Resa
AllmäntBarnbarnResa

Chris, Jack, Karlstad:)

Mitt i natten igen:) Men jag är som mest produktiv då, det är bara så.

Kanske att hela min kväll blev förskjuten också när Corrinda och Novalie kom in i vardagsrummet och slog på en film. Med Chris Pratt. ♥ Herregud, när man sitter i fåtöljen och fånler tillbaka när han smajlar med glimten i ögat på TV:n, då är det illa:)

Passenger, hetter filmen, den var bra. Chris är alltid bra:)

Mina barn tror alltid att jag är Google. Det är i och för sig rätt trevligt att de tror att jag kan allt, och jag kan alltid fråga riktiga Google i smyg, hehe. Idag frågade Corrinda hur gammal Chris Pratt är, och jag sa – strax under 40, och på frågan hur lång han var sa jag 187cm. En koll på IMDB, världens bästa ställe för att kolla upp skådisar och filmer, så visade det sig att han är tio år yngre än mig, alltså strax under 40;) och 188cm lång. Men är jag bra eller är jag bra!

Sen blev det riktigt bra när hans son heter Jack. Killen har bra smak när det gäller namn också. Pluspoäng.

Och för att då helt osökt komma in på ämnet Jack…:) så var han och Janelle och hälsade på oss idag.

Janelle messade och frågade om de fick komma och jag svarade såklart JAAA!

Corrinda har utvecklingssamtalsdagar i skolan vilket innebär att de ska jobba hemma förutom den tid de har sitt eget samtal, så hon var här hon med. Doris sprang som alltid och mötte vid grinden och eftersom hon nu övervunnit sin rädsla för bebisen så slickade hon honom i ansiktet så han vaknade:) Stackarn. Men han somnade om så gott i min famn ♥

Han är så himla fin den här ungen! Jag är inte det minsta opartisk men jag har ju ögon att se med, och han är faktiskt extra fin.

Han sov en timme eller så i min famn, och sen vaknade han. Bajsade så hela huset hörde och fick en ny blöja, och sen mat av Janelle, sen somnade han om hos moster Corrinda.

Tydligen så hade han stökat lite i sömnen i natt, gnytt och gnällt utan att egentligen vakna, men var ändå trött. Han är lite drygt två månader nu, lillfisen.

Vi satt och fikade lite, och snackade i några timmar. Jamie kom hem, medan både Lovelia och Jordan ringde och sa att de gick till kompisar. Det var med andra ord ovanligt tyst i huset.

När Janelle och Jack åkte hem så pep jag till affären för att handla och hämta paket, sen var det matlagning och Dorispromenad och så dusch och TV.

.

Doris ska på sleep-over i morgon 🙂

Jag ska till Karlstad på en pressresa, vi ska få se Europapremiären av musikalen Something Rotten, och det ska bli så kul. Jag känner ingen annan, vilket är rysligt spännande, det är kul med nya bekantskaper. Haha, hade nån sagt det för några år sen hade jag trott de var dumma i huvudet. Jag, åka ensam med folk jag inte känner? Va? Tåg, utan att ha en aning om egentligen någonting? Nääääähää:)

Men jodå:)

Och då passade mamma på. ”Jag tänkte, jag hämtar Doris hem till oss, så slipper de ha hand om henne där hemma:)”

Så, jag misstänker att Doris kommer ha det alldeles fantastiskt hos mormor och morfar, med god mat, promenader i deras hoods och bara mys och gos:)

Jag blir borta över natten, dagen efter ska vi få en stadsvandring, och det är Visit Karlstad som anordnar det hela. Jag har släkten där, så helt okänd är inte stan, men nästan, det är många år sen jag var där. Det jag vet är att solen faktiskt alltid skiner där, så jag tar gympaskor, och sen att det är väldigt vackert vid nåt vatten…. Ska se om jag blir klokare sen:)

Är det någon som sett den här musikalen? Jag har googlat och den verkar väldigt bra.

Innan jag drar så ska jag först skjutsa mina föräldrar till ett besök klockan 8.30 och sen gå med Corrinda på hennes utvecklingssamtal, 9.20. Fatta, jag får hänga med fast hon är myndig, det känns faktiskt väldigt hedrande ♥ Tåget går 12.12, så jag borde inte få bråttom nånstans. Ta i trä!

Jag stod med resväskan och skulle packa, och tyckte det skramlade om den, det är inte mycket med en liten pyjamas, och ett ombyte plus en necessär. Jag kanske måste stoppa i lite extra;) Och så får Bilbo hänga med, det är nästa bok i skolan. Har ni läst det? Jag är inget Sagan om ringen fans, men har heller inte läst någon av böckerna, så kanske jag blir?

 

Nejmen nu ska jag väl sova kanske.

Vi hörs snart igen 🙂

Kommentera

  1. Anna

    Carola! Du är min inspiration i mamma-livet! Mina barn är snåttingar nu, men jag hoppas att jag kommer ha en sådan fin relation med dem också när de blir stora, som du verkar ha med dina. Du gör ett grymt jobb, stor eloge till dig! 🥇

  2. L

    Låt inte hunden slicka bebisen i ansiktet, låt aldrig nånsin hunden slicka nån i ansiktet. Det KAN bli blodförgiftning av sånt

        1. L

          Skämta inte om det. När du haft anhörig som de tror fick blodförgiftning pga hundslick då kommer du inte tycka det är roligt alls. Personen höll på att stryka med och har sviter efter sjukdomen än efter att i lång tid legat i koma. Tvivlar ni
          på att det förekommet så finns ju Google.
          Maximal otur skriver du, jo, lika mycket det som att ge bebisar rs virus genom att snosa och gosa när de är nyfödda. Man raljerar inte övet sånt som kan hända och ge svåra följder

          1. familjenannorlunda
            familjenannorlunda

            Man får raljera över allt. När man inte längre får skämta om saker så är det väldigt illa. Men man HAR ju maximal otur om man får blodförgiftning av att en hund slickar på en. Det är ju inte direkt som att det händer ofta. Med tanke på hur mkt ens jycke slickar på en och med tanke på hur många hundar/ägare det finns kontra hur många som drabbas av en sepsis pga det.
            Man kan drabbas av massa skit men för den saken kan man inte skydda sig mot allt. Man kan heller inte jämföra RS som är ett vanligt förkylningsvirus med blodförgiftning. Det är nästintill omöjligt att undvika förkylning och man ger det heller inte medvetet till någon bebis. Jag är ledsen för din anhörigas skull, och förstår att du är extra orolig. Men man får inte bli hysteriskt orolig med katastroftankar. Det gäller att använda sitt sunda förnuft.

  3. Karin

    Välkommen till Karlstad! Karlstad ligger ju intill Vänern och det är Klarälven som flyter genom stan. Jag promenerar längs älven flera gånger i veckan. Fast jag är tvungen att göra dig besviken.. solen skiner inte alltid här. ”Sola i Karlstad” var egentligen en mycket glad servitris som jobbade på stadshotellet för länge sedan. Det finns många fina platser att se och besöka runt omkring stan, Räggårdsviken ute på Hammarö är som Bohuslän, Skutberget som vid det här laget nog är rikskänt, där vill de bygga en Muminpark trots att halva stan skriker nej! Välkommen och hoppas du får en trevlig vistelse här! Tänkte på alla böcker du ska läsa.. flera finns nog kanske på ljudbok om du föredrar det.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Tack:) Det ringer en liten klocka om servitrisen så det visste jag nog
      nånstans, men föredrar riktiga solen. Som enligt vädret ska lysa med sin frånvaro så det blir väl vanlig jacka på:)

Visa alla 10 kommentarer
DisneylandFrankrikeResa

Disneyland Paris:) Magiskt!

Så! Måndag 10 september packade vi in väskor och oss själva i bilen och så skjutsade Patricia oss till Arlanda.

Destination: Disneyland Paris

Resenärer: Robban&Corrinda, Novalie, syrran och jag.

Vi kom fram utan missöden, och hämtade våra boardingkort. Vi var redan incheckade, det är ju smidigt att göra sånt hemma. Syrran var reseledare och hade alla biljetter och sånt.

Här syns hennes handskena. Ganska precis en månad tidigare skar hon sig ju på en skål som slant ur hennes grepp när hon diskade. Här hemma, efter Novalies konfirmation. Hon skar av lite nerver och fick operera ihop dem igen, sen gips upp till armbågen i två veckor, och sen denna. Såret är inte stort, precis nedanför långfingret på höger hand, men vilket elände hon har haft. Och har, för det är arbetsterapi och sjukgymnastik för att få tillbaka rörligheten. Känseln är rätt körd i delar av fingret dessvärre. Men det blir bättre och bättre.

Sen växlade vi pengar.

Jag retades med Robban och Corrinda och frågade vem som ville sitta vid fönstret:) När vi åkte till Europa Park i Tyskland, när vi spelade in Familjen Annorlunda, så var det ett förbannat tjafs ombord på planet. Vi var sena, och det var inte vårt fel, utan filmteamets, som skulle ha klippbilder, ståsynkar och sen bilder bakifrån och framifrån. Vi blev så sena att personalen höll på att stänga gaten. Jag HATAR att vara sen. Fullkomligen hatar. Så därför ville jag komma på plats omedelbart, vi visste inte vilka platser vi hade utan det blev där och då som barnen skulle placeras. De små måste ha en stor intill sig, jag hade Jordan som var tre veckor, i famnen och flygvärdinnorna stressade på mig. ”We must take this, please sit down with the baby, it is´nt safe to stand up. ” No shit, Sherlock. De ville ta hans babyskydd som vi skulle ha med oss ombord av nån märklig anledning, och ville att jag skulle sitta så de fick spänna fast honom med extrabältet. Jag å min sida behövde ju se till så alla barn satt ordentligt, inte bara Jordan. Där och då började Robban jävlas med Corrinda. Han visste att hon så gärna ville sitta vid fönstret, och därför tog han den platsen och vägrade flytta sig. Jag visste inte att det var viktigt för henne, och med stressande personal i nacken så röt jag att de skulle sätta sig och hålla tyst. Jag har så dåligt samvete för det i efterhand, när jag väl fick klart för mig hur viktigt det var för henne. Men där och då kunde jag inte ta den fajten.

Det här skojas det friskt om i familjen, och ingen försitter en möjlighet att säga något. Nu kunde Robban sitta vid gången:D

Vi lyfte och vädret var ju strålande:)

Jag tycker det är så otroligt vackert med moln, de ser ut som snö.

Efter en lugn och fin flygning så närmade vi oss. Marken såg ut som kamouflage .

Vi landade och stod en stund och väntade på våra väskor. Min kom sist, bara det att jag missat den första varvet;) den såg inte riktigt ut som den gjorde. Helt svart med ett blått band runt…jo, den var sig lik men jag var tillfälligt sinnesförvirrad:)

Sen skulle vi ta reda på snabbaste och billigaste sättet att ta oss till stället där Disneyland ligger, som heter Serris, Val d´Europe, eller där låg vårt hotell i alla fall.

Vi trodde att det skulle vara tåg, men det visade sig att taxi var lika billigt. Eller dyrt, det kostade runt 800kr att ta oss dit. Men det gick snabbare, med tåg hade vi behövt åka in till Paris först, och sen Serris. Vi kom fram snabbt, lätt och inte helt billigt:)

De kör rätt aggressivt i Frankrike, det var mycket gas och broms och blinkers. Jag tycker det är rätt intressant att åka just taxi eller buss i olika delar av världen:)

Vårt hotell heter Hipark och låg ungefär en kvarts promenad från Disneyland, men det går shuttlebuss. Vi var ju fem personer och hade valt lägenhet, med två sovrum, och en bäddbar soffa, plus eget litet kök. Det var jättefint!

Vi kom in i en stor hall med en korridor fram till en toalett på ena sidan. Bara en toalettstol alltså..

Handfatet låg i rummet mitt emot, där även duschen fanns. Märkligt planerat.

Fräscht och fint.

Novalie och Corrinda delade rum.

Sen kom vardagsrummet/köket.

Robban valde soffan, och låg som en kung i en dubbelsäng:) Till vänster på bilden låg syrrans och mitt sovrum, och köksdelen.

Det fanns allt man behöver, stekpanna, kastrull, micro, kylskåp. Litet men klokt.

Otroligt mycket förvaring, hela väggen bestod av rejäla skjutgarderober.

Sängarna vare ganska hårda, men väldigt sköna.

Turlistan för shuttlebussen till Disneyland låg på bordet, redo att memoreras. (Eller fotas)

Vi var hungriga, och ställde bara in våra saker innan vi gick för att leta reda på shoppingcentret som skulle ligga i närheten. Det tog kanske sju minuter att gå dit, raka vägen och sen svagt höger. Ett gigantiskt köpcentrum. Med hur mycket butiker som helst. Vi hade kunnat gå där en hela dag, men det fanns det ingen tid till. Vi hittade en stormarknad, Autan kanske? Hur stor som helst, och med ungefär allt man kan tänkas behöva i mat, kläder, elektronik och så vidare. Där skulle vi köpa mat:)

Det är svårt när man inte kan språket:)

Och ännu svårare när det finns shitloads att välja på. Flingor till exempel, det fanns en hel jäkla korridor med olika, säger jag femtio varianter så ljuger jag nog inte. Den här fångade min blick:)

Vi letade mjölk, men allt som såg ut som det stod på vanliga pallar, inte kylvara? Till sist var det bara att inse att det är så man har sin mjölk här:) Vanlig mjölk, jordgubbsmjölk, chokladmjölk, mjölk för barn, bebisar, gamla, berikad, oberikad, tja, men allt fanns.

Samma med precis allt. Så många varianter. Vi skulle ha något enkelt, gärna något man kunde micra eller värma i stekpanna. Det fanns mängder av saker att värma i vanlig ugn. Men åhhh. Till sist valde Novalie och Robban att dela på fryst carbonara, som var så god att de åt den en dag till. Corrinda som vill äta vegetariskt hittade ingenting. Absolut inget. Men så var hon blind på båda ögonen, för det fanns så himla mycket när man väl såg det. Hon tog nån pasta med tomatsås, tror den var ok. Syrran och jag, jomen vi kom därifrån med nån tabboulle sallad, små gryn i nån småsur röra, och oliver. Häpp. Nej det var inte så gott:) Men till efterrätt hade vi pain au cocolat, och kaffe så det gick ingen nöd på oss.

Tjejerna försvann in på Primark medan vi skulle leta efter matsäck till parken. Det är som jag sa tidigare dyrt att äta inne på Disneyland, och det är ju värdelöst att lägga 250kr på En hamburgare..

Vi hittade massor av fika:) Våfflor, pannkakor med fyllning, nutella och massa som inte kom med på bild.

Två timmar senare började det kännas som att vi aldrig skulle få äta nåt, men då äntligen hade vi fått ihop det vi behövde, och tog våra tusen konstiga plastpåsar och bar hem.

Vi lagade mat och käkade och humöret återvände efter några koppar kaffe.

Och en såndär goding:)

Vi ville se hur vi tog oss till Disneyland och bestämde oss för att promenera, det var en ljuvlig kväll. Precis utanför oss låg en sjö, där solen så tjusigt gick ner.

Framme på Disneyland, det tog ungefär en kvart, så fick vi ju gå igenom säkerhetskontroll, med metallbåge och röntgen. Sen var vi där:) Vackert även i mörker.

Ingången rakt fram, till vänster Disney Village, där man kunde äta och shoppa och titta på saker i en evighet:)

Till höger Disney studios, dit vi skulle på onsdagen.

Jag såg klockan i tornet….

Jag har varit på Disneyland Los Angeles och där köpte jag en armbandsklocka som ser exakt ut så här:) Jag borde börja använda den igen, men har så otroligt sällan klocka. Men den är supersnygg!Vi gick fram för att se om det fanns nån info om priser och så vidare, för syrran hade haft svårt att begripa sig på deras hemsida, och jag hade knappt kollat. Det stod så knepigt, ungefär : en dag 50€, två dagar 150€ …?

Vi blev inte ett dugg klokare, men kanske är det dyrare om man väljer att kunna gå i mellan de båda parkerna? Strunt samma, vi skulle vara en dag på varje, och då blev det billigare att köpa online. Det kostade då 48€ per dag/person. Vi köpte biljetterna online där och då, för man var tvungen att göra det minst dagen innan:D

Sen gick vi till shoppingen, och alltså, det är något magiskt med de här Disneyfigurerna. Man kan köpa säkert tjugo olika varianter av diadem, den här supersöt.

Och så julsaker! Hur mycket julsaker som helst! Jag har köpt några som jag visar sen, nu ligger de inpackade i en låda med massa silkespapper:) Den här köpte jag inte, men kanske måste göra det?Mina står det Disneyland Paris på, för det är ju lite roligare:)

Efter att ha traskat runt och åhhhhat och haft oss så gick vi till McD för att äta en glass. Det tog så lång tid att de numera är utnämnda till den McD med längst kötid ever. Tidigare hade en i London rekordet, och så den i Nordstan i Göteborg.

Sen stängde allt och vi gick hem och lade huvudena på kuddarna och somnade som små grisar. Fulla av förväntan inför morgondagen:)

.

Tisdag morgon, vi vaknade av klockan och några duschade och sen var det frukost vid bordet. Man kan köpa till det på hotellet, men det kostade typ 150kr per person och dag. Med tanke på att vi inte ens lade 150kronor på frukost till oss alla när vi åt den hemma så kändes det inte värt det. Även om hotellfrulle alltid är mysigt.

Vi hade fått veta att de delar ut Fastpass till de som är där innan de öppnar, så då såg vi till att vara där innan het enkelt. 10.00 slå de upp portarna, men vi var där vid halv. Och blev insläppta och fick Fastpass:)  Fattar inte riktigt hur vi kunde få komma in, men strunt samma. Av alla grindar vi kunde välja att gå in genom så valde vi den där det stod en svensk tjej:) Det tog ett tag innan hon fattade det, eftersom vi pratade engelska med henne, men så sa vi nåt på svenska och då blev ju allt enklare.

Fastpass funkar som så att man får ”gå före i kön” på så vis att man kan boka en tid för en attraktion. Man får då en tid, en halvtimme och under den ska man komma, visa sitt pass och åka. Det kan vara en tid kort framåt, eller flera timmar, lite beroende på hur mycket folk det är. Jag tror att de även har vissa tider då det är insläpp för Fastpass? De här är på Disney Studios, men de var lika.

Supersmart.

Nu var det inte jättelånga köer, de låg på mellan 20-30 minuter, några på 55, men då avvaktade vi och kom tillbaka.

Vi började med att åka ett tåg runt. I LA vet jag att det var ett bra sätt att se hela parken, men här såg man inte speciellt mycket, så vi hoppade av efter några stationer. Parken är uppbyggd i olika delar, och nu hamnade vi i Discoveryland. Tidigt ännu och väldigt lite folk. Bara att ge sig i kast med karusellerna.

Den här åkte vi inte, det var nån vi valde bort för den bara snurrade.

Däremot gick kidsen in i något 4D, där man körde rymdskeppssimulator. De varnade för åksjuka och jag och syrran avstod, man behöver ju inte börja med det. Sen gick vi till en berg och dalbana – Star wars hyperspace mountain… Jag tjatar, men jag har varit på Disneyland förut, och jag har åkt den här. Det har hittills legat på min lista över en av de coolaste rollercosters ever. Då var det som att åka igenom galaxerna, förvisso i en berg och dalbana, men med väldigt mycket att se, det var planeter som swoshade förbi och sådär. Alltså var jag supertaggad!! Kom igen nu kids! Syrran vägrade, och vi gick in. Det gick snabbt att komma fram, och plötsligt var det vår tur. Småungar och gamla tanter klev ur vagnarna före oss, så hur farlig kan det vara? Genast man klev ner i vagnen så kändes det sisådär. Det var så TRÅNGT!!? Hallååå? När man stod upp så kändes det som att man omöjligen skulle kunna sätta sig, för benen skulle slå i framförvarande. Men genom att liksom hälla sig ner i sätet så gick det. Nästa grej, att dra ner säkerhetsbygeln..Öhhh vahettereeee, jag får inte ner den! Den var så jäkla tajt över axlarna, liksom pressade ner en i sätet. Killen som jobbade bara skrattade: ”Dra ner den bara!”

Att sitta som i ett skruvstäd fick plötsligt en väldigt tydlig innebörd. Så drog vi iväg. Skjut mig! Den var i kolsvarta mörkret, och det var minst en loop, fler skruvar och alltså jag vet inte om jag var upp eller ner, huvudet skallrade och jag kom ihåg att man skulle trycka det mot ryggstödet, gjorde det och det kändes lite bättre. Den sköt iväg i turbofart, sladdade och slirade och hade sig och swischade och knyckte i becksvart mörker, så stannade den upp och man mötte ett annat rymdskepp eller så, och så iväg igen. Tänk hur det ser ut i Star Wars när de åker omkring i warpspeed… exakt så. Men hur lång är den här!? Jag hatar när man inte ser något. Jag kan åka rätt läskiga saker, men när man inte ser så blir det riktigt otäckt. Och den här var på gränsen:) Jag skulle åka den igen helt klart, men den var mer obehaglig än kul. De där planeterna såg jag inte mycket av för jag blundade nog mest hela tiden. Å andra sidan var det svart mest hela tiden. Kanske inte den bästa att börja med:)

Men…. inget kunde direkt vara värre, så efter den åkte jag allt utan att blinka:)

De här tröjorna tyckte jag var kul.

Och så hans svar:Det finns flera giftshops inne på området, och det var skönt att gå in och svalka sig lite, för det var +30 grader hela tiden.

En ubåt, man kunde gå igenom den, eller man trodde det i alla fall.

Vi betade av de olika landen allt eftersom.

Det här är en superkul berg och dalbana- Big Thunder mountain, den åkte vi flera gånger.

Överallt finns ”autentiska ” rekvisitor.

Skyltarna är tjusiga.

Mitt i finns naturligtvis Slottet. 

Man kan gå upp i det, och fönstren är som kyrkans målade glasfönster, så fint. Historien berättas i fönstret, i bilder och vepor på väggen.

Man går runt en balustrad, och det känns på riktigt som man är i ett gammalt slott.

Robban, tvingad att vara med på bild:)

Lite knöligt att det bara står på franska dock…

Men man kan ju sina sagor så just här spelade det ingen roll.

Vi hamnade sen i Robinsons cabin. Lite oklart vem denna man är, han led skeppsbrott ihop med sin familj i alla fall. Kanske gjorde Robinson Crusoe det?

Huset var uppbyggt i ett högt träd. Man ville bara flytta dit:)

Sovrum för föräldrarna,

Barnen hade ett eget med tre hängmattor på höjden.

Sen gick vi till piraterna. Pirates of the Caribbean . Jag vet att Jack Sparrow A.k.a Johnny Depp vid flera tillfällen uppenbarat sig här, och spelat sin karaktär. Lite hoppades man ju:)

Men han lyste med sin frånvaro.

Det här är en attraktion där man åker båt genom piraternas hoods, inuti en grotta, och det är väldigt tjusigt.

Ni ser grottan till höger va?

Toabesök! Den här dörren stod öppen och visade att barnen hade sina egna i rätt storlek.

Utanför här, och på flera ställen, satt det en vattendimma-maskin:)

Eftersom det ju var riktigt riktigt varmt så var det välbehövligt och skönt svalkade att stå här en stund. Sen gick vi vidare.

Vi åkte ångbåt, mest för att kunna sitta och vila fötterna en stund. Och äta lite, men då fick vi lite skäll:) man fick inte äta på båten. Ja alltså vi fick en mycket vänlig upplysning om att man egentligen inte fick, men bara vi skötte oss så var det okey.

Varje gång vi passerade slottet var det ännu mera magiskt än förra gången, märkligt?

Alice i Underlandets labyrint. 

Man kunde inte gå fel, men den var otroligt välgjord, och det var ett flertal gånger som man fann sig ståendes med en grön häck framför sig. 

Efter att ha åkt allt vi ville åka minst en gång, där Indiana Jones berg och dalbanan var riktigt kul, och det enda vi missade som vi verkligen velat se, det var Phantom Manor, spökhus. det var stängt:(

Men då var det dags för den stora paraden! Svår att återge i bilder, men den var cool. Massa figurer både levande och maskiner spatserade förbi.

Vi hade toppenbra platser precis längst fram:)

Sen kikade vi lite i butiker, åkte nån mer attraktion, och plötsligt var det dags för ljusshowen. Den skulle vara vid slottet och vi ställde oss en bra bit ifrån, alla var ju här nu. Shitloads av människor och vi orkade inte trängas:)Jag har inte set vare sig paraden eller ljusshowen, men alltså…..WOW! Om ni åker till ett Disneyland, MISSA DEN INTE!!

Att man kan göra en så spektakulär show med ljud, ljus, vatten och en del fyrverkeri, det är nästan magi i sig själv. Den var fantastiskt. När Circle of Life spelades och Lejonkungen projicerades så rann tårarna. Den är så vacker. Det finns rörliga filmer på min instagram om ni vill få en liten aning. I mina sparade storys högt upp.

Sen var det slut.

Ingen ville gå hem. Vi hade hunnit det vi ville, flera gånger om till och med. Vi var trötta och hade ont i fötterna, men ändå….Vi ville inte gå hem:)

Men man var tvungen, och ut vällde alla människor.Vi satte oss på en mur och väntade ut den strida strömmen av folk innan vi gick in till Disney village för att äta middag, Ja på McD såklart, var annars. Ja klockan halv tio på kvällen:)

Barnen tjatade väldeliga om MAT? Syrran och jag äter ju såklart vi med när vi är iväg, men mackor är också mat, och McD är det definitivt. 😀 Det är dels en kostnadsfråga såklart, att äta fem personer på något annat ställe hade varit löjligt kostsamt, medan mcD kostar som hemma.

Vi passade på att kika i alla butiker igen, och handlade även det vi bestämt oss för dagen innan.

Så småningom stängde även Village och det var på trötta fötter vi ville åka med sista shuttlebussen. Bara det att vi gick åt fel håll:) SÅ vi fick vackert gå hela vägen hem. Hela kvarten;) Det var jobbigt, men trevligt.

Om vi somnade snabbt kvällen innan så var det inget mot den här kvällen. Även om vi stökade runt hemma länge innan vi väl lade oss, men då somnade man nästan innan huvudet träffade kudden:)

Vi hade en helt fantastisk och magisk dag på Disneyland. Jag längtar redan tillbaka:)

Kommentera

  1. Josefine

    Underbart att läsa! Vi har gjort ungefär precis likadant, köpcentret med alla butiker, den såååå stora matbutiken, fast vi bodde på ett hotell precis mittemot ingången till shoppingcentret. Disneyland som var fantastiskt och några dagar inne i Paris!! Du skriver sååå bra om era upplevelser!

DisneylandFrankrikeOkategoriseradeResa

Eiffeltornet!

Jag behöver en paus från pluggandet:))

Ni som inte följer mig på instagram har nog inte hört ett enda ljud om Eiffeltornet? Kanske vill ni inte heller, men se det låtsas jag inte om, för jag vill berätta:) För den delen tror jag att jag inte berättat speciellt mycket alls om något den resan, jag hade verkligen inte ork efter väldigt långa dagar. Men vi tar det nu då! Baklänges:)

Vi var i Frankrike mån – torsdag, och flyget hem gick vid sju på kvällen. Tidigt, nåja, runt nio, på morgonen var vi färdiga på hotellet. Vi hade en hel lägenhet med två sovrum, vardagsrum och kokvrå. Perfekt, vi kunde välja bort att köpa frukost för 150kr/person och dag…holy smoke.

Vi tog shuttlebussen som gick mellan hotellet och Disneyland, för att ta oss till tågstationen som ligger där. Det tog ungefär en kvart att gå, men med väskor och i duggregn kändes det trevligare med buss. Vi hade strålande sol och 31+ måndag, tisdag och onsdag. Torsdag var det +18 och regn som sen slutade, men det var genommulet och blåste.

För att komma in på området så var det säkerhetskontroll. Jag vet inte om det alltid är så, eller om det berodde på att det varit nåt knivdåd precis dagen innan vi kom. Men man fick gå igenom en metalldetektor och alla väskor åkte igenom röntgen. Vi blev framvisade till personalens ingång:) Det var kö på den vanliga men tomt där så de tog dit oss. Novalie bar på ett 20-pack kokta ägg:D

Eftersom det är ganska rejält svindyrt att äta inne på Disneyland/Disney studios plus att det tar tid, så hade vi med oss matsäck varje dag. Enbart bestående av nyttigheter såklart. Pannkakor med chokladfyllning, nutellasticks, croissanter, bullar, chokladbitar och …ägg. Allt gick åt, utom just äggen;) Jag kan fundera lite på hur fräscha de var efter att ha åkt fram och tillbaka i väskan en dag innan i hundra graders värme, men struntsamma. Vi åt dem aldrig. Av 20 ägg petade vi i oss fyra:D

Sista dagen hade vi bara äggen med oss, som då Novalie fick bära, och när hon lade upp sin kasse där för att åka genom röntgen så backade killen tillbaka bandet, kikade förvånat och log stort : ”That a lots of egg!” Vi skrattade gott och Novalie, som är 15 år och skäms för allt gjorde just det;)

Den här episoden resulterade sen i en liten sång, som vi komponerade ihop när vi väntade på tåget som var ruskigt sent av nån anledning vi aldrig fattade.

Syrran står i kö för att fråga vart vi ska ta vägen, Corrinda läser karta, Novalie har inget internet och Robban gillar läget:)

Har ni hört Do you know the muffin man?

Ta den melodin och sjung:

”Do you know the egg noodle, the egg noodle, the egg noodle, do you know the egg noodle, her name is Novalie.

She always walks around with eggs, around with eggs, around with eggs, she always walks around with eggs, her name is Novalie.

And then ske walks security, security, security, then she walks security and everybody laughs.

Kuckelikuuuu.”

Ja, exakt så kul kan man ha när man har tråkigt:)

Tåget kom till sist, vi var kalla och frusna, men tinade upp fint på resan som tog runt 40 minuter. Eftersom vi skulle se Eiffeltornet, så ville vi bli av med bagaget. Det finns inte bagageförvaring på alla tågstationer, så vi fick ta oss till Gare du Nord. Jag tänker bara på Die hard:)

Att åka tåg, tunnelbana och buss i Paris är inte helt okomplicerat, men vi lyckades byta från tåg till metro. Framme på Gare du Nord så fattade vi att den var GIGANTISK. Och obegriplig:) Det är en stor skillnad på att vara i ett land som talar engelska, där all info står på ett språk man behärskar. Franska är… alltså det går inte ens att gissa vad det står. Efter att ha frågat, åkt upp och ner i hissar, letat efter folk som talade engelska och till sist fått ytterligare en vägvisning på högst stapplig fransk-engelska så hittade vi. Bara det här att om man ska åka upp så kallas våningen uppåt -1? I alla andra ställen jag varit på är minus ner. Men okey:)

Vi fick återigen gå igenom säkerhetskontroll och röntga våra väskor, innan vi baxade in dem i ett stort förvaringsskåp. Sen skulle vi bara ta oss till Eiffeltornet då. Bara:)

Tunnelbana till en station jag inte minns vad den hette, men därifrån skulle man se det. Nej, det gjorde man inte, men vi såg Triumfbågen.

Stor, mitt i en svinstor rondell, massa bilar överallt och massor massor MASSOR av japanska turister.

Nu började vi kunna orientera oss, och tog oss över Champs Elysees. Jag tyckte de här trafikljusen de har var fiffiga. En stor där uppe och en längre ner. Jag tycker ofta att det är lite knöligt att se här hemma när man står först i kön, detta var smart.

Vi fick syn på en pinne i skyn långt borta, och insåg att det var tornet, så vi satte av ditåt. Närmare och närmare, det blev mer och mer likt det man letade efter. Paris kändes väldigt likt London, och det är synd att vi inte hann med att gå runt där, men då har man å andra sidan en bra anledning att åka tillbaka.

Ni ser ju vilket trist väder.

Efter att ha passerat tusen gatuförsäljare med tusen miniatyrer de ville kränga, och som alla rafsade ihop sina filtar med souvenirer när polisen kom och sprang, som en våg på läktaren på valfritt sportevenamang, så hade vi bara en liten bit kvar. Det kändes märkvärdigt mäktigt att faktiskt se det på riktigt. Med sina egna ögon:)

Det är STORT!

Robban vill helst inte vara med på bild.

Även här var det säkerhetskontroll för att komma in i parken som det står i. Ingen röntgen utan öppna väskorna och visa. Novalie var så glad att vi lämnat av äggen i en park där det låg folk och sov, så hon slapp skämmas. Det blåste kyligt, och vi var inte speciellt bra klädda, men frös ändå inte. Bara sådär på gränsen, man blir kall men fryser inte.

Vi hade tänkt boka på nätet innan vi kom hit, men alla biljetter var slut:/ Det enda som fanns var att ta trapporna upp till våning två, och därifrån hiss hela vägen upp, och de kunde man bara köpa på plats.  Man kan alltså välja: Hiss från botten till toppen, hiss till våning ett/två eller trappor till våning ett/två stanna där, eller ta hiss därifrån till toppen.

Efter en kort överläggning hur vi ville göra så bestämde vi oss för att ta trapporna, såklart eftersom det var enda valet:) men sen var det bara Robban som ville åka hela vägen upp med hiss. Det var dimmigt, så det kändes lite onödigt dyrt att åka upp ( läs – höjdrädd) Att ta trapporna hade nog varit det självklara valet oavsett för det är ju ändå rätt kul att ha gjort det.

Jag googlade  nu, och det är 668 trappsteg upp till våning två, längre får man inte gå utan då är det hiss. Själva trapporna finns i benen av tornet och det är öppet runt om. Det finns film på min instagram, i de sparade storysarna. Jag är inte säker på att detta är taget i trappan, men kan vara.

Högst osäker, men ungefär så här i alla fall. Trapporna var kanske 20 trappsteg, sen en plattform man gick runt och så 20 trappsteg och så runt, de slingrade sig uppåt. Jag var extremt knäsvag, och bitvis höll jag i ledstången och blundande nästan helt 🙂 Bara klev på, steg för steg. Upp upp upp. Svindel är inte att leka med, man får för sig att allt snurrar, att det gungar och att man kommer att ramla ner, fast det är omöjligt. Snabbt gick det, lika bra att ta allt på en gång liksom:)

Våning ett!

Oh ja jag håller i mig:D

Invid räcket i mitten var golvet av glas…det syns dåligt men man såg fint igenom. Jag klarade inte av att ta steget ut, men Novalie vågade.

Jag begriper ju att det håller, men ibland är det onödigt att tvinga sig till att övervinna sin rädsla.

Fruktansvärt obehagligt och jag höll mig långt ifrån det.

Det allra första jag såg när jag på aningens vingliga ben klev ut från trappan är detta:

Amen holy smoke! Klättra på Eiffeltornet..nej tack. Nu vet jag inte vad de gjorde eller hur högt de var eller om de ens klättrade utanpå eller bara inuti, men det är skitsamma, jag är grymt imponerad av folk utan höjdkänsla;)

Vi klev upp till våning två. Det gick förvånansvärt enkelt att gå i trapporna rent flåsmässigt, det var jobbigt såklart men gick enkelt.

Jag är osäker på vilken våning bilderna är tagna, ett eller två.

Högt eller ännu högre;)

Robban är däruppe….!

Mitt googlade berättade att Eiffel själv från början hade en våning där uppe…jorråmennejtack.

Robban sa att det var bra sikt uppifrån, men begränsad såklart. Vi skickade med honom kameran upp:) men de bilderna ligger kvar i den.

Det syns ju att det är dimmigt.

Lite bättre åt vissa håll, och kanske längre ner eller bara zoomat.

Jo, det är coolt att vara högt upp.

Själva Eiffeltornet är 300 meter högt.Det fanns såklart giftshops och vi köpte varsin snöglob med tornet på, turistigt så det förslår:) Sen kom vi på att det kanske räknas som vätska? Och man får ha max 100ml på flyget… Men vi chansade och det gick alldeles utmärkt att ta med i handbagaget. Att packa ner kändes osäkert, och det var vi glada för när Corrindas väska sen var alldeles bucklig när vi kom fram till Arlanda..

Och en nyckelring som får hänga som prydnad.

Jag tycker det är så charmigt när de gör såhär, ser ni trycket på papperskorgen?

På våning två kunde man ”förvandla” ett mynt till en plakett.

Det här har jag gjort för många år sen på Disneyland LA och även Universal studios, kan även vara på fler ställen som jag inte minns, Hawaii möjligen. Jag tycker det är lite kul att sätta i fotoalbum sen. Om man nu får arslet ur och GÖR ett, men det ska jag göra:D

Ser ni att det pekar på våning två?

Vi väntade på Robban som ju var tvungen att vänta i hissköer både upp och ner, och sen så småningom när vi kände oss nöjda tog vi oss ner igen via trapporna. Kändes betydligt mindre obehagligt även fast det var mer fri sikt ut åt det hållet.

Det var helt klart värt att gå upp i Eiffeltornet. Det kostade, minns inte exakt men runt en hundring per person. Dyrare ju högre man ville, och om man ville åka hiss. Vi hade innan funderat på om vi ville se det i dagsljus eller på kvällen med alla lampor, och tja, inte vet jag. Det är ju coolt båda alternativen. Det var väldigt mäktigt även i dimma:)

Gustav Eiffel.

Jag tycker han ser ut som Kiefer Sutherland;)

Ena benet.

Vi hade inte så mycket tid kvar nu, så vi började ta oss mot Gare de Nord igen. På gatan hittade vi plötsligt denna:

En Musse konfetti:)

Kändes som ett fint avsked från Disneyland Paris ♥

Vi råkade hitta en busshållplats som gick dit vi skulle, så vi hoppade på, och det var kul att få se Paris lite grand i alla fall. Vi åkte förbi massa platser och byggnader man borde kunna namnen på, men glömt. Framme på tågstationen hittade vi bagageinlämningen snabbt och hämtade våra väskor. Den låg en trappa ner i ett hörn, och en man och en kvinna var där med en superfin ung schäferhund. Plötsligt skickade mannen iväg en leksak väldigt nära oss som kom gående, mitt i mellan oss, och hunden flög förbi, utan att ta det minst notis om oss. Han krockade ändå nästan med oss i sin iver:) Hunden hämtade sin leksak och rappade på tillbaka. Ignorerade oss totalt. Först blev jag lite irriterad, vafan, du behöver ju inte kasta grejorna PÅ oss, tur att ingen av oss är hundrädda osv. Sen noterade jag hölstret på benet på mannen, och även tjejen…och sen den diskreta polisloggan på tröjan. Ahaaaa, de tränar jycken i att skita i folk och fokusera på uppdraget. Okey då:)

Jag vet att folk har åsikter, speciellt de som är rädda för hundar eller vars barn/mormor/syster/kusins brylling är det:) Men jag blev bara imponerad. Hade det varit ligister hade jag kanske blivit osäker, men nu var det poliser som tränade sin hund i dess yrke. Helt okey för mig.

Vi tog oss utan problem till flygplatsen, eller jo det var problem men vi fick hjälp av en herre som såg våra väskor och vårt förvirrade irrande och visade oss rätt. Han höll sen ett öga på oss hela vägen ända tills vi skulle av, då meddelande han att flygplatsen var om tre stationer:)

Överlag var folk trevliga i Paris.

På flygplatsen så hade vi gott om tid, vilket var tur för den var allt annat än enkel att förstå. Syrran har flugit massor, Kina, Vietnam, Chicago, Hawaii, Thailand osv osv, från små fjuttiga flygplatser och från stora rackare som LAX och Heathrow. Det brukar finnas nån form av lika system, men Frankrike ska vara udda;)

Till sist hade vi checkat in, och gick till VIP Loungen, där det dagen till ära var knökfullt. Men vi hade inte ätit något mer än fika på hela dagen så det var bara att trycka in sig. Och sen smaska i sig mackor axel mot axel med nån fancy businessgubbe som fokuserade på champagnen;)

Eftersom syrran är reseledare så åker vi såklart med SAS, allt annat är andrahandsval.

Kan man flyga SAS så flyger man SAS.

De får oförtjänt mycket skit i media, lägg tex märke till nästa gång någon flygolycka inträffar, var som helst i världen, oavsett flygbolag,  så nog hittar man en gammal pressbild på ett SAS-plan. Jaja, de har inställda avgångar och förseningar de med, men det är de inte ensamma om.

Jag är partisk, absolut, min pappa och min syster har jobbat på SAS sen mitten av 60-talet till nu, de jobbade ihop ett par år på mitten:) Det är i och med det vårt familjebolag.

Resan hem gick smidigt och fint, och vi landade i tid på Arlanda. Vi skulle landa 22.00, och slog ner hjulen 21.59. Efter rekordsnabba åtta minuter lyfte vi våra väskor från bagagebandet. Så snabbt är ju nästan löjligt, men vi hade väl en bra parkeringsplats och snabba lastare:) det i sin tur innebar att vi fick vänta rätt länge på Patricia. Vi hade sagt att hon kunde komma halv, kanske tjugo i elva. Det är lite mer normalt, men vad gjorde det att vi fick vänta. Hon kom, vi lastade in väskorna, åkte hem och hemma sov alla.

Det var en superhärlig resa, jag ska berätta om Disneyland och Disneystudios också, men det tar vi lite senare.

Det var kul att hänga med Novalie, Robban och Corrinda, det är ju en helt annan sak att ha med ungdomar som klarar sig helt själva, mot att ha mindre barn med. Vi tappade bort varandra ibland, men det var ju ingen panik:)

Paris, vi återkommer ♥ (Ska bara lära mig lite franska först:) )

Kommentera

KonsertResa

Guns n´roses:)

Tillbaka till Göteborg!

Vi hade larmet på nio, och segade oss upp. Jag sov supergott! Sängen var mjuk, riktigt ordentligt mjuk, och jag tror att det är vad min kropp behöver. Vi gjorde oss snabbt i ordning och gick ner till frukosten.

Inget fancy, men jäkligt gott:) Vi satt ute och käkade, och tog god tid på oss.

Sen tillbaka upp på rummet för att borsta tänder och sätta i linserna som jag glömt, innan vi promenerade bort till Haga. Det ligger nära där vi bodde, och vi gick in och ut ur butikerna. Om jag inte har fel så är det Göteborgs Gamla stan? Massor av små charmiga butiker och mat och fikaställen.

Synd att vi var proppmätta efter frukosten. Eller tur:)

När vi avverkat Haga så drog vi oss ner till stan, för att sen ta buss hem igen.

Fräscha till sig, byta kläder och sen buss tillbaka.

Hela helgen, på tågen ner och var vi än gått, så har vi mött massor av människor i Guns n´roses tröjor:) Det ger lite av en sammanhållning med totala främlingar. Man byter gärna några ord.Rätt mäktigt:)

Här på ett hotell för att kissa:D Jag HATAR bajamajor.

Jag får ont i själen av att behöva gå på en sådan, givetvis bättre än att det inte finns nån möjlighet alls, men jag tycker de är vedervärdiga. Alltså passar man på att gå på riktig toa när man kan.

Mina byxor kommer från Cellbes och var grymma:) Tunna, svala och snygga. Dessutom med ficka där mobilen fick plats:) Bra köp.

Vi skulle äta innan, men som vanligt blir det fel med maten för oss:) Vi gick till 7eleven och syrran käkade en korv medan jag köpte två bananer. Åt den ena. Jag var inte det minsta lilla pyttehungrig.

Jag som missade event-tishan från Stockholm, ställde mig genast i merch-kön när vi kom till arenan, och har nu en där det står Gothenburg på:) och en till….hehe.

Visar sen när jag fotat, de är självklart snygga, med den loggan är det omöjligt att vara något annat.

När vi väl kom in efter att fått armband och securitycheckats ( om än bara en vanlig klappa utanpå kläderna, och titta i väskan, ingen metalldetektorbåge?) så hittade vi en vattentoa precis vid ingången:) Whihooo! På Bruce Springsteen fick vi inte gå där utan var tvungna att gå skitlångt till ett område med hundratals bajamajor. Snacka om ångest i mängd liksom;)

Vi klämde ur några droppar till, och sen var kroppen faktiskt snäll och lät bli att bli kissnödig på alla timmar vi sen stod där:) Tack.

Vi hade ju bästa ståplatserna, bara att ställa sig nära.

Sen är det vänta-dags. Ju närmare det kommer till utsatt starttid, ju jobbigare blir folk, det ska trängas och knuffas och det blir alltid bråk och tjafs mellan några.

Jag vill också passa på att lufta mitt missnöje med andra kvinnor:)

Jag vill inte ha någons kropp tryckt emot min. Hu. När man kliver ett steg fram för att släppa förbi någon bakom sig, ge lite utrymme till dem, och tjejen i fråga stannar, nästan på mina fötter och definitivt med sina bröst pressade mot min rygg. Och sin mage, och sin rumpa när hon vände sig om, men sen tillbaka med brösten. Jag känner mig nästan lite kränkt här;) Hon stod alltså och tryckte sig emot mig bakifrån, fast det inte direkt var trångt för henne. Bara för mig som stod med näsan i nacken på killen framför och försökte hålla avstånd. Om jag måste välja så känns helt klart en man mer naturligt att vara så nära, än en kvinna. Nu föredrar jag att slippa den sortens närkontakt även med främmande män, men det är heller aldrig ett problem. Nu visste jag inte riktigt vad jag skulle göra eller säga ju…”Hey, kan du ta dina boobies från min rygg” lät liksom lite märkligt. Till sist gick hon vidare, jag antar att det var nån slags manöver för att jag skulle flytta mig kanske, men nä.

Två andra tanter, för de var nästan i min ålder, gav sig till att hoppa under konserten, på mig, så att deras fladdrande behag liksom omslöt hela mig. Men för helvete….? Mannen som stod intill mig flyttade sig kvickt när han fick lite för mycket kvinnliga kurvor tryckt i ryggen.

Jag säger ju nu inte att man inte får hoppa och dansa, det SKA man absolut göra! Bara inte på nån annan. Men det är så svårt att respektera andra människor.

Nog om det. Jag har bara fått väldigt mycket för mycket mjuka bröstchocker;)

Förband var det såklart!

Första hette Tyler Bryant & the shakedown. Riktigt bra:)

Och sångaren var så jäkla lik någon, från dåtiden. det är den mörka killen i mitten.Vi har inte kommit på vem än., men det är liksom en kopia av nån gammal goding. Nån som vet?

Sen kom Graveyard. Svenskar:)

Och de är ju helt ok:)

Men det är ju ändå huvudbandet man vill se. Guns n´roses har en rätt fräsig grafik bakom scenen, och nu var det som ett dataspel med en stridsvagn som åkte runt och sköt på zombies eller vad det var.

Loggan öppnades sen och visade ett skelett som viftade med en guns n´roses flagga:) Finns på film på instagram.Not in this lifetime, heter turnén. Det för att det var så de sa, Axl och Slash när de blev osams för hundra år sen, de skulle inte spela ihop igen under den här livstiden minsann. Nä, men vilken tur att man alltid får en chans att göra om och göra rätt:D

Till sist klev de så på, och möttes av jubel. Det var inte riktigt lika maffigt som i Stockholm, men det var inomhus så ljudet från publiken när de klev på liksom bara rullade fram, det var som en våg som sköljde över en där man stod:) Här försvann det väl ut i rymden, men det var oerhört starkt ändå.

Duff, han är så cool att det inte är klokt. Snygg är han också:)

Axl är ju som en liten charmgosse, med energi som en Duracellkanin och när han plirar lite med ögonen så ser han så busig ut. Och Slash, ja men han är ju kung över sin gitarr, och svinball.

Axl byter kläder hela tiden, men vad annat ska han göra medan Slash briljerar med gitarrsolon? Duff hade en tisha som det stod Hisingen på, sen bytte han till en med Hellacopters logga, för att avsluta i en Sweden tröja:)

Slash byter inte kläder. Det är inte för kungar:) Han tog av sig västen, sen fick det räcka.

De rockade och röjde. 

Efter varje låt så bugade Axl. Väldigt majestätiskt och såg väluppfostrat ut:)

Här är det Coma. 

Ja, det blir ju inte så bra bilder när det är massa ljus och grejor. Det blev några hyfsade när det ännu var ljust ute, men ju länge kvällen gick ju sämre blev det att fota. Men, vad gör det:)

Man får väl hålla till godo:)

Vi stod bra till, men lyckades som alltid hamna bakom längdrekordsreserven:) Herregud att det alltid är samma visa. Jag är 169 ståtliga centimeter över havet, och inte speciellt kort, men mot snubbar på 190-strecket ligger man i lä. Första delen av konserten såg jag skitdåligt, och hade tjejers bröst tryckta mot mig;) så jag var inte jättehappy;) men sen flyttade långskånkarna ifrån varandra och då såg jag superbra:)

Helt hopplöst att fånga de alla tre på bild samtidigt, de stod antingen för långt ifrån varandra eller så vände sig nån om eller så stod de inte still. Eller det gör det ju inte, de rör sig konstant.

Det var massor av solon av både Slash och den andra gitarristen som heter Richard nånting. Jag gillar solon, det är maffigt. Och han är verkligen svinduktig.

När det började närma sig att de spelat i två timmar så trodde jag de skulle börja runda av. Jag kan inte påminna mig att de körde så mycket längre än så i Stockholm, men kan ha fel:) Lite orolig blev jag att de inte skulle köra flera av låtarna man absolut vill höra, men vet ju aldrig, de har turnerat i två år de kanske är less liksom:) Ändrat och strukit och lagt till annat.

Men då lade de i nästa växel och sen bara ökade de:) De vet hur man gör, det är nåt som är säkert. De bara öste på med bra låtar. Sista halvtimmen var som ett enda stigande crescendo som sen exploderade med fyrverkerier och blågult konfetti:)

Coola grafikbilder i bakgrunden, som sagt.

Och det här är snyggt. När de står framför sig själva som gigantiska på skärmarna.

I tre och en halv timme spelade de. Mäktigt. Så jäkla bra!

Axl har en så härlig röst, han är tydligen den manlige sångare vars röst spänner över det bredaste registret. Från falsettpip till bastoner. Lägg till att han även gärna tar till det nasala och väsande hesa viskande, så har man en ganska bra förklaring till att han är cool. Han är för övrigt gammal gosskörpojke:D

Jag har inget sånt här tydligt minne av var och vad jag först hörde med Guns n´roses. Jag minns exakt var jag var när jag hörde Bon Jovi första gången. Det var i Vaksala skolan och en tjej hade en walkman med dem, och lät mig lyssna på Runaway. Ja, och sen var jag fast:) Men med Guns kommer jag inte riktigt ihåg, men jag hade alltid MTV på och såg deras videor. För det var så MTV var på dåtiden, en musikkanal. Jag älskar musikvideos från då. Deras är svinbra:)

Guns n´roses har funnits med mig sen de började, och deras musik har såklart betytt massor. Och med tanke på att det i publiken både fanns äldre än mig, och väldigt mycket yngre, shitloads av tonåringar och unga vuxna, så bevisar det ju att min musiksmak är bra och hållbar:)

Ja, och att deras musik såklart är hållbar:)

Jag kommer inte ihåg i vilken ordning de spelade låtarna, men alla som man vill höra var med. Duff kör skiten ur alla med Attitude( some fucking attitude)och Civil war, Welcome to the jungle, Sweet child o mine, Estranged …alla är med.

Jag älskar ju I used to love her ( but I had to kill her) för att den är så jäkla kul:) Fattar man inte så fattar man inte, men det finns en story bakom. Och det handlar inte om nån gammal flickvän, utan ska vara om Axls hund. Eller:)?

I alla fall. Tre och en halv timme maffig hårdrock är fan inte illa. Det är grymt.

Och finalen…oh sweat Lord, det går inte att beskriva. Titta på min instagram så ser ni en bit från den, finns klipp från låtarna med.

Jag älskar att gå på konsert, och köper rakt av  att det inte är lika bra ljud som på skiva, eller att det är lite flåsigt mellan varven, det är det som är charmen ju. Men kritikerna hänger upp sig på det, som att de själva skulle kunna göra det bättre liksom;) Jag är mer än nöjd med vad Guns n´roses bjöd på. Det var magi.

Jag kommer hänga på låset om de kommer igen. Självklart! Men tills dess så kan jag leva gott på de här minnena. ♥Ont i fötterna var bara förnamnet sen. Men vi traskade tillsammans med övriga 64289 personer ner mot stan. Mcd för mat, för nu jäklar var jag så hungrig att jag höll på att storkna:)

Efter att ha gått lite vilse på vägen hem som vanligt, så kom vi hem till Slottsskogen, där vi satt länge och pratade, kollade igenom bilder och lyssnade på videos.

En härlig lyckokänsla i bröstet som stannar kvar:) Det är då man vet att det var bra, när det känns bra långt efteråt♥

Tack Guns n´roses!!!!

 

Kommentera

  1. Sarah

    Nämen! Konsert nummer 2 som vi är på samtidigt :). Den här gången såg jag dig inte som jag gjorde på New kids, hehe. Kan ju bero på att det var aningens mer folk på golvet på Ullevi :). Men jäklarns så bra dom var!! Var ju också tvungen att införskaffa mig en snygg tisha 🤘🏻😎.
    Må gott!! Sarah 🌸

  2. Sarah

    Nämen! Konsert nummer 2 som vi är på samtidigt :). Den här gången såg jag dig inte som jag gjorde på New kids, hehe. Kan ju bero på att det var aningens mer folk på golvet på Ullevi :). Men jäklarns så bra dom var!! Var ju också tvungen att införskaffa mig en snygg tisha 🤘🏻😎.
    Må gott!! Sarah

  3. Hanna mamma till 5

    Kul o se alla dina fina bilder. Vi stod på tok för långt bak hade jag fått bestämma hade jag valt att ställa mig betydligt närmare men o andra sidan släpp vi trängas 😜 konserten var riktigt bra sååå kul o få se dem live. Vilket ös 🤘🤘

KonsertOkategoriseradeResa

En fantastisk helg i Göteborg:)

Ja.

Man kan sammanfatta det hela med kort och gott – FANTASTISKT!

Jag har varit i Göteborg på konsert några gånger nu, första gången för att se Robbie Williams, sen Bruce Springsteen och nånstans vill jag ha det till att vi sett Robbie två gånger här, men det stämmer nog inte:) Sen Iron Maiden för många år sen. Jag tycker om Ullevi! Jag vet inte vad det är, men något med den arenan är speciellt:)

Early birdy och förväntansfull:)

Det började sådär bra… med ett försenat tåg. Outgrundliga äro SJs vägar liksom.

Det är ju banarbete vid Stockholm så när jag bokade tåget blev jag hänvisad att ta Uppsala-Sala-Katrineholm-Gbg. Tänkte inte mer på det, men sen blir man ju jädrigt fundersam när tåget vi byter till i Katrineholm kommer från … Stockholm? Stockholm södra förvisso men det går pendel dit hela dagarna hemifrån Uppsala.

Fattar inte varför vi inte fick åka den vägen!?

Att det sen började med att tåget blev sent mellan Uppsala – Sala så anslutande tåg drog, det var tio minuter sent.. jag VET att det inte bara är att hålla ett tåg, men ibland känns det som att det vore enklast för alla. Vi blev hänvisade till att själva boka om. Och här blir jag sur. Vi var ett 60-tal med biljetter hela vägen till Gbg och rimligen borde det funka såhär:

Oj, nu blev vi sena så passagerarna missade nästa. Då samlar vi ihop dem och informerar och LÖSER det på ett för kunden bra sätt.

I verkligheten skiter de i en.

Syrran som är ansvarig för klagomål/problem ringde SJ.

Trevligheten själv:)

Vi skulle sitta i Sala i TRE timmar och vänta på en buss till Västerås, sen ta ett tåg därifrån till Gbg tyckte han. Det var det bästa han kunde erbjuda. Eh..nä.Syrran påstår att han var jättetrevlig och verkade försöka sitt bästa, men det är inte Good enough att sitta och glo i Sala tre timmar för att sen åka buss och komma fram flera timmar senare. ”OM vi bara kliver på GBG-tåget då? Och typ sitter i bistron?” Nämen nooo, det gick inte, då kunde man bli avkastad och bötfälld. Men skjut mig. Jag har egentligen inga problem med att det inträffar saker, men när man inte får den hjälp man ska få, då lackar jag ur. Det finns en anledning att det är syrran som får sköta klagomålen:D Hon är mycket snällare. Haha.

Att fråga nån på plats är  numera en omöjlighet, det finns inga fysiska personer mer än på typ Stockholms central, men när tåget till Katrineholm kom in, som första lokföraren sagt att vi skulle ta, så pratade vi med tågvärdinnan. Hon tyckte absolut att vi skulle kliva på, och åka i bistron. ”Det beror på vem som jobbar i och för sig, men det är ju inte som att ni åker utan biljett för att det är kul. Det borde inte vara några problem.”

Så, vi klev på, en timme sena, och fick sen vänta ytterligare en timme i Katrineholm.

Vi var ett 60-tal resande som skulle vidare, så SJ hade gott kunnat fixa nåt vettigt. Men, sen satt vi i bistron och de frågade inte ens efter biljett, trots att vi satt och sov;) och helt uppenbart inte satt där för att äta. Drygt två timmar sena, i stället för sex, kom vi fram. Glada att det funkade trots allt och vi inte blev så vansinnigt sena, vi hade ju bokat ett tidigt tåg för att ha hela dagen på oss där.

Vi slängde in väskorna i en förvaringsbox.

Vi har bott på ett hotell/vandrarhem som heter Slottsbacken förut, och hade bokat rum där nu med. Det ligger en bit ifrån centrum, och eftersom vi ville kika i Nordstan så var det tidsbesparande att göra så här.

Det finns en butik som heter Missäy där som jag älskar:) Jag går alltid dit om jag är i GBG och hittar nästan alltid något. Eller massor:) Nu köpte jag byxor, en skinnjacka, en magväska till Patricia ( det är ju astrendigt! Äntligen, jag har en som jag köpte i Turkiet på 80-talet, det är svinsmart. Men man har ju känt sig som Stig-Helmer så den har vilat i garderoben till i höstas när jag var i USA )

Och den här ryggan:)

Älskar den, så härlig färg, och den var perfekt i storlek. Jag har letat efter en liten, men rymlig ryggsäck att ha när man ska iväg på saker, men inte hittat nån jag gillat. Förrän nu:)

 Perfekt!

Och jag har två fötter egentligen;)

När vi kände oss klara med shopping och fönsterkikande för den här dagen så åkte vi buss till Slottsskogen. Det är ett vandrarhem/hotell och det är rent, snyggt, fräscht och supertrevligt. Första gången vi bodde här var när vi såg Bruce Springsteen och allt var fullbokat. Jag var skeptiskt mot vandrarhem, men inte nu längre:) Vi skulle ha varit tre, så därför bodde vi i fyrbäddsrum, och fick toa och dusch på rummet, sist hade vi det i korridoren men även det funkade superbra.

Det är inte stort, men fräscht.

Vi ratade överslafarna:)

Handikappanpassade rum, verkar som de flesta, kanske alla(?) är det. Extra plus för det!Vi installerade oss, snabbduschade och skyndade oss sen iväg igen. Klockan  21.15 hade vi bokat bord på Heaven23. Restaurangen med RÄKMACKAN ni vet, den som ni tipsade om första gången vi åkte. 23 läskiga våningar upp i Gothia tower. Men den här gången var inte glashissen på utsidan av huset läskig, man vänjer sig tydligen vid allt.

En öl och den makalösa räkmackan♥Ingen av oss gillar majonnäs så vi ber om den på sidan. Varje gång så inser jag att den här majon är supergod:)

Utsikten är det inget fel på heller.

Liseberg.

Eftersom syrran åker typ barnkaruseller så är det bortkastat att gå in:)

På väg hem så valde vi att gå. Vi hittar tillbaka till centrum utan större problem .

 

Poseidon står där han står.Och framför honom  var det vattenvackert:)

Här nånstans tappade vi fokus och gick lite vilse:)

Jamen ingen är väl förvånad? Det gör vi ju överallt. London, New York, Göteborg. You name it:)

Men vi får se väldigt vackra saker:)

Nu hamnade vi på nån öde parkväg genom nån skog där inte ens buset vågade vara;) men vet man inte var man är så blir det så. Vi såg sen jättetjusig hus och ett hus som hade den där statyn som  nog står framför FN-skrapan, en knuten pistol, i miniatyr. Så kan man också ha.

Till sist var vi hemma. Och bäddade och somnade ovaggade:)

 

Jag måste ladda datorn och fixa lite med tvätt och sånt, men jag återkommer senare!

 

Kommentera

  1. Ella

    Du skulle aldrig sagt att du brukade ha tur med dina tågresor! 😂 Haha, sorry, jag var tvungen. 😊 Nice att du hade en bra resa iaf!!

      1. Ella

        Förstår dock inte varför den inte föreslog byte vid Stockholm Södra, det gjorde den för mig när jag åkte Uppsala-Lund förra veckan, och det fungerade utmärkt.

DanmarkResa

Danmark 3 ♥ Gilleleje och Peter Beier Chokolade♥

Tillbaka till Danmark!♥

Vi lämnade ju Helenekilde badehotel på morgonen för att åka till en liten idyllisk fiskeby som heter Gilleleje. Namnet är så otroligt charmigt ♥ Säg det ”på danska” så hör ni – Gillälääjeä:)

På vägen så stannade bussen vid havet för att vi skulle kunna få gå ut och fota de här badhytterna.

Men är de inte helt som tagna ur nån film:) Så himla, himla söta.

Stranden var av sten, kan det heta klappersten? Eller bara sten kanske:) De var runda, fina och nästan mjuka.

Det skulle inte göra ont att ta ett dopp här, efter att ha bytt om i sin lilla badhytt.

De här två badhytternas ägare har gjort en gemensam gång med sand ner till havet, vilket får mig att förstå att det kanske gör lite ont att gå barfota på stranden ner, men då tänker man till ett varv och löser det problemet:)

Vände man sig om så kan man konstatera att det mest troligt inte gör speciellt ont att bo där, lite ovanför stranden. Vilken utsikt!! Och vilken grönska. Färgerna var verkligen magiska. Lite som att kika in i en sagobok.

Vi hoppade in i bussen igen  och fortsatte till Gilleleje.

Jag har inget MC-kort (än?) men om jag skaffar mig ett så vill jag ha en sån här snygging.

Vi gick en runda i staden och alla pep av förtjusning och kamerorna smattrade.

En fiskeby med all den charm som en riktig fiskeby ska ha.

Gatorna var vindlande och krokiga och även det här känns som en saga. Lite som att se Bröderna Lejonhjärta i Törnrosdalen, eller hur?

Ni som blev hysteriska över att jag råkade fota en bil förut, och en del av huset den hör till – ni kanske vill välja att scrolla förbi väldigt snabbt nu:) 

I den här byns kyrka gömdes många judar undan från nazisterna. Den här stjärnan är ett kulturminnesmärke.

Om jag förstod rätt så gömde sig 80 judar i kyrkan, en enda klarade sig. Han hade krupit upp och gömt sig i klockstapeln på något vis. Man får aldrig glömma vad nazister är för folk.

Nå? Vad säger ni? Visst skulle det sitta fint med en kopp kaffe här? Och sen gå in och fixa tvätten och maten:)

Det här är något jag så gärna skulle vilja ha hemma. En blomstrande….eh…blomma, som klättrar i ett träd. Det är bland det absolut vackraste man kan ha i en trädgård tycker jag. Jag har letat efter nån lämplig plats i alla hus vi bott, men hittills inte hittat något. Visst är det tjusigt?

De här taken är väldigt karakteristiska för den här breddgraden. De ska även vara väldigt hållbara.

På den här innergården kanske man inte har sina stillett-klackar på sig:)

Men barfota på de solvarma stenarna måste ju vara helt underbart.

Mera hus.

Och kolla vilken supersnygg bil!

Även fast jag inte är bilfantast direkt så är ju de här äldre bilarna så himla fina. Praktiska? Vet ej, men fina – absolut.

Det låg väldigt mycket båtar här, av alla möjliga storlekar och modeller. Det går inte att återge i en bild, eller jag kan inte, men det var väldigt enkelt och vackert. De låg där stilla och fint, lite som en församling i en kyrka:) Äh, men ni kanske fattar? En hamn såhär är väldigt rogivande när det är lugnt.

Se på himlen! Inte ett moln och solen strålade. Danmark bjöd oss verkligen på sitt mest fantastiska väder.

Här hänger fiskenäten på tork i långa rader.Så lämnade vi fiskelägret och åkte vidare till ett ställe som jag på förhand trodde skulle bli intressant. Men att jag skulle falla så för det hela kunde jag absolut inte föreställa mig.

Vi åkte till Peter Beier som är en chokladfabrikör.

Likheten med Willy Wonka i Kalle och chokladfabriken är slående på ett vis – den enorma stoltheten och kärleken till sitt yrke. Eller yrke…livsdröm är nog ordet.

Här är han, mannen, myten , legenden – Peter Beier.

En ofantligt trevlig man, som både kunde berätta fascinerande och skämta på det där härliga viset så man bara känner att den här snubben skulle man lugnt gifta sig med, igår:)

Peter har jobbat inom chokladbranschen i många år, och passionen för choklad är som sagt tydlig. Fram tills alldeles nyss har det funnits tre chokladvarianter – ljus, mörk, vit. Men Peter har tagit fram en ny, en rosa. RUBY.

Sagolik! Den har noll färgämnen och skräp i sig, den görs helt enkelt på en ny sorts rosa kakaoböna.

Smaken är ljus, aningen sur med söta och naturliga toner av bär. Går omöjligen att beskriva, den måste verkligen upplevas. Fräsch, inte så söt. Ja fräsch.

Vi fick en rundtur i chokladfabriken av Peter, och ja, vi fick smaka på massor:)

Den här hade passionsfrukt i sig, en Flödeboll. Alltså typ mumsmums. Men hundra gånger godare. 

Nu när jag skriver det här och ser bilderna så vattnas det i munnen, jag kan riktigt känna hur fantastiskt gott de smakade….. åhhhh my GOD.

Botten är inte av kex utan av …nötter tror jag? Men även vår glutenintoleranta kompis kunde äta dem.

Ser ni att det står hans namn på ?

Vi fick smaka en lakritsvariant, jag tror det är den ovanför. Jag är inte ett dugg förtjust i den kombon. Lakrits är jättegott. Choklad är jättegott. Var för sig. Men. Jag har ändrat uppfattning. Flödeboll med lakrits och vit choklad var to die for. På riktigt.

Peter berättar och Sara lyssnar noga.

Och här lystrade även Odd till:)Peter tog oss med upp till ett rum där det var hundra grader varmt, eller i alla fall säkert 42+ och fuktigt som i en djungel. Ja, just det ja, för det är visst så kakaobönor trivs bäst.

Här tog de emot studiebesök och grupper av olika slag, och runt på väggarna hängde bilder från deras egen plantage. Det ser ju sådär smaskigt ut från början, märkligt att det kan bli så gott:) Hans familj var med på bilderna, och han berättade om hur det funkade. De tog såklart hand om sina arbetare på ett suveränt sätt,  skolgång för barnen och sånt där.

Med sådana här nätta knivar, kanske machete;) så skördar man kakaofrukterna. I burken ligger en frukt.

Och här hänger en annan, på tillväxt.Det var fruktansvärt hett här inne och även om det var intressant att lyssna så var det skönt att komma ut, där det bara var 25 grader eller så;)

Peter har en stor gård, och han visade oss runt även på den. Även här lyste passionen för det han gör igenom, en sån makalös man.

Ni vet den där kaffetåren….ja tack i den här pergolan:)

Hans växthus, och odlingar. Bland annat jordgubbar och blåbär.

Jag är inte helt säker på att jag fattade rätt, men jag TROR att de odlade för att vara delvis självförsörjande i chokladfabriken.

Eller delvis självförsörjande kanske man inte kan säga? Men så långt det går att vara det i alla fall.

Här bodde han med sin familj. Hans fru jobbade ofta hemifrån….I wonder why ♥De hade även djur, gåsar…eh…gäss kanske det heter i plural? Kossor och grisar och hönor och på ägorna fanns även rådjur och räv.

Lamporna…..:)

Här är små chokladbitar i askar. 

Varje choklad har sin egen smak och det är noga presenterat. En liten bit till kaffet:)

Ja okey, skärpan är på mina armband, men ni fattar ju:)

De har även satt ihop paket med vin och choklad som är perfect match. Jag som inte dricker vin så ofta till vardags tror aldrig att jag ätit choklad ihop med vin. Men det ska visst vara väldigt gott.

Om man matchar rätt. Här slipper man tänka själv:)

I butiken kan man välja bland alla möjliga varianter av choklad. Lycka till med det, liksom:)

Vi fick med oss en presentpåse med olika choklader hem. DEN lyckan:)

Jag bjöd barnen på det, men eftersom de inte direkt uppskattade finchoklad, så blev det de äldre och jag som åt upp den:)

Gjorde inget:)

Det här är med mandel i, ljuvligt goda, och bara burken är underbar.Gänget:)

Tack snälla Peter Beier för att vi fick komma och hälsa på ♥

I nästa inlägg kommer resten av dagen:) men nu slutar vi här för ett tag.

Kommentera

  1. Lena

    Är i Danmark på semester den här veckan och hittade en Peter Beier-affär. Gick självklart in och hjälp så otroligt fint och trevligt. Vansinnigt god choklad! Stort tack för tipset!

  2. Margaretha

    TACK,vilket underbart inlägg du gjort ,så njutningsfyllt att drömma sig dit !
    Vill också besöka det !
    Kram fr Bålsta

DanmarkOkategoriseradePressresaResa

Danmark 3 ♥Helenekilde Badehotel ♥

Vi fortsätter i vackra Danmark, på den danska rivieran:)

När vi lämnade Kulturhamnen så styrde vi kosan mot Tisvildeleje. Ja försök säga det ni:) Jag lovar att det går bättre om ni säger det högt med den bästa danska dialekt ni kan åstadkomma – Tissviiilldeelaejää :=)

Där ligger ett vackert badhotel som heter Helenekilde badehotel.

Vi blev väl mottagna och fick våra rum direkt. Hela det här stället andades lugn och ro. Frid.

Mitt rum var stort, större än både Mirkas och Malins 🙂 Haha. Jag hade en utgång till en stor terass, förvisso delad med andra rum men det gjorde ju inget.

Älskar svart-vitt golv. Det är så himla fint!Att få ta av sig skorna var ljuvligt. Och att bara få vara ensam en stund var energigivande. Vi skulle samlas för middag rätt snart, men vi hann blaska av oss och fräscha upp oss. Och byta skor:)

Min utsikt från altanen. Kan man få bo kvar här?

Vi samlades nere i receptionen och fick en liten rundtur på det här ljuvliga lilla hotellet som är från början av 1900-talet. Hotellet ägs av familjen Kolpin/Kölpin. Ska vara ett o med streck igenom men mitt tangentbord har inget sånt;) Alexander Kölpin var en kunglig balettdansör, så det finns anor här.

Återigen hittade jag fantastiska strömbrytare

Det här badehotellet är familjärt. Jag tror att det från allra första början var familjens sommarhus, och jag fick bara bilder av Madicken och Junibacken i huvudet var vi än gick:) Så lantligt, charmigt, sekelskifteshärligt.

Varsågod, bara att slå sig ner och känna sig som hemma.

Ett stort fång liljor var ett fint blickfång.Vi fick ett varsitt glas champagne.

Fina Mirka och Malin

Baksidan eller snarare havssidan av hotellet. Visst är det vackert?

Utsikten ner över havet går ju inte av för hackor. Det var ordentligt brant ner:)

Här vill man inte rulla ner.

Det här paret satt här på bänken när vi kom trampades med vår lilla grupp om tio personer. Vi stod och fotade och snackade och så insåg vi att han satt och läste poesi för henne. ”Trams och fjant” tänkte jag som är så oromantiskt som man kan bli;)

Vi hade minsann klampat rakt in i ett frieri 🙂

Hon sade JA:)

Om nån skulle fria till mig, vilket i och för sig inte förefaller sig speciellt troligt;) så undanber jag mig poesin. Jag skulle nog mest bara sucka, vrida på mig och fundera på något roligare, som att tvätta eller dammsuga;) Poesi och jag är icke kompatibla:)

Men det var väldigt charmigt. De åt sedan middag precis intill oss och såg lyckliga ut. De kanske kommer hit och har sim bröllopsfest? Helenkilde hyr ut till olika tillställningar, och att få hålla fest här vore ju drömmen.

Vi satte oss till bords och serverades en magnifik middag. Det går ju inte att beskriva mat i ord, i alla fall kan inte jag det, men om jag säger att det var supergott, så är vi i alla fall i närheten:) Och vackert för ögat med.

Förrätt och varmrätt. 

Övriga gäster på hotellet satt precis som vi helst ute och njöt av den vackra kvällen. Det var totalt vindstilla och varmt och härligt.

Skååååååål:)

Efterätt. Den hade  bara ett enda fel…och det var att den var för god:)  Rabarber är så fräscht och gott och så lite knaperiknus till det:)

Vi satt och pratade. Och snackade. Och skrattade. Solen vandrade över himlen, och den färgades i olika färger och ljus. Det blev bara vackrare och vackrare. En helt magisk afton.

Solnedgång över havet är svårslaget!

När vi till sist kände oss klara så tog vi en liten tur ner till havet för att känna på vattnet. Mirka och Malin återskapar det romantiska paret. Vem gjorde det bäst;)?

Så vackert, men här nere var det mygg. Vi slogs en stund med dem.

Det var det värt, för att bara få stå här nere på stranden och ta in allt detta vackra var som balsam för själen. Om man är lite orolig i kroppen och/eller knoppen så kan jag inte tänka mig så många saker som lugnar mer än ett hav och en strand.

Vi avrundade vår kväll och efter en dusch var det härligt att få krypa ner i den mysiga sängen. Jag somnade som en stock. Dagen hade varit lång, innehållsrik och alldeles…alldeles …underbar:)

Jag öppnade mitt fönster på vid gavel, chansade på att myggen inte skulle hitta in och det funkade. Däremot kom det folk, jag tror det var hotellets anställda som dels plockade i ordning och dels tror jag det kom varor. Jag fattade ju inte ett ord av vad de sa, men vaggades fint till sömns av rösterna:) Jag sover så himla gott till sådana ljud. Ja, kanske är jag knäpp, men det underlättar helt klart att inte behöva ha det knäpptyst runt sig.

Efter en god natts sömn så vaknade jag av telefonen som ringde, ett FaceTime samtal från Corrinda. Klockan var inte ens halv sju och jag svarade yrvaket. Höll på att ramla ur sängen av chocken av att se mitt sömnsvullna nylle på skärmen och försökte minimera det genom att knö ner hakan i kudden:)

Novalie fyllde år, och jag hade bett dem ringa mig så jag fick  vara med på ett hörn, så nu fick jag följa med ner till henne. Jag avstod från att sjunga;) men stämde in i Hurra-ropen. Jag hade köpt ett linne och ett par shorts till henne, shortsen var kakigröna och jag var osäker på hur de skulle tas emot. Hennes ansiktsuttryck visade med all önskvärd tydlighet att jag valt rätt:)

När hon öppnat sina paket och jag pratat lite med henne så lade vi på. Jag somnade om en halvtimme:)

När man vaknar och rummet badar i morgonsolens ljus som silas igenom gardinerna…det är så nära det går att komma att det faktiskt är trevligt att vakna:)

Men fatta vilken plats, att ligga mitt i den här sängen och vräka sig, det har nog aldrig hänt att jag haft så här stor plats:)

Jag är ju snabb som en iller på morgnarna, och efter att ha gjort mig klar och packat väskan och suttit och surfat lite så var klockan nästan dags att träffa övriga, vi hade bestämt en tid.(kommer inte ihåg när) Men, de där två morgonpigga galningarna satt ju redan nere i lobbyn och bloggade/surfade!!

Haha. Men sov när man har chansen. Nope:)

Frukosten öppnade och det var bara att ta för sig av godsakerna. Det fanns croissanter, mitt betyg på om en frulle är bra eller inte:)

Och färsk frukt. Jag äter det aldrig hemma, men det är verkligen supergott på morgonen.

Givetvis satte vi oss ute. Den här frukosten kommer jag sent att glömma. God, vacker utsikt, trevligt hotell, underbar personal och ett fantastiskt sällskap♥

Gott kaffe dessutom. Jag är inte jättestor i maten direkt på morgonen, men när man kan sitta länge och snacka och äta så går det i:)

Jag måste ha yoghurt/fil/kvarg:)

Men ni ser ju. Jag är helt kär i det här stället.

Helenekilde badehotel , lägg det på minnet om ni ska hitåt.

Nu hann vi inte utforska omgivningarna, men det måste vara helt magiskt vackert att promenera längs stranden eller inne i den lilla staden. Så vackert!

Med en sån här start på dagen kan resten bara fortsätta i samma stil, och det gjorde det verkligen:)

Jag återkommer om det snart.

Tills dess – allt gott:)

Kommentera

  1. M

    Ser jättehärligt ut.
    Synd att du inte beskriver maten mer, var det fisk t ex? Till både förätt och varmrätt ?
    Efterrätten såg gudomligt god ut.
    Jag kommer ju aldrig nånsin mer att semestra i Danmark om sommaren men hotellet kanske har öppet vintertid?
    Sen en liten ”pekpinne” eller en fråga.
    Du som går skrivarkurs, är det inte lite övertydligt att skriva att ni ”satt och pratade. Och snackade” ? 😉
    Eller är prata och snacka olika saker.
    Skriver inte av elakhet utan bara för att jag reagerade på de

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag går kurser i att skriva kreativt, inte korrekt eller akademiskt 🙂
      När jag skriver ”vi satt och pratade, och snackade …”
      Så kunde jag lika gärna skriva ” vi satt och pratade och pratade ..,” men det är roligare att byta ord:) Det är en upprepning och ett förtydligande om hur jäkla mkt vi babblade. Helt enkelt 🙂
      Tror hotellet har öppet året om men blir nyfiken på varför du inte vill semestra där på sommaren ? Danmark kanske är fantastisk även vintertid iofs 🙂
      Bara nyfiken !!

DanmarkPressresaResa

Danmark 2. ♥Kulturhavnen och M/S Museet for sjöfart ♥

Okey vi fortsätter i Danmark:)

Kommer ni ihåg var vi var? Proppmätta lämnade vi Marienlyst Strandhotel för att åka till Kulturhamnen. Det är som namnet säger en hamn där kulturen står i fokus, med museum, skulpturer och båtar. Det fanns saker för barnen att göra och man kunde bara gå omkring och kika. Kronborgs slott ligger här, men  vi hann inte med det denna gång. Det är väldigt vackert.

Vi skulle besöka den alldeles nya matmarknaden Vaerftets Madmarked.

Det här konceptet såg jag i Danmark förra året med, och undrar varför det inte finns i Sverige? Det är foodtrucks samlade i en stor lokal med möjligheter att sitta och äta lite överallt. Man kan alltså som i en foodcourt beställa olika saker och ändå sitta tillsammans och äta. I Sverige samlas foodtrucks vid exempelvis festivaler men vad jag vet finns det ingenstans som de är permanent och inomhus?

Jag och Mirka blev svårt sugna på att starta upp det:) Det vore väl en toppen business för två morsor som hatar att laga mat:) Vi ska såklart inte laga själva utan bara göra allt annat.

Jaja, här finns det en och i dagsläget finns det fjorton olika foodtrucks här. Lokalen är enorm, men känslan när man är här är mysigt och lite intimt. Möblerna är återvinning och det är ett saligt hopplock, vilket ger en säregen charm. Älska återvinning och att ta tillvara på det som redan producerats:)

Vi började med att få en stor alkoholfri lemonad hos de här killarna – Travellersbar

Det var så läskande och så gott, och de var stora. 

Lemonden alltså, inte killarna:) Allt gjordes på färska råvaror och från grunden:)

Malins bild.

Det fanns något för alla smaker.

Mirka är en riktig sucker för fish and chips och hon säger att detta, det var det godaste hon någonsin ätit.

Hur nu människan kunde få i sig mer efter vår braklunch:)

Men det finns ingen botten i henne:)

Det här bordet fylldes sen på…alla foodtrucks ville bjuda oss på sina specialiteter… det ena läckrare än det andra.

I den här baren jobbade en svensk tjej:)

Här står tjejerna och läser menyerna:) Sara längst till höger driver en av de största, kanske till och med Den största träningspodden i Norge, och tänk vad bra att just hon lovat att hjälpa Mirka och mig:)

Den här skylten är kul, det märks att Danmark är mer liberala till alkohol än vad vi är. Jag säger inget om det. 

Det här är syriansk mat. Kvinnan som gjorde dem hade en alldeles egen story. Hon och hennes familj kom som flyktingar från Syrien till Danmark, men ville inte leva på bidrag. De ville jobba, försörja sig och bidra till sitt nya land.

Tillsammans med sin man så startade hon upp sin egen foodtruck med syriska(syrianska?) delikatesser, men ville samtidigt hjälpa andra syriska kvinnor att integreras i det danska samhället. Nu driver hon. tillsammans med Helsingörs kommun ett projekt för just det. Fantatsiskt!

Jättegoda, jag kunde inte låta bli att smaka fast magen stod i fyra hörn.

Lite våfflor med allsköns gottigt på kanske?

Mirka och Malin, och Henrik:) Och all maten…..!

Vi kom ju från en mäktig lunch så vi kunde omöjligen få i oss detta, och vi hade lite ångest över det, men pustade ut när personalen sa att det inte skulle gå till spillo:) Personalen kalasade på det senare.

Det här är Colette, Odd och Hilde. Odd driver en stor norsk blogg som heter The Travelinspector, superbra även fast man får öva på sin norska. Hilde är journalist som Colette.

Malins bild.

När vi tittat i alla fina foodtrucks och gått på toa, fräscha vattentoaletter fast jag fick hjärtsnörp först och trodde det var nån bajamajavariant:) Jag h a t a r bajamajor. Guldstjärna för detta:)

När vi var klara med Matmarknaden så tog vi en promenad i själva hamnen.

Jag som blir sjösjuk är ändå väldigt fascinerad av båtar. Eller kanske mer av skepp. 

Med alla tåg och tampar och master och grejs är det kanske piraten i mig som vaknar:) Alla känner ju ändå till att Sjörövar-Fabbe var sjösjuk;)?

Men visst är ett skepp vackert?

Ska jag segla så ska det vara med ett sånt här.

Henrik hittade en ny kompis:)

Skulpturen heter HAN och är i blankpolerat stål som speglar omvärlden. Och, nån gång då och då så blinkar han! Ingen av oss såg det, trots att vi alla försökte snacka oss till en blinkning:)

Vi speglar oss snyggt i den:)

Himlen såg lite oroväckande ut, men det var bara ett hot om att den skulle kunna, om den ville. Det sken upp senare igen utan en droppe regn:)

Efter en välbehövlig promenad för att försöka få tarmarna att bearbeta all god mat, så drog vi oss mot  M/S Museet for Sjöfart.

Det är byggt i en gammal docka, alltså där man reparerade/byggde båtar, åtta meter under havsnivån.Marken kring Kronborgs slott har stränga restriktioner för hur man fick bygga, man fick givetvis inte sabba slottets vy. Genom att bygga museumet under jorden så lyckades man dels med det, och dels med att göra något unikt.

Tidigare låg detta museumi själva slottet, i sisådär 98 år, men när det flyttades hit hade man möjlighet att göra om det helt. Inom M/S Museets väggar ryms 600 år av maritim historia, mäktigt. Danmark har ju varit i krig medan Sverige inte var det, så det fanns en hel del sådant.

Är man intresserad av båtar och maritima grejor så är detta kanon, till och med för mindre barn, kanske 8-10 år. Det fanns  mycket att läsa och lära på olika stationer.

Ingången.

Det finns en fin presentbutik utanför, med dels dessa med det lustiga namnet:)

Och dansk konst av olika slag. Jättefint.

Vi gick igenom och kikade, det här är ett helt gäng galjonsfigurer.

Och en tatueringsstudio, som funnits ombord på någon skuta för länge sen. Nästan så man blev lite sugen på en till gaddning:)

Tills man såg vad man hade att välja på.

Ser ut som helt vanliga gnuggisar:)

Jag tror att man kunde få en gnuggistattoo fast på ett lite mer avancerat vis, om man var här tidigare på dagen. Vi kom väldigt sent annars hade jag nog kört på skeppet längst ner till höger;)

Här är gamla pass. Har jag sagt att jag är fascinerad av historia?

Inte årtal och sånt, utan berättelserna från andra tider. Det är oerhört intressant och jag går igång direkt på sånt här. De här passen fick det att börja snurra i huvudet och fantasin spinner loss. Rätt vad det är så har de fått en plats i en story:)

Det fanns flera olika modeller av fartyg, och massa info om dem.

Ostindiskt porslin, en vanlig last.

Till sist kom vi fram till cafeet. 

Malins bild.⇓ Visst fångade hon det helt magiskt?

För bara några år sen hade man aldrig låtit det se ut så här, det skabbiga och rostiga hade ersatts med krom och skit, men det här… det är vackert på riktigt.

Här togs bilden som är så snygg, eller hur? Odd, the Travelinspector, tog den. Vi alla har enats om at vi ser ut som ett gäng kollegor och att detta är vår företagsbild:) Vi måste helt klart jobba ihop för vi är ju en perfect match:)

Malin/Fnulan, Colette, Henrik,  Mirka, et moi:)

En kopp kaffe senare så tog vi oss tillbaka upp, den här trappan var gjord för att ”simulera” sjögång, men ingen av oss tog den, vi höll oss till den vanliga trappan på sidan. Alla som gick här snavade och snubblade:) Men cool.

Så var vi klara även här.

Jag kan bara ge både Vaerftets madmarket och M/S Museet höga betyg. Att få ta med sig familjen eller vännerna och käka foodtrucksmat är ju det bästa av två världar – slippa laga mat men ändå känna sig som hemma:) Och museum är ju som vanligt, man ska gärna ha ett intresse av det som visas, men har man det, så kan man nog spendera ett antal timmar där. Det fanns mycket mer som vi inte hann, väldigt mycket för barn tex. Danskarna är ofantligt barnvänliga, de får vara med överallt, och de ordnar ställen och aktiviteter för barn överallt.

 

Jag avslutar här, och resten kommer snart 🙂

Kommentera

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Googlade:) 110Dkr-vuxna , barn gratis. Pensionärer 90 Dkr och Familjebiljett för föräldrar och barn under 18 – 200 Dkr

  1. Kalla

    De står permanent på medis, men det är ju utomhus 🙂 Finns även de som åker runt på söder, samt i jkpg har jag sett. Inomhus vore ju klockrent 👍

Visa alla 6 kommentarer
DanmarkPressresaResa

Danmark 1. ♥Marienlyst Strandhotell♥

Nu så kommer det handla om Danmark! Jag är hygglig på så vis att jag skriver på svenska, känns det okey :)? Jag erkänner villigt att danska för mig ofta låter som rena grekiskan, stundtals så förstår jag inget alls, medan vissa människor pratar så att jag fattar allt. Jag vet inte, men tänker att det är säkert som i Sverige, lite olika dialekter och så? Oavsett så har jag börjat tycka väldigt mycket om språket som sådant, lite som med italienska, det låter vackert:)

Jag har även en eller två sekunders fördröjning i huvudet. Ni vet som när man pratade med folk i telefon från utlandet förr, eller som det blir för utrikeskorrarna när de direktsänder från kriget. Det spelar ingen roll om det är danska eller engelska, jag var likadan i både London och New York. Det tar en stund innan hjärnan hunnit omvandla vad som sägs så jag begriper;) Ja, jag kan nog uppfattas som ett helt vanligt fån de där sekunderna;)

I alla fall! Det blir mycket bilder nu! 🙂

 

Den 22 maj i år så vaknade jag earlybirdy, typ halv sju;) Mirka var redan vaken och satt och sminkade sig. Jag är ju mer ”sov så länge du bara kan och var snabb som en iller” på morgonen och gör allt klart på kvällen, medan Mirka är mer morgonpigg. Vi fick skjuts till Arlanda av min syster och var där runt kvart i åtta. Vi skulle möta Henrik från Visit Denmark klockan åtta prick. Vi hann både printa ut boardingkort och checka in våra väskor innan dess:)

Henrik visade sig vara en supertrevlig herre, ni vet när det känns bra redan från ”Hej”, så var det. Samma med allihopa som vi träffade under den här resan:) Ganska otroligt ändå att känna att alla är människor man mer än gärna vill spendera mer tid med.♥

Min syster jobbar på SAS och jag hade fått ”gå-före-i-kön-biljetter” vad de nu kan heta. Fast lane, kanske? Track? Men eftersom det såg ut att vara lite kö till säkerheten så struntade vi i dem. Men bara man kom in i fållorna så visade det sig att det visst var kö, men  då hade vi redan gått upp en trappa och Smit-förbi-disken var nere, så vi köade. Det gick ändå rätt snabbt.

Jag pep inget i säkerhetskontrollen:) Alltså jag börjar få kläm på detta! Nu var det ganska länge sen som jag fick utslag för något, förutom skorna om man inte har gympadojor. Helst ena vägen bara dessutom..?

Vi kom in och satte kurs mot bokhandeln. Vi satt utspridda i planet, och det är ju för trist, så vi köpte varsin bok. Sen en kaffe och så kurs på gaten, där vi mötte Colette. Hon är journalist och skulle göra ett reportage för en veckotidning. Supertrevlig även hon:)

Flygresan gick utmärkt, jag satt mellan två damer och hade Mirka bakom mig, hon satt mellan två herrar. Henrik och Colette syntes inte till alls, förrän vi landade och sammanstrålade på Kastrup.

Där mötte vi Fnulan/Malin och kramades en lång stund, det var så länge sen vi sågs nu!

Även de norska deltagarna kom, Odd, Hilde och Sara och deras Visit Denmarkrepresentant Jennifer.

Ja, även de var härliga människor!

Vi tog tåget till Helsingör där Visit Nordsjaellands pressanansvarige Camilla mötte upp oss.

Nu börjar det på riktigt:) Här fick jag också upp kameran, när man har en resväska och ett handbagage är det knöligt att även ha en kamera i näven.

Vi åkte till Marienlyst Strandhotell som ligger precis vid Öresund. Det har varit hotell sen 1861, och från början mer för kungligheter och annat fint folk, men nu även för oss helt vanliga:)

Utsikten är väldigt härlig.

 

Här är en av deras flotta terasser, och alltså ja, man hade ju gärna kastat sig ner där en stund och bara mått gott:)

Men utsikten var så vacker att vi i stället åhhhhade och aaaahhhade allihopa:)

Sara, Mirka, Camilla,Jennifer, Colette, Hilde och Henrik

Det var kanonvarmt! Det ser mulet ut men det är bara lite disigt. Stranden nedanför där en av restaurangerna hade uteservering och där man kan både bada och promenera. Sanden såg mjuk och härlig ut. Folk badade, men om jag hörde rätt så var det runt 13 grader i vattnet. Nästan så isen ligger kvar då ju:)

 

Nordsjaelland kallas för Danmarks riviera…Jag förstår helt klart varför, det är oerhört vackert här. Visst skriver man Nord Själland på svenska va? Ja, ni fattar vad jag menar iaf:)

Vi fick en rundvisning i hotellet först. Det finns lite olika alternativ på rum, men alla höll väldigt hög klass. Det är helt nyrenoverat, och väldigt smakfullt.

Mirka och jag skrattade när vi såg badkaret i rummet. Vi har en gemensam upplevelse av ett hotell i Sverige där hela badrummet var som en glasbur. Förvisso med draperier, men på UTSIDAN.. Privacyn där kändes obefintlig;)

Men här var det bara själva badkaret som stod i rummet och det är ju på sitt sätt väldigt charmigt.

Innanför fanns dusch och toalett, och kolla golvet!!!

En gång till – KOLLA GOLVET!! Jag älskar det, helt galet fint. Jag har sett liknande förr fast då i färgglatt och detta var ju sobert i grått. Så himla snyggt. Jag som står inför en badrumsrenovering hemma snart vare sig jag vill eller inte, lägger detta i minnesbanken:)

Detaljer är danskarna väldigt duktiga på. Eller vad sägs om de här kontakterna?  Med guld:)

Eller tv:ns ram? Och alla dessa fantastiska lampor! Här gick min Pettson-ådra i spinn, detta måste man kunna göra själv:)

Ett annat rum, lite annorlunda, men lika smakfullt.

Här hade man badkaret i en alkov med utsikt över havet. 

Ytterligare ett annat rum hade gjort en fönstersmyg till en mysplats, man kom ut på en liten altan här med. I bakgrunden ser man Kronborgs slott.

Det finns en k-märkt trappa här på Marienlyst. Jag älskar trappor! Och en av mina goals är att bo i ett stort hus med trappor som denna. Det är så mäktigt:)

Rummet den utgick ifrån var inte heller så illa:) Den öppna spisen  var väldigt stor och kanske att det var överflödigt med dess värme;) men mysfaktorn kommer man aldrig ifrån, det ger ett lugn och en trygghet på något vis.

Amen ni ser ju?? 🙂Vi skulle äta lunch här, men  först fick vi se deras helt nya spaavdelning.

Även här dessa makalösa lampor.

Här kan man ligga och jäsa i badrock och dricka gröna drinkar och äta frukt.

Sen kan man krypa ner i vattnet.

Malins bild♥

Eller så går man och får behandlingar:) Här ett handfat man gärna skulle vilja ha. Det skulle passa sådär hemma men när jag renoverat badrummet så…;)

Här fotbad på rad.Det fanns även ångbastu och massa annat, men det var så otroligt varmt och kvavt här när man var fullt påklädd att vi lämnade ganska snabbt. De som var på besök såg däremot väldigt nöjd ut:)

Vi provsmakade lite spirulinadryck. Nyttiga grejor men ser livsfarligt ut:) Jag kan dock meddela att det var väldigt gott.

På vägen till restaurangen så kikade vi på konferensdelen, där samma smakfullhet råder, även i kaffemaskinerna som var vita. 

Här kan man konferera:) Detta var deras största rum för konferens, och med utsikt över havet så kan man ju bara titta ut om föreläsningen blir trist:)

Detaljer, som sagt.

Ni vet fotboll? Ni vet att alla länder har ett landslag? Vet ni var det danska fotbollslandslaget hänger? Jomen just det, på Marienlyst:) Nämligen här. Det är väldigt VIP att få komma in i de här lokalerna:)

Och på en altan utanför kan de softa med denna utsikten. Inte så synd om de killarna direkt:)Sen så hade vi kommit fram till lunchen.

Jag tror att vi alla var hungriga som vargar, men det behövde vi verkligen inte vara länge till. Först serverades detta. En hypermärklig kombo som var så god!

Lax tillredd på ett sätt jag inte kommer ihåg vad det kallades, men under lång tid, och citrongelé på, och sen då, det gröna som ser ut som en glasskula…det ÄR glass. Krasseglass:) Ja, det låter galet, men den varma laxen ihop med den svala glassen och så det där snöret på sidan som jag inte fattade vad det var bara att det var svingott:)

Det var en redig portion och jag tänkte att det var varmrätten. Med smör på en sten,

eller det var nog någon form av färskost förresten, och hembakat gudomligt bröd så var jag tämligen mätt och belåten.

Men då kommer de in med huvudrätten:)

Man undrade lite om man dött och kommit till mathimlen? Även det här var så gott, och hur jag än försökte så kunde jag inte få i mig allt:)

Men jag gjorde ett så tappert försök. Proppmätt var bara förnamnet:)

En sväng på Damernas innan avfärd, även det här handfatet kan man ju tänka sig:) Marmor är stiligt.

På ett bord stod de här vattenbehållarna, bara att ta för sig av smaksatt vatten. Det behövdes en sån här varm dag

Jaha, och vad kostar det att bo här då?

Faktiskt inte skjortan:) Det finns rum i flera prisklasser och det varierar såklart över säsongen, med eller utan mat/spa osv. Ni hittar till Marienlyst HÄR

Vill ni veta mer om Danmark och alla dess pärlor så rekommenderar jag starkt att kika in på Visit Denmark s svenska sida. Där finns precis allt ni behöver och via veta, plus lite till:)

 

Jag inser att det blir väldigt mycket bilder, så jag avslutar här och återkommer med resten av dagen i egna inlägg:)

Kommentera

  1. Caroline

    Det ser härligt ut! Danmark är fint.

    Men apropå badrumsrenovering. Hur blev det? Äger exet fortfarande huset? Ville inte han sälja det förut? Eller löste det sig på ett bra sätt (för dig)?

JamieResa

I´ll be back:D

Hemma igen, och fast vi bara var borta i två nätter så känns det som två veckor. Vi har upplevt så himla mycket! Danmark är verkligen en riktig pärla:)

Robban sa innan jag åkte att ”Bli nu inte kär i nån dansk snubbe, de pratar så jäkla konstigt.” Haha, ja det gör de, men det är nog det enda fel de har;) Jag blev inte kär i nån snubbe, utan i hela landet.♥

Det blev jag redan förra året när jag var här med Trixie, fast i en annan ända, och det bara späddes på nu. Jag är grymt avundsjuk på Fnulan som bor så nära att de bara tar tåget över lite nu och då. För en annan är det mer av ett projekt att ta sig dit. Men så värt det. Jag tror bestämt att jag ska planera in fler besök, och nästa ligger kort framåt som tur är:) Redan i juni åker jag och Lovelia dit. Happy happy:)

Mirka och jag smidde planer på flyget hem hur vi ska besöka Malin (Fnulan) och åka över till Danmark. Vi vill gärna ha henne med oss, mest för att hon är en underbar person:) och lite för att hon är skåning och liksom behärskar det danska lätet…eller förlåt språket;) bättre än oss. Jag är irriterad på mig själv som har så svårt att förstå dem, jag tycker jag är rätt bra på språk, men danskan går jag bet på. Och när något är svårt så måste man öva – med andra ord måste jag åka till Danmark ofta:D
Jag ska berätta ordentligt om vår resa snart, men jag måste få samla intrycken och sortera dem. Malin är tvärtom, hon vill skriva direkt, men jag måste få smälta lite.

.

Idag fick jag i stället sitta och skriva annat, det är bara sex dagar kvar innan deadline på två böcker. Ja, alltså de ska ju inte vara klara för tryckning;) men det ska vara två historier som avrundas. 17-20 sidor nyskriven text ska man värpa fram, gånger två, och tja..det är lite kvar:)

Det reder sig, men det blir intensivt skriva.

Vet ni då? Ni som följer mig på instagram vet redan… och jag tycker verkligen att ni ska göra det, för även om ni ser bilderna här på bloggen från instagram, de hamnar nog mellan mina inlägg, så är det inte lika kul när ni inte får läsa mina eminenta bildtexter:D

Jag kanske ska ha en tävling, den som blir följare nummer tiotusen får en …en…öhh tja? Får något:) Jag kan nog kasta in lite av varje som pris. Så in och följ. carolawetterholm  🙂

 

I alla fall, ni som följer mig vet att Jamie har klippt sig. Kort. Han har pratat om det sen vi var och klippte håret på salong. Då vågade han inte kapa allt, men så fort vi kom ut så började han tjata. Patricias Simon klipper sig själv, och har fixat Jordan vid några tillfällen, så Jamie ville att han skulle klippa. Simon var lite orolig över att han skulle ångra sig när håret var borta, men Jamie var bestämd. Sagt och gjort, jag fick ett sms första kvällen i Danmark  – ”OMG Jamie har klippt sig och han är så söt!” Eftersom jag som vanligt har problem med nät när jag reser, det måste vara jag och inte tekniken, så tog det ett tag innan jag fick fram filmen som Patricia skickat. Men då såg jag en superlycklig kille som sa Godnatt mamma:) och posade lite blygt. Han var jättenöjd:)

När jag sen kom hem igår kväll så låg han och sov, och alltså…det är svårt att fatta att det är samma kille.

I morse ringde min klocka 4.15. Jag skulle skjutsa mamma och pappa till Arlanda klockan 4.30 och jag kan lova att det var jäkligt mycket grus i ögonen när jag tvingade upp dem. Jag bara drog på tröja och byxor och brillor och sen var det sju minuter kvar innan de skulle komma. Vad göra för att inte somna?? Ah! Boka träningspass med David, jag har gått upp två kilo på två dagar:D Jag behöver David. Så kom de, jag körde fram och tillbaka till Arlanda och sen gled jag ner i sängen igen och somnade på två röda. Sov som en stock och vaknade av att Jordan väckte Jamie. De har tvärkoll på morgnarna. Jag behöver inte gå upp om jag inte vill, oftast gör jag det ändå, men i morse tror jag att jag vände mig om för att kliva ur sängen och råkade somna på vägen;) Det var länge sen jag var så jäkla trött.

När jag sen äntligen fick titta ordentligt på Jamie så slog det mig hur makalöst lik han blev Robban som liten. Och hur svårt det blev att skilja på småkillarna…

Jordan har klippt sig han med, och klagar lite på att hjälmen förstör frillan;)

Hur ska jag nu se skillnad på de här två?? Ungefär lika långa och tunga, och delar alla kläder. Omöjligt.

Lilla Jamie:) En helt ny Jamie:DHan är nöjd och glad och skitless på att jag inte kan se mig mätt på honom;) Men jag måste bara få pränta in hur han ser ut nuförtiden. För det tar ett tag att vänja sig. Jag tycker såklart att han är supergullig. Men kallar honom för Robban;)

Eller Robban-öhhh-Jordan-nej-Jamie.

 

Nu ska jag gå och sova. Jag har fortfarande grusiga ögon och är trött som sjutton, det kommer efter det här med att resa. Men visst är det väl härligt när man fått massa nya upplevelser 🙂

Hörs snart! Natti natti 🙂

Kommentera

  1. mia

    På tal om klippning, var ska man gå och klippa en 11-årig dotter? Är ganska ny i Uppsala, klippt henne en gång i Gränby c, men det tyckte vi var dyrt, plus lång väntetid. Var finns barnklippning, drop in och schyssta priser?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag klippte mig och Novalie på Cutters sist. Då kostar alla klippningar 299kr. Jag gillade deras koncept mkt, kolla deras hemsida 🙂

  2. K

    2 kg på 2 dgr, det är ju bara vin och mat. Försvinner vid nästa träningspass. Jamie supersöt i alla frisyrer! Vilken fin proffsklippning. Alla barnen är jättefina!!

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det var bara ett kilo kvar i morse av Danmarks flobbet 👌🏼men de rackarns fyra som fastnat runt midjan tidigare sitter bergfast🙈

      1. K

        Äh, du är supersnygg! Sveriges snyggaste 9-barnsmamma och kolla bara hur du/ni sågade ner granen. Menade bara positivt att du lever jämt så hälsosamt och tränar som en superatlet att du verkligen förtjänar att njuta! Längtar efter Danmarksstoryn🤗

  3. Fnulan

    Hahahha älskade, ni behöver inte smida planer, ni kommer och vi åker och jag tolkar. KRAM och tusen tack för att ni ville haka på!! Saknar er redan!!

Visa alla 15 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing