att plugga och lära mig nya saker, och de här skrivkurserna är top notch.

 

*Undrar så vad som hände med Smulan? Vill inte göra dig ledsen med den frågan, men jag undrar ändå 

Ja, jag vet att jag inte skrivit om Smulan, det var så djävulskt jobbigt just då och tog tid att komma över. Hon var lite skruttig, åt inte så bra och sådär, och låg mest och sov. Jag förväntade mig att hon skulle pigga på sig, sådär gör ju katter ibland. Men en fredag, efter kanske en vecka, så kändes hon så tufsig och ofin i pälsen, och katter är ju supernoga med det, så jag bokade en tid. Första lediga på måndagen. Under helgen sen så började hon äta, hon var ute och kändes mycket piggare, men jag kunde inte avboka tiden för det var för sent, så jag tänkte att jag går dit och får det konstaterat att hon varit sjuk men är frisk nu. Jag hade bett Patricia och Simon följa med på fredagen men tänkte att de inte behövde det nu. De hade ställt in sig på det så de kom ändå, så vi möttes hos veterinären.

Tack och lov! 

De kände och klämde och tog prover, det var svårt att sticka henne så efter några försök när det inte kom mer än några droppar så tog de henne till operation för att …ja inte vet jag, de har väl nåt annat där, eller så behövde hon hjälp. Uttorkad var hon, helt klart, men det i sig är ju enkelt att lösa med dropp. När hon kom tillbaka var Smulan så matt. Hon låg bara i väskan och var off. Det var jobbigt för henne helt klart. Proverna visade att hon var jättesjuk, hennes njurar hade i princip lagt av, och det fanns inget att göra. Man kunde i och för sig lägga in henne, vätska upp, sätta henne på dialys och då skulle hon kanske få några veckor till, men sen skulle hon bli lika risig igen. 

Det är inget alternativ att låta ett älskat djur lida. Veterinären var helt rak med att Smulan mådde skit, och att det var det bästa att hon fick somna in. Jag uppskattar så oerhört att inte behöva tvivla, att de är så raka och säkra. Proverna talade också sitt tydliga språk. På nåt värde som inte fick ligga över 200 så hade hon 1400… på nåt annat låg hon också skyhögt över, och det är ju svart på vitt att njurarna var förstörda. Jag hade annars inte kunnat tro på det, för i mina ögon var hon piggare och på väg tillbaka. Veterinären berättade att katter fejkar, när de mår skit så vill de ha tillbaka kontrollen och låtsas må bra, därför är det så svårt att hjälpa dem för det är redan försent när ed visar symptom. Jag såg det även på henne där, hon var så slut. 

Så vi fick ta ett beslut om att låta henne somna in. Jag kände mig som en jävla svikare, fler av barnen visste inte ens att hon skulle till veterinären, för det var ju inget att oroa dem med…

Men samtidigt, att ta hem henne, och säga ”Säg hej då till henne nu så åker vi in på onsdag och avlivar…” Nä, det går inte. Hon mådde ruttet och ingen skulle må bra av det. I de här lägena så hatar jag att vara den som ska besluta. Jag skulle helst vilja dra täcket över huvudet och låtsas som ingenting. Det var vidrigt jobbigt, vi grät alla tre och även om man vet att Smulan har det bättre så har ju vi det sämre, rent egoistiskt. Att sen berätta för barnen var om möjligt ännu värre. Herregud vad vi grinade! Allihopa. Den kvällen satt vi alla i soffan, ihopkurade och tittade på film, ET av alla filmer. De som ville fick stanna hemma dagen efter, och jag tror att de flesta gjorde det, alla var helt förstörda. 

Det var riktigt jävla jobbigt. Som alltid så tänker jag att jag aldrig vill ha djur igen… men det går inte att tänka sig ett hus utan katter. De tillför så mycket utan att egentligen kräva något i retur. 

 

Beundrar dig, du kan ju allt. Kram från mig

Tack snälla:)


*Kan du visa bilder på barnens rum? =)

Ja, men har inga så det får komma allt eftersom:)


*Får barnen alltid välja sina kläder själva eller finns det gånger du säger nej till de kläder de vill köpa?

De får välja själva. Är jag med så kan jag ju påverka på plats, och visst har jag sagt nej, men då handlar det mer om att det inte finns rätt storlek och de vill köpa en för liten. Köper de själva så är det ju bara att gilla läget. Jag kan inte säga att jag gillar allt de har, men det är ju heller inte jag som ska ha det på mig:)

De har ända sen de var små valt vilka kläder de ska sätta på sig på morgonen, jag har sällan stylat dem, utan låtit de välja fritt. Idag när de ser gamla bilder på sig så får jag ibland skäll. ”Hur kunde du låta mig se ut sådär??” Men det de glömmer är att alla andra också såg ut så:)

 

*Hej. Har aldrig kommenterat något i hela mitt liv, men nu är det fasen i mig på tiden jag har egentligen ingen fråga… mer ett konstaterande… vilken fantastisk kvinna du verkar vara!! Tack för att du delar med dig av ditt liv <3.

Tack snälla! Sånt här värmer så mycket mer än vad ni kan förstå:)

*Hur ser er boendesituation ut, äger du huset ensam nu eller har ”han dendära” fortfarande kvar sin del på papperet? I takt med att barnen blir större (snart är ju även Robban o Corrinda utflugna) är du sugen på att flytta till typ lägenhet?

Den ser likadan ut som förut. Just nu kan jag inte tänka mig att flytta, det här är mitt hem. Men sen förstå jag ju att när inga barn finns kvar hemma så skulle det bara kännas sorgligt att gå här ensam. Jag väljer att stoppa huvudet i sanden, för det är inget jag ser fram emot. Jag vill bo med mina barn, jag vill helst stanna tiden:) Vi får se helt enkelt.

*Jag skulle vilja se en rundvandring i huset på film. Typ instastory.

Noterat!!

*Inte för att jag vill snoka utan jag är intresserad av er planlösning. Du behöver inte visa in i rummen utan dörren kan vara stängd men mer: här är den och dens rum. Har aldrig fattat hur huset är planmässigt. Det verkar stort men ändå litet på nåt sätt skulle gärna se trädgården oxå.

 

 

Tack för en fantastisk blogg! Läser varje dag och har gjort i många år!

Jag har tänkt köpa en Bon Jovi cd eller vinyl vilken skulle du rekommendera? Jag gillar: Bed of Roses, You give love a bad name och Livin’ on a prayer m.fl. Finns det något bra samlingsalbum kanske? Tacksam för alla tips!

Jag kör Spotify:) Välj Bon Jovi och Shuffle så får man oftast det bästa. Jag har alla deras skivor,  men kan inte rekommendera EN för det finns så bra musik på alla:) SÅ Spotify, eller så finns det absolut samlingsalbum men jag har inte tvärkoll där.

Finns det någon skiva med någon annan artist du kan rekommendera?

Samma här, inga specifika skivor, men jag gillar ju massor. En lite mer okänd är Ryan Star, sen gillar ju jag massor. Guns n roses, Europe, Nickelback, alla gamla hårdrocksband – Metallica, Scorpions, Judas Priest osv. Men även Boyzone, New kids on the block, Cher, Elvis, Imperiet, Ebba Grön, Gyllene tider….jag är helt ostrukturerad i min musiksmak:)

Jag har en bred musiksmak så om du plötsligt vill ha en skiva av Dolly Parton så kan jag ge dig lite tips tillbaka! Jag har mer än 20 olika CD-skivor med henne och ibland tillsammans med andra artister, jag vet helnördigt men det bjuder jag på!Jag har sett henne live på en konsert i Göteborg och det var magiskt!

Dolly Parton har jag dålig koll på, men nog sjutton är hon en superduktig artist. Dessutom tycker jag hon är cool:)

Så nästa fråga är: vilken är din favorit konsert med utländsk artist (eller grupp)? Vilken konsert med svensk artist (eller grupp)?

Oftast är ju den senaste konserten den bästa just då:) Men topp tre är nog ändå utan inbördes ordning, Bon Jovi på Stadion 2013, Bruce Springsteen på Ullevi 2017, och Guns n roses på Friends 2017. Aningens osäker på årtalen på de två senare inser jag:)

Sen Robbies konsert på Ullevi 2013 var grym. Nickelbacks med.

Svenska är ju alltid Europe, sist jag såg dem vete fasen, kanske på Cirkus? Och Per Gessle i Botaniska trädgården i Uppsala 2018. Gyllene tider har varit helt magiska, och nu kommer de igen :):)

 

Över till Johnny Depp: vilken är din favorit film med honom?

Jag älskar Jack Sparrow! Så alla Pirates of the Caribbean., men han är grymt bra i allt han gör. The lone ranger, Edward Scissorhands, Kalle och Chokladfabriken… men även Sleepy Hollow, Sweeny Todd, Secret window. Äh, går inte att välja:)

Om du skulle flytta till någon annan stad i Sverige vilken skulle du välja? Varför?

Hm… vet ej. Kanske Göteborg? De pratar så mysigt där:) Men jag håller mig nog i Uppsala, det är ändå här mitt hjärta finns.

Har barnen träffat sitt syskon på sin pappas sida?
Har barnen några kusiner?

Nej. För dem finns inget syskon. 

Ja, de har tre kusiner.

 

Vilken linje går Corrinda och Robert? Kan du tänka dig att jobba med barn i framtiden? Vem av barnen är mest lik dig som person? Är det många som känner igen när du är ute, ser du dig själv som ”kändis”? Vad är det bästa med att blogga, händer det att du tröttnar ibland? Vad är största skillnaden med att vara mamma och mormor? Vad har du för framtidsdrömmar, kan du tänka dig att bo någon annanstans?

En del av dessa frågor har svar högre upp:)

Jag kan kanske tänka mig att jobba med barn i framtiden. Jag skulle isf vilja fokusera på barn & hälsa, för där ser jag ett enormt behov. Mest lik mig som person är så svårt att säga, de har alla något av mig, men ingen är en kopia. Vi tycker och tänker väldigt lika i det mesta.

Jag tror inte att speciellt många känner igen mig, det är ni som läser bloggen i så fall. Det händer att någon stoppar mig som sett Familjen Annorlunda, men oftare för något annat. Jag är absolut inte någon kändis, långt långt därifrån!

Det bästa med att blogga är först och främst att kunna se tillbaka. Att ha så mycket dokumenterat. Sen är det kontakten med ER. Det är så kul och givande. Jag älskar att skriva sånt som någon läser:)

Bloggen har gett mig så mycket på så olika plan, mer självförtroende inte minst, och nya vänner, ny upplevelser. Jag älskar att blogga, och hittills har jag aldrig ledsnat:) Det är mitt sätt att debrief:)

 

 

Bor i Norrtälje och åker till Uppsala ibland för att shoppa, riktigt trevlig stad faktiskt förutom att man håller på att bli påkörd av alla cyklister. Har du nåt tips på aktiviteter i Uppsala?Nånting man måste se eller göra när man är där? Tips på nån bra restaurang? Och vart fasen finns det gratisparkeringar i centrum?! Inte lyckats hitta nån när jag varit där. 

Haha, ja dessa cyklister är som yra höns, noll koll och tror att de har företräde överallt. De verkar inte begripa att de inte syns i mörker, och att det, oavsett om de har rätt, gör mycket ondare på dem än min bil om jag kör på dem….;) Galningar!

Vi har fina kulturgrejor, Domkyrkan, Universitetet, Slottet och Gustavianum. Gamla Uppsala högar med museumet är fint. Svårt att komma på saker i sin egen stad:) Det beror ju även på vad du är ute efter. Restauranger finns massor. Tzatsiki ligger coolt och har god mat. Egon var jag på nyss och gillade skarpt för det var ”rum i rummet” om man kunde prata utan att skrika.

Gratisparkeringar i city verkar vara ett minne blott:/ Men, de kostar olika mycket, så det finns de som kostar typ fem spänn efter sex, medan andra kostar 35kr hela dygnet.

 

Jag undrar när nästa renovering ska ske? Tyckte det var så kul att följa både bod och när du renoverade hall/trapp  du är duktig! mer sånt när tid, lust och ekonomi tillåter!

Vad kul att du gillar det, det är mycket roligare att gör det är man får feedback från er:)

Nästa borde jag påbörjat redan men vill inte, så jag skjuter upp det….:)

Kommentera

  1. Karin

    Tack för dina svar 🤗
    Och speciellt tack för svaret om Smulan, jag blev så berörd så tårarna rann, tack för att du orkade berätta ❤️
    Kram från mig

Frågor & Svar

Svaren på frågestunden:)

Plötsligt händer det;) Tusen tack ni tålmodiga underbara, och till er otåliga, tja..;)

Jag är ledsen att de dröjt, jag gjorde det inte med flit det vet ni. Det tog TID att svara på frågorna, för jag vill liksom inte bara hasta igenom det. Men nu så, håll till godo:) Jag hoppas att jag fått med alla, om nån saknar sin fråga, så hojta till.

Nu ser jag att alla mina smileys, eller många, blivit J..jag skev i ett worddokument, och jag orkar inte fixa det, så jag hoppas ni står ut! J är alltså lika med en glad smiley:)

Sama

Jag skulle vilja fråga hur du tänkt när du valt de kurser du läst/läser, de verkar spreta åt lite olika håll – har du någon plan/mål med dem eller har du mer valt det som låtit kul? Undrar eftersom jag själv står inför valet om jag skall ”förbruka” CSN på lösa kurser inom diverse roliga ämnen, eller om jag borde satsa på en ”riktig” utbildning istället…hur har du tänkt? Och de kurser du läst/läser, vilken nivå är de på? Gymnasienivå? Läser du enbart via folkhögskola, eller läser du högskole-/universitetskurser också?

 

Jag har en plan:) Först hade jag ingen när jag läste till Administratör, mer än att jag ville ha ett vardagsjobb, dagtid och inga helger/röda dagar. Så föll det på plats och nu är fokus på Hälsa. I år läser jag även journalistik, det är dels för att det låter kul, dels för att jag alltid velat bli journalist, dels för att jag kommer ha nytta av det i stort, och tidigare har jag läst olika skrivarkurser, för att det är kul, och för att utvecklas helt enkelt. Mitt fokus är dock på Hälsa, och det är enbart för det jag har CSN, så fyller jag ut upp till heltid med roliga (”obetalda”) kurser. Jag har läst på komvux och nu folkhögskola, och siktar på universitet så småningom, när jag har de grunder som krävs.

 

Lisa

Jag funderade på tvillingarna Robban & Corrinda nu när det är sommarlov. Vad gör de då? Min son är 14 år och vill helst sitta vid datorn hela dagen lång. Jag har för mig att Robban gärna spelar datorspel? Min son får spela vid dåligt väder men det är svårt att hitta på saker han vill göra utomhus. Han gillar inte sol och bad men i bland måste jag tvinga med honom.

Ångtvätt? Du skrev att du hade en ångtvätt till att göra rent luckorna i köket? Vad är det? Vi har vita köksluckor som är konstant lortiga…

Tack för att du delar med dig av din vardag!

 

Robban sover och spelar spel. Och tar hand om Doris, oj så bra den hunden är för honom, han kommer upp och utJ Han gillar inte sol, och bad han heller;) Corrinda är med kompisar hela tiden, dygnet runt oftast.

Ångtvätten är en liten maskin som ser ut som en handdammsugare, som man torkar av ytor med, asbra! Tror det är från Philips…men kan ha fel.

Tack för att du läser om min vardag J

 

Charlotte

Jag har en fråga om barn och mat. Jag har fyra barn varav den fjärde och sista i stort sett matvägrar. Hon har aldrig ätit burk-mat och inte hemmalagsd barnmat heller. Jag har testat ALLT! Det hon äter är samma som vi andra men då bara plockar hon i sig lite… En ärta hit och en makaron dit. Hon kan ALDRIG bli riktigt mätt. Hon älskar frukt och välling och är 14 månader.

Har någon av dina barn varit kräsna eller matvägrat långa perioder? Vad tror du det kan bero på? Har du något tips på hur man ska få sitt barn att äta?

 

Jag gav Janelle och Patricia burkmat, de älskade det, men sen kom tvillingarna som avskydde det…och jag fick börja laga egen, och sen dess har jag gjort egen. Jag gör inga stora grejor utan tar undan av den mat jag lagar till övriga innan jag kryddar, eller egentligen innan jag saltar. Nu använder jag sällan rent salt i mat, för jag gillar det inte, men eftersom barn inte ska ha salt så har jag inte använt kryddor som har det i sig, men däremot kunnat krydda med mkt vitlök edylJ De har alltså i princip ätit samma mat som oss från det att de börjat med käk. Jag har mixat det bara.

Men, jag har aldrig haft bråttom med mat, utan mina har ammat länge, och sen ätit välling länge, och bara suttit med vid bordet och plockat, som din lilla tjej. Tagit det godaJ Klart hon blir mätt på vällingJ

Jag tror på att barn är olika, en del är sugna på mat som väldigt små, andra inte förrän de blir kanske 2-3 år. Så länge hon äter välling och växer och frodas och mår bra så är det inget att oroa sig för, ytterst få friska barn har näringsbrist eller svälter sig, så vänta ut henne duJ Det kommer.

 

 

Camilla

Jag ska börja träna på Friskis och Svettis till hösten:). Jag såg att dem hade cirkelfys något som du har nämnt att du går på. Så jag undrar helt enkelt vad cirkelfys är för något och om man kan hänga med lätt på passet när man är helt nybörjare? Och hur ofta tränar du?

 

Jag tränar 3-4 gånger i veckan, mest Cirkelfys, men även lite annat, men det är favoritenJ Cirkelfys är helt enkelt en form av stationsträning/cirkelträning. Vi har nio eller tio stationer, med en övning på varje, ex marklyft, armhävningar, utfall edyl. Så kör man varje station i 45 sekunder, har sen 15 sekunder på sig att förflytta sig till nästa, och så nya 45 sek där. Ett varv, och så en hel minuts vila, (wow)innan det är dags för varv nummer två. Tre varv totalt. Klart att man kan haka på som nybörjare! Man gör helt efter sina egna förutsättningar, orkar man inte lyfta tungt så tar man en lätt vikt, eller ingen alls. Orkar man inte armhävningar på tå, så kör man på knä, Orkar man inte gå ner med ”ass to the grass” i knäböj så går man så långt man kan. Ett hett tips är dock att du tar det lugnt första gången…jag, syrran, Janelle..alla hade vi århundradets träningsvärk efter våra första pass;)

CF är KUL!!

 

 

Sanna

Jag har en fråga angående mat!? Och måste då först pointera att jag dömer dig inte. Men har märkt att du ofta skriver att ni ätit något som du inte tycker är ok och lägger då till att ni äter riktig mat mellan varven. Vad anser du är vällagad/riktig/mat från grunden som du lagar? Du verkar inte ha intresset (och jag har ett JÄTTE intresse )och jag får känslan av att du oftast enligt mig ta till snabba/lätta alternativ så som köttfärssås på burk. Varför inte stå för det eller skita i att pointera att du lagar riktig mat mellan varven? Det viktigase är väl att barnen är mätta i slutändan kan jag tycka?

 

Jag vill helst att vi äter så ren mat som möjligt. Inte så mkt tillsatser och grejs, utan enkel och ren. Det menar jag med ”riktig mat” J Jag fuskar med färdiga köttbullar, för barnen äter inte mina:/ och har oftast köttfärssås på burk som ett snabbt alternativ, och som något som barnen enkelt kan laga själva. Sen har vi fiskpinnar, korv och sånt, som jag inte tycker är sådär himla bra käk, men det funkar. Och det riktiga skräpet är ju Billys pizzor edylJ

Jag lagar oftast mat från grunden. Jag eller PatriciaJ Om vi äter 30 middagar i månaden så är säkert 26-27 lagade från grunden. Massa kyckling, lax, köttfärs, ibland nåt annat kött eller fågel. Få ingredienser, mest råvaran, krossade tomater, grädde och kryddor. Jag tycker inte om att laga mat alls, det är astråkigt, och jag gillar inte ens att äta matL Nej, jag har inga konstiga ätstörningar, men det är bara trist. Det tar tid, och medför en massa jobb;) En kock står på min önskelista helt klart.

Jag fuskar med färdiglagat mellan varven, och du reagerar på att jag liksom försvarar mig, men om jag inte gör deag inte gör det så fpå min önn varven, och du reagerar på att jag liksom försvarar mig, men om jag inte gör det så fpå min ön det så får jag massa kommentarer om att vi äter dålig mat;)

Hur jag än gör så har jag ändan bak;)

 

 

Sofi

Varför fixar du inte poolen åt ungarna?

 

Jag har inte riktig koll på VAD som är trasigt, för det första, för det andra börjar hela sargen rosta så jag är lite osäker på om jag törst fylla upp den, vore trist om den tippar;) För det tredje är jag borta stora delar av sommaren när vi har säsongsplats, inte i år dock..och den kräver massa skötsel för att vara fräsch, och det gör ingen av de stora som är hemma. Sen är det även en ansvarsfråga, jag tycker det är lite obehagligt att inte vara hemma och ha koll på den, även om den är inhägnad. Jag har en plan för den, men det kostar, och där faller det.. Men kanske till nästa sommar, i år har vi inte saknat den ens.

 

Nille

Är Petra homo/bi ? 🙂

 

Nix, sorry;)

 

Tina

Hade faktiskt en fråga till, nu när jag läst lite gamla inlägg. Robert hade borrelia va? Har han haft några men på grund av det? Har själv en son som hat det och fick penicillin och har funderat på om han kommer få några problem pga av det, har hört att man kan få det.

 

Jag tror inte att man får några problem efter avslutat pc-kur, utan det är väl om man inte upptäcker borrelian? Han hade den klassiska röda ringen runt något bett på armen, men i oktober… så fästing var inte riktigt min första tanke. Han fick visa den för skolsköterskan, och hon skickade honom till läkare. Penicillin i två veckor, och sen har det inte varit något mer.

 

M

Hej Carola!

Jag undrar om du är för eller emot abort?

 

Jag är för. Jag skulle aldrig göra en själv om det ”bara” var för att det inte passade sig att få barn just då, eller för att det var tätt inpå eller så, däremot har jag gjort fosterdiagnostik, moderkaksprov med fem av barnen och skulle ha gjort abort om det visat sig vara något fel. Häng mig om ni vill för det, men så är det. Jag hade aldrig utsatt mig för ett stick i magen om jag inte sen varit fast besluten att göra abort om det visat något. Det har aldrig varit aktuellt, tack och lov. Här är åsikterna så delade, men detta är min. Jag tycker inte abort ska användas som ett preventivmedel, utan ses som en absolut sista utväg. Man får ta sitt ansvar liksom.

Och nej, jag har aldrig gjort en abort. Jag har heller aldrig haft missfall, och är grymt tacksam över det.

 

Tiggi

Simskola…går/har barnen gått på det eller är de ”självlärda” ?

 

Uhh, mitt dåliga samvete! De äldre har gått på simskola i vår babysimsförenings regi, men sen lade de ner, och de mindre har inte gått. Det har resulterat i att de varit lite sämre än sina klasskamrater och någon har fått åka iväg på skoltid och övat. Jag vet inte om jag är så imponerad av resultaten från simskolor hos mina vänner och bekanta. Jag har många vars barn gått termin ut och termin in utan att lära sig… Jag försöker öva med dem på sommaren, men vi måste helt klart åka och bada även vintertid! Jag ska sikta på det i årJ

 

Sama

Vad är det viktigaste du vill att barnen skall ha med sig i livet när de vuxit upp – och hur arbetar du för att komma dit?

Funderar också på den här soppan med P – hur förklarar du för dem att hans kärlek till dem verkar ha tagit slut (?!), men att din aldrig kommer att göra det? Tänker att om jag varit i deras sits hade jag nog varit rädd för att förlora även dig någon gång – kärlek och omtanke har ju ”bevisligen” ett bästföredatum…? (om du förstår hur jag menar då)

Och har barnen råkat ut för plumpa/okänsliga kommentarer av tex lärare eller andra i den situation de nu befinner sig?

Hejar på er alla dar 😀

 

Oj…jag vill att de ska vara ansvarsfulla, ärliga, omtänksamma, empatiska respektfulla medmänniskor. Jag försöker bara lära dem rätt och fel, moral och vett och etikett. Att behandla andra så som man själv vill bli behandlad.

Förhoppningsvis är jag en hyfsad förebild.

Gällande soppan så orkar jag verkligen inte prata så mkt om honom, jag vet inte och jag begriper mig inte längre på honom, och då är det svårt att försöka förklara något så obegripligt…Det enda jag kan göra är att älska mina ungar 24/7, och alltid finnas där för dem, och det gör jag. Jag märker att de har det tänk du beskriver, det är väldigt tydligt de gånger jag varit iväg lite längre, det kan röra sig om en dag, eller ännu mer när jag varit i skolan i tre nätter, då är de väldigt måna om att vara nära mig. De söker ofta mitt godkännande i småsaker, och blir oroliga om de tror att jag ska bli arg. Jag försöker bara visa att jag älskar dem oavsett vad de gör.

Barnen har inte fått några kommentarer av lärare eller vuxna, däremot fick ju Corrinda en fråga på ASK om Toy var gravid. Det höll på att knäcka henne, och det var många tårar. Hon visste inget, och faktum är ju att han inte berättat det för alla barn än idag, utan bara för fem av dem ( Robban, Trixie, Lovelia, Jordan och Jamie)

TackJ

 

Elin

Först vill jag ge kred för en sjukt bra blogg!

Fråga 1: om toy skulle komma och försöka prata med dig och vilja ändå ha en kontakt skulle du acceptera det då eller be henne fara långt nånstans?

2: vi farmor inte heller ha kontakt med barnen?

3: har farmor manipulerat per att hata dig? Och tycka mindre om barnen eller har han gjort det på egen hand? Kramar i massor!

/ Elin

 

TackJ

  1. Jag kan aldrig respektera Toy, och jag kan aldrig acceptera det sätt som hon valt att sköta det hela. Hon äcklar mig. Så svaret är NIX, hon kan fara åt skogen. Jag vill aldrig se henne, och gör jag det så kan hon räkna med ett offentligt uppträde:/

Nej, det kanske inte är så moget, men jag tycker verkligen att hon är ett kräk.

  1. Farmor…tja, hon säger sig vilja ha det, men gör inte ett enda dugg för det. Vad hon har för anledning att inte höra av sig/komma på kalas edyl det vet jag inte. Eller jo, enligt henne så är det ju att hon aldrig känt sig välkommen hos mig…vilket är en efterkonstruktion deluxe. Jag har alltid gillat henne. Dock inte nu längre;)
  2. Jag vet inte. Men jag tror det. Inte medvetet kanske, men jag är helt övertygad om att utan henne hade det hela varit mindre infekterat. Eller med ett annat handlade från henne, tex att uppmana honom till att söka hjälp för att reda ut sina egna tankar, i stället för att kontakta advokat. Jag nekade honom aldrig att träffa barnen, det var han själv som aldrig bad om det. Och då blev det på nåt sätt mitt fel?

 

Josefine

Vad kul med frågestund

  • har ditt ex kontakt med dom stora barnen?? Via sms eller om han träffar dom
  • har din syster några barn??
  • hur har det gått med huset?? Får ni bo kvar??
  • ska du plugga i höst oxå?
  • kan du inte visa lite bilder på ditt hus. Är väldigt nyfiken på hur det ser ut runt om o även inuti. Om barnen har egna rum osv.

Tack på förhand o tack för en jätte härlig blogg

 

Sporadiskt. Delvis. Aldrig med Janelle. Sällan med de andra tre, men det händer.

Nej, syrran har inga egna barn, men mina ungar tror att de är hennes åxå;)

Huset är samma visa som tidigare, så jag vet inte vad som händer.

Ja, jag ska pluggaJ Love it!

Och ja, jag kan försöka visa lite hur huset ser ut..men det är konstant stökigt;)

TackJ

 

Cappicio

Hej!

Först måste jag bara säga att jag är grymt imponerad av dig. VD för hela familjen själv:-)

Min första fråga är…. Vem av din barn har fått mest egenskaper efter dig.

T.ex vem har ditt humör, vem har din humor osv

Du liksom jag tränar en hel del så min andra fråga blir. . Du har aldrig funderat på att leda egna klasser/grupper ?

Liksom slå två flugor i en smäll. . Träna och få betalt för det . (eftersom många funderar kring var du får din inkomst ifrån)

Och min tredje fråga blir, tv igen är det något du skulle kunna tänka dig att göra? Kanske inte FA men det finns ju andra program t.ex ensam mamma söker 😉

Ditt bästa husmodersknep?

Som småbarnsförälder antar jag att du läst en hel del barnböcker, din favorit barnboksförfattare ?

 

Svar: TackJ

Svårt, alla har några av mina egenskaper både dåliga och bra!

Nej, jag har aldrig funderat på det, jag törs nog dels inte, sen är det svårt att ha en fast tid jag MÅSTE vara där, med tanke på att jag har svårt att få barnvakt mellan varven. Det skulle nog gå, vill man så löser man det, men jag har inte tänkt på det. Än kanske;)

 

Jag skulle absolut kunna tänka mig tv igen, och barnen skulle älska det. MEN, deras far vägrar att gå med på det. Det har varit aktuellt med helt andra saker, tex ett inslag om träning, där jag skulle prata hälsa i Vardagspuls på 4an, men som han tvärvägrade. ( Barnen skulle filmas i en vardagssituation för att illustrera hur jag fick ihop logistiken) Eller när vi var med på Liljas dop, då var det ett evigt tjafsande med produktionen för att han ville ha ett manus och vägrade skriva på godkännande att barnen skymtade i TV. Han trodde att vi skulle vara med en säsong till i FA. Och det ville han till varje pris stoppa. Han är nämligen livrädd för att hängas ut, och säger sig ångra Familjen Annorlunda, och vill skydda barnen från sånt. ( sig själv alltså, men skyller på barnen) Han säger sig få mängder av folk som kommer fram och tycker saker och tror att de vet saker om honom…men oj då;) Skulle han kanske tänkt på lite tidigare va? Innan han dumpade oss på det sätt som han gjorde;) Ungefär hela anledningen till att han vägrar mig ensam vårdnad är för att kunna hindra mig och barnen från att vara med på TV. Mer eller mindre hela rättegången handlade om min blogg och ev Tv-medverkan…som alltså INTE är aktuellt, suck.

Så svaret är JA, jag och barnen skulle kunna tänka oss att vara med i något passande om tillfälle gavs, men han kommer sabba det. Bara för att han kan.

 

Mitt bästa husmorsknep? Hm…vitlök på onda öron helt klart! Hacka vitlök, lägg det i en kompress som läggs mot örat, och öronvärken avtar. Har man tur kan man mota iväg en öroninflammationJ

 

Favorit barnboksförfattare är såklart Astrid Lindgren, the one and only.

 

 

Jenny

Har scrollat genom alla frågor och hittills tror jag ingen hunnit fråga det jag tänkt fråga om 🙂

Jag undrar hur ni kom fram till namnen era barn har?

Undrar även vad du tänkt arbeta med efter avslutad utbildning?

Läste förlossningsberättelsen, när du fick Jamie

 

Så klart jag kom på en fråga till när jag just skickat iväg de förra… 😉

Apropå några av barnens talsvårigheter; vet ni vad de beror på?

Det verkar iaf som de får bra hjälp av det jag läst på bloggen.

 

Svar: Namnen på barnen har varit svårtJ Jag jobbade på barnsjukhus när jag väntade Janelle och alla fina namn var ”upptagna” av konstiga jobbiga diagnoser..dessutom skulle mitt första barn vara en gosse som skulle heta Richard. Men så fick svågern barn ett halvår innan oss, en son som fick heta Rikard, så det var ju kört;) Nej, de visste inte om att det var ”mitt” namnJ Vi hade ett enda namn som kändes bra när vi åkte in till förlossningen, och det var Janelle, så det var tur att det blev en tjej. Det kom från en Tv-serie, där nån biroll hette så. Sen hade vi satt ribban liksom, med lite ovanligare namn så Patricia kändes bra, passade ihop med Janelle. Tvillingar sen då…på den tiden talade de inte om vid UL vilket kön det var, så plötsligt skulle det bestämmas fyra namn..Två kill och två tjejnamn. Jag ville ha Jordan och Julian om det blev två killar, och Chelsea och Corrine om det var tjejer. Eller Selma och Sally. En av varje var svårt, och eftersom pappan dissade både mina pojknamn, med anledningen att de var ”bögiga” ( ja, rätt homofob) så hade vi till sist ett namn och det var Robert. Två killar hade blivit katastrof;) Corrine byttes till Corrinda, för jag kom ihåg en saga jag skrivit på gymnasiet där hjältinnan hette så.

Novalie, jag ville gärna ha Nova, men det var för kort, och lekte med bokstäverna tills det blev Novalie. Trixie, eller Trixiebelle, är från serien Familjen Flax, och även en grannflicka vi hade förr. Och faktiskt en liten hyllning till Bob Geldof, som ni får googla, men Do they know its christmas, är inte bara en härlig låt utan det var ett initiativ från den mannen som var helt unikt. Hans dotter heter Trixiebelle. Våran Trixie har Belle som andranamn.

Lovelia, det började bli svårt med tjejnamn, så det var lek med bokstäver igen, och det här namnet är det allra vackraste tycker jag.

Jordan, jodå, till sist får jag min vilja igenom, och nu hade det glömts bort att det var gayigt;) och Jamie borde blivit en Julian, men innan han föddes vimlade det av Jamies överallt, Nakna kocken, karaktärer i serier osv. så plötsligt en dag bara kände jag att det var ju så barnen som väntades hette. Och eftersom jag aldrig haft så mycket att diskutera med gällande namn, det har inte varit så intressant, så har jag inte behövt jämka så värst mycket, och mer eller mindre ensam bestämt dem. Jag hävdar att om det är jag som väntar, föder och ammar, så är det inte mer än rätt att jag får bestämma namnJ Nej, jag har inte valt namn som han motsatt sig, men med kvinnlig list kan man komma långt;)

 

Jag tänker mig att jobba med hälsa i någon form, men har ännu inte utkristalliserat exakt hur. Men förebyggande, och att göra det till något roligt, en livsstil för de folk jag jobbar med. Att få in hälsotänket på ett naturligt sätt överallt.

 

Talsvårigheterna ska visst vara ärftliga, har nån sagt, men ingen vet egentligen vad det beror på. Vi har fått superhjälp med framför allt Lovelia, som backade väldigt mycket i sitt tal när han stack, och det är jag otroligt tacksam för. Annars hade hon inte alls varit där hon är idag.

 

 

Ann

Hej!

Jag undar hur det gick till när du fick reda på att han träffat Toy?

Hur länge hade dom träffats innan du visste?

Visste Farmor hela tiden?

Gick han eller slängde du ut honom?

Skulle någonting nu få dig att ta honom tillbaka?

Ska han bli pappa igen?

Vad tycker du och barnen,dom äldre om det?

 

Svar: Ja, hur? Ni vet hur det sägs att man ”bara vet”? Och så var det, jag bara visste att något var fel. Det började strax efter att Jamie föddes, och det tog inte lång tid in på den hösten innan jag fattade misstankar. Som han nekade, när jag äntligen vågade fråga…för jag var ju livrädd för svaret! Och som han fortsatt neka, än i denna dag har han INTE bekräftat för vare sig mig eller barnen att de är ett par.

De jobbade ihop i några år innan, men det hände något den hösten.

Farmor säger sig inte veta. Men å andra sidan så har hon sagt en massa saker som sen visat sig vara osant.

Han gick, efter ett gräl, där jag förvisso sa att Gå då, om det är det du vill. Och då gick han, och kom aldrig tillbaka. Och sa aldrig något mer.

Det finns ingenting som skulle få mig att ta tillbaka honom. Den enda möjligheten att jag skulle ens fundera på att förlåta honom är om de opererar bort en stor hjärntumör, som suttit på personlighetscentrat.

 

Ja, han ska bli pappa igen. Och det är vidrigt och får mig att må illa. Varför? Jo för att han har skyllt hela skilsmässan, på min önskan om ett sista barn, och detta trots att han sa att han funderat på skilsmässa i över ett år när jag började prata om ett sista barn. Tidsaxeln stämmer definitivt inte. Inte nog med det, han ägnade all sin kraft åt att få mig ledsen, han hånade mig, sa ”. Det där tionde barnet kan du glömma!” ”Jag ska aldrig ha några fler barn”,” Vi är för gamla” ”Det är sjukt att vilja ha ett tionde när man har nio fina friska” Du är sinnessjuk som vill ha ett till” Han trampade på mig, ville verkligen göra mig ledsen, och tog ideligen upp det till diskussion bara för att kunna dräpa mig med elaka ord om att jag inte skulle få det jag så hett önskade. När han stuckit, så sa han till folk att det blivit för många barn, Jordan och Jamie borde aldrig fötts…Han hade aldrig velat ha så många barn, och jag har tvingat honom till det, varit den enda av oss två som velat ha fler barn, och varit oerhört drivande. Man skulle kunna tro att jag haft honom instängd i en grotta och bara tagit upp honom till sängkammaren för att bli befruktad;)

Jag har fått ta mycket skit från hans sida av släkten över att det blivit så många barn, som att jag på något vis varit ensam att bestämma det, men idag har jag inga fler, medan han skaffar sig ett till, så där motbevisar han ju sina egna ord. Jag hoppas att de inser det.

Med det som bakgrund, och med tanke på att han skiter högaktningsfullt i sina barn förutom de få timmar han har umgänge, så skulle man kunna säga att det är skit att skaffa sig ett barn till. Han säger att han inte har råd/tid med de han har…men skaffar gladeligen ett till. Nä, jag kräks på det. Ja, jag är såklart jätteledsen över det faktum att han gjorde mig så illa, behandlade mig som skit, vägrade mig det han nu skaffar själv, och skyller hela sitt handlade på att jag tvingat på honom en massa ungar.

Barnen är jätteledsna över att han ska få en unge som ska bo med honom hela tiden, när han bara träffar dem ibland, Jordan sa: Då får pappa en annan liten kille som får bo med honom, det är inte kul…. Lovelia sa: Varför vill pappa ha ett nytt barn när han inte vill bo med oss? Är inte vi lika bra?

Så jag hatar honom för det, det var ungefär det värsta han kunde göra med tanke på ALLT.

 

 

Nina

Har de stora barnen en ”egen” relation med sin pappa? Träffas de?

 

Svar: Det är olika. Han har brutit helt med Janelle, men säger att det är hon som brutit med honom, skyller på någon annan igen…

Patricia och Corrinda messar han med ibland, eller de messar när de vill ha pengar;) och ibland tar han med dem på bio och middag, och Robban har varit på hockey och speedway nån gång. De har ingen regelbunden och nära kontakt, och har aldrig haft. Alla de här fyra har egna mobiler och hade det när han stack, men ändå hörde han inte av sig till dem på många månader. När Corrinda och Patricia fick höra om den nya ungen, så tappade han väldigt många, av de redan få han hade, poäng där, de anser att det är sjukt, och tycker att man tar hand om de barn man redan har först. Han står lågt i kurs i deras ögon, men de tycker synd om honom. Kuratorn jag pratade med sa att vi kvinnor är knäppa;) Det är inget synd om människor som gör sina egna val, då får man stå för dem, men vi kvinnor tycker alltid synd om dem, och skulle sluta med det;)

Novalie har det väldigt jobbigt, och vill inte träffa honom alls.

 

Karin

Jag skulle vilja veta dina tankar om det här med bloggande. Hur kom det sig att du började. Hur har ditt skrivande förändrats över tiden. Vad har bloggen betytt för din personliga utveckling. Hur lång tid tar det, i genomsnitt, att skriva ett inlägg. Hur många följer din blogg. Vad får du av Loppi i form av råd, stöd och utbildning. Vad styr valet av ”bloggleverantör”.

 

Svar: Jag älskar min blogg, och jag älskar feedbacken från er! Jag har alltid skrivit, och när internet kom så hängde jag i olika forum, och så småningom blev det en blogg, jag hade svårt för att hålla inläggen korta…hehe, no shit;)? Jag har alltid tyckt att skriva dagbok varit lite tråkigt, för jag vill berätta för andra vad jag gjort, inte bara ha det hemligt, så blogga är perfekt för mig, jag har kvar min dagbok, och jag får berättaJ Jag tror att jag skriver ungefär lika som jag alltid gjort, jag är rätt personlig men inte privat, jag kan stå på Ica och prata med en bekant om det jag skriver, och jag tänker alltid (nästan) efter ett extra varv innan jag publicerar.

Ett inlägg kan ta en timme, eller tio minuter, det beror på vad jag skriver om, om jag halvglor på Tv samtidigt, om jag sitter på dagen eller kvällen. Men i snitt kanske en dryg timme per dag. Och den timmen är rolig, jag gör det aldrig för att jag ”måste” eller känner mig tvingad. Att blogga kommer för mig från hjärtatJ

Sen tänker jag ”Blogg”, många gånger per dag, som i Ack Värmland ” Dä här ska upp på blöggen det!”;) och ofta ser jag fram emot att få berätta saker för er.

Loppi står bakom mig och ger mig en del utbildning, stöd och råd, och många roliga inbjudningar till event edyl. För mig känns Loppi hemmaJ Jag hamnade här för att Mirka var här, och jag trivs så bra.

 

Ulrika

Det känns som du vigt ditt liv åt att vara mamma. Min fråga är, skrämmer det dig att det en dag blir tomt och helt tyst?

Har själv bara två barn och nu när de blivit större och ibland båda är hemifrån blir det obehagligt tyst och tråkigt.

 

Svar: Jo, som fan! Jag är en sån person som avskyr förändringar, även om de är bra så är det alltid jobbigt när det gamla invanda ändras. Jag har grov ångest över att barnen växer och blir stora, men samtidigt vet jag ju att så ska det vara! Jag överlever nogJ Kanske…;)

 

Popcorn

En massa bloggfrågor: Bloggar dina barn? Om de vill göra det, vad skulle du ge dem för råd? Kan man leva på att blogga och hur kommer man dit? Brukar du jämföra antal läsare med t ex Mirkas blogg?

 

Svar: Janelle bloggar. Patricia och Corrinda har gjort, men inte nu. Jag ger dem bara rådet att vara sig själva och att tänka efter innan, och att vara försiktiga på internet överhuvudtaget!

Ja, man kan leva på sin blogg, men jag är inte där (än?) så jag vet inte hur man kommer ditJ

Nej, jag jämför inte siffror, eller jo ibland, det är kul att ha lite koll;) men inte så att det är på allvar.

 

Nettan

Fråga; är barnens far, nya kvinna och farmor bjudna på jamies kalas? Känns ju lite knasigt om du blir upprörd över bjudningen som ej blev at till 01 åringen om du inte bjuder in till barnkalas själv. Det skulle kanske bryta isen lite att ni helt enkelt måste vara hövliga mot varann. Inte lätt att vara i toys sits heller. Barn är anpassningsbara och skulle om ni övriga behandlar varann respektfulltfullt och visa att man kan umgås på ett moget sett o glömma grållet för att tag. Tror barnen skulle må mycket bättre av att få höra att toy är snäll och vill träffa barnen. Barnen är ju inpräntade att toy är dum och som närmast förälder kan man inte tillåta barn att stå fast vid dessa fåniga uttalanden. Vinnarna blir ingen, bara förlorare och det är så sorgligt.

Svar: Nej de är inte välkomna hit. Det är de som satt ribban, och jag tänker inte vara den som återigen förväntas fixa så att allt blir bra. Farmor har förklarat krig mot mig av nån anledning, och jag fikar inte med fienden;) Dessutom har jag barn att ta hänsyn till, barn som inte vill träffa dem. Jag har bjudit in tidigare för den delen, till att fira jul tex, men det avslogs med nån taskig kommentar. Jag kan ta ett nej, men jag vägrar att tjata.

Toy… vem fan bryr sig om hennes sits? Hon har satt sig i den alldeles själv. Hon gör bäst i att hålla sig borta från mig. Barnen vill inte träffa henne, och det bör hon respektera. Hon ÄR dum, eftersom hon inte backade från en gift man med nio barn. Det beteendet vill jag inte att mina barn ska tro är accepterat, man är ärlig och gör slut först innan man inleder något med någon annan. Jag pratar så lite det bara är möjligt om både Toy, farmor och pappa. Har man inget snällt att säga kan man lika gärna vara tyst, så ingen behöver tro att jag sitter och präntar in mina åsikter, och indoktrinerar dem. De är fullt kapabla att tänka själva. Men kom inte och säg att det är synd om Toy.

Vad det gäller att behandla respektfullt så är det något som jag gärna skulle vilja bli också, inte bara att det krävs att jag ska vara det;)

 

Neta

Var Jamie planerad?

 

Svar: Alla barn är planeradeJ Även om det tydligen bara var av mig.. 😉

 

Bibbi

Jag har två frågor.

Har han vi inte nämner vid namn, någonsin tagit ut föräldra dagar? Eller skrev han över alla dagar till dig?

 

Svar_: Han har tagit ut några fp-dagar, mest för att de annars frusit inne, men han har aldrig varit hemma ensam med barnen, mer än några dygn när jag var i London. Däremot har hans jobb tidigare tillåtit att han varit hemma med ungarna mycket i perioder, så han har varit en närvarande pappa. Förut.

 

Ann-Sofie

Har du funderingar på att spara ut din lugg?

Spelar Robban tennis fortfarande?

 

Svar: Nja…kanske, men det är högst opraktiskt och hänger i ögonen hela tiden;) Ja, Robban spelar tennis, men bara för skojs skull, för träningen, inte för att tävla. Hans eget val, jag vill helst drilla honom till en ny Björn Borg;)

 

Maria S

Du har verkligen dragit vinstlotten som får träffa dina barn 24/7. Kan inte förstå hur man kan avstå från detta frivilligt! Nu till mina frågor…

Uppvaktar deras pappa barnen på födelsedagar?

Är Jamie vänsterhänt?

Ha en riktigt skön sommar med din härliga familj!

Kram från västkusten

 

Svar: Nej det kan inte jag heller, men jag är ändå glad över det, på ett egocentriskt vis, för det innebär ju mer tid till mig;)

Både ja och nej. De som har egna mobiler får ett grattis sms, och har de egna bankkort får de pengar insatta. De mindre får inget samtal/besök på sin dag, men present nästa umgänge.

Jag vet inte om Jamie är vänsterhänt, han var helt klart mer förtjust i att använda vänster förut, men nu tror jag det är mer höger. Han spelar gitarr åt ”fel” håll och gör vissa andra grejor tvärtom. Men har nog inte riktigt bestämt sig än. Alla andra är högerhänta så oddsen på det är ju stora;)

 

 

Anke

En dum fråga, kanske… men du är ju väldigt vacker OCH du har så fylliga läppar…

Tänker på alla som fyllt sina läppar med konstgjorda medel (med oftast förskräckande resultat) -det har väl inte du gjort? Men dessa läppar har inte gått i arv hos någon av de nio? Äsch, jag undrade bara och jisses vilken fin förlossningsberättelse om Jamie!

 

Svar: TackJ Jag har aldrig tyckt att jag är vacker, tvärtom rätt ful, och läpparna har jag avskytt… De är 100% mina egna, och jag har önskat mig smala fina många gånger, men nu börjat fatta att det kanske är rätt fint, eftersom folk pröjsar massor för att fixa dem. Nån gång ska man ju ha nåt rätt åxå;)

Patricia har lika, och får ofta frågan om hon fyllt dem, men det har hon inte.

Inga frågor är dumma! J

 

Karromall

Vad är ditt bästa tips för att orka resa sig upp och fortsätta leva, när mattan ryckts undan och ingen glimt av ljus syns till? Och vad är ditt bästa tips för att styra in hjärnan/tankarna på bra saker och inte låta sig ätas upp av hat och negativa tankar?

 

Svar: Jag önskar att jag hade nåt bra och konkret tips, men det har jag inte. Säger som nån i Biggest loser : Fucking gör det bara! Och Det som inte dödar härdar.

Jag måste bara resa mig, för annars går allt åt helvete, och det kan jag inte tillåta. Jag har en fett grym galghumor och det skämtas väldigt hårt och grovt om jobbiga saker, och det hjälper. Jag ältar massor, men för mig fungerar det som terapi. Får jag mala runt i huvudet så många varv som krävs, det kan vara tio eller tio miljoner, så är det klart sen. Att få prata är terapi åxå. Jag har pratat så mkt de här åren att jag är otroligt trött på min egen röst ibland;) Att berätta samma saker om och om igen, som jag ju måste för folk frågar, gör att jag har fått synpunkter och mothugg som gjort att jag tvingats till eftertanke. Att se på saker med olika glasögon är något jag ofta gör, försöker se det ur andras synvinkel, så jag har funderat massor ur hans perspektiv, och ur andras, men kommer alltid fram till att det hela är stört. Jag har bra vänner, som inte bara mesar med och säger att jag har rätt. Tycker de att jag har fel så säger de det, och det är otroligt värdefullt. Till sist, mitt absolut bästa andningshål är TRÄNINGEN!

Utan den hade jag inte mått bra alls, det är jag helt övertygad om! Jag har kunnat släppa alla tankar under 45 minuter och bara fokuserat på att orka lyfta den där vikten eller orka hoppa de där hoppen osv. Det går liksom inte att tänka på annat när man tränar hårtJ

 

 

Tanja

kul med frågestund! Mina frågor:

  1. Hur hittades ni deltagare i Familjen Annorlunda? Blev ni uppsökta eller anmälde ni er själva på något vis? Hade ni någon som helst aning om att livet skulle bli så annorlunda efter er medverkan? Tänker t.ex. på att du har en stor blogg och att det skrivs om er i tidningar, ni blir inbjudna till diverse trevligheter tack vare detta. Är nyfiken på om det gick att föreställa sig det eller om det blev lite av en ”chock” att bli ”kändis” från att ha varit anonyma innan…:)
  2. Var det något ni planerade från början att ni ville ha många barn, eller har det kommit efter hand att ni längtat efter en till?
  3. När upplevde du att ni hade många barn? Var det vid något visst antal du märkte att folk liksom reagerade eller att ni själva kände att ”vi är verkligen en storfamilj”? Jag såg ett program för flera år sen om en åttabarnsfamilj där de sa att största omställningen var att gå från barnlösa till första barnet, men vid fjärde barnet upplevde de att ”nu är vi många” då de fick byta bil bl.a.
  4. Hur har era närmaste reagerat på att ni skaffat fler och fler barn? Alltså föräldrar/svärföräldrar/syskon etc. Vad jag uppfattat så kommer ingen av er från nån ”storfamilj” själva, men har det alltid varit positiva reaktioner från de närmaste?

Tack för att du delar med dig av ditt liv! Har slutat titta på Fam. Annorlunda numera eftersom det känts upprepande, men hade suttit bänkad om du varit med! Skulle gärna sett en utveckling av konceptet, man kan ju vara ”annorlunda” på många sätt, inte minst som ensamstående med många barn som ska få vardagen att flyta på… kram!

 

Svar: Vi blev uppringda av min syrras kompis, som jobbar inom Tv men på ett annat produktionsbolag, som hade tipsat om oss och de blev nyfikna. Jag skrattade och vägrade först, tanken var absurd, men lovade att dra det med familjen, och alla ville..jaha, bara jag emot;) så jag fogade mig, och tänkte att jag kunde hålla mig i bakgrunden. Eller hur!;)

Jag fattade ju att det skulle bli en del uppmärksamhet, men det går inte att föreställa sig, men jag har aldrig upplevt det negativt. Det var väldigt konstigt att bli igenkänd, men alla som kommer fram IRL är alltid trevliga. Det blev ingen chock, men det var väldigt ovantJ Här hemma i området så märker jag aldrig något, de flesta visste nog innan att vi hade många ungar, och det kunde tisslas och tasslas bakom ryggen även innan;) Det är för mig bara positivt och roligt, och nog har det öppnat lite nya dörrar, med inbjudningar till roliga saker tex.

Jag är otroligt tacksam över allt som Familjen Annorlunda har gett mig, och mina barn, och ångrar inte en enda sekund vår medverkan.

Jag har alltid velat ha många barn, men med det inte sagt att jag förväntade mig det. Jag är ödmjuk inför det faktum att jag kunde få alla de här fina ungarna, och det har för mig aldrig känts som att Nu är det nog, utan mer att det finns plats för nån merJ

Det är kärlek.

När vi hade två barn och fick tvillingar kändes det att vi blev många. Hade det bara blivit en då så hade det kanske varit en större tröskel att ta sig över att skaffa barn nummer fyra, men med tvillingar så blev det till att byta bil, och eftersom det fanns få sjusitsiga då så blev det en nio-sitsig…och det var ju liksom bara att fylla ut platserna;)

Tja, reaktionen från familjen på fler barn har väl varit tvärtemot vad som sägs nu, om man ska vara helt ärlig. Mamma har varit otroligt negativ, men när barnet väl fötts har hon aldrig sagt ett negativt ord, och nu är hon den som är mest engagerad i barnen. På hans sida har det alltid varit leenden och grattis, men efter skilsmässan så har jag fått ta skit, för att det ”blivit så många barn” som att det varit enbart mitt ansvar. Jag tycker idag att mamma var ärlig med vad hon tyckte, även om jag blev ledsen då, och jag fattar ju för att det var att hon var orolig för min skull, att något sådana här skulle hända tex, medan de andra kan antas hymlat.. Jag ogillar falskhet. Så jag vet faktiskt inte vad jag ska svaraJ

 

 

Karin

Brukar ni bada i poolen i poolrummet, låter så härligt med ett poolrum:)

Du skriver att ni kanske köper hund i framtiden, vilken ras skulle du vilja ha

Om du hade haft ett förhållande, skulle du vilja skaffa ett till barn nu

Och en fråga till:)

Skulle du kunna tänka dig att skaffa fler barn efter 45 års ålder

 

Svar: Poolen är ett hemmabygge från 1973, och de sista åren har jag inte vågat fylla upp den, den är inte helt tipptopp, men framför allt är pumpen trasig och måste fixas. Det ligger på min Att göra lista, när ekonomin tillåter. Jag har ingen jättekoll på hur den funkar, det är solceller och värmepumpar och jox, men klarar säkert av det, bara lite meckigt . Jag vill ha igång den. Till saken hör ju även att jag inte är hemma periodvis, och tycker det är lite obehagligt att inte ha tillsyn över den, och de som badar, samt att den kräver en hel del skötsel.

Vi vill ha hund, och vi vill ha den NU, och har faktiskt (mamma och pappa storknar nu;) ) börjat titta efter en. Jag har alltid velat ha hund, men alltid tänkt ”sen” men nu inser jag att det kommer ju inte komma någon bättre tid för hund än just nu. Barnen klarar sig själva mer och mer, jag kommer plugga, och de stora är tillräckligt stora för att kunna hjälpa till ordentligt.

Tja, och nu har vi en DorisJ

Om jag hade haft ett förhållande, så hade jag mer än gärna skaffat ett barn till, om det funkar så ser jag inga hinder att vara 45+, men så kommer det ju tyvärr inte bli.

 

 

K

Visst bor ni i Sunnersta? Som jag förstått det är det Uppsalas gräddhylla. Min syster och hennes man letar hus i Uppsala och kollar mest på Sunnersta, men de är lite oroliga för att det är alltför snobbigt och att allt handlar om att grannarna ska bräcka varandra med finast bil osv. Är det så eller är det ett ”folkligt” område?

 

Svar: Nej vi bor inte i Sunnersta, utan i Bergsbrunna, som även det är ett ”finare” område. Men alldeles vanligt, bara att villorna är dyra. Sunnersta är absolut sett som gräddhylla, men jag vet inte om man måste vara snobbig;) Och för den delen, orka bry sig;) Jag har kört min skruttiga buss här bland alla fräna grannbilar och skiter högaktningsfullt i det. Gillar de Sunnersta så strunta i folk;) Området är superfint!

 

Sara

Jag tycker du är fantastisk! Duktig på alla sätt och en bra mamma. Jag går ju också genom en separation som hållt på nu i ja…1,5 år och han vägrar i princip flytta trots andra kvinnor och bråk osv så jag förstår vad du går igenom.

Mina frågor

1 Skulle du velat ha fler barn?

2 Är P din första kille?

3 vill du träffa en man att dela livet med igen?

4 Har dina yngre barn många kompisar?

 

Svar: Tack, och stor styrkekram till dig!

Ja, jag skulle velat ha ett sista barn.

Ja han var min första seriösa kille, det fanns väl några sådär litegrann innan, men vi träffades ju när jag var 17.

Ja, jag vill träffa någon att dela livet med, men jag vet inte om jag någonsin kommer vara redo att släppa någon inpå livet igen.. Jag blev så oerhört sviken på alla sätt, inte bara dumpad, utan jag tänker på allt med vår uppgörelse om att han jobbar och jag tar hand om barnen, idag sitter jag i en svintaskig sits pga det, och det var något han lovade aldrig skulle ske. Ja, man kan tycka att det är mitt eget fel, men nu var det så vi tillsammans bestämde. Tänker även på allt det att han hånade och förödmjukade mig som jag skrev om i ett annat svar, att bli nertrampad i backen är svårt att hämta sig ifrån, min tillit till folk har fått en extremt stor törn. Jag backade för att hjälpa honom, för att jag älskade honom och fick bara skit tillbaka.

Men jag hoppas att jag ska kunna komma över även det, men till dess så vet jag att jag klarar mig alldeles utmärkt ensam.

De yngre barnen,tänker du på killarna då? Tjejerna har kompisar i skolan, och på gatan, och killarnas kompisar är mest grannbarnen på gatan, och en del kompisars barn. Och kyrkiskompisar.

 

 

Ica

Hur länge kan en bouppdelning pågå? Verkar jobbigt för er :-/ vad händer om han kräver att han ska ha huset?

 

Svar: Jag tror den kan pågå hur länge som helst;) men vår är klar. Med resultat att jag fick en bil jag inte ville ha, och ett halvt hus, precis som det alltid varit. Fattar inte vitsen med bodelning när vi äger halva huset var och har så gjort i alla tider. När det var det enda han ville ha bodelat. Det som är kanske är att han nu är ett steg närmare en tvångsförsäljning av huset, om han vill. Men, då får han ungarna på köpet eftersom jag inte kan få lån, och därmed inte kan skaffa ett boende till oss, utan kommer få flytta hem till syrran. Eller en kartong på E4an.

 

 

Johanna

Vad gör dina barn helst på fritiden? Alltså är det någon som gärna bakar, målar, spelar datorspel, sjunger eller vad har de för intressen? 🙂

Har ni haft några husdjur utöver katterna?

Och just det, jag skulle gärna höra om din syn på konfirmation. Min mamma var väldigt strikt med att man konfirmerade sig för att bekräfta sin tro på Gud, och trodde man inte på Gud (som i mitt fall) så konfirmerade man sig inte. För henne var det helt otänkbart att konfirmera sig ”för presenterna” eller för att ”alla andra gör det”. Kanske bör tilläggas att min mamma är uppvuxen i en väldigt kristen familj, men numera ser sig som ateist.

Hur ser du på det hela? Är konfirmation bara ”en kul grej” eller något mer seriöst?

 

Svar: De spelar dataspel, tv-spel och allt sånt, sen tycker tjejerna om att pyssla och läsa, killarna gillar att vara ute och greja, cykla är deras stora passion på somrarna. Och hoppa studsmatta och bada. Tjejerna går på gympa/dans, Corrinda har sin basket och Robban tennis. Men mest hänger de med kompisar.

Vi har haft kaniner och marsvin, och när de dog så sålde jag alla burar direkt på Blocket för att inte ha nån möjlighet att skaffa det igen, djur i bur är inte min grej.

Konfirmation, för mig är det en möjlighet att få lära sig om vår kyrka, om vår religion, att bli allmänbildad. De har fått välja själva om de vill konfirmeras, och hittills har alla valt det. Robban ville hoppa av efter en termin men fick inte för mig, jag tycker att man slutför det man påbörjat, och efter lite diskussioner så köpte han det. Vi är inte troende, men att lära sig sin religion tycker jag är viktigt, så att man kan ta en egen ställning. Jag tror inte, men något av barnen kanske så småningom kommer göra det, och vilket som är helt ok. De var medvetna om att man inte får asmånga coola svindyra presenter, så det var inte enbart pga det, även om det säkert bidrog;) De här ungarna har gått på kyrkis som små, och har många historier i huvudet som de nu fick höra igen, med ett tonårsperspektiv. Svårt att svara på, hoppas du förstår hur jag menar..?

 

Karin

Undrar över Corrindas och Roberts konfirmation. Hade de inte från början, tänkt att gå i olika grupper? Hur löstes det?

 

Svar: Jo de ville gå i olika grupper, som hade konfirmation efter varandra, och det skulle funka så dåligt, så jag övertalade lite, och fick de att inse att de inte behövde sitta på varandra även om de var i samma grupp, de är inte direkt supertajta tvillingar;) och de insåg till sist att det var helt ok att gå i samma grupp. Det var lite kompisar som bytte åxå så det blev bra för båda.Pust!

 

Jenny

När märkte du för första gången att Per började glida ifrån er? Vad kände du då? Vad gjorde du?

Märkte barnen att allt inte stod rätt till? Vad sa du till barnen då när Per en dag bara reste sig upp och försvann?

 

Svar: Det var strax efter att Jamie föddes, det var otroligt körigt på jobbet och hans morsa hade lyckats göra sig osams med några, som han sen fick ägna massa tid åt att smöra för, och sen fortsatte bara strulet. Följderna av att hon blev osams blev gigantiska, och det tog massor av hans tid, och samtidigt kom den där häxan Toy in och hade problem som han inte fick berätta om ens för mig… Jag kände en oerhörd rädsla för att förlora honom, för att min familj skulle krossas, jag var rädd för att han var på väg in i väggen, och jag var arg och ledsen över att han aldrig var hemma. Vanmakt! Jag gjorde allt för att underlätta, tog över matinköpen som han alltid fixat, försökte backa så han fick lugn och ro hemma, höll barnens stiss och stök borta från honom så han inte blev arg. Han hade absolut inget tålamod. Barnen märkte inte så mkt, han vara bara aldrig hemma, och kom hem sent och gick direkt och lade sig. De äldre hörde nog en del gräl, som alltid handlade om att han aldrig var hemma, att jag ville ha mer tid ihop med honom och barnen, en vardag. De säger i efter hand att han alltid var sur, och aldrig pratade med dem, och att de kände sig väldigt osäkra på honom.

Jag visste inte vad jag skulle säga! Han stack på natten, och kvällen efter när han inte kom hem så frågade de ju vart han var, men jag bortförklarade. Morgonen efter när jag väckte dem igen började de ju fatta, det var alltid han som tog morgnarna, och de frågade och frågade. Jag sa att jag inte visste var han var eller när han skulle komma hem, helt enkelt, och försökte bara vara nära ungarna, ösa kärlek över dem. Och så låste jag in mig i badrummet och grinade. Fy farao, jag mådde så dåligt den där tiden. Jag vill aldrig må så igen!

 

Ann

Tjänar du pengar genom din blogg? Vad får du mer för pengar att leva på förutom barnbidraget och underhållet?

Vad har du för yrke? När skall du börja jobba?

 

Svar: Lite, jag kan inte leva på den. Jag har barnbidrag och CSN.

Jag är barnsköterska, men utbildar mig inom hälsa nu, och kommer förhoppningsvis jobba med något inom detJ Jag vill förebygga innan det är sjukt.

 

Emma

Vilka av barnen är likast varandra till sättet och på vilket sätt? 🙂

 

Svar: Jag kan inte svara på det, jag har svårt för att se det själv..! Men Janelle och Novalie är lika varandra i sitt sätt, och alla har både likheter och olikheter..Nä jag kan inteJ

 

 

Lolita

Dina 9 barn är jätte söta och jätte fina vas lovelia och Jamie är lika varandra vilka av barnen har egna rum och vilka av barnen delar rum med varandra vilken del i uppsala bor ni

Börjar Jordan på sama skola som sina syskon går på nu får Jordan sama lärare som din andra barn som har gått i 6 års verksamhet vad heter skolan som Jordan ska börja på

 

Svar: Egna rum har Patricia, Robban, Corrinda och Novalie. Sen delar Trixie och Lovelia ett rum, där även Jordan sover, för att han vill. Jamie och Jordan har ett rum de delar på, men Jamie sover inne hos mig, för att han kommit på att det är toppen att vräka sig i en dubbelsäng;)

Vi bor i Bergsbrunna, lite söder om Uppsala.

Jordan kommer börja i samma skola som sina systar Trixie och Lovelia går i, Uppsävjaskolan. Den är dock evakuerad, så de håller hus i en annan skola ett år till. Han kommer nog inte att ha samma lärare som de hade i sexårsverksamheten, jag har faktiskt ingen koll, måste kika på det, det har ju varit några lärare under åren, så jag har ju koll på de allra flesta, och det finns ingen jag absolut inte vill att barnen ska ha, utan alla är braJ

 

 

Mija

  1. Hur mycket har du kvar av din utbildning?
  2. Vad hjälper barnen till med hemma – har de några sysslor?

Jag ser dig som en förebild o du o barnen verkar ha en så nära o fin relation. Ni är verkligen sammansvetsade o en härlig storfamilj. Du är verkligen närvarande o finns där för alla dina ungar! En underbar mappa!

 

Svar: Jag har flera år kvar, först kompletterande och sen förhoppningsvis universitet. Om jag inte ändrar mig;) Eller får ett toppjobbJ

De hjälper till med så lite de bara kan;) undantaget Patricia som gör allt och lite till. De ska städa sina rum, duka/duka av, plocka i/ur diskmaskinen osv. De äldre tvättar sin egen tvätt. Alla får hjälpa till med det som behövs, om de kan, och råkar vara i närheten;)

Ibland är jag av den orsaken helt ensam..ingen vill riskera att få nåt att göra;)

Nä, de är duktiga på att hjälpa till för det mesta.:)

TackJ

 

Tina

Har du funderat på att få till en träff med Toy? Inte för en konfrontation, utan mer som ett försök till att få vardagen att fungera. Har svårt att tänka mig att hon är helt känslokall. Ni två kanske kan få en bättre dialog än den du har med P.

 

Svar: Du måste skämta? Jag vill överhuvudtaget inte se henne, och hon gör bäst i att hålla sig på så långt avstånd som möjligt, jag kan nämligen inte svara för vad jag skulle göra om jag konfronterades med henne… Enda gången det hänt ska hon vara väldigt glad över att hon satt på motsatta sida i bilen mot vad jag öppnade dörren, annars hade jag slitit av henne håret, samt klöst ögonen ur henne.. Nej, det är inte moget, men den kvinnan har jag inget till övers för, jag föraktar sådana som henne. Så nej, jag har inte, och jag har inte för avsikt att bonda med henne. Med det lilla umgänge som pappan begär finns det ingen anledning att hon ens ska introduceras, utan den tiden ska han ägna åt dem, ensam.

 

Stina

Dina barn verkar sova så bra på nätterna och gilla sovmornar. Det gör jag med… Har en liten 7-veckors son härhemma som gärna får bli som dina barn på den punkten, kan du dela med dig av dina bästa tips för hur man får bebisar/småbarn att gilla att sova?

 

Svar: Ja, jag vet faktiskt inte om barnen ärvt min morgontrötthet eller om det är inlärd;) Jag misstänker en kombo..;) Jag har alltid varit stenhård med att före 7 är det NATT. Det finns inte något som får mig att gå upp med ett friskt barn innan dess. När de varit små bebisar och vaknat så har de fått ligga och vara vakna ensamma, och oftast har jag ammat så de somnat igen;) De har legat i min säng, tätt intill mig. Givetvis ligger de inte och skriker, men de har legat och tjattrat lite för sig själva. När de blivit större så har jag bara talat om att det är natt, sov gott. Och eftersom jag är så trött på morgnarna så har jag säkert varit världens tråkigaste då, plus att jag varit konsekvent, (eftersom jag verkligen inte orkat kliva upp) Jag har monterat upp mörkläggningsgardiner så det är mörkt i sovrummet, speciellt bra den ljusa årstiden. Sen försöker jag lyssna på barnens behov, de sover ju på dagen när de är små, och jag tycker att får de sova som de vill, utan att man väcker dem, så funkar även nätterna. De gånger som dagsömnen av nån anledning blivit knasig så har de tjorvat på nätterna med. Jag har ammat dem till sömns länge, och ammat hela nätter, så det är ju inte som att de sovit hela nätter, men vi ligger i sängen och sover så mkt det går. Sovit hela nätter har tagit flera år, men det har aldrig varit nåt mer än att amma / ge välling och så har de somnat om. Ja, det kan vara att binda ris till sin egen rygg, men för mig har det funkat perfekt. Vällingen plockar man bort sen när man orkar ta den fighten;) Sen kommer den tiden då det inte funkar att amma till sömns, då har jag suttit intill sängen, och varit skittråkig och inte brytt mig om dem, bara lagt dem ner ibland om de ställt sig upp, men oftast har de då varit så trötta att de somnar efter kanske 30 min. Kvällen efter tar det 20, sen en kvart och sen har jag suttit i rummet utanför så de sett mig, och kollat på Tv eller surfat, och det tar inte många kvällar innan de somnar gott ensamma. Sängen ska vara ett mysigt ställe, inte ett ställe där man får stå och skrika eller skaka galler. En gosig kudde och fint påslakan, gosedjur och napp.

Jag tror att det är bra att man bestämmer sig innan, att nu är det dags, och sen vara konsekvent. Välj ett tillfälle när man känner sig stark J Inga tårar, jag gillar inte att barnen gråter sig till sömns.

Grattis till din sjuveckors, lycka tillJ

 

Emma

Hej! Här kommer mina frågor 1. Nu när Jamie kommer vara ensam med dig på förmiddagarna har du funderat på om det skulle vara kul för honom att vara på förskolan o träffa lite andra barn och för dig att få plugga ostört eller jobba ? Tänkte att du åker ju ändå med honom till Kyrkis då kan han väl lika gärna vara några timmar i en barngrupp på förskola. 2. Har funderat många gånger på hur du orkar vara uppe så länge på nätterna !!? 3. Skulle du vilja vara med i familjen annorlunda igen? Tack för en bra blogg o kämpa på !

 

Svar: Om kyrkis fortsätter kommer Jamie fortsätta på det. Varför byta ut bästa stället mot ett annat? Han träffar ju barn där, under vad jag tycker, bättre former. Men jag vet inte hur det blir riktigt, de snackar nerdragningar även där…Jag har ev en backup plan, men tanken är att Jamie och jag är hemma tillsammans, förutom kyrkis. Vi får se hur det funkar, han kanske blir uttråkad direkt, eller så får jag psykbryt på honom;) men jag tänker att jag vill ha honom hemma så länge det går, för sen ska de gå i skolan i hundra år…varför inte få ta det lugnt hemma de första sex åren om det är möjligt? Jag behöver ingen ostörd tid för att plugga, det funkar superbra på nätterna;)

Jag är nattuggla! Jag har min absoluta primetime efter 22 och har svårt att komma i säng före 02… det straffar sig varenda morgon när jag ska upp, men sen kan jag ju oftast krypa tillbaka och slumra en stund tillJ Jag har jobbat natt, och det är för mig absolut inga problem, mer än att det är tråkigt att sova bort dagarna sen.. Vissa människor är nattmänniskor helt enkelt och dit hör jag.

Jag har inte funderat jättemycket på Familjen Annorlunda de senaste åren av olika anledningar, men jag skulle tycka att det vore jättekul att få visa er hur bra det faktiskt går att vara ensamstående med massa barn. Fast där sätter ju då pappan stopp. För att han är rädd för att bli uthängd. Men han skyller på barnen, fegt.

 

Maria

Saknar du ditt ex som man, inte pappa, utan som man och livskamrat?

Ni som var med i FA, fick ni pengar för det? Och svara ärligt för familjerna säger olika saker och jag skulle i alla fall vilja veta hur det var med er familj. Och betalade TV4 utflykterna som ni gjorde i programmet?

 

Svar: Ja det gör jag. Mindre och mindre för varje dag förvisso, men vi levde ihop i 26 år, från det att vi var 17-18 år. Han var den som visste allt, och som fick veta allt, han var den som förstod utan att jag behövde säga så mkt, om vissa saker då, inte känslogrejor;) Han var den som hade exakt samma åsikt som mig om saker och ting, vi tycker lika i det mesta. Nej han gillade inte Ikea och jag gillade inte sport,;) men i stort så hade vi samma tänk. Om vädret, om invandrare, (speciellt thailändskor som kom hit för att skaffa sig en man;) sorry var tvungen för det är sant ju *s* Just nu är jag lite selektivt rasist, mot en enda person som råkar vara thai, i övrigt har jag inga problem med folk från olika hörn av världen, bara de är trevliga och snälla) om barnuppfostran, om politik, om religion, om semesterort, om vilken mat som skulle serveras. Om allt. Han var, och är, en stor del av mitt liv. Att höra honom smutskasta många år, nästan hela vår relation, så här i efterhand, är jättejobbigt. Jag vet ju att det inte är sant, så som han säger nu har han inte känt, men han tror det. I sådana fall skulle han ha spelat extremt bra teater i alla våra år tillsammans, och det gör bara sjuka människor, och det hävdar han att han inte är.

Jag saknar den han var. Den han är idag föraktar jag. Tyvärr.

Familjen Annorlunda då, jag kan bara svara för när vi var med, men vi fick INTE betalt. Det utgick ersättning för förlorad arbetstid, och för bensinkostnader ibland, och även en liten ersättning till våra tonåringar när de var barnvakt till sina småsyskon när vi synkade. Utflykterna betalades av produktionsbolaget. Det är nog så det funkar i de flesta program. Jag hade inte ens tänkt tanken att få betalt, för mig var det en ära att få vara medJ

 

 

Magnus

Tja!

Vilken är din favoritfärg då det kommer till inredning?

 

Svar: Jag borde säga vitt…men älskar alla pasteller och har extremt svårt för att hålla mig till en enhetlig linje, eller ens något i närheten av enhetligt….;) Rosa, vitt, ljusblått, pastellljusgrön…tja lite såJ

 

 

Annapanna

En sak jag ofta funderar på….

Hur f*n orkar du vara uppe så sent? 😉

Jag fattar att de blir längre sovmorron när de är sommalov men du är väl nattuggla vare sej det är lov eller inte?

Impad att du orkar med hela dagarna med alla barn me dina sovtider haha.

Grym är du i vilket fall som helst!

 

Svar: Jag vet inteJ Jag vänder mer på dygnet när det är lov, men eftersom barnen är morgontrötta de med så är det inga problem. Sen är det ju inte så att jag kliver upp aptidigt och sitter i soffan och glor på TV med dem…för det är ju där de hamnar om de vaknar tidigt, nä då ligger jag lugnt kvar och trynar, med ett öga öppet i sovrummet med öppen dörrJ

Men får jag sova 7-8 timmar så är jag piggelin, inte när jag vaknar men sen, och det får jag oftast. På skoltid är jag inte uppe lika sent, men sover ju ca 6 timmar, och sen ev kan jag ju krypa tillbaka och slumra lite till. Jag är nattmänniska bara, och det har forskarna nu kommit fram till är svårt, typ omöjligt att ändra på, så det är bara att göra det bästa av detJ Jag mår som allra bäst på sena kvällar och nätter.

TackJ

 

Nina

Ja jag öser väl på då med några frågor 🙂

*Hur många syskon har du?

*Spelar något av dina barn instrument? Vad isf?

*Kommer du någonsin kunna lita på en man igen?

*Det jag kommer ihåg från er tid i familjen annorlunda så var du

den glada och positiva med Perra verkade vara butter, var han sådan även

utan en kamera i nyllet?

Ja det var väl mina undringar 🙂

 

Svar: Jag har en syster. Den bästaJ

Patricia har spelat piano, och Janelle gitarr, men sen har det inte funnits nåt intresse, Jamie älskar sin ukulele, men vi får se vart det leder.

Nja…vet inte. Jag hoppas det, men det kommer nog ta tid, och krävas en alldeles speciell man till det.

Jag är oftast glad, kan vara sjukt negativ ibland, men oftast så kan jag alltid se saken ur den positiva vinkeln åxå, och det är alltid roligare så. Jag har en grym galghumor, som tar udden av de mest pestiga situationer, och jäklar så vi har skämtat om denna soppa;)

Ett skratt mitt i eländet gör det lättare att stå ut.

Jag vet inte riktigt om han var butter, men han var mer problemfixerad. Såg alltid problemen som skulle medföras i stället för det roliga. En bra motvikt till mig kanske som gärna kan sväva iväg i det blå, inte direkt gör saker förhastat, men kan drömma ivägJ

 

 

 

Ingela

Undrar över din syster som vi får läsa rätt ofta om, men inte vet ngt om förutom namn och att ni står varann nära. Äldre/yngre än du? Har hon egen familj?

Vet hur det är att ha nära kontakt med systrar, det bästa som finns

 

Svar: Hon är tre år yngre än mig, fyra om man räknar rent kronologiskt men jag är född i december och hon i mars så det blir tre år och tre månader;)

Hon har ingen egen familj, men är ju en stor del av min, och räknas alltid med per automatik om vi ska göra något. Barnen blir förvånade om vi ska göra något roligt utan henneJ . Ja, det är verkligen det bästa som finnsJ

 

 

Svandis

Barnens klädstorlekar?

 

Svar: Åh herregud..? De har alla möjliga storlekarJ Jag tumlar ALLT (nästan) och då krymper det ju en del, men om jag ska säga på ett ungefär så har Jamie typ 116-120, Jordan 122-128, Lovelia 134, Trixie 146-152, Novalie börjar passa i XS, men hon är så smal så mkt sitter som säckar på henne;) Allt mellan 152-XS. Corrinda S, Robban M, Patricia och Janelle har jag absolut ingen aning omJ

 

Rebecca

Hej fina Carola ! Först och främst vill jag ge dig all cred för din styrka fast du är sårad av din ex make.

Hur har du tänkt sen när du börjar jobba och vad ska du jobba med?

 

Svar: TackJ

Jag har tänkt plugga inom hälsa och friskvård, det tar några år, sen är det ju med något där jag vill jobba med. Det verkar bara bli mer och fler möjligheter inom det så jag har gott hoppJ

 

K

Har du alltid drömt om att vara hemmafru eller bara blev det så?

Om du inte skilt dig, skulle ni ha skaffat fler barn då?

 

Svar: Nä, jag har inte drömt om det, hemmafru är för mig mer en tjej som gillar att pyssla runt hemma, laga mat, baka och städaJ Jag vill bara vara med mina barn så länge jag kan, och då kommer de där jobbiga sysslorna på köpet;) Men att vara så mkt som möjligt med mina barn har jag alltid velat, för mig så är det inte vettigt att skaffa barn för att sen lämna bort dem till någon annan större delen av deras uppväxt. För MIG alltså, alla gör som de vill.

Jag har aldrig hymlat om att jag velat ha ett barn till, så antagligen.

 

Josse

hejsan jag undra om du någonsin ångrar att du eller ni var med i familjen annorlunda ?

Vad är ditt bästa minne ifrån inspelningen ?

Hur har ditt liv om det har det förändras efter familjen annorlunda?

 

Svar: Nej, aldrig. Inte en enda sekundJ Det var ett oförglömligt minne för hela familjen, en fantastiskt upplevelse. Mitt bästa minne…? Jösses jag vet inte.. Det finns så många, men såklart var vår resa till Tyskland det absolut häftigaste. Hela grejen med att få vara med om en tv-inspelning är ballt.

Mitt liv har egentligen inte förändrats så mkt pga FA, det är såklart lite fler besökare på bloggen, och fler inbjudningar till olika event, och så blir jag igenkänd mellan varven, men jag är precis samma person som jag var innan. Möjligen så har jag blivit lite tuffare, jag vågar lite mer, och har en lite bättre självkänsla. Att jag duger utmärkt precis som jag är.

 

Ida

  1. Skulle du kunna tänka dig att bo i någon annan stad än Uppsala? 2. Pluggar Patricia eller har hon börjat jobba?
  2. Hur ser din relation ut till dina föräldrar? 4. Vad är det bästa med att ha många barn, finns det någon som är jobbigt eller svårt? 5. Påverkas du av andras åsikter kring att ha en stor familj, får du mycket kommentarer om din familj? 6. Hur skulle du beskriva dig själv med 3 ord?

 

*Såg att jag skrev lite fel där på fråga 3. Jag menar om det finns något speciellt som du tycker är jobbigt eller svårt med att ha en stor familj?

 

Svar: Nej, jag är född och uppvuxen i Uppsala och jag trivs här, det är en lagom stadJ Möjligen kan jag tänka mig en varm stad i USA eller var som helst på Hawaii.

Patricia har pluggat klart gymnasiet, och jobbar på timmar nu, funderar ev på att plugga vidare så småningom.

Idag har jag en alldeles utmärkt relation till mina föräldrar, bättre än någonsin skulle jag tro, de hjälper mig massor i vardagen och jag försöker hjälpa dem, fast de vill sällan ha nån hjälp. De kikar förbi flera gånger i veckan och bara checkar lägetJ

Det bästa med att ha många barn är att det är så roligt. Jag älskar att just jag fått möjligheten att få så många, för de är för mig det absolut bästa och vackraste i mitt liv, de är mina solarJ Det jobbigaste är magsjuka, finns absolut inget som är ens i närheten av det. Det kan möjligen vara lite besvärligt att få med alla, logistiken kräver sin kvinna;) men det är aldrig omöjligt. Det är väl inte heller jättekul att betala en halv förmögenhet i inträde edyl, och att det aldrig finns resor anpassade för stora familjer, men det är liksom inget som jag en dag vaknade och var förvånad över;) Det är ju så det är, och det var ett helt medvetet val vi gjorde.

Jag skiter högaktningsfullt i andras åsikter om min familj. Jag kan bli irriterad av korkade kommentarer såklart, men det är inget som jag påverkas av. Jag har den bästa familjen i hela världen, fattar inte folk det så är det inte mig det är synd om;)

Jag skulle aldrig låta andras åsikter bestämma över hur många barn jag valde att skaffa. Det finns massor av människor som har massa saker de tror om mig och barnen, men det är ju som så att vi är faktiskt precis som vilken annan familj som helst. Bara lite fler barn och färre vuxna J och vi har kanske roligare än standardfamiljerna eftersom vi är så många;)

 

 

Anneli

När du länkade till förra årets inlägg om gammelmormors födelsedag så stod det i kommentarerna under ett av de inläggen att du hade pratat med Toy och att hon hade lovat dig att backa, då, ”innan allt gick överstyr” eller nåt sånt, kommer inte ihåg exakt hur du uttryckte det.

Betyder det att du visste om deras förhållande redan innan han flyttade ut? Eller när var det det gick överstyr?

Hade du tagit honom tillbaks om han hade kommit tillbaka till dig för att hon hade backat ur?

Jag tycker du är jättestrong och duktig med allt, hoppas allt löser sig till det bästa för dig och barnen! 🙂

 

Svar: Jag anade, men han nekade. Det gör han fortfarande;) Jag pratade inte med henne men jag messade henne, bad henne backa och låta bli min man, och det lovade hon att göra…ännu en anledning till att jag föraktar henne. Det var ca ett halvår innan han stack, och tre månader efter messet bokade de en resa till Thailand ihop..( jag messade henne i juli, de bokade resa i okt och han stack i feb, det blev konstigt nu;) )

Jag hade aldrig tagit tillbaka honom för att hon backat ur, om han redan hade stuckit, jag är inte något andrahandsval…

 

Karin

Hej =)

Skoj med en frågestund =)

Jag undrar:

*Om man nån gång skulle ”springa ihop med dig”, är det okej för dig då att man hejar och berättar vem man är?

För, för mig känns det som du är en kompis, och det skulle vara helt naturligt att heja om jag mötte dig.

*Kommer du fortsätta plugga i höst? Såfall, vad ska du läsa?

*Vad är din favoritmat?

*Barnens favoritmat har jag förstått är tacos, men har de nån mer favoriträtt? Såfall vad?

*Hur gamla är era katter?

*Brukade barnens farmor komma spontant och hälsa på förrut, innan ni separerade? Alltså, hade hon en nära och bra relation med barnen då?

Sen vill jag tillägga, jag beundrar dig! Du är en supermamma/kvinna.

Kram från mig!

 

Svar: Absolut! Jag blir alltid jätteglad när ni ger er till kännaJ Ofta blir jag förvisso väldigt paff, för jag tror aldrig att nån känner igen mig, men jag uppskattar det otroligt mkt, det är superkul att få ett ansikte på er.

Jag ska plugga i höst, mera Hälsocoach, och journalistik. 100% totalt, och det ska bli så kul!

Jag har ingen favoritmat..jag tycker inte så värst mkt om mat ju…men mamma gör en supergod fläskfile med champinjoner, den är nog nummer ett. Fika däremot….alltJ

Ungarna gillar grillat, allt man slänger på grillen äter de med förtjusning, och även juldagens oxfile går i utan större besvär. Annars är det pasta med skinksås. Då får jag lov att göra någon annan variant av sås till mig, skinksås är nästan lika oätligt som Mamma Scans köttbullar…!;) Även om jag gör den själv…urk.

Katterna har precis fyllt nio årJ De är syskon från samma kull.

Aldrig. Kom hon förbi var det för att det var kalas, aldrig någonsin bara för att. Hon har aldrig haft en nära relation med barnen, men de har tyckt att hon är rätt kul, och att hon bjuder på obegränsade mängder godsaker. Nu tycker de att hon är obehaglig och ”på” och vill inte träffa henne. Hon har inte hört av sig en enda gång till barnen sen han stack, och har blivit en tant de inte vet var de har.

TackJ

 

 

 

Johannah m 5

Först vill jag ösa massor med beröm och kärlek över dig! Vilken fantastisk mamma du är, vilken kvinna och vilken förebild! hoppas att allt med huset o.dyl löser sig till er fördel, det är ni värda. jag har alltid massor av frågor. Hur roddar du runt det här med födelsedagar och framförallt julen på din inkomst? sparar du under hela året eller börjar du handla tidigt för att sprida på utgifterna? Bidrar ”den där” på något vis? Hur lägger du upp det här med maten? matsedel, veckohandling? Har du någon last förutom typ kaffe? Hur gamla är barnen nu? Vilka årskurser börjar de i till hösten?

 

Svar: TackJ Jag vill inte, och kan inte gå in på ekonomi, men det är klart att jag lägger undan och planerar, så gott det går under hela året.

Maten är typ samma som snurrar, jag handlar alltid kyckling, lax, nån vit fisk, köttfärs, falukorv och färdiga köttbullar.. det sista är bra att ha i frysen när tiden är knapp eller jag inte orkar laga nåt vettigt. Sen pasta, ris, bulgur edyl, Potatis ibland. Passerade tomater och grädde finns alltid hemma, och med det och kryddor kan man fixa massor.

Handlar typ två gånger i veckan, massor av mjölk och yoghurt går åt och jag skulle aldrig kunna handla en hel veckas ranson på en gång, utan att fylla kylen med enbart det;)

Jag, eller Patricia lagar nästan alltid mat från grunden, dvs sällan halvfabrikat. Det är korven, köttbullarna och fiskpinnar typ, och ibland sås på påse/burk. Jag vill veta vad som är i det jag äter, helt enkelt. Mycket grytor av olika slag. Gärna mat som jag kan laga något annat av resterna, typ köttfärssås ena dagen och chiliconcarne på det som eventuellt blir kvar. Eller pastasås på överbliven kyckling osv.

Jag har massa laster, fikar gärna och ofta, äter godis, och så, men inga som jag inte kan låta bli. Jag har rökt för miljoner år sen, men det var då;)

Ungarna är Janelle 21, Patricia snart 20, Robban&Corrinda 15, Novalie 12, Trixie snart 10, Lovelia snart 8, Jordan snart 6 och Jamie 4,

De börjar i nian, sexan, fyran, tvåan och förskoleklass.t av resterna, typ köttfärssm ärcket grytor av olika slag. Gärna mat som jag kan laga något annat av resterna, typ köttfärssm är

 

 

Karin

Hej du har ju skrivit i din blogg att du inte vet om du får bo kvar i huset, jag undrar om du har en plan B om det blir så.

Hur många kvadrat är huset på, och delar barnen rum.

Vad utbildar du dig till

Vad är ditt drömyrke

 

Svar: Nej jag har ingen plan B;) Eller, jo det har jag väl på sätt och vis: Den dag jag inte kan bo kvar i huset med barnen, så kan jag inte bo någonstans med barnen eftersom jag inte kan skaffa ett annat boende pga att jag inte är kreditvärdig och alltså inte får lån. Säljer vi huset får jag förvisso loss en halv miljon men ska jag bo kvar i Uppsala så är det liksom ingenting, hur sjukt det än låter. Att flytta till nån mindre ort många mil bort skulle funka, upp till Hola tex;) men det lär ju knappast den andra föräldern tillåta. Att få tag i en hyresrätt som vi ryms i är svårt, och lika dyrt som huset. Om man dessutom tänker på hur mina barn är fördelade i ålder och kön så blir det svårt att dela rum. Alltså, den dagen huset säljs så kommer barnen att få flytta till sin pappa. Vart han än bor så har han ändå en inkomst som han alltid kunnat försörja barnen på, det har inte jag. Han har ekonomi för att skaffa ett boende för dem, det har inte jag. Jag dör bara jag tänker på det, men eftersom det inte handlar om mig och mitt väl och ve här, så får jag göra det. Bara barnen har det bra. Nu vill de inte bo med honom, men om det är enda möjligheten., vilket det blir så…vad ska man göra?

En svinkass plan B alltså;)

Huset är på 224 kvm, med då räknar jag med tvättstuga, pannrum, förråd osv. Det är sju sovrum, och idag har Patricia, Robban, Corrinda och Novalie egna rum. Trixie och Lovelia delar, och Jordan och Jamie delar, men Jordan sover hos tjejerna och Jamie hos mig.

Jag utbildar mig till Hälsocoach, med inriktning på att så småningom bli Hälsopedagog edyl, och det är väl det som är mitt drömyrke just nu.

Jag har massor jag hade kunnat tänka mig att vara: pilot, brandman, journalist, författare, sekreterare, miljardär, rörmokare, lärare osv;)

 

 

Rutan

Hej!

Undrar om du och din ex-man har varit på familjerådgivning/konsultation av kunnig oberoende part och diskuterat hur ni skall hantera avslutet. Det finns ju alltid två sidor av ett mynt och jag vet ju inte vad dom utlöste flytten men har svärmor alltid varit dum mot dig? Vad vill ditt x ha för relation till sina barn( han måste ju ha berättat det offentligt någonstans) Kämpa på, det finns alltid ett ljus i slutet av tunneln.

 

Svar: Jag bokade tid hos en familjeterapeut tio dagar efter att han stuckit, han kom, gnällde över att jag var arg(???) och ville bara lösa saker om barnen. Jag kunde inte lösa saker runt barnen innan det var löst mellan oss, vilket jag har medhåll i av typ alla jag pratat med: familjeterapeut, bvc-sköterska, advokat, familjerätten, kuratorn… Klart att jag var arg och ledsen, och klart att jag med all säkerhet hade svårt att hålla truten när det inte var min tur att prata, men jag vet inte jag? Är det konstigt? Möte nummer två, några veckor senare så reste han sig och gick efter 20 minuter, nickade hånfullt åt mig och sa: Vi ses i Familjerätten!

Jag satt kvar och grät i en timme till, och hade full förståelse av terapeuten. Efter det blev jag kallad till Familjerätten på nåt de kallade för Samarbetssamtal, men vid en fråga till mannen som ringde därifrån om det var rätt forum för oss att lösa saker, så sa han NEJ, ni behöver annan hjälp, och jag tackade då nej. Detta kastas så klart i ansiktet på mig hela tiden nu, men grejen är ju att om han bara varit villig att förklara för mig vad som hänt, varför han gick, kanske erkänt att han var ihop med den där apan så hade vi ju varit i ett annat läge. Jag kan ju lugnt säga att om han sagt att han var kär i nån annan, så hade jag sluppit en väldig massa smärta, och vi hade varit på ett helt annat ställe nu. Men att inte veta, att gå och undra, hoppas och inte få ett enda svar…. Tilläggas ska att jag aldrig nekat honom att träffa barnen, ( jo, typ två gånger när vi hade planer och han kom dagarna innan och frågade, men då gav jag ett alternativ, som inte passade honom..) men att jag vägrar att sköta hans relationer med dem. Han hade bara behövt fråga.

X-svärmor har jag alltid haft en god relation med, jag har beundrat henne för hennes drivkraft och framåtanda, men när hon inte såg att hennes egen son jobbade för mycket, ( i hennes företag) och höll på att förlora sin familj, så avtog min beundran. Jag trodde att vi var vänner, men det visade sig att hon hatar mig. Hon har enligt vad hon själv sa; aldrig känt sig välkommen hemma hos mig.

Han vill ha exakt det han fått, umgänge varannan söndag mellan 10-18, första halvan av året, antagligen minus en fet Thailandresa på 6-7 veckor, sen v 27, och så varannan onsdag mellan typ 15-18.30 efter det. En övernattning på höstlovet( som de inte vill) och så en ”familjemiddag” på annandagjul mellan 13-20

 

Pernilla

Hej. Beundrar dig oerhört över allt du roddar själv! Jag undrar var du får all din kraft och kämpaglöd ifrån ? Har du alltid varit sån eller hör det kommit efter skilsmässan? Ditt positiva sätt kanske? Såklart kärleken till barnen. Och träningen vet jag att den ger dig energi. Starkt av dig att kämpa vidare men du har ju såklart din stora underbara familj Kram från Pernilla

 

Svar: Jag har absolut ingen aning. Men tackJ Jag avskyr att ge upp, att lägga mig ner och dö är inte min grej, jag måste alltid prova om det kanske funkar på det här sättet kanske? Eller på detta? Jag är en envis jävel helt enkelt, och hade det gällt mig själv hade jag säkert inte stått upp för mig själv, utan bara vänt om och skitit i det, men när det gäller barnen så blir jag ju en lejoninna. Ingen ska såra mina barn, ingen ska få dem att må dåligt. De är det enda som är viktigt på riktigt, och då är det klart att man bara reser sig igen, och igen och igen, borstar av sig, torkar tårarna och så på´t igen bara.

 

 

Annika

Vilka av barnen är mest lika (till utseende och sätt) och vilka är mest olika? Vilka kommer bäst överens ?

Hur tror du ditt liv ser ut om 10 år?

Vilka är dina (och/eller barnens) bästa minnen från Familjen annorlunda?

Kan du inte skriva en bok (självbiografi)?

 

Svar: Det är omöjligt att säga! Jag har väldigt svårt själv att se likheter mellan barnen, de är för mig helt egna individer, med sina egenheter och egenskaper. Det varierar i utseende vem de är lika, men helt klart är att de allra flesta ser att de är syskon allihopaJ

Bäst överens kommer tjejtrion Novalie, Trixie och Lovelia, och killarna Jordan och Jamie. Lovelia och Jordan funkar bra ihop, och Lovelia och Jamie med. Det är lite olika.

Om tio år så har jag ingen aning om vad jag gör, men jag hoppas att det är roligt;) Jag är kanske gift med en rörmokare;)( jag behöver ju en sån rätt ofta*s’) eller så har jag blivit miljardär på Lotto och skaffat mig en privat sådan. Förhoppningsvis mår jag bra!

Jag svarade tidigare på den frågan, det är svårt att särskilja ett enda minne från FA, men vår resa till Tyskland var fantastisk. Och såklart, eftersom Jordan föddes mitt upp i, så är hans födelse förknippad med detJ

Skriva en bok…det hoppas jag kunna göra någon gång, men vet inte riktigt vad för slags bok. Lovar du att köpa denJ?

 

Emna

Tack før en fin blogg

Ær Toy gravid??

 

Svar: TackJ Ja, tydligen. Hon skulle inte kunna få barn, så det var ju ett smart drag att ta en extremt fertil snubbe;) Det barnet var det absolut värsta som kunde hända. Det kan inte finnas någon med vett i huvudet som tycker det är klokt. Ha nio barn man inte tar hand om, bara har ett pyttelitet umgänge med, och skaffa ett till. För barnen är det ett svek utan dess like. Jag svarade mer på detta tidigare.

 

Ella

Om du fick drömma helt fritt, vad skulle du vilja jobba med?

Beskriv dig själv och varje barn med tre ord?

Vilket var ditt favoritämne i skolan? Vad tyckte du illa om?

 

Svar: Jag vet inte, men jag skulle vilja jobba så lite som möjligt, ha så kul som det bara går och tjäna snuskigt med pengar;)

Och ha härliga kollegor, såklartJ

Gosh! Svårt…men jag provar!

Jag: Glad, problemlösare, envis

Janelle: Varm, omtänksam, snäll

Patricia: Ordningsam, omtänksam, kreativ

Robban: Djurvän, gamer (data, tv-spel) smart

Corrinda: Aktiv, självständig, ansvarsfull

Novalie: Empatisk, pålitlig, ansvarsfull

Trixie: Vetgirig, glad, ansvarsfull

Lovelia: Glad, empatisk, ansvarsfull

Jordan: Klok, vetgirig, klyftig

Jamie: Charmig, envis, smart

Alla är härliga, roliga, underbara ungarJ

Mitt favoritämne i skolan var nog svenska, att få skriva uppsats;) och engelska, och hatämnena var matte, fysik, kemi. Siffror och formler är inte min grej.

 

Suz

Jag brukar aldrig ställa frågor på frågestunder men gör ett undantag. Jag undrar om ni fått ro nu och vet att ni får bo kvar i huset? Jag hoppas verkligen det.

 

Svar: Nej, tyvärrL Tack!

 

 —–

Sådär!! Hoppas det ser ok ut:) Tack för att ni hade lust att fråga!

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Lisa

    Men *Babs* snälla lägg ner.
    Varför ska Carola fixa till den röran P ställt till med?!
    Tror du inte hon har tillräckligt att göra med att trösta ledsna barn, rodda med hem, hushåll och mer därtill?!
    Visst, man kan väl tycka att P har största delen till att äktenskapet kraschade..
    Fast även T hade ju en del i det..
    Alltså dom jobbade på samma ställe, hon visste väl mycket väl att P hade barn och fru hemma..
    Så ja inte var det Carolas fel iaf, dessutom tar hon ansvaret för den soppan dom åsamkat!
    Medan han bara reste sig upp och lämnade..
    Så nej sluta upp med att skuldbelägga Carola, det hjälper väl inte..
    Hoppas bara att P kan ta sitt förnuft till fånga och iaf skriva över sin del av huset på Carola så hon och barnen kan bo kvar..

  2. Loppan

    Det är sällan man läser någon kommentar om hur viktigt det är för barn att få sina känslor bekräftade. Man ska inte svartmåla andra inför barn, nej, men barn ser, hör och känner. Det är oerhört viktigt för ett barn att få bekräftat att det är ok att känna som gör även gentemot en förälder. Det är tufft att känna sig sviken av en förälder, om den andre föräldern slätar över och förklarar bort tvivlar barnet på att man har rätt att känna som man gör, får dåligt samvete. Det blir ett dubbelt svek och barnet känner sig brutalt ensamt.

    1. Madde

      Som jag fattar det i Carolas fall: hon slätar inte över. Hon SER barnen, låter dem få visa käsnlor o förklarar så gott det går. Jag tror inte att ungarna känner sig svikna av Carola eller ensamma.

      1. Loppan

        Inte jag heller, men jag tycker hon får mycket kritik som antyder att hon borde släta över Perras beteende och marknadsföra Toy och det tycker jag är lite märkligt.

  3. Margaretha

    CAROLA!
    Är kommen till åren o har barn o barnbarn.Min beundran för dig är stor o jag hoppas innerligt att du får
    ett bra liv framöver m någon som respekterar dig!!
    Tänker på hur starkt o säkert du ror allt i land o ändå hur svårt det måste vara!
    All lycka till dig , du är ett föredöme,såväl för ung som gammal!

  4. annema

    Ordspråket”det är aldrig ens fel när två träter” är lika dumt som ”den man agar älskar man” och andra i samma genre, förmodligen myntat av samma gubbe. Det går alldeles utmärkt att förstöra ett äktenskap på egen hand. Läser man här på bloggen så ser man att Carola har gjort vad hon har kunnat för att främja relationerna. Hon drar nog en hel myrstack genom snårskogen av dumbommar.

  5. Jenny

    Babs,du har rätt i det du säger MEN du säger det till fel person. Hör av dig till Perra istället,och säg samma sak till honom!

    1. MarieE

      Eller hur?
      Det är väl ändå han som visat att han inte vill samarbeta. Det är inte Carola som drar i väg till Thailand 6-7 veckor bara så där. Det är ju faktiskt hon som tagit ansvar som förklarat för barnen så gott det nu går………och det borde rimligtvis ligga på den föräldern som reste sig och gick.

  6. Ylva

    Det är aldrig ens fel att det blir konflikt. Är andra dumma behöver man i alla fall inte vara dum själv. Har man satt nio barn till världen är man skyldig till att dra sitt strå till stacken för att skapa goda relationer.

  7. annema

    Vad är viktigt för barn? Att ha ansvarsfulla närvarande vuxna som de kan lita på och som tar hand om dem. De oansvariga, oengagerade bråkmakarna klarar sej barnen utan ganska bra.

  8. Babs

    Någon måste bete sig vuxet. Någon måste tänka på längre sikt. Någon måste tänka, vad är bra och nödvändigt för barnen på sikt. Vad är viktigt för barn? Jo, att faktiskt ha en relation till båda föräldrarna – utan att behöva ta ställning till vem som har rätt eller fel. DET är vår sak som föräldrar att se till. Barn ska inte behöva bli indragna i föräldrarnas bråk.

    1. Svandis Ros

      Jösses… från vilken planet är du.

      Är det verkligen barnens bästa att ha en dålig relation till en som de har blodsband till än att inte ha en relation?
      Vad har den andra vuxna visat dem? Kärlek? Omtanke? Gett dem trygghet?

      Tillåt mig att småle…

    2. madde

      Lägg av Babs!!!
      Skuldbelägg lite mer vettja om det får dig att må bättre.
      . Om han hade varit en normal person som viljat avsluta sitt äktenskap så gör man det öppet och utan massa lögner.
      Han hade kunnat vara med på terapeutmötena och inte flinat drygt och sagt ”ses i familjerätten” (inte direktcitat men Carolas svar på frågan ang. parterapi). Han hade kunnat satt sig ner och man kan hade kunnat gjort upp om saker på ett vuxet sätt.
      Han hade kunnat gett fan i att dra iväg till Thailand utan att bry sig om att barnen inte får träffa honom på typ två månader (vill han själv vara utan barnen så lång tid… udda. )
      Han hade kunnat höra av sig till de barn som har egna telefoner att höra av sig på (!) han hade kunnat anstränga sig för att reparera relationen med de barn som idag inte vill träffa honom (såvitt jag läst mig till, två).

      Allt detta och lite till är hans jävla ansvar, inte Carolas. Hon gör sin del och flera kilo till, om han hade haft barnen i fokus överhuvudtaget hade han åtminstonde inte ställt dem på bar backe. Han har kunnat överlåta sin del av huset till Carola utan bråk så barnen har tak över huvudet tills de vuxit upp -även den yngsta.

      Så gör en normalt fungerande förälder, hans beteende är bara ego rätt och slätt.

      Du skrev
      ”Någon måste bete sig vuxet. Någon måste tänka på längre sikt. Någon måste tänka, vad är bra och nödvändigt för barnen på sikt. Vad är viktigt för barn? Jo, att faktiskt ha en relation till båda föräldrarna – utan att behöva ta ställning till vem som har rätt eller fel.”

      Varför hackar du på carola när det är han som är problemet?. Han beter sig inte vuxet, han tänker inte på längre sikt, han har ingen relation till sina barn så det där med ”barn har rätt till båda föräldrarna” fallet på hans eget jävla beteende. Så klart barnen blir förlorare men Carola kan ju knappast lämna av barnen på trappen hemma hos honom och den nya.
      Något som barnen dessutom inte vill.

    3. Karin

      Vad jag förstår så är det inte barnen el Carola som har valt att pappan inte får umgås med barnen;, utan barnens pappa som har valt bort barnen, Framkommer tydligt av Carolas svar på frågorna,
      Vad ska dom göra när han väljer att välja bort?

  9. Stina

    Seriöst Babs?! Varför är det Carolas fel nu igen, och varför ska hon ”bete sig vuxet”? Det är väl han som knappt vill träffa ungarna, drar iväg utan förvarning mm? Vad ska Carola göra? Åka efter med dem till Thailand så de får ses? Vad jag förstår så får de träffa honom för Carola, men vissa barn vill inte och de som vill åker väl och ser honom de få timmar han gör anspråk på. Så jäkla typiskt att det är kvinnan som ska förväntas vara diplomatisk och jämna ut vägen för allt och alla, fast hon inte ens valt situationen.
    Stå på dig som den du är, Carola, du har integritet och du lär barnen på det sättet att man är värd att inte tåla vadsomhelst!

  10. Babs

    Haj Carola. Jag kan förstå att du känner dig frustrerad, arg,ledsen och kanske hämndlysten med tankevpå allt som har hänt med din familj. Men jag tänker att du faktiskt behöver bete dig lte mer vuxet än vad du gör. Du måste tänka lite mer framåt och faktiskt inse att för dina barn, för att de ska kunna känna sig hela, är det viktigt att ha en god kontakt med båda sina föräldrar. Om du är en klok förälder så låt inte dina barn behöva ta ställning, de älskar oftast båda sina föräldrar. Man måste kunna lägga bort sina egna känslor ibland o bara tyg änka på barnen i ett längre perspektiv.

    1. Helahea

      Carola har ju hela tiden velat att P skall ha mer kontakt med sina barn! Nekar inte honom kontakten överhudtaget….. Hon har velat samarbeta för barnens bästa…. Du får nog läsa svaren på frågorna igen Babs

  11. Carin

    Himmel vilket jobb du lagt ner på att besvara frågorna som du fått! Imponerande att du tar dig tid att besvara allt!
    Tack för att du delar med dig av din vardag!
    Lycka till med allt jobbet efter vattenskadan! Fick vattenskada 4/7 och det tar väldans tid innan det är fixat. Hoppas du får ut allt på försäkringen!
    /Carin

  12. Caroline

    Jag tycker att det är lite märkligt att du inte kan leva på din blogg. Du borde kunna få större inkomst på den så att du slipper låna pengar av CSN.

    Jag skulle utan tvekan fortsätta läsa även om det blev reklam i den. Kanske det är dags att byta från Loppi till någon annan plattform som erbjuder mera?

    Med lite tips från proffs tror jag att du skulle kunna öka läsarantalet ytterligare och därmed också kunna få större inkomst. Värt att kolla upp!

    Lycka till!

  13. Marre

    Alla familjer får sina strider! Tro mid det är ingen som har någon form av Astrid Lindgren tillvaro. Tack för du delar med dig av din. Tyvärr så pågår detta 14 år till för då är Jamie myndig. Hoppas det lägger sig med allt. Kämparandan hos dig är kanon! Kramar och kraft till er!

  14. Malin

    Jag är en trogen läsare, men kommenterar aldrig. Ville bara säga att du är helt fantastisk som roddar allt med barnen själv. Jag har ”bara” två och tycker att sommaren har varit rätt tuff…
    Kram till dig!

  15. Nina

    Oj det var inte lite frågor det..som du lagt tid på att svara på, TACK!!
    Känslorna åkte verkligen berg och dalbana när jag läste igenom allt. Kan än en gång konstatera att du kan bära ditt huvud högt och vara stolt över dig själv, vilket man ju inte kan säga om han som svek dig så grymt och hans leksak som gjorde ett av det vidrigaste man kan göra..dom två bör nog hänga med sina huvuden långt nedanför axlarna och där kan även svikarens mor placera sitt huvud tycker jag.

  16. Stina

    Så oerhört gulligt att du tog dig tid att svara så utförligt på min (och alla andras frågor). Jag ska spara ditt svar så jag kan gå tillbaka till tipsen -känner sån respekt och beundran för din barnerfarenhet i allmänhet och dig som person i synnerhet. Stor kram från mig och Algot (som nu är snart 11 veckor och sover som ett proffs! :))

  17. Karin

    Här är också en nattuggla:)
    Tack för svar på mina frågor:)
    Du svarar så utförligt och sakligt på också väldigt personliga frågor, också frågor som frågas igen och igen svarar du på, en eloge till dig som tar dig tid för det:)

    Hoppas att det ordnar sig och att du kan bo kvar med dina barn.

  18. Linda

    Fyfan vilken jävla förebild du är Carola! Och vilka idioter som säger att du ska ”praaata med Toy, för det är synd om henne”. Alltså vafan? Visst att P är den största idioten i det här, men att ”sno” någon som har 9 barn och fru!! Det gör man bara inte, har hon ingen skam i kroppen? Antagligen inte. Hoppas han en dag lämnar henne och fuckar upp hennes liv totalt också. Så kan han gråta ut hos sin mamma… Fan brukar inte kommentera ofta men jag blir så jävla less på mänskligheten ibland!! All kärlek & lycka till dig och dina fina ungar!

  19. Camilla

    Män som saknar kommunikationsförmåga och tror att det bara är att gå sin väg för att slippa undan allt jobbigt finns det fler av. Så jag känner igen mig i din situation Carola.

  20. Louice

    Läste dina svar och ang din exmans beteende,bodelning,nytt barn osv slås jag av hur lika våra situationer har varit och är -trodde bara det fanns EN sådan idiot som bara reste sig och gick och struntade allt inkl sina egna barn men nu vet jag att det iaf finns TVÅ 🙂
    Du är fantastisk!

  21. Soccermom

    Du skriver så otroligt bra och verkar vara en så härlig människa och mamma, du skulle kunna skriva en bok och ge ut här i USA med typ titeln ”How to raise 9 kids on your own” och den skulle bli en storsäljare direkt. 🙂 Från en trogen läsare på andra sidan Atlanten. Jag är team Carola hela vägen!

  22. Jessica

    Hej Carola!
    Tycker att du är en otrolig kvinna/mamma! Jag håller tummarna för att allt löser sig för dig och dina barn.
    Skulle jag vinna drömvinsten på lotto tänker jag hjälpa er!!!
    Kram

  23. Helena

    Perra – är inte det ett litet bögigt namn….hahahaha, skämt åsidå. Fy fan vad du gått igenom, du är helt otroligt som inte bara lagt ner, lagt av, dött av sorg <3. Hoppas innerligt det löser sig för et och boendet.

  24. cappicio

    Tack för alla bra svar:) Bra jobbat mitt i kaoset.
    Synd att du skulle få så mycket skit från vissa innan svaren kom. Man skulle kunna tro att hela världen hänger på att få svar på frågorna som vissa reagerade….

  25. Karin

    Hej!
    Tack för dina svar =)
    Jag hoppas vi ”springer” på varandra vid något tillfälle, då kommer jag absolut att heja på dig =)
    Frågestunden är slut, jag vet, men jag har en fråga ändå….När och hur fick du reda på att Troy är gravid?
    Kram från mig

  26. Viktoria

    Tack för alla dina svar på frågestunden!
    Jag vill bara önska dig lycka till med allt och fortsätt kämpa på. Är sååå imponerad av dig.
    Kram

Frågor & Svar

Frågor?

Oh just det ja!

Jag har varit superdålig på att svara i kommentarerna i sommar! Jag har mest bloggat från mobilen och inte fattat förrän nu i veckan hur man gör för att svara…Hrmf..

Men om ni undrat nåt, och inte fått svar, eller bara undrar nåt utan att frågat förr, så fråga nu:)

Natti 🙂

Kommentera

  1. Johanna

    Hej!
    Det skulle vara kul om du la ut lite bilder på du och Perra när ni var små. I lite olika åldrar. Det brukar vara lättare och roligt att se små likheter mellan er och era barn.

  2. Malin

    Hej Carola!

    Tack för en rolig blogg där du delar med dig av stort och smått 🙂 Beundrar dig som liksom mig avskyr att laga mat men ändå skaffar dig många barn och det måste lagas mat sågott som varenda dag 🙂 En fråga. Jag och min familj har bestämt oss att flytta till Uppsala och det ser jag fram emot då jag tycker den staden är otroligt vacker och lagomt stor. Finns oxå mkt mer jobb där än här i Norrland där jag bor. Kan du berätta lite om hur det är där? Tips? Råd? Vi är en familj på 3 barn vilka är 12, 3 samt 6 mån. Barnvänligt, max 45 min till Uppsala, vart kan man hamna då med en budget på Max 3 milj för ett hus tror du? Vi kollar såklart runt på hemnet men så svårt då man har noll lokal kännedom 🙁 Vart bor ni i förhållande till Uppsala? Prisvärda områden, vet du nåt? Man vill ja ha mkt för pengarna men betala så lite som möjligt vet du 😉

    Tacksam för några tips!!!

    Kram Malin

    Carola: Åh välkomna!! Det är jättesvårt att säga nåt bara såhär, det beror ju på så mkt vilka områden man gillar! Vill ni bo utanför? För 3 mille kan ni komma hyggligt nära oss;)
    Vi bor en bit utanför själva stan i ett område som heter Nåntuna- Vilan- Bergsbrunna – Sävja.
    Ja det är alltså fyra områden, men de ligger ihop.. Bergsbrunna är äldst och dyrast…där bor vi;) och sen är Vilan, Nåntuna mestadels villor det med och Sävja är mer radhus, lägenheter och blandat.
    Det är ju enligt mig det bästa område som finns, vilket som helst av dem. I Nåntuna är jag uppväxt, i Vilan bodde vi först och sen Bergsbrunna:)
    Villorna är dyra men radhusen runt 2 milj och uppåt..
    Sen finns ju alla de andra ytterområdena.. Svårt!
    Du kan maila mig om du vill på carolawetterholm@gmail.com så kan jag kanske svara bättre där:)
    Ge dig min eminenta åsikt på de hus ni är intresserade av:)
    Lycka till!

  3. Emelie

    Hej! Vilken Ã¥ldersskillnad tycker du är bäst mellan barnen? Fördelar/nackdelar? 🙂 Hur bemöter du folks Ã¥sikter/kommentarer om er stora familj? UtomstÃ¥ende är väl visserligen lätta att ignorera, värre mÃ¥ste det vara med släkt/vänner? Tack för att du inspirerar och för din toppenblogg!
    Carola: Ålder mellan barnen..tja, vi har ju 2 år mellan många av dem, så det är ju en åldersskillnad som funkat bra för oss, men sånt där är så individuellt. Beror ju på barnen, hur de är som personer och massa annat.
    Jag fÃ¥r oftast positiva kommentarer , och de tackar jag för med ett stolt leende! Negativa saker kommer oftast som knivhugg i ryggen pÃ¥ bloggen (väldigt sällan!!) och pÃ¥ olika sidor…men mest positiva:)

  4. Maria

    Hej!
    Jag har förstått att Robban gillar tv-spel! Mina killar som är 10 och 13 år älskar att spela xbox, men vi försöker att begränsa det. Mest genom att uppmuntra till andra roliga aktiviteter i stället för förbud och tjat. Men vissa dagar blir det ändå mycket spelande. Hur ser ni på det?
    Har ni några regler när det gäller tv- och datortid?

    Carola: Ja Robban älskar tv-spel. Jag kanske är slapp men jag ser ju att det är viktigt för honom, och han spelar en del online och där har han ju sina kompisar. Jag har ju själv nätvänner som jag aldrig träffat, så att de är viktiga förstår jag ju.
    Eftersom studier och undersökningar säger att tv-spel inte är skadligt utan tvärtom bra för lite av varje, så får han spela hur mkt han vill 🙂
    Fast läxor prioriteras.Såklart. Ibland sparkar jag ut honom om solen skiner, och då kan han vara ute hur länge som helst.Robban har inte så mkt kompisar, han är en ensamvarg som trivs med att vara själv, och han kan ligga och läsa i flera timmar åxå. Nu har han och Janelle spelat en herrans massa Minecraft och jag har ingen aning om vad det är…men spännande och roligt tydligen.;)
    Jag tror som du , hellre uppmuntra än förbud!!

  5. Sara

    När kommer du fixa en ny header? 🙂
    Carola: Jag vet att det borde vara gjort redan, men det tar tid. Man ska ha fina bilder, och sen ska Mamas ansvariga fixa det…men jag funderar på den ofta:)

  6. Lovisa

    Ja jag menade ju när ni åkte bil. Sorry om jag var en smula otydlig. En liten fråga till. Hur gör du när du pottränat dina barn?? Jag har en kompis som har en son på 7 år. Han har nattblöja och bajsar på sig. Ibland kissar han på sig också. Tänkte om du hade nåt smart tips och ge.

    Sen tänkte jag på en annan sak? När lär du dem att torka sig själva? Jag var på ett dagis en gång och där torka vi ungarna i rumpan som skulle börja på lekis. Ganska så illa. De försökte inte ens själva utan visste att vi gjorde det åt dem.
    Jag pottränar inte, utan de får sitta direkt på toa, och det när de börjar visa intresse, som Jordan nu när vi var i väg och campade. En kille på 7 år som bajsar på sig känns väl kanske lite stor, men det där är säkert nåt som din vän funderat massor på, och kanske sökt hjälp för? Är man så stor så börjar det väl bli pinsamt inför kompisar..
    De får torka sig själva efter att de kissat redan från början, men jag hjälper dem med bajsrumporna tills de känns mogna att fixa det själva, och det är olika när det inträffar. Men söliga underkläder mår ingen bra av.

  7. Eva

    Hej!
    Tycker dina inlägg är härliga att läsa, gillar också att de har lite längd!! =)
    Hur har ni löst delandet av rum? Vi har fem pojkar (9år- 5 mån) och bor i en fyra. De två äldsta delar ett rum och den minsta sover just nu hos oss och de två ”mellan” delar ett rum…kanske får lillebror flytta in där med..
    Ha det underbart!! Eva med fem prinsar!

    Carola: Tack:) Rummen: Vi har åtta rum och kök, (sex sovrum, en gillestuga och ett vardagsrum+matkällare, klädkammare,pannrum, tvättstuga)
    Janelle, Patricia, Corrinda och Robban har ett varsitt eget. Just nu delar Novalie, Trixie och Lovelia på den stora gillestugan. Jordan och Jamie sover inne hos oss, och har ett lekrum dit de så småningom ska flytta och sova, men sängar tar sån plats så de får bo kvar hos oss så länge som möjligt:)
    Vi kan dela av gillestugan till fler rum, men just nu funkar det såhär:)

  8. Michaela Lejonberg

    Har några av era barn allergier eller intoleranser?

    Har ju själv en son som både är laktosintolerant och inte tål tomater! Tycker det är jobbigt ibland när man ska bort eller gå ut på restaurang och man måste fråga och ibland även FÖRKLARA varför man väljer bort vissa saker i maten till sonen!

    Carola: Nej, inga allergier eller överkänsligheter:)
    Förstår att det måste vara drygt mellan varven, och jobbigt..

  9. jenny

    Tack för en underbar blogg, jag älskar dina långa inlägg och läser dom med glädje varje dag.
    En fråga, jag är nyfiken i en strut och vill självklart veta vad som hände när ni kom hem från grönan? =) KRAM /Jenny

    Carola: Tack, jag tycker ju om att skriva långt..:)
    Hm, jo…först glömde jag Lovelia utanför en karusell…hon skulle absolut med och vänta utanför Twister, och så gick man ju ut på en helt annan sida mot där man kom in…och jag var stissig och glömde henne….! Perra och syrran gick som tur var förbi strax efter att jag gått in…men ändå!
    Väl hemma sen så glömde Perra henne i bilen! Han gick in med Jordan och trodde att hon gick in själv, fast hon satt ju och sov….och sen gick alla och lade sig, så ingen saknade henne.. Hon stackarn vaknade ju därute i kolsvarta mörkret och kom in och var ledsen, sprang på Robban i hallen som var på väg i säng och han tröstade henne och följde med henne ner…. Ja, Perra hade dåligt samvete…:! Två gånger på en dag….brrr!
    Till saken hör ju att jag aldrig glömmer barn! jo en gång, men det är ingen gång 😉 så det här var inte okey alls..
    Vi åkte ju dubbla bilar och Lovelia åkte med Perra, jag hade Jamie i min bil som jag bar in och fixade i säng, och sen hade tjejerna gått ner och lagt sig innan jag fick koll på läget… Man tror ju liksom att den andra fixat…hm:) Tur bilen står nära ytterdörrem och att den inte var låst:)

  10. Amanda

    Hej!

    Jag läser din blogg lite då och då, jag undrar varför du skriver så låååånga inlägg? Det blir oftast väldigt jobbigt att läsa. Vore det inte bättre med kortare men lite fler inlägg? En blogg ska ju vara som en dagbok, men din känns lite som en roman;)

    Annars gillar jag den. Jag såg precis om säsong två av Familjen Annorlunda, och din familj är den jag gillar bäst.

    Ha det bra!

    Carola: Men jag har ju så mkt att säga:) Jag kan inte skriva korta inlägg, och jag tycker det är kul att läsa när andra skriver långt åxå. Du får väl hoppa över lite här och var om du inte orkar läsa:)
    Eller se det som en roman;)
    Tack:)

  11. Anna

    Jobbar Perra så mycket att det går ut över er relation?
    Carola: Ja:( Tyvärr är ju det oundvikligt när man aldrig träffas, men mantrat under de perioderna det är som mest är: Det blir bättre sen:)
    Det blir mkt gnäll, och tjafs, och missförstånd och irritation periodvis. Men så är det nog i de flesta förhållanden?
    Men nog önskar jag att han hade lite mer normala arbetstider!! Han älskar sitt jobb, och det är värt väldigt mycket 🙂 🙂

  12. Lovisa

    Hur duktiga är dina barn när ni åker långt? Säger de till? Blir det många stopp i en småbarnsfamilj?

    Carola: Du menar när vi åker bil?
    Vi åker sällan väldigt långa sträckor, men när vi gör det är det väldigt få stopp! De är duktiga på att gå på toa innan vi åker och sen somnar de och sover större delen av vägen:)
    När vi åkte till Legoland, vilket ju tog typ 12-15 timmar eller nåt, så började vi köra på natten så de kunde sova ända tills vi klev på färjan:) och när vi åkt till Alv edyl så har vi stannat och rastat ordentligt en gång, med både mat och toabesök samt lång lekpaus:)

  13. Ida

    Har du ända sedan du var liten velat ha många barn eller har längtan efter fler barn kommit med åren? Har ni fått många synpunkter på att ni har en stor familj? Finns det något du aldrig skulle skriva om i bloggen? Har du kontakt med de andra familjerna från FA? Har ni varit med i något tidningsrepotage eller liknande?

    Carola: Ja, jag har nog alltid velat ha många barn, men inte vågat tro att man kan gå utanför ramarna och faktiskt skaffa sig fler än två:)
    Jadå folk har synpunkter och åsikter, men mest är de förundrade över att jag orkar och ser så pigg och fräsch ut, haha:) Sen ska de gärna vara lite lustiga och droppa skojiga repliker som : Har n i ingen Tv? Hahaha…not.Den har man ju aldrig hört;)
    Det är mkt jag inte skriver om! De större barnens privatliv tex, eller sex, eller ekonomi..osv. 🙂
    Jag har kontakt IRL med Mirka, och har känt henne på nätet sen hon väntade sina första tvillingar för hm…nio år sen, eller så:) Tina har jag träffat, och är FB vän med Anna och Maria och Louise ( Mirka och Tina med)
    ja vi har varit med i flera olika reportage, och på radio några gånger:)

  14. Linda med sju!

    Hej!
    Har kanske missat det om det har stått innan. Men jag undrar så om det går att beställa de underbara kläderna som du får med jämna mellanrum. Det är visst någon som har en egen klädes hemsida eller vad man nu ska säga 😉 Tycker alltid att det har varit så otroligt fina kläder där ifrån 🙂
    Tack och hej från lilla mig!
    Kram Linda

    Carola: Visst menar du de fina kläderna från Tove i Norge?? Hon har en butik, men ingen nätbutik, tyvärr.. Tror dock hon är på gång med en!! Isf ska jag ge dig adressen 🙂
    Jag älskar vartenda plagg hon skickat <3

AllmäntFrågor & Svar

9-barnsfamiljen Snålkvist förklarar;)

Fick en kommentar som jag kände kanske behövde lite svar, finns säkert fler som undrar:)

Kommentaren: Hade det inte varit bättre och bokat ordinarie plats på planet? Det känns som lite Familjen snålkvist över det hela, är det inte bättre och boka och betala ordinarie pris så barnen får åka. Oavsett om man kan tjäna lite pengar på att pappsen jobbar på SAS?  Ni fick ju ändå punga ut med extra pengar.

 

Ja, det kan ju låta hur korkat som helst det här med att Robban och Corrinda åker på typ Standby biljetter, aka personalbiljetter.

Låt mig förklara:)

Vi har nio underbara barn, och det innebär att vi inte har ekonomi för att åka utomlands hela familjen. Det är ett val vi gjort, och inget vi på nåt vis går runt och grämer oss över, utomlands kan de åka sen, som vuxna. Utlandssemestrar är härliga, men inget som är nödvändigt för att växa upp till en klok människa:)

Men, iom att min pappa jobbat på Sas i hundra år, och alltså har de hyfsat förmånliga biljetterna, så kan de ibland ta med sig några barnbarn på en resa. Janelle och Patricia har varit med flera gånger, och nu hade tvillingarna blivit så pass stora att mamma och pappa kände att det var deras tur.

De gillar Thailand, det är dit Janelle och Patricia varit med dem, och såklart ville även Robban och Corrinda dit.

Vi får betala resan och mamma och pappa står för allt annat, hotell, mat och upplevelser.

Om barnen ska åka med mina föräldrar kan vi inte köpa en vanlig biljett åt dem, eftersom mamma och pappa åker på personalbiljetter, jag kan knappast begära att de ska betala ordinarie priser. Skulle det ske som nu hände, att de inte kom med planet, så skulle ju tvillingarna åka iväg ensamma till Bangkok dessutom, och det är ju helt galet!

Alltså åker även de på personalbiljett 🙂

Det skiljer inte ”lite pengar” utan det skiljer en jäkla massa pengar.

Den här gången blev det genaralknas på alla möjliga plan, eftersom allt krånglade, min syster som åxå jobbar på SAS har tillbringat timmar i telefon med Thailand för att boka om biljetter, hon har gjort ett jättejobb för att få ordning på allt, och pappa å sin sida har tjorvat han med på plats och via nätet.

Det har aldrig någonsin varit så här besvärligt!  Visst har det hänt att en flight varit full, men då har det alltid gått att boka om till nästa eller nåt annat bolag. Reglerna har ändrats och gjorts om, och så en massa tillfälligheter som tex ett helt plan med vietnameser som missat sin flight och bokades om , och den lilla detaljen att resan måste betalas med samma kort som sen skulle uppvisas på flygplatsen gjorde att det försenades ytterligare. Nej, ni behöver inte begripa, jag fattar inte ens själv alla turer;)

 

Så visst låter det galet, och kanske sniket.

Alternativet är att de inte får åka alls, för som jag sa så har vi inte den ekonomin. Vi har inte tyckt att det är ett alternativ att åka med en eller två barn, för dels ska vi då ha barnvakt åt övriga, och dels så känns det inte bra att lämna några hemma. Vi är ju en familj ♥ och vill göra saker tillsammans.

Att låta dem åka med mormor och morfar är en annan sak, då får de resa, de får tid tillsammans med m&m och det kostar inte lika mkt som en charter/ reguljär . I vanliga fall;)

Den här gången blev det om möjligt dyrare än dyrast, men det är ju sånt man inte kan råda över, eller förutse. Övriga resor har vi å andra sidan ”tjänat på” om man ska se det så;)

Det viktiga för oss är att barnen får en fin resa, och det verkar som att de kommer landa på Koh Samui i morgon lunch, lokal tid, efter att ha fastnat först i Köpenhamn och sen i Tokyo, nu är de i Bangkok, så de är i rätt land iaf 😉

 

Hoppas det blev begripligt, men det kändes som att det kunde vara på sin plats med en förklaring 🙂

 

Över till annat:)

Vi packade ihop oss igår, fredag, och åkte hemåt frampå eftermiddagen från Årsunda. Det utlovades regn framåt kvällen och vi tyckte att vi fått nog av det, så vi förekom det hela. Lite enklare att packa ihop ett tält i solsken än i hällregn.

Hemma väntade två tonåringar, Janelle som fortfarande mår illa till och från, och inte kan äta, hon är såklart ledsen över att ha missat Peace and Love festivalen, men känner fortfarande att det var rätt beslut att åka hem.

Skolsköterskan trodde ju på magkatarr, och så även jag, men det vete fasen…Kanske får boka en tid till läkaren iaf då, jag som helst undviker det.. Kanske det behövs starka magpiller.. Nej, hon är inte gravid.

Patricia hade lagat mat till sin sjuka stora syster och pysslat lite i huset, så det var hyfsat i ordning, det var inte i tipptopp när vi drog ska erkännas…;)

Vi packade in det nödvändigaste och sen var det bara att åka och handla till tacos, det var ju odiskutabelt, är det fredag så är det.

Tröttnar de aldrig? hihi.

Sen sprang jag ut i husvagnen hela tiden för jag hade ju allt där, täcken, kuddar, tandborstar, kaffet…osv..

Tjejerna ville inte alls åka hem, de hittade en kompis i vagnen bredvid vår som de satt och ritade tillsammans med, och de ser fram emot nästa sväng. Ska ”bara” fixa nerslagen vi fick på besiktningen…för den gick ju såklart inte igenom, men vi fick inget körförbud, vilket gjorde att vi inte körde olagligt…bara lite på gränsen;)

 

Idag har vi inte gjort många knop, Helen och T kom och fikade, och vi satt ute i solen som faktiskt sken hela eftermiddagen efter en ösregnig morgon. Hur mkt regn finns det egentligen? Man kan ju undra, hörde att denna juni var den blötaste sen de börjat mäta, för en sisådär dryga 200år sen….kul…verkligen:(

Hit med solen och värmen nu!

Min syrra kom på em och stannade på middag, massa snack, mest om den galna resan såklart, och en massa annat babbel.

 

Imorgon är det söndag, jag har lite svårt att hålla ordning på dagarna nu;) sommarlovet har alltid den påverkan, och det är ju härligt, spelar ingen större roll vilken dag det är.

Jag har lite bilder ni ska få se, ,men eftersom min laddsladd till iphonen är trasig måste jag låna de andras…och av nån anledning måste deras telefoner laddas först…hm?  🙂

De kommer!

Nu är det sovdags, så man orkar upp imorgon igen.

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Monica

    Jösses,de är väl INGEN som betalar mer änn man behöver..Precis som om man skulle upptäcka att ett plagg man tagit till kassan är rea o då säger man väl inte nej tack då vill jag inte ha de..Hallå……
    skaffa sig ett liv vettja..Mvh Monica

  2. Anna-Karin

    Håller med de föregående skrivarna att du eller någon annan ska inte behöva försvara el förklara allt man gör jag har full förståelse för att man som barnfamilj måste lösa sitt liv som man vill och självklart ska man också få fördelar som ex personalrabatter och gåvor fr sponsorer inget konstigt alls men det är den vanliga svenska avundsjukan hm varför måste man missunna varandra lite gott i livet. Ha en fortsatt underbar sommar och att solen kommer till oss alla. Gillar din blogg precis som den är en vanlig familj med ett vanligt liv. Kram

  3. Ida

    Tycker du ska strunta i att försvara och förklara dig när folk kommer med konstiga kommentarer. Känns som det är ofta du behöver förklara saker pga. någon läsare kommit med en pik. Men strunta i det istället och tänk på att det är många som verkligen gillar din blogg.

  4. Neta

    Förstår inte att du orkar hålla på att förklara dig, ingen annan har väl med allt det här att göra.
    Ha en fortsatt fin sommar!

  5. Marika, Uppsala

    Heja er! Haha…alltså alla vill väl åka så billigt som möjligt? SVENSKA AVUNDSJUKAN!
    Jag fullkomligt älskar er familj! Kan man få flytta in? 😉
    Ha en trevlig sommar!

  6. Ullis

    F*n vad jobbigt det måste vara att alltid behöva försvara sig! Jag beundrar dig för ditt tålamod:) Kram

  7. Carola P

    Jag skulle också göra som ni om vi hade den möjligheten.
    Om ni får för er att ta en tur med husvagnen uppöver i Sverige så är ni välkommen att parkera den hos oss. Vi bor en liten bit utanför Östersund och kommer ni upp i slutet på juli kan dina stortjejer följa med min dotter ut på Yran. Tänkte som tröst till Janelle som missade Peace and Love festivalen. Skulle vara jätteroligt att få lära känna dig och din familj. Ha en fortsatt trevlig sommar.
    Kramis

  8. Carro

    Vem skulle inte använda personalrabatt om man hade den chansen? Tycker det är så fel att du ska behöva sitta o förklara allt för att nån person är så avis på en resa. Hoppas dem får det jätte bra när dem kommer fram till rätt ställe och hoppas Janelle mår bättre snart.

  9. Sandra

    Jag tyckte det var enkelt att förstå, även utan förklaring, att detta är enda alternativet (och ett bra alternativ enligt mig, även om det var otur att det strulade nu) för era barn att få åka på en sådan här semester. Jag tycker det är ett toppentillfälle och fint av mormor och morfar att vilja ta med barnen.

    Men vissa ska ju alltid gnälla eller se allt negativt så. 😉

  10. Lotta m åtta o Liten i magen

    Jag tror de flesta familjer i er situation skulle göra som er i ”biljettfallet”…varför betala dyrt när man har chansen att få det billigt. Att det sedan inte funkade helt efter planer den här gången är ju smällar man får ta, men ni har säkert sparat på det i det långa loppet iaf.
    I slutändan är det ju bara så bra att tvillingarna verkligen kom iväg! Å nu blev det ju lite extra krydda på äventyret 😉

    Otur för Janelle oxå! Stackarn! Hoppas hon snart blir bättre, hon får ta igen det nästa år 😉

    kramar till er!

  11. paulastankar

    kanske kan vara bra och kolla upp magen ! om det är magkatarr så finns det ju medicin till detta. min man har magkatarr och det är ingen lek, går inte att äta ngt för det rinner i princip rätt igenom osv. Men som sagt det finns ju receptfria läkemedel. imodium plus,losec o ngt mer brukar vi köra på¨då..

  12. Maria

    Familjen snålkvist?! Människan som påstod det är nog mest avundsjuk! Klart som tusan man använder personalrabbat om man har den möjligheten…inte fasiken sitter man väl och betalar fullpris om man inte behöver…verkar ju bara knäppt!! En lyxig förmån skulle jag kalla det =)

  13. Emma

    Men hur går det för Corrinda och Robban nu då? Kommer deras semester inte bli rejält avkortad? Eller hur länge ska de vara borta? Vore ju hemskt om de missar hela resan pga flygen, de är ju redan fem dagar sena :/

  14. Gunilla

    Folk har för lite att göra, och ska bry sej i allt.
    Ja, man kan verkligen undra hur mycket vatten det finns där uppe.
    Här regnade eller öste ner hela dan i går och blåste kulingvindar.

  15. Maud

    Hej Carola. Nej jag tycker inte alls att du var skyldig en förklaring, och ni är inte alls familjen Snålkvist utan det är nog så att ”folk” ibland har svårt att andvända sitt sunda förnuft och svårt att tänka tycker jag.
    Hoppas att allt löser sej för er alla och ha en bra sommar med alla. Kram

Frågor & SvarHögtider

Svarar på era frågor…:)

Jag svarar i kommentarerna under inlägget, så kika in där!!!!

Nu måste jag dock avsluta och gå och sova, för imorgon ska vi upp och sjunga för

ROBERT & CORRINDA SOM FYLLER 12 ÅR!!

 

Mina fina, fina tvillingar ♥  ♥

Herrejösses, 12 år, vart har de åren försvunnit, det känns som igår som de föddes, efter en okomplicerad graviditet, med hyfsat mkt foglossning, massa tjafs med idioterna på FK, och en racersnabb förlossning:)

Det tog 1 timme och 57 minuter från första lilla aningen tills två bebisar var födda  ♥  ♥  och skrek för full hals så att hela staben av vårdpersonal fann det för gott att lämna rummet;)

Två stora, 2,7 och 3,2 kg bebisar, födda i v 38+2, Det är fortfarande nåt av det häftigaste jag varit med om, att få vänta , föda och fostra tvillingar är lite annorlunda:)

Imorgon fyller de alltså 12 år….   ♥  ♥

 

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Lotta m åtta o Liten i magen

    Grattis till Robban o Corrinda!

    Jag avundas er tvillingföräldrar. Älskar ju självklart mina barn, allihop, men sörjer så de tvillingar vi inte fick =(
    Jag har ju inga egna tvillingar, men har alltid sett det som så att det inte ger dubbelt med jobb utan dubbelt med kärlek o glödje!

    Hoppas ni får en härlig dag! Här blåser det som sjutton o man vill inte va ute ens en liten, liten stund 😉

    kram!
    Carola: Jag förstår dig faktisk, så gott det går, men hade det gått fel med mina tvillingar så hade jag alltid sörjt det, för det är nåt speciellt.. Tycker det är väldigt tråkigt att ni inte fick behålla era:(

  2. Maria

    Hipp hipp hurra för Robban & Corrinda idag!

    Håller helt med dig – det är annorlunda att ha tvillingar, och det är en otrolig gåva vi tvillingföräldrar får uppleva. Det är ju trots allt inte dubbelt jobb med tvillingar – däremot dubbel glädje!

    Mina kom oxå på två timmar, fast i v 36+2, men var stora och välmående (2,5 & 3 kg)

    Kram Maria
    http://blogg.mama.nu/fanea

  3. Solan

    Grattis säger jag till twinsen.
    Lite annorlunda är det. De där med tvillingar och uppfostran. Att de är egna identiteter. Även för tvillingarna och folk i ens bekantskap.
    Mina vägde 3,2 och 3,8. De ville inte ut i kylan så de vart snitt.
    Hoppas ni får en trevlig dag.

  4. Maud

    Stora grattis kramar till er alla inblandade. Tiden går fort eller hur? Har just läst alla dina svar på komentarerna. Hur kan du bara? ja jag menar om jag hade svarat så hade jag nog inte varit så diplomatisk som du emellanåt. Men, det ser så naturligt o okonstlat ut på något vis, så jäkla förnuftigt eller vad jag ska säga. Det märks att du har träning med hur folk ska tas på något vis…. Jag menar du har ju 10 stycken helt olika människor att träna på därhemma…tack för dom roliga stunderna som jag har när jag sitter här o läser dina inlägg. Kram.

    Carola: Ja tiden går alldeles för fort…Jag kan vara rätt bitskt ibland;) men för det mesta försöker jag svara sakligt och snällt:)
    Varsågod, det är så roligt att du gillar det 🙂

Frågor & Svar

Fråga så svarar jag:)

Ni är flera som önskat en frågestund, så varsågoda och fråga:)

    Skriv era frågor under det här inlägget 🙂

Kommentera

  1. Tove Kathrine

    Hei Carola!
    Jeg har nettopp sett alle episodene av familjen annorlunda som har gått i reprise på svensk tv. Jeg er svært imponert av hvordan du takler hverdagen med så mange barn! Jeg har fem barn, en jente på 15 år, en gutt på 12, tvillinger- jente og gutt på 8. og ei jente på 4 år. Jeg elsker mammatilværelsen, og skulle gjerne hatt flere barn! Jeg driver en barneklesbutikk her hvor jeg bor, og vi har masse fine barneklær av flott kvalitet. Mye dansk design. Jeg har lyst til å sende noe til dine små, kan jeg det? Det er ikke fordi jeg tror du ikke kan skaffe dem klær selv, men fordi jeg har blitt så glad i dere:-) Mvh. Tove fra Norge.

  2. Kimsan

    frågade för några veckor sen men kopierade min egen kommentar och frågar igen 😉
    Hej Carola!
    Hoppas du hade det bra på mammagalan, skönt att få rå om sig själv och ha lite lyx!
    Jo jag har skrivit till dig förut och du har svarat… men nu minns jag inte riktigt och tänkte att du kanske kunde skriva några rader till mig igen!? 🙂
    Det gäller amnings b-h:ar från glammom, jag behöver verkligen investera i en och jag tänkte fråga dig om råd!
    Vilken/vilka är din favorit, med eller utan bygel, modell, storlek osv… ja inte för att jag kan beställa den storlek som du har men jag tänkte mer i jämförelse med den du har i vanliga fall ;), ja du fattar säkert :).

    Tack på förhand mvh Kimsan
    Carola: Asch, förlåt! Jag såg den här frågan och skulle svara, men så försvann den långt bak och jag glömde…f´låt…
    Jag har köpt flera av märket YOU, och de är superfina, och sköna, och jag kommer nog använda dem även efter amningen, det syns knappt att det är amningsbh:) Med bygel. Jag har min vanliga storlek, och faktiskt så mailade jag dem och frågade, och fick supersnabbt svar, så funderar du på nåt, fråga!! Eller GIlla dem på Facebook så kan du fråga där:) Shit, nu kikade jag in på deras sida för att se om jag kunde rekommendera dig nåt, och de har ju fått in massa nya fina….Men jag ska inte ha nån ny…;)

  3. Emelie

    Först och främst vill jag skriva och säga att ni verkar vara en helt fantastisk familj. Många barn = mycket kärlek 🙂 Och du verkar minst sagt vara en toppenmamma som har tid för alla! Funderar på en sak, du har ju döttrar som är i ålder då vissa (om än unga) bildar egna familjer. Hur ställer du dig till det, om ni planerar fler barn? Alltså, att möjligheten finns att du blir mormor samtidigt som du kanske själv får ytterligare ett barn? 🙂 Vet att det ju självlkart inte är något du kan styra över, men hur skulle du uppleva det?
    Carola: Ingen av Janelle och Patricia vill ha barn än på länge säger de, så det är faktiskt inget jag funderat över:) Jag tror att det skulle kunna vara lite mysigt att ha en egen bebis och få ett barnbarn i samma ålder, men jag vet ju inte.:)

  4. lolita

    hur gamal är lovelia ska jordan och jamie börja på dagis
    Carola: Lovelia är 4½, fyller 5 i september, och Jordan och JAmie ska inte börja på dagis:)

  5. Lewis

    Hej!
    Hur skulle du reagera om något av sina barn visade sig vara homo-, bisexuell eller ha en transidentitet?
    Carola: Jag har ärligt talat ingen aning! Jag tror att jag skulle tycka att det var lite synd med tanka på barnbarn, hihi, eftersom det ju blir lite besvärligare då:) Jag har inget emot människor som har andra läggningar, så länge som det inte är farligt för andra. Jag älskar ju mina ungar oavsett, så det skulle aldrig förändras:)

  6. lolita

    delar robert och corinda rum
    Carola: Nej, bara natten inför födelsedagen:) För ingen av dem vill kliva upp och sjunga för den andre för att sen hoppa i säng och bli sjungen för….lite knepigt med tvillingar ibland, men än så länge funkar det att de sover i samma rum den natten:)

  7. Annika

    Jag funderar på det ”glapp” som är mellan de två första och tvillingarna, och efter tvillingarna.
    Var det planerat eller hur blev det så?
    Carola: Glappet beror dels på att vi bodde lite trångt i en trea, dels på att vi liksom var ”färdiga” i folks ögon, två barn är ju liksom standard, och det kändes som väldigt många att skaffa en trea:) Men jag var säker på att vi skulle ha fler, och så fort vi flyttade till hus så började vi planera för det, och så blev det tvillingar:)
    Vips så var vi en STOR familj;) och ansågs ännu mer färdiga, men jag längtade så efter ännu en till, men det var ganska fullt upp med två små och två lite större att det fick dröja några år tills nästa kom.
    De som kommit efter har det varit ungafär 2 år i mellan och det känns som det varit alldeles lagom:)

  8. Maria

    Hur tänker du kring att börja arbeta igen? Även om ni får fler barn kommer det ju en dag när det yngsta barnet börjar skolan. Jag har själv fyra barn och den minsta blir tre år i sommar. Jag är fortfarande hemma med barnen och skulle gärna fortsätta med det om bara ekonomin tillät.
    Det skulle vara intressant att veta hur du funderar om framtiden. Kommer du börja jobba inom ert familjeföretag?
    Tack för en jättebra blogg, läser varje dag!
    Carola: Tack för att du läser:) Jag tänker inte så mkt på vad jag ska göra sen, men nåt blir det ju, även om jag inte alls längtar efter nåt annat än det jag gör nu. Antingen blir det väl inom sjukvården som ju är mitt yrke, eller inom familjeföretaget, eller så hittar jag på nåt helt annat. Jag vet inte 🙂

  9. Julia

    Hej! Hoppas på svar 🙂
    Jag har fått uppfattningen sv att du är en sån förälder ”mina barn gör inga fel” ”mina barn och andras skitungar” är det så? Eller vad har du för syn på saken? Menar inte att detta är en spydig kommentar, det är svårt att få uppfattningen helt eftersom detta är en blogg, men har fått den uppfattningen på bloggen.
    Carola: Herregud, absolut inte!! Jag är väl medveten om att mina ungar är precis lika som alla andras. Men jag försöker såklart uppfostra dem till att bli fina människor:) Sen tror jag att alla föräldrar tycker att ens egna barn är lite sötare, lite klokare, lite mer empatiska, lite roligare osv än andras barn, för det hör liksom till;) Men jag vet att mina ungar kan de med, de är inga änglar.

  10. Signe

    Om du skulle få en till flicka/pojke vilka är de 3 finaste pojk/flick namnen du skulle vela ge barnet????
    Carola: Det här är svårt att svara på, för det ändras hela tiden…namn jag gillade när tonåringarna var små, kan jag idag känna att det var en himla tur att vi inte valde;)
    Så förlåt, men jag kan inte ge dig ett svar:)

  11. Signe

    Hej Carola! Älskar eran familj och önskar mig också en stor familj när jag blir stor! Jag är bara 12 år än. Min fråga är:
    Skulle du kunna lägga in en nystanen bild på varje barn med födelsedatum och längd????? Det skulle vara jätte snällt!:)
    Carola: det kan jag göra:) Tack för de snälla orden:)

  12. Sara

    Vilka ögonfärger har dina barn?
    Carola: De har olika nyanser av blått:) Lite melerade, som skiftar beroende på väder och kläder, men mestadels blått.

  13. Therese med fyra

    Hej,
    Ännu en nyfiken läsare till din blogg som vill fråga;)

    Har du och Per varit i olika faser vad det gäller önskan om antalet barn någon gång? Om det varit så, hur har ni tagit er igenom det? Fixar du med minneslådor och fotoböcker mm till varje barn? Hur gör du i så fall? Sparar du mycket av deras bebiskläder?
    Bloggträff i Skåne någon gång i framtiden?
    Kram
    Carola: Ja men absolut:) Han ville ha ETT barn, jag sa SJU….;) och det har ju blivit mer som jag ville så du kan ju gissa hur bra jag är på att övertala( tjata,hehe).
    Usch, mitt dåliga samvete!! Nej, det har inte blivit mer än till de två första..övriga har en del framkallade foton i album, men inget speciellt..Det blir sämre och sämre dessutom iom att alla foton ligger på datorn! Varsin Mina första år, har de.
    Jag spar allt. ALLT. Det kan vara bra att ha, och framför allt är det svårt att skiljas ifrån:)
    Bloggträff i Skåne, låter väldigt långt…min ac är trasig ju 😉 men vem vet?
    Kram!

  14. annica

    Hej! Annica här 🙂 jag har ju som sagt 4 barn, jag hinner inte med de 2 stora… de är 9,6, snart 4 och 2. All tid går till de 2 små… Hur gör du?

    Kram
    Carola: Hejsan:) Jag tycker att jag hinner med alla, det gör säkert du med. De stora kräver ju inte, eller behöver lika mkt fokus som de små. Jag är ju alltid hemma, så de små har mig ensam på förmiddagar frm till 2 då skolbarnen kommer, och så tonåringarna ännu senare.
    Jamie och Jordan är ju de som tar mest tid och kraft och fokus, men de är samtidigt rätt enkla att distrahera med nåt, en film eller ett smörgåsrån;) och då kan jag ägna mig åt de andra.
    Jag sitter ofta med Trixie, Novalie, Robban och Corrinda och äter mellis efter skolan, då har Lovelia, Jordan och Jamie ofta ledsnat på mitt sällskap sen länge, så de vill bara äta och gå från bordet och leka;)
    Sen kommer ofta Janelle hem vid middagslagning och då brukar hon antingen sitta vid köksbordet och sällskapa eller hjälpa till. Patricia är inte lika intresserad av att umgås, men hon kommer ofta och snackar en liten stund när det bara är jag i köket.
    Nej, jag vet inte hur jag ska förklara det , men jag hinner med, och det tycker ungarna åxå. 🙂
    De större har ju ofta kompisar med hem så då vill de inte alls umgås med mig…så de väljer ju mer själva att inte få lika mkt tid med mig som de skulle kunna få, om du fattar hur jag menar?
    Svamligt, sorry:)

  15. Maria

    Jag har själv fem barn, 12, 8, tvillingar på 15 månader och lillebror på 4 månader. Jag kan ibland tycka att det är svårt att hinna hjälpa de större med läxor eller få tid med dem då de tre små kräver så mycket. Kan ibland få ett uns av dåligt samvete och tänka att jag försummar de stora. Får du den känslan någon gång? Du verkar hinna så mkt nämligen som jag aldrig får tid till och då har du ju ändå fyra barn till mot vad jag har. Samtidigt så vet jag att de stora barnen älskar sina små syskon massor så det är liksom bara mitt dåliga samvete som spelar in!

    Kram Maria
    http://blogg.mama.nu/fanea
    Carola: Jag har inte dåligt samvete, det tror jag är den stora skillnaden:) Jag vet att jag inte kommer hinna allt, och prioriterar det som är viktigt, och sen det som är roligt:) och sen tar jag det där tråkgörat som måste göras, men jag kan gärna skjuta upp det länge, som med att ta undan vinterkläderna tex. Nu har ju du tre små väldigt tätt, så det är säkert mer krävande än vad jag har haft det som tagit de en och en:) Mina tvillingar kom ju nästan 5 år efter de två första, och det är 3 år till Novalie som kom efter dem. Jag hjälper ofta till med läxor med en bebis i famnen, eller i gåstolen på golvet, de är ju vana vid att det är ständigt stök runt dem i skolan, så det är ju hur lugnt som helst hemma om man jämför:)
    Kram på dig!

  16. Maja

    Jag är så imponerad av dig, vilken fantastisk mamma du är! Hur hittar du ork och energi till vardagen? Jag är hemma med en liten fyramånaders bebis och en tvååring ( delar dina åsikter om förskola till fullo, men det är en annan historia). Jag älskar att vara med mina barn, men är så trött på kvällarna. Träna, eh nej! Blogga orkar jag inte heller påbörja. Slocknar oftast framför teven ;)! Nu till min andra fråga. Vilket är ditt bästa tips på hur man nattar flera barn? Mina barn väcker varandra och min tvååring vill att vi ska ligga med honom i sängen tills han somnar, tar minst en halvtimma! Hopplöst svårt de kvällar då man är ensam. Hur gör man? Kram från en annan UppsalamammA
    Carola: Stor kram tillbaka, du är åxå en fantastisk mamma:) Jag är ju inte mer enegisk än nån annan, det är jag övertygad om, men jag är väldigt kvällspigg så då hinne rjag ju träna och blogga:)
    Däremot är jag segare än segast på morgonen så där tappar jag ju några timmar…tyvärr, hade önskat att vara piggelin då:)
    Vi har bara legat bredvid ett barn vid sängdags och det är Janelle. Sen kom Patricia när J var 22 månader och då funkade det inte att sitta där inne, Perra jobbade kväll då, så jag var ofta ensam.
    Jag gjorde då som så att de fick somna i soffan hos mig, på varsin sida…sen bar jag in dem. Funkade superbra med de två, men skulle absolut inte funka på Jordan..Nu har vi med alla barnen tagit en tuff match när vi bestämt att det är dags att somna själv, och lagt dem i sängen och sen har de fått tjoa där inne, och vi har gått och lagt ner och stoppat om. Eller, jag har lite svårt för att låta dem skrika nämligen, så jag kan göra så att jag till en början sätter mig därinne med dem, med datorn eller en bok och sen inte gör nåt väsen av mig alls. De brukar lära sig fort att det är lika bra att somna:) Se bara till att de är mätta, torra och framför allt trötta:)
    Se till att de gillar sin säng, kanske mysig kudde, fina påslakan, nappen bara där eller nallen, och kanske vällingen:)
    Det underlättar att ha den andra föräldern hemma när man påbörjar nåt sånt här, eller iaf en annan vuxen som kan assistera de första kvällarna, annars funkar det inte så bra. Det tar inte så många kvällar innan de har fattat galoppen, och det är underbart att bara kunna gå in och lägga dem, säga godnatt och gå ut:) Vissa av våra barn har självmant gått och lagt sig när de varit trötta, redan som små, Novalie tex:) Helt okey:)
    Lycka till!

  17. Alba

    Hej:-) Sparar du Lovelias kläder om ni får en flickbaby? Ärver Jordan mycket av Robban?
    Carola: Jag sparar allt som kan vara bra att ha, så ja, Lovelias kläder ligger undanstoppade:)
    Efter Robban finns det inte så mkt kvar dock, väldigt märkligt, men det som finns är oftast helt ok att ärva så de kläderna har Jordan och Jamie:) Det tycker Robban är himla mysigt:)

  18. Johanna

    Hej, du har ju både utbildning å erfarenhet, har du nån gång funderar på att skriva en bok om barn?
    Har hört många som fått många barn eller sladdisar att de blir nojjigare med åldern, har du ändrat dig i mamma rollen med tiden/åldern?
    Tycker du är en väldigt fin mamma och har lärt mig mycket av dig! Tack för fin blogg 🙂
    Carola: Åh tack, vad snällt:) Jag har funderat på det ibland, speciellt ville jag skriva en bok om att få tvillingar för det var bara negativa läskiga beskrivningar när jag väntade mina…och jag upplevde det som underbart att få vänta, föda och sen ha tvillingar:)
    Jag blir nog tvärtom mindre nojig med åren, förutom under graviditeten, men jag har aldrig varit speciellt orolig som mamma, så idag kan det nog ibland bli så att jag släpper ungarna lite för mkt enligt andra:) Men de växer med ansvar:)
    Jag har helt klart ändrat mig med antalet barn och år, det gör nog alla. Saker som var världsviktiga när Janelle var liten känns idag som petitesser, och saker som var besvärliga då, är idag vardagsmat…:)
    Men jag tror att det mestadels är till det positiva:)

  19. Linda

    Hej,har läst nånstans att Jordan inte tar napp utan suger på nappflaskan för att sova. Min pojk (6 mån) suger heller inte på napp utan vill suga på nappflaskenappen,han behöver ibland suga på den nån gång under natten då han vaknar (ej för mat). Jag är ju lite orolig för hur det kommer att gå på förskolan,när han nu ska börja där.Komma med en nappflaska för att kunna sova,han behöver den ju till dagssovningen me. Hur funkar detta för er ? Jag vet att Jordan inte går på förskola, men berätta lite.
    Carola: Ja, sådär gör Jordan med:) SKa din kille börja alldeles nu på förskolan? För annars kanske han hinner vänja sig av med den, och om inte….så skulle jag se till att det finns en flaska där att suga på, spela roll liksom:)

  20. Jossan

    Hej!!! Läser din blogg dagligen å ja gillar verkligen
    Det ja läser 🙂
    Ni har verkligen så härliga barn 🙂

    Men en liten fråga, hur får ni allt att gå runt??
    Rent ekonomiskt alltså??
    När man läser din blogg så märker man att du har
    Ett stort intresse av att shoppa (kanske inte mkt
    Onödigt men det blir mkt med så många barn)
    Å det verkar som att det inte ”bara” är billiga ting
    Som ni köper..

    Sj är ja just nu mammaledig till mitt första
    Barn å vi bor super billigt ändå känns det inte
    Som att man har råd å shoppa lika mkt.. Å då har
    Ja bara 1 barn..
    Föräldrapengen är ju dock varierande från person
    Till person, men ändå.

    Tack för en super härlig blogg 🙂
    Carola: Jag diskuterar inte vår ekonomi här:) men det är klart att det kostar massor med en stor familj, men vi försöker ju att inte slösa. Jag gillar att shoppa, men allra helst ska det vara billigt, annars är det inte lika kul:) Utslaget på en månad så blir det inte så mkt som jag handlar som är onödigt, utan det är oftast sånt som behövs. Alla barn får sällan saker samma månad, utan ska det handlas skor så tar jag några i taget, sprider utgifterna lite;)
    Kram:)

  21. Elin

    Hej Carola!
    Hur kommer det sig att ni skaffat så många barn?
    Har en dotter på 3 år och är väldigt sugen på flera men känner mig lite rädd på något sätt, kan inte sätta ord på det men känner du att det får vara nog nu eller kan du tänka dig fler? Tycker du verkar vara en fantastisk person och jag läser din blogg varje dag, du och dina barn får mig att le
    Carola: Tack:) Jag vet hur du känner det, tror jag, för när vi hade bara Janelle så kände jag att hon tog all min tid, all min kärlek. Hur skulle det kunna gå att få in ännu en liten person i livet? Jag hade nästan bestämt mig för att vänta med syskon de tre år som sades vara det bästa, när jag plötsligt plussade och var gravid med Patricia:) Då var Janelle bara ett år, och jag var orolig för hur det skulle gå, men det visade sig ju att man bara öppnar upp ett lika stort hjärta även för barn nummer två, och tre och fyra..osv:) Kärleken räcker till i överflöd, och allt annat löser sig det med:)
    Jag känner inte att det är nog, utan kommer nog alltid att känna att det skulle kunna få plats en till;)
    Om jag så blir 125 år:)
    Lycka till, och kör du på ett syskon, det blir bara roligare och mer underbart:)

  22. Emma

    Är det inte sjukt att tänka på att när Jamie är 8 år är du 50 år?????
    Carola: Nej. Jag är ju liksom inte den enda mamman som får barn på andra sidan 40 strecket:)
    Jag tycker att så länge man kan bli gravid på naturlig väg så är inte åldern nåt större hinder, det är ju liksom tänkt så. Hade jag tyckt att det var sjukt eller konstigt så hade vi ju inte skaffat oss de senaste barnen, eller hur?

  23. Anonym

    När började du blogga på mama?
    Finns det planer på fler barn eller är ni klara med den biten?
    Går Jordan på dagis?
    När tog du körkort?
    Vad har du för utbildning?
    Gillar du dyra märkeskläder?
    Carola: Det är nog 1½ år sen, eller så, innan bloggade jag ju ett annat ställe, länk finns i min länklista, sen 07.
    Vet inte;)
    Nej han är hemma med mig och Jamie-
    Hm…när jag var 26 år tror jag, länge sen mao:)
    Jag har bara gymnasieutb, men med olika påbyggnadsutbildningar inom barnomsorg och så till barnsköterska på sjukhus.
    Nja, jag köper inte dyra märkeskläder, men jag kan tycka de är fina såklart, men går hellre och köper de billiga kopiorna:)

  24. Malin

    Skriv din kommentar här!

    Hej Carola! Jag följer din blogg och tycker att ni är en härlig familj ! Det jag undrar över är hur du lyckas amma dina barn under så lång tid? Hur lyckas du bibehålla intresset för bröstet så att säga? Jag har tre barn och den minsta är nu två mån och jag vill amma han gärna uppåt ett års ålder. Har du nå tips? Mina två första blev inte nöjd till slut vid 4-5 mån ålder samt blev nyfiken tidigt på vad vi stoppade i oss :/

    Tacksam för tips och råd!
    Carola: Tack:) Jag erbjuder ju inget annat, så de har inget annat val än att amma;)
    Ingen av dem har visat nåt intresse för annan mat före tidigast 6-7månader, och då har de fått sitta och pilla med små bitar av sånt, men ändå haft amning som huvudsaklig föda. Jag har gett dem smakisar, men inte bytt ut några mål utan de har mest bara smakat och sen ammat, och de har inte fått nån välling/ersättning förrän de varit runt ett år, (jag har jobbat nätter och då har vi introducerat sånt).
    Jag vet inte hur man håller deras intresse vid liv, för de har liksom bara ammat på, jag ser det nog som så naturligt att det är så det ska vara tror jag.
    Vet inte om det var några bra råd, men det är så jag gjort:)
    Lycka till!

  25. Linda

    Hej Carola !
    Min funderning är hur du och Perra lyckas ”bolla” småbarns föräldrar livet med tonårs livet? på en och samma gång. Ni är helt underbar familj, jag följer dig och din familj på din blogg, när jag har möjlighet och tid !
    Ha en bra vecka !
    Carola: Menar du hur vi hinner med både små och stora barn? De stora har ju mkt längre kvällar än de små, och vi finns ju alltid hemma då, så på så vis hinner de prata med oss i flera timmar, om de skulle vilja, vilket de inte gör;)
    Ibland krockar det ju, men oftast fungerar det väldigt bra.
    Tack för de fina orden:)

  26. Moa

    Hej!
    Är det så att man har fullt upp hela tiden när man har 9 barn?
    Dags och byta header? Haha 🙂
    Vill ni ha fler barn?
    Carola: Ja, och nej….:) Jag skulle kunna ränna runt hela dagarna, men prioriterar att ha kul åxå:) Men nog finns det att göra så sysslolös är man aldrig.
    Ja, headern ska bytas…men du vet….ska bara..;)
    Kanske;)

  27. Ida

    Hur mÃ¥nga rum har ni i erat hus? Vilka av barnen delar rum? Har de minsta nÃ¥got eget ”lekrum”? Vilka av era barn är mest lika/olika som personer?
    Carola: Vi har 8 rum, varav 7 sovrum. Huset är i två plan och 224kvm stort. Novalie, Trixie och Lovelia delar en stor gillestuga med stora fönster. Jordan och Jamie kommer att få dela rum så småningom, övriga har egna. Idag har vi ett lekrum till småkillarna, eftersom de sover inne hos oss.
    Shiit den sista var svÃ¥r…Alla barn är lika, men ändÃ¥ olika, sÃ¥ det är jättesvÃ¥rt attsäga..
    Mest lika är nog Janelle och Novalie, om man ser till sättet, de är båda enormt empatiska och ansvarsfulla, och tar gärna hand om alla andra, både syskon och kompisar. Minst lika är nog Janelle och Patricia som är som natt och dag i allt:)

  28. Elin - gravid i vecka 37

    Har du alltid haft lätt för att amma? Hur länge har du ammat barnen?
    Carola: Ja, alltid. Jag tror att jag förutsatte att det skulle vara enkelt, men jag vet att jag blev väldigt förvånad över att det gjorde så förbannat ont i början första gången….det hade ingen sagt nåt om, men det gick ju över och sen ammade jag tills hon var 13 månader. Jag har ammat som minst 11 månader, och som mest 2½ år:)De flesta har varit runt ett år när de slutat.

  29. Stina

    Hej Carola!
    Älskar att läsa om ert liv i bloggen =) Tack för att vi får följa er vardag.
    Går ingen av de små på förskola? Är alla barnen hemma? Har läst något om kyrkis i bloggen, vad är det?
    Ha det bra!
    Carola: Hej:) Tack för att du vill följa oss:)
    Nej ingen går på förskola, utan de små är hemma med mig, INgen går heller på fritids eftersom de inte får det när jag är hemma. Kyrkis är en verksamhet som kyrkan har, det är mkt lek, men också mkt lärande. De pysslar massor, lär sig om planeter och träd och människokroppen osv. och så pratar de såklart en del om Gud och Jesus och hans kompisar;) Inget som stör oss, även om vi inte är aktiva troende:)
    Helt underbara ledare, som det är en otrolig förmån att få lämna sina barn till några timmar i veckan:)

  30. Maja

    Hej!
    1. Har något/några av era barn adhd eller liknade?
    2. Varför har ni inte en egen säng till Jamie? Är det av egoistiska själ, dvs att Du vill att han ska vara beroende av dig?
    3. Ungefär hur stort är erat matkonto per vecka/månad?
    4. Har något/några av barnen någon allergi?
    5. Har ni planer att fortsätta renovera erat hus? Jag tänkte på att ni gjorde ju om hela köket, är det ex vardagrummet som står på tur?
    6. Har ni flera soffor i vardagsrummet? Jag tänkte så hela familjen kan sitta tillsammans och ex titta på en film.
    7. Har Jordan blivit lugnare?
    8. Har era barn vecko/månadspeng? Isåfall hur mycket? Det är något jag själv tycker är så svårt att veta vad som är ”lagom”
    9. Har ni fler djur än två katter?
    10. Vill barnen ha ”ett eget” djur?

    Kram
    Carola: 1. Nej, det har de inte.
    2, Det får inte plats en till i vårt sovrum…Jordan ska få byta säng, men han vill inte det än, och då får Jamie fortsätta sova hos mig. Nej, jag vill inte att han ska vara beroende av mig, tvärtom så börjar jag ledsna på att sova med honom spom ien igel;) Han ska få en snart:)
    3,Vet inte med säkerhet, vi handlar ju båda två så full koll har vi inte, men det är massor, säkert mellan 10-15 tusen..
    4, Nej.
    5 Ja, det har vi, allt behöver rustas, nästa stora projekt är badrummet, eller göra om nere i tvättstugan, eller bara fixa vardagsrummet …men vi har inga planer på att göra det just nu. Köket fick vi ett arv så vi kunde göra iordning det:)
    6. Vi har en tresits soffa och två fåtöljer i vardagsrummet, och den andra tresitsen står nere i tjejernas rum. Vi sitter sällan alla och tittar på tv samtidigt, men om det händer så klämmer vi ihop oss, småtjejerna tar helst en kudde och filt och ligger på golvet:)
    7. Jajamen:) Inte foglig, men lite mer så att han faktiskt lyssnar på vad jag säger:)
    8. Nej, de får sina studiebidrag när de börjar i gymnasiet, men de mindre har inga månadspengar utan får när de behöver till nåt.
    9. Nej, bara de två goskatterna 🙂
    10. Ja de vill ha hundar, och hamstrar och hästar och guldfiskar osv;) Vi har haft marsvin och kanin, men djur i bur är inget för oss, de blev skamligt bortglömda och var mest till besvär och så ska inte djur ha det, så det blir aldrig några sådana djur igen. SKulle vi skaffa oss nåt så blir det en hund nån gång.
    Kram:)

  31. Lotta

    Hej

    Har inte Jamie en egen spjälsäng att sova i? Låter som det behövs andra rutiner så ska du nog se att han lär sig….
    Carola: Nej han har ju inte det…inget av barnen har någonsin legat i sina spjälisar när de varit små utan de har alltid sovit med mig och då är det ju så onödigt att ha en säng stående som man bara fyller med skräp…Han sover i sin vagn i vardagsrummet tills han vaknar första gången när jag lagt mig då hämtar jag honom till mig och så sover han där resten av natten. Men snart blir det egen säng till lille gulliganen:)

  32. Becca

    1. Umgås dom största tjejerna mkt med sina yngre syskon?
    2. Vilka av alla barnen tycker du är mest lika varandra och vrf ?
    3. Hur kommer det sig att Janelle & Patricia är så
    olika? Umgås dom mkt tillsammans?
    4. Kan inte du skriva lite om hur varje familjemedlem är ? + katterna 🙂
    Carola:
    1. NJa, det skiljer ju en del i ålder på dem, men visst händer det att de umgås med de mindre. Corrinda hänger ofta med de mindre:) De kikar på film ihop, eller sitter och pratar.
    2. Det är nog Janelle och Novalie, de är precis lika snälla, omtänksamma och vill att alla ska ha det bra. Alla barn är rätt lika på många sätt, men helt olika på andra..
    3: Jag har ingen aning! De är som natt och dag bara, även fast de var väldigt tighta som små. Patricia är intresserad av mode och vägrar visa sig ute osminkad, medan Janelle inte bryr sig speciellt i om hon går på ica utan smink och i joggingbyxor;) Fast de kan ha väldigt roligt ihop, och bara sitta och flamsa och tramsa, så det finns hopp om dem;) I nuläget umgås de inte mer än nödvändigt, men de undviker ju inte varandra heller.
    4. Perra: Arbetsnarkoman som inte kan sitta still;) Jag brukar tycka att han är som Charles Ingalls, pappan i Lilla huset på prärien;)
    Carola: Tja, jag är ju jag:)
    Janelle: Myndig, genomsnäll, klok
    Patricia: Nyfiken,lite labil;) men omtänksam
    Robban: Tv spels fantast, djurvän, mammas gosse:)
    Corrinda: Basketstjärna, tjatig, stort hjärta
    Novalie: Empatisk, klok, ordningssam
    Trixie: Vetgirig, snäll, glad
    Lovelia: Busig, mysig, hjälpsam
    Jordan: Busig, smart, nyfiken
    Jamie: Liten, söt och gullig
    Smulan och Zlatan är de mest ljuvliga katter man kan ha, de tolererar allt som barnen gör, och älskar verkligen ungarna och vill vara tillsammans med dem:)

  33. Jenny

    Hejsan! Är det inte dags för en ny header?:-)
    Carola: Joooo:) Jag ska fixa bilder så ska jag få hjälp av Mama, så det kommer:)

  34. Kristin-Tvillinggravid

    Hej!
    Jag väntar tvillingar till sommaren och undrar vad det mest ovärderliga var att ha/göra när era tvillingar kom?
    Skriv gärna lite tips vad som är bra att tänka på 🙂
    Det är våra första två barn 🙂
    Kram Kristin
    Carola: Grattis!! Vad spännande, du /ni har en underbar resa framför er, njut!
    Hm, det bästa var nog kanske babysittrarna, eller gåstolarna när de blev lite större..
    Idag skulle jag skaffat en bärsjal så man kunde knyta in dem och få lite fria armar ibland, eller ha två korta sjalar med en på var hötf när de blev lite större.
    Jag skulle absolut skaffa en vagn där man kan sätta fast bilbarnstolarna!!! Om ni kommer åka mkt bil så är det guld värt, för det är så tungt att bära babyskydden…Jag ville ha mina i samma vagn, alltså inte i varsin insats, så jag hade en gammal begagnad tvillingliggvagn till dem, den var rymlig så man slapp vända dem när de var bara några månader.
    Mitt bästa råd är att ta det lugnt och inte stressa upp er, för det kommer bli stökigt i perioder, men de går över:) Vila när de sover, glöm inte att äta, och om du vill amma så se till att du har allt du behöver runt dig, så du slipper sakna nåt när du sen sitter där:)
    Ang amning, det tar tid att amma i början, det gör det även med ett barn, men om man bara orkar med de första månaderna så rullar det på sen och man har igen det. Jag ammade mina tvillingar i 2½ år:)
    Vill du inte amma så se till att ha flera flaskor så du slipper diska hela tiden:)
    Lycka till:)

  35. Sara

    Antar att du kommer få denna fråga många gånger,men jag kan inte låta bli att undra – Har ni planer på fler barn?:)
    Kram
    Carola: Det får framtiden utvisa:)

  36. Erica

    Jag gillar eran familj, ni e så härliga! 🙂
    Har du en bra relation med tonåringarna? Vad kommer du arbeta med när Jamie o Jordan börjar på förskolan? Hur tycker du att du e som mamma?
    Ha det bäst hela familjen! Kramar till er! <3
    Carola: Tack:) Jag har en bra relation med dem, även om jag och Patricia bråkar rätt mkt så har vi en fin relation, och de kan berätta det mesta om de vill,. Janelle berättar ”allt” och ber ofta om råd, medan Patricia vill klara sig själv och inte är lika öppen, vilket jag respeketerar:) Jag uppskattar mina tonåringars sällskap oerhört mkt, för de är så kloka och roliga:)
    Jag har inte funderat över vad jag ska jobba med sen, men antingen går jag väl tillbaka till vården, eller jobbar på Syltkrukan, eller så hittar jag på nåt helt annat:) Vad vet jag inte….men bra betalt ska det vara;)
    Jag tycker ju såklart att jag är en bra mamma;) Jag är ganska medgörlig, de får göra och prova saker som de vill, jag vill inte hålla tillbaka dem om det inte är nödvändigt. Jag litar på dem och förutsätter att de sköter sig, och ger dem frihet under ansvar:) Min förhoppning är att de ska växa upp till kloka mogna människor, med fötterna på jorden och ambitioner och en stark självkänsla:)

  37. Anna Köhler

    först vill jag säga att jag älskar att läsa om din familj 🙂

    undrar om du inte kan visa fler bilder på patricia?
    Carola: Tack, och det ska jag försöka göra, hon är inte helt lätt att få med på bild…;)

  38. Josse

    Hur mycket får Janelle och Patricia när dem passat barnen?
    Carola: Väldigt olika,beroende på vad anledningen är. Om det bara gäller att hålla ett öga på dem medan jag åker iväg snabbt så får de inget alls, men bokar vi upp en lördag för dem så får de betalt så det ska vara värt det, det blir nog runt 100kr/timme…så det är tur att vi inte är borta så ofta;)
    Ibland vill de ha nåt annat ist , som Janelle som ville ha ett spel nedladdat, och ett iphoneskal..

  39. Ida

    Har du alltid velat ha en stor familj? Skulle ni tacka ja till att medverka i fler tv-program? Brukar folk kolla lite extra på er när ni är ute allihop? Brukar ni få mycket kommentarer om er stora familj?
    Carola: Jag har alltid velat det, men inte vetat eller förutsatt eftersom barn kommer om de vill.
    Jag är extremt lycklig över att så många ville komma till oss utan krångel:)
    Vi har fått förfrågningar på lite olika saker, men inget som varit aktuellt för oss, vi vill inte vara med i nåt bara för att synas, utan det ska i så fall vara nåt seriöst som vi kan stå för.
    Ja kommer vi alla så syns vi:) Det är inte så ofta nån vågar säga nåt till oss, men det händer och då är det bara i positiva ordalag, att vi är så rika som har alla dessa barn edyl.
    Ibland kan folk se lite irriterade ut åxå…;)

  40. Tess W

    Hur gör ni när barnen slutar med blöjor? Ungefär hur gamla var de när de slutade och har det varit något problem? Har haft en sängvätare och nu är lillan snart 4 år så det känns som det är dax snart! Har barnen själva bestämt att det är dax att sluta? Eller har ni bestämt?
    Goda råd emottages tacksamt!

    Varför har du tagit bort funktionen att högerklicka på bloggen? Jag har Dyslexi och behöver den funktionen för att stava rätt ibland!
    Om jag högerklickar står det att den funktionen är borttagen från den här bloggen! Kan du fixa tillbaka den?

    Stora kramar Tess W
    Carola: De har varit runt tre år allihopa, oftast sommaren de fyller tre eftersom det är lite enklare med mindre kläder. Det har varit några olyckor, men de har lärt sig snabbt, och har de väl blivit torra så kan jag räkna på fingrarna antalet olyckor, för alla tillsammans:) Har de bara fattat och bestämt sig så går det bra. Nattblöjan har kunnat vara kvar längre, men oftast bara som säkerhet.
    Jag tror på att vänta in dem så att de själva är redo.
    Och sen har jag , tvärt emot alla psykologer…blivit arg när de kissat på sig.. Varför man ska låtsas som att det är ingen fara har jag aldrig fattat, för då begriper ju inte barnet att det är fel..?
    Jag morrar lite och så brukar de fatta att det är lika bra att gå på toa i tid;) INte första gången, men när det hänt några gånger.
    Jag vet inte att jag har klickat bort nån sån funktion? Tror det sköts från Mamas sida, och jag inte kan göra nåt åt det, men jag kan kolla:)

  41. Viktoria

    Har era barn veckopeng?
    Carola: Nej. De äldsta får sina studiebidrag, eller det som blir över när jag betalat deras telefonräkningar;) men övriga får när de behöver nåt. Vill de gå på tex bio så får de det, och vill de köpa en tidning så får de det åxå, ibland iaf:) De har inte klagat och då känns det som ett bra upplägg:)

  42. Sofia

    I vilka veckor är dina barn födda? 🙂
    Carola: Nu ska vi se om jag kommer ihåg…
    Janelle v 40+5
    Patricia v 40+3
    Robban&Corrinda v 38+2
    Novalie v 39+1
    Trixie v 41+6….!
    Lovelia v 38+0
    Jordan v 40+3
    Jamie v 40+0

  43. johanna

    Har någon av patricia eller janelle nåt jobb?
    Vad har ni för regler för när dom ska vara hemma osv och vad behöver barnen hjälpa till med hemma? 🙂
    Carola: Nej, de är slöa….:) Jag tjatar om att de borde skaffa sig nåt, men de orkar inte;)
    Vi har 1-2 som hemtid för de stora på helger, Janelle är ju myndig nu så hon får göra lite som hon vill, om hon meddelar det. Robban & Corrinda har inte haft så sena vanor än så de har inte fått nån sen hemtid.
    Vi äter middag 17.30 och då ska man vara hemma eller ha meddelat att man inte kommer/ blir sen.
    Vi har infört städområden som ska göras varje dag enl ett rullande schema, och det är det dagliga underhållet, typ plocka upp kläder, torka av handfatet, ställa i ordning i hallen osv.
    Sen får de hjälpa till med lite utöver det, plocka i och ur disken, duka osv.
    Jag tycker att man ska hjälpas åt i en familj, och det hade jag tyckt även om vi haft förre barn.

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing