Februari 2021
Okategoriserade

Nybäddat!

Innehåller annonslänk och reklam för Cellbes

.

Cellbes har en hel del påslakan för dubbeltäcke, vilket jag har. Det här är det senaste, och det är i bomullssatin 😍

Tråkigt nog verkar det dubbla vara slut, men det finns i enkelvariant.

Jag sover så gott i de här. Och de nätter jag sover dåligt så beror det inte på sängkläderna i alla fall:)

Det finns även dra-på-lakan i satin som jag ska beställa, och örngott.

Det finns betydligt fler enkelpåslakan, och många av dem är så fina att jag önskar innerligt att de kommer i en dubbel variant. Som detta🙂

Jättefint❤️

Jag skulle såklart kunna ha två täcken, men det vill jag inte:) Så jag är alltid på hugget när jag ser dubbla 😁

Cellbes har ännu lite till 25% på valfri vara med koden 2010M (+fri frakt )

Och det går även att skaffa sig 100kr rabatt per 500kr man handlar för✌🏼om man anger koden 2107. Det här verkar ta slut idag!!

Sen har de 25% på utvalda byxor också, det är inte det minsta tråkigt !!

Cellbes ⬅️⬅️

Kommentera

Okategoriserade

Planer framåt, och svårt att vara en klippa

Och det blev kväll den sjätte dagen:)

Jag har ont i magen, det är träningsvärk efter ett rejält magdödarpass, så det är helt i sin ordning. För även om jag vet att träningsvärken inte skapar något sixpack där på magen så känns det bra:)

Idag har det annars varit ganska grått och tråkigt. Jag fick åka och lämna Lovelias schlatter/slatter, (olika stavningar överallt, men det är ont i knäna) för de hade hon glömt. Hon coachade först mindre tjejer innan sin egen träning, och trodde hon skulle hinna hem i mellan. Men det gjorde hon inte. Eftersom hon har riktigt jäkla ont i knäna så körde jag dit med dem. Ja, det är rätt curligt för att vara mig, jag är ju mer av den åsikten att man får stå sitt kast och ta eget ansvar:) Men ibland så kan jag känna mig lite snäll, ni vet-undantaget som bekräftar regeln.

Fram och tillbaka.

Sen skickade jag iväg Jamie på fotbollsträning, och försökte skriva. Det gick ju bra, jag är nästan uppe i rätt antal sidor, och ska fylla ut på några ställen så det kommer ge sig.

Syrran ringde och behövde hjälp med lite saker så jag åkte dit. Kan vara så att de var fikat som lockade mer än något annat;)

Jimpa var där också och försökte sparka igång hennes diskmaskin som inte vill diska längre. Vem vill det? 😉 Han bytte mina lampor i bilen också. Igen, för han bytte dem i veckan. Jag upptäckte förra veckan att jag inte hade något vidare lyse på vänster sida. Halvljuset var väldigt snålt:) Eftersom det tog mig en timme eller så att byta lampa den enda gången jag gjort det, så frågade jag snällt om han kunde hjälpa mig:D Och det gjorde han. Tog inte en timme för honom, kan man ju säga:) Men det blev jättemärkligt ljus. Kort och avhugget på ena sidan. Det märkte jag ju inte förrän jag var ute och körde några kvällar senare, och i fredags innan tacosen så kikade han på det. Något knas var det, så idag bytte han lamporna igen, och nu är det som det ska. Tror jag, det är svårt när man börjar skärskåda saker:)

Vi satt mest och fikade och snicksnackade men lite blev det gjort. Umgås är underskattat, det är ändå det roligaste som finns:)

Vi pratade om husvagnen. Den behöver lite kärlek i år, dels ska vi ju försöka hitta ett nytt förtält, sen ska den fixas en del invändigt. Målas och en av väggarna behöver lagas, glasfiberväven har spruckit. Jag satt och bläddrade i Biltemakatalogen och hittade en vattenpump, likadan som de vi har, men den inne i badrummet har frusit för flera år sen.  Alltså… b a d r u m m e t 😉 Det är inte ens en kvadratmeter stor golvyta;) Vagnen är ju gammal, och det innebär att alla vattenslangar också är gamla och jag känner inte att jag vill dricka vatten som runnit genom dem, men jag har saknat att tvätta händerna. Vi har en kran i ”köket” men den bänkskivan är ofta nedfälld för den behövs som avlastningsyta, så det vore bra att få den att funka i badrummet. Det går bra att gå iväg till toaletterna och tvätta händerna såklart, och all mat lagas i campingens kök, men ibland vill man bara tvätta sig utöver att man varit på toa eller lagat mat. Som kanske när man käkat chips;)

Vatten har vi i en stor termos med tappkran, som förvisso gick sönder förra året men den har varit så jäkla bra att jag får lov att köpa en ny.

Jimpa har lovat oss att köra upp den också, och backa den på plats. Själva körandet klarar vi utmärkt ensamma men backa är vi inte det minsta kapabla till. Det har vi provat tillräckligt många gånger. Och alla som varit på en camping någon gång vet att man gärna vill vara snajdig på att få vagnen på plats och få upp förtältet, annars kan övriga gäster få sig en gratisshow:D

Det går att rulla den på plats, men det är gräs och sen grus där vagnen ska stå så det är jäkligt jobbigt.

♥♥♥♥

Jag längtar väldigt mycket efter värme nu. Ljus och värme. De säger att det blir, eller är, en rekordtidig vår i år, det gillar jag.

Jag vill ha gympaskor, skinnjacka och t-shirt! Och sen shorts och linne:) men allt i sinom tid.

Men lite till få man vänta, men det går ju åt rätt håll nu!

Jag har hört på nyheterna om folk som går igenom isarna, och jag blir liksom lika förvånad varje gång. Vem är så galen att man ger sig ut på isen när det regnat, blåst och varit 10+ grader i över en veckas tid? Det är ju så otroligt onödigt! Är man inte rädd om sitt liv? Chansar man? Är det så roligt att vara på isen att man skiter i om man går igenom? Tror man att det är easypeasy att bara klättra upp, och att det kan bli en kul story att berätta hemma vid middagsbordet…?

Jag fattar inte. Tragiska dödsolyckor som inte behöver ske. Jag tycker synd om de anhöriga.

En annan sak jag inte fattar det är det här med de nya restriktionerna gällande restauranger.

Man ska enbart få äta ensam. På ställen som inte har egen ingång. Ok, men vad räknas som egen ingång först och främst? En restaurang i ett köpcentra med egen ingång fast inifrån gallerian? Foodcourts nämndes. Men… Kan man inte lika gärna då säga att de restaurangerna enbart får servera takeaway? Eller stänga och gå i konkurs, säg det rakt ut bara.  För vem äter ensam? Och vad är skillnaden på en foodcort och en Max/McD edyl där du beställer på en display och väntar vid ditt eget bord?

Nä, jag måste säga att de restriktioner som införs nu känns väldigt konstiga.

Jag tycker att så många företag lyckas med briljanta lösningar för att coronaanpassa medan andra, som vårt bussbolag exempelvis inte lyckats med ett skit. På ett år har de inte fått upp en enda plexiglasruta framme hos föraren. Eller lyckats sätta en blippomat för bussbiljetten bak i bussen? Och sen klagar de på att folk inte betalar. Nej men oj så konstigt. Alla kontrollanter de har, de kostar inga pengar alltså, i löner? För annars skulle man ju kunna lägga de pengarna på att sätta blippgrejen i bak?

Men det är skillnad på företag:)

Jag är grymt imponerad av många!

.

Och nu blev det klagigt, sorry. Jag har ätit för mycket godis:)

.

I går var det fredag och dags för tunga marklyft. Jag startade på en vikt som för inte många veckor sen var mitt absoluta max, och det helst med lite hjälp av David. Den flög upp ”lätt”:)

Tio kilo till satt som fastvuxet i golvet, men fem till gick utmärkt. Tungt såklart, men upp kom den. Vi lade på 2,5 kilo till, och jo, det gick att rubba, jag fick upp den kanske en och en halv, två på sin höjd, decimeter, men sen var det bara att släppa.

Men det här innebär att jag ökat mitt maxlyft med femton kilo sen i november:D

Hur coolt är det inte?

Grejen med att lyfta tungt är att plötsligt är det slut. Man orkar inte vikten man nyss fick upp, vilket känns lite konstigt;)

Då kan man alltid gå över på lite, eller mycket mage:) och mitt jäkla handstående som jag glömt!

.

 

Nu ska jag skriva lite till och sen läsa innan jag sover lite. Eller helst mycket. Det trötta ger sig inte hur mycket jag än sover, så är det bara. Som flera av er skriver kan det såklart bero på sorg. Jag vet att jag är kvar i en slags förnekelsefas. När jag pratar med mamma har jag på tungan att säga ”Hälsa pappa!”för jag har inte alls tagit in det. Vill inte. Jag vet rent konkret hur det ligger till, men hjärtat har inte fattat än. Inte hjärnan heller, inte på riktigt. Det är lite som ett vacuum. Det känns som att jag låtsas. När folk säger att de beklagar sorgen så tackar jag och i tankarna tänker jag att jag är en lögnare. För det finns inget att beklaga, jag luras bara. Min pappa lever ju, allt är precis som vanligt.

Fast så är det ju inte. Jag ska bara fatta det. Den där muren är effektiv, den stoppar sorgen, men den stoppar allt annat också. Allt är segt och långsamt och inget funkar riktigt som det ska, minnet är katastrof och framförhållningen sämre än någonsin. Till er som skriver här och hoppas att jag stöttar en vän som har det jobbigt nu: Jag vill såklart det, men just nu har jag inte ork till något mer än att ta mig själv och min familj genom just precis den här dagen. Det förstår nog alla. Eller nästan alla förstås. Vännen gör det i alla fall och det är vad som betyder något.

Det har varit två jäkligt tuffa år. I backspegeln är det enkelt att se det. Det är svårt att se någon man älskar tyna bort, även om man just då inte riktigt kunde förstå det, men som sagt, backspegeln visar tydligt. Den ständigt oron som suttit på axeln, att varje gång telefonen ringer känna hur hjärtat slår ett extraslag och adrenalinet skjuts runt. Det sätter spår, det har frestat på, och det visar sig i efterhand. Missförstå mig inte nu, för familjen gör jag allt, och det är ingen uppoffring utan bara sånt man gör. Man hjälps åt. Men det är tufft att hela tiden oroa sig, och vara ledsen över hur läget är. Att bli superhappy över förbättringar som sen övergår i bakslag och ännu mer oro.

Jag är en positiv jäkel, mitt glas är alltid halvfullt och problem är till för att lösas, det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag förstår att alla inte kan läsa mellan raderna, och jag har oftast en positiv ton här. Även om jag klagar;) Men det är mitt sätt att hantera saker. Genom att skriva bearbetar jag, och kan betrakta saker på en armslängds avstånd. Utåt sett kan det nog se ut som att jag inte har ett enda problem eller en enda sorg i hela världen. Jag antar att det är vad som får några av er att skriva att jag ska finnas där för andra. Ganska okänsligt kan jag tycka, för vem ska trösta Knyttet då? Som inte heller orkar.

Tänk lite, vill jag säga till er. Det är svårt att vara en klippa när man känner sig som en näve grus på en sandstrand.

Jag försöker, så gott jag bara kan. Good Enough är min ledstjärna ♥

Och med de lite deppiga meningarna ska jag nog gå direkt på läsandet:)

Vi hörs snart:) Natti natti ♥

 

 

Kommentera

  1. Lena M som bor lite utanför Uppsala

    Carola, jag beklagar sorgen. Sorgen är verkligen en process som är individuell. Den ena tycker si och den andra så. ”Klart att du ska ställa upp för dina vänner, du som ser så pigg ut och är så stark. Bete dig som en riktig vän nu”
    Det är inte så många som förstår hur sorg ”äter en inifrån” och varje minut, timme, dag kan vara en kamp att ”överleva” Att förneka det som hänt kan ibland vara ett sätt att få ”komma undan” en stund. Jag genomlider också en stor sorg nu. De första veckorna efter min sons död ville jag inte leva längre.
    Ja, jag har förlorat ett barn, hösten 2020. Det allra värsta tänkbara för mig har hänt. Tårarna rinner nerför mina kinder när jag skriver om det här.
    Men det var inte meningen att jag ska beklaga mig inför dig. Den enda tanken med att jag skriver detta är för att jag förstår precis vad du går igenom med ditt sorgearbete. Sorgen är ju så individuell hur man ”tar sig igenom det svåra”. Inget är väl ”fel” eller ”rätt” sätt. Man måste låta det ta TID.
    Kramar om dig i din sorg /Lena

    1. familjenannorlunda

      Jag blir så ledsen för din skull ❤️ Det är helt fel ordning, barnen ska överleva oss föräldrar. Tack för dina fina ord, och jag hoppas att du själv kan finna lite styrka i dem. En stor kram till dig ❤️❤️

  2. Christina Rudberg

    Vilka knäskydd använder hon för schlatter? Tycker hon att dom hjälper? Jag har en son som oxå har det!
    Mvh Kicki

    1. familjenannorlunda

      Hon har något band med kardborrefästen som hon sätter precis under knät. Vet inte vad märket heter. Det är en centimeter smalt ungefär. det funkar väl hyfsat, så pass att hon ofta väljer att ha det under även andra aktiviteter, som när vi åkte pulka till exempel.

  3. Camilla J

    Förstår precis vad du menar/känner med det har varit två jäkligt tuffa år. Jag har upplevt ungefär samma med min mamma som gick bort i oktober 2020, inte i covid-19. Det är först nu jag börjar känna igen mig själv, inte tänka vad har nu hänt när telefonen ringer, eller allt man har gjort för sin älskade föräldern under sjukdomstiden som nu inte är där. Jag är så tacksam att jag har haft möjligheten att finnas där för min mamma under de år, det är inte alla som har den möjligheten. Tillåt dig att ta dagen i din takt.

    1. familjenannorlunda

      Jag beklagar. Jag är väldigt tacksam över att vi ändå trotsat corona och varit med mamma och pappa. Det känns otroligt skönt idag, även om vi såklart varit restriktivare och det varit betydligt förre besök.

  4. Anna

    Testa att äta B-vitaminer när kroppen är under press el stress så minskar B vitaminerna och man kan bli extra trött. Man kanske inte tycker man är stressad el pressad men sorg är en viss stress. Jag äter B-vitamin året runt får jag för mig att vara utan så blir jag sjukt trött. Och jag vet att mina värden är okej. Ta hand om dig.

  5. Ewi

    Jag grunnade på samma sak kring restauranger och det enda halvt rimliga jag kunde komma på var antalet. Dvs Gränby har ju ”antal personer inne” på ytterdörren tex 300 för hela gallerian, men alla de kunde ju få för sig att sitta i food courten, medan de med egen ingång har tex 6st på just sin dörr och vid sina bord eftersom de har egen lokal? Men tycker man kunde löst en sån grej.

Visa alla 8 kommentarer
Okategoriserade

Underbart under:)

Innehåller annonslänk och reklam för Matsmart

.

Nu har ju vargavintern släppt taget, men något av det bästa jag köpte från Matsmart i höstas finns fortfarande kvar:)

Nämligen killarnas ullunderställ

De fick varsitt par byxor och tröja och de har använts så mycket! Både som inomhus-mys, och som understa lager när det var svinkallt:)

Om man är smart så beställer man nu så man har redo för nästa säsong. Eller det där bakslaget som ju kommer 🙈 Jag älskar att det finns lite av varje förutom mat hos Matsmart och att man kan göra riktiga klipp.

Jag sitter just nu och beställer och lägger ner massor av kakor 🙂

Nej, man kan inte fika jämt, och det gör vi inte heller till barnens besvikelse 😂 Men man kan fika ibland och då är det najs att bara plocka fram ur skåpet 🙂

Ni hittar kakornas kakdealar här

Jag har ju lite kass framförhållning och ibland är inte minnet med, så rätt vad det är ska man göra något, ut på tur eller picknicka eller bara skicka iväg ett barn på avslutning för något, och då tackar jag alltid min lyckliga stjärna för att jag lägger upp ett litet lager av det mesta:) Inte bara kakor, utan även pasta, kryddor, konserver. Och schampo & Balsam! Herregud vad det är åtgång på det😂

Jag beställer väldigt mkt av mina basvaror hos Matsmart och får det hemlevererat till dörren. Jag gillar inte att inte själv få välja bananer eller äpplen och sånt så att beställa all mat hem vill jag inte 🙈Men konserverade tomater är ändå inget man klämmer och känner på, samma med kakorna och diskmedlen. Där vet man ändå exakt vad det är man köper, och att slippa släpa hem det underlättar massor för mig 🙂

Plus att det ju är v ä l d i g t mkt roligare priser!!!! Och såklart miljöaspekten. Det som finns hos Matsmart är sånt som annars skulle åkt i soporna pga olika saker. Förpackningsbyte, kort datum, utgående artiklar osv. Så mycket saker och mat som kastas helt i onödan. Hualigen!

Så det är kalasbra att Matsmart samlar ihop det på ett ställe 🙂

In och kolla med er, bli miljöhjältar och spara pengar 👌🏼🤗

Här hittar ni Matsmart ❤️

Kommentera

Okategoriserade

Jag är så trött!

Jag är så makalöst jäkla skittrött, konstant och hela tiden. På allvar, jag skulle kunna sova dygnet runt. Jag kan lugnt lägga mig på soffan, eller luta mig tillbaka i fåtöljen bara några timmar efter att jag klivit upp. Sen är jag lika stentrött efter några timmar igen.

För att sen, såklart och givetvis – piggna till framåt nio-tiden på kvällen:)

Jag känner igen det från alla andra år, så det är inget konstigt. Det är mest troligt ingen järnbrist eller D-vitaminbrist eller nåt sånt. Det är bara brist på sol och ljus. På värme, på dagar som är evighetslånga och nätter som vibrerar av liv. Att gå ut sent på kvällen/natten och hela skogen andas:)

Jag vill sitta där på min strand vid husvagnen, i solnedgången, dricka kaffe och titta ut över sjön:)

Snart är vi där, för snart vänder det! Det är ju redan som vår ute, vi har haft en 8-10 grader plus men solen har inte visat sig. Jag tror att det kommer ett snöfall till minst, och kanske nåt köldras, men det går mot ljusare tider, och jag kommer att känna mig piggare då.

Jag måste ha några björngener i mig, det är bara så.

Det är sjukt jobbigt att vara trött. Det underlättar inte heller att jag sköter allt mitt jobb via datorn, tillbakalutad i fåtöljen;) Alldeles för lätt att bara nicka till en stund.

.

Jaja. Idag har jag gjort just precis ingenting.

Fast lite kanske, jag hämtade Jamie från salongen som Patricia praktiserar på, han blev tillsnyggad i håret. Hon tog med honom när hon åkte så jag behövde bara hämta upp honom när han var klar. Sen skrev jag i ett par timmar, sov en timme i fåtöljen:) och sen åkte jag och handlade efter middagen.

Japp. Thats it.

Jag tänkte gå ut med Doris när jag kom hem från frisören, men mötte henne och Novalie när vi körde upp på gatan hemma, så den promenaden blev jag snuvad på:) Inte för att jag klagade det minsta på att dricka kaffe inne i stället. Jag har förresten hjälpt Robban med att kila fast dörren på vinden också ju. Vårt hus är ett soutteränghus, från framsidan är det platt och fult, men från baksidan rätt pampigt med två våningar:) På baksidan, högt upp, sitter en lucka in till en krypvind. Vad jag vet finns det inget där mer än rör till ventilationen. Vad mig anbelangar skulle det kunna ligga vad som helst där utan min vetskap för det är nog det enda stället på huset som jag inte varit på. Annars kryper jag in överallt, skruvar upp luckor för att kolla och klämmer mig in bara för att man kan:) Men för att komma dit måste man resa en stege mot väggen, och ingen av de vi har är så bra. Två når bara så man kommer precis under luckan, som av nån idiotisk jävla anledningen fälls inåt. Inga gångjärn där inte, kanske möjligen i nederkant. Den tredje stegen är längre, men är så gungig att det är dödsläskigt. Benen börjar skaka lite och då ruskar hela stegen:D

Jag har varit upp en gång för att stänga luckan som blåst in vid en storm, och det var inte kul. Jag fick liksom balansera på den högsta stegpinnen och hålla fast i panelen på väggen, och sen för att få upp luckan, luta mig bakåt med den för att min tyngd skulle få upp den, helst utan att jag tappade balansen bakåt då …;)

I natt blåste det, och luckan stod och skallrade, så Robban som störs mest av det  fick klättra upp och kila in en kil, medan jag höll i stegen. Inte för att jag skulle kunna göra så mycket om den fick för sig att välta, men det gjorde en inte;)

.

Jag tar den här dagen som en vilodag deluxe. Inte gjort något vettigt alls, allra minst tränat. Men käkat massa skit …  I morgon däremot blir det styrka:) Det blir kul! Sist vi körde det passet så var det hipthrusters, och sen var det ömt och blånat över höfterna och frampå blygdbenet. Finns inte så mycket fläsk över de benen som kan vaddera, och även om vi hade skydd på stången hjälpte det inte så värst:) Men det som inte dödar härdar, det vet ju alla.

.

Det är fredag i morgon? Hela sportlovet är snart förbi, men det bästa är att jag tror att det bara är fyra veckor till påsklovet. Vårterminen, eller våren överlag, är härlig med sina röda dagar som avbrott.

Inte heller i år kommer vi ju kunna fira som vanligt, sista april är inställt till exempel. Ingen är mindre förvånad än vad jag är tror jag:) Jag hade redan från allra första början en tro på att det här kommer ta tid, minst ett år och kanske två. Alltså har jag inte haft några förhoppningar som grusats vilket är skönt. Så många som trodde att det skulle vara över till sommaren 2020 till exempel. Jag kommer bli besviken om det inte tar slut helt till tvåårsdagen, när nu det kan bli? Februari-mars 22? Men nog önskar jag att eländet kunde självdö typ NU.

Nu är det nya restriktioner igen och jag börjar ändå nånstans fundera på om det verkligen är på cafeér det sprids, efter klockan 20.30? Eller är det i kollektivtrafiken under rusningstid? I alla fall våra bussar här är totalt knökfulla vissa tider, beroende på var du ska åka. Munskydd i alla ära, men det hjälper ju inte speciellt mycket. Och för den delen… att kasta sitt jäkla munskydd i en sopkorg verkar helt omöjligt. De ska man tydligen bara droppa på backen. Behändigt ändå;)

.

Till något helt annat! Brukar inte Robinson börja så här års? Det är ju den dokusåpan jag pallar med, får ju på allvar panikkryp i hela kroppen av att kolla på Farmen, Bonde söker fru, Gifta vid första ögonkastet och allt vad det är. Men Robinson går genom mitt nålsöga:D I år ska det ju vara inspelat i Sverige vilket inte lockar lika mycket, helt ärligt. Jag vill ha palmer, och stekande sol, djungel och konstiga djur:)

.

Jaha, om man skulle ta och skriva lite till då. Jag ska läsa och kommentera några fler av mina kursares texter också.

Och jag ska se S.W.A.T 🙂 Ser det som research:)

Mina senaste suspekta googlingar är förövrigt på hur en skyddsväst funkar, elpistoler, dyrka upp lås och hur bra man kan träffa med en pistol på långt håll:)

Man skulle kunna få det till att jag planerar att iföra mig skottsäker väst, dyrka upp ett lås någonstans, skjuta någon med elpistol och sen någon annan med pistol. Det skulle kunna vara så:D Jag säger inte att det inte är så, men erkänner heller inget;)

Haha, jaja.

Nu ska jag sätta lite fart, natti natti på er:)

 

Kommentera

  1. Monika

    Hej Carola! Blir så ledsen när jag läser om din fina vän Mirka som har det så svårt nu. Är övertygad om att du stöttar och hjälper henne för det förtjänar hon verkligen,hon är fantastisk.
    Tröttheten du känner kan hänga ihop med att ljuset kommer tillbaka. Jag är själv jätte känslig för det och blir ofta vårtrött.
    Önskar dig en fin och vilsam helg🌷

    1. Andre

      Har du även läst om Mirkas fina vän, Carola, som har det så svårt nu, med en pappa som avled hastigt och olustigt?

      Carola är också fantastisk och sovandet kan bero på utmattning p.g.a. sorg.

    2. Anette

      Vilken konstig kommentar! Du tycker inte att Carola har nog med sitt just nu eller? Hon har precis mist sin pappa! Tycker nog att Carola också förtjänar någon som stöttar och hjälper henne. Har du varit inne på Mirkas blogg och skrivit samma sak om Carola, jag hoppas det!

    3. Bea

      Men du….. Mirka har VALT att skaffa många barn istället för att jobba, och då blir det såhär tillslut att ekonomin kraschar..det vore väl konstigare om den INTE gjorde det, eller hur? Jag säger inte att mirka har gjort fel, och jag säger heller inte att mirka inte förtjänar och behöver stöd…
      Men att skriva det till någon som just mist sin far hastigt och har det väldigt jobbigt i sig själv och dessutom 8 hemmaboende barn att ta hand om, känns väldigt taktlöst och oempatiskt.

      Kanske du Monika ska kontakta någon annan av Mirkas vänner och be dom stötta henne?

  2. Karin

    Robinson börjar om 3 veckor, när Farmen är slut.
    Jag tycker att det ska bli spännande att få följa dem kämpa mot väder och vind uppe i norrland. Hela robinsonaden förvinner ändå när man vet att det är på en ö med inspelningsplatser dedikerade enkom för ändamålet där gud vet hur många olika progtam spelats in. Allting de ”hittar” i djungeln såsom mat och annat är ju utplacerat av produktionen och några vilda djur är det väl inte att tala om? Tror att man fick se en orm på sin höjd förra säsongen och fan vet om inte också den var utplacerad för att det skulle se lite exotiskt ut? 😉

  3. Gunilla

    Enligt våra läkare så smittas inte folk på cafeer, affärer utan i hemmet eller arbetsplatsen.
    Men vår eminenta regering följer en agenda 2030.

  4. Ellinor Blomqvist

    Denna årstid är verkligen en tid av trötthet,väldigt trist och jobbigt,aldrig färdigsoven.Jag är extremt kvällstrött och väldigt morgonpigg men just nu är jag inte pigg någonstans.Denna tid med sorg,oro,pandemidjävulen och isoleringen gör ju oss inte piggare på något sätt.Herregud vad jag längtar efter att gå och fika med en kompis.Kram till dig och var snäll mot dig själv

  5. H

    Största spridningen av sjukdomar (inte bara Corona, utan virus med droppsmitta eller luftburen smitta överlag) sker generellt på arbetsplatser eller när människor ses privat. Det sker säkert viss spridning i kollektivtrafiken också, lite beroende på hur långt man ska åka. Men man kan typ tänka att ju längre tid man vistas med en person, ju mer man pratar/skrattar/dylikt och ju närmare man är varandra, desto större risk för smitta.

    Så jag antar att de tänker att sannolikheten att folk pratar inom två meter från varandra är större på ett café än på bussen. (Och att folk har mer behov av att åka buss än att gå på café). Fast är det inte betydligt färre extrabussar numera? Har sett någon enstaka bara, i våras var det ju fler? Vad hände med dem..

Visa alla 11 kommentarer
Okategoriserade

Unga Programmerare!

I annonssamarbete med Unga programmerare

.

När jag hörde talas om att det finns kurser för barn i åldern runt 10-15 år att lära sig programmera, så tänkte jag att jag kände mig som en riktigt gammal dinosaurie🙈😂

Men det är ju vid närmare eftertanke självklart:) Barn idag föds ju in i en värld där det är grymt bra att ha kunskaper inom programmering. Så klart ska de få lära sig det:)

Unga programmerare lär ut just det, till just den målgruppen. Unga som vill lära sig att programmera.

Kurserna är online, vilket ju är suveränt👌🏼 På många sätt, dels pga pandemin men även för att de då är tillgängliga för alla, överallt.

Det finns en grundkurs; Online-Start, där de grundläggande koncepten inom programmering lärs ut. Det sker genom att barnen får bygga enklare spel och program. Fatta vilken lycka att få bestämma reglerna i spel helt själv 😁✌🏼

Sen finns det en fortsättningskurs som heter Spelprogrammering i 2D, där man lär sig exakt det. Göra spel i 2D.

I kurserna får man lära sig från att läsa, skriva och köra kod, till att skapa körbara program som användaren kan spela.

Man kommer få en hel verktygslåda full med kodningsverktyg, så att man efter avslutad kurs kan fortsätta på egen hand. Bara fantasin sätter gränser 🌟

Att ha kunskaper inom programmering är bara positivt. Jag undrar om man kan få mygla sig med på en kurs fast man är 50+?😂

Unga programmerares kurser passar för den som aldrig programmerat förr, eller som har testat blockbaserad programmering, ex Scratch, men även för dem som har vissa kunskaper men vill lära sig mer och vill lära känna programmeringsspråket Phyton.

(Pssst! Ok, jag fattar inte ett dugg av det jag skrev nyss, men man börjar alltså från grunden. Från start. Alla kan vara med 😁)

Undervisningen består av videolektioner och övningar. Helt online och man kan befinna sig var som helst i världen så länge man har tillgång till dator+internet.

Man behöver alltså bara en dator och en internetuppkoppling. Funkar med både Pc och Mac, men den bör inte vara äldre än 10 år.

Efter kursen får man ett intyg att man gått den🤗

För mig liter det här som rena grekiskan, som något svårt och ogreppbart. Just därför tycker jag att det är helt suveränt att det finns folk som förstår sig på det, och som kan lära ut det till ungarna. För jag fattar ju vilket försprång man har inom cybervärlden när man faktiskt förstår vad som händer där inne bakom skärmen. Kunskap är makt 🙂

.

Blir ni intresserade av att låta barnen lära sig programmera?

I så fall kan ni läsa mer HÄR

Kommentera

  1. samps

    finns för övrigt en ”tjejer som kodar” eller nåt liknande på instagram (eller en hemsida var det väl egentligen men det fanns nåt sånt konto också iaf), skulle tro det är för ”alla åldrar” 😀

  2. samps

    med tanke på att dom flesta förskolor idag puttar in lite programmering med ”bee-bot” (eller vad dom nu heter, finns nog olika) och ”orsak verkan” med QR osv redan vid typ 2-4 års ålder så är nog många 10-åringar idag mer än redo för lite programmering skulle jag tro .D

Okategoriserade

Mys!!

Innehåller reklam och annonslänk för Cellbes

Igår satte jag på mig byxor 😎

Ja, alltså riktiga brallor och inte några mjukisvarianter;) Dessutom var det inte de gamla vanliga jeansen utan ett par helt andra. Jag vet, det var lite overkill 😅

Men grejen är ju att man är bara hemma hela tiden, eller så tränar jag, så det är antingen mjuka kläder eller träningskläder. Jag kan inte säga att jag klagar för det är ju bekvämt och mysigt. Inte heller har jag ju nån som skulle kunna misstycka, inte för att jag skulle bry mig förstås 😁 Men det har man ju hört att det ska vara så osexigt med mjukiskläder, att män klagar på sina kvinnor då. Det problemet har jag aldrig haft 🙂

For the record så är män i mjukiskläder inte så heta de heller 😉

Men, oavsett, jag älskar det! I många år hade jag alltid jeans. Om jag så var sjuk och låg på soffan så hade jag jeans. Fortfarande är det favoritplagget men inte hemma när man softar 🙂

Nu för tiden byter jag gärna om när jag kommer hem:)

Till det här just nu:

Tröjan och byxorna och de är supermjuka ❤️

De sitter inte åt någonstans och det känns knappt att man har något på sig. Patricia som är värsta mjukisälskaren har varit och klappat på dem flera gånger så jag misstänker att det kommer ett set i hennes storlek snart 🙂

Cellbes har fortfarande 100kr rabatt för varje 500kr man handlar för, ange bara koden 2107 👌🏼

Man kan även slå till på 25% på valfri vara och fri frakt, om man använder koden : 2010M

Givetvis finns det massor av vårnyheter på ingång 🙂 Finns inget som jag älskar så mkt som vårnyheter 😍😍

Cellbes ⬅️

Kommentera

Okategoriserade

Gooooood morning!!

Nä jag skojar bara 🤗 Jag är som katten Gustav, hatar morgnar:)

Men, det är morgon vare sig man gillar det eller ej:)

Jag ska pyssla på med diverse idag. Städa, vattna blommorna, träna, läsa kurslitteratur, skriva och ge feedback på kursares texter. Det är svårt tycker jag! Jag gillar oftast de andras texter och förstår hur de tänkt, så att peta i dem är svårt. Men kul:)

Kanske får man sällskap av den här herren. Sellman, världens gosigaste och mest krävande katt 🙂

Jag vet förresten inte om det bara är tillfälligt eller om det var så enkelt som att ha två kattlådor…? Men sen jag ställde in en till inne på toaletten så har de inte bajsat utanför 🤞

Katter är konstiga typer, och det är så tydligt att de anser att det är människan som ska serva dem. Vad det än gäller.

”Du kan få klappa mig nu.”

”Men inte nu!!”

”Du kan släppa ut mig nu.”

”Du ska ge mig mat nu”

Osv. Jäkla primadonnor 😻

Doris vet att hon är underlägsen dem, och även om hon gärna skulle vilja sno den där skinkbiten som Sellman snodde så gör hon det inte. Och det vet han. Han sitter helt lugnt framför henne och äter utan en blick. Så roliga 🙂

.

Det är onsdag idag va? Jo. Det går så snabbt!

Mamma har fått tid för vaccinering, hon hamnade lite mellan stolarna. Pappa hade hemtjänst och det blev såklart knas. Men nu har hon tid för båda sprutorna. Det känns bra, så livet kan få tryckas igång från sitt pausläge nån gång.

Igår blev jag ledsen, det kommer över mig ibland. För det mesta är det bara tomt. Blankt. Jag har en kraftig mur i huvudet som inte tillåter mig att nysta i de trådarna som fladdrar förbi. Jag vet inte om det är bra eller dåligt🤷🏼‍♀️ Jag trycker undan det.

Ja.

Men så är det.

Och nu vet jag inte hur jag ska gå vidare med det här inlägget. Det snurrade ner i deppospin. Förlåt om jag sabbade ert humör nu…

Ok, jag återkommer senare!! Lika bra 🙂

Hörs snart !

Kommentera

  1. J

    Skönt att hon får vaccin, fast de innebär ju inte att man kan leva ”som vanligt”
    Man måste fortsätta följa restriktionerna bra länge till. Vaccinet gör inte de omöjligt att bli sjuk-de skyddar från att bli allvarligt sjuk. Man kan fortsatt bära på smitta.
    Men självklart skönt hon får vaccinet nu i den sits ni sitter i

    1. familjenannorlunda

      Så är det ju, men när hon blir vaccinerad kan hon få hänga med oss, även under vissa restriktioner. Och kunna umgås med sina vänner på ett mer normalt sätt än nu. Helt normalt tar ju ett tag till men det är ett steg i rätt riktning 🙂

  2. samps

    första jag kom att tänka på när jag läste rubriken var repliken (från filmen jag antar heter samma, kanske?) ”gooooood morning vietnaaaaam!” men så var det bara en helt vanlig rubrik 😀 skönt att hon har/ska få vaccinera sig iaf, verkar som det (iaf i region stockholm) har strulat allra mest med just ”pensionärerna”/65-70+ (ingen info från VC, ”det är kommunerna själva som ska informera, kommunerna kan inte samköra register med hemtjänsten och därför…” bla bla) och att det istället (inte helt orimligt förvisso) har prioriterats vårdpersonal (och sen fylldes blå hallen i stadshuset av LSS-personal istället för att vaccinera äldre…. njae). hoppas det flyter på lite nu så man kan börja leva liiite mer som vanligt ändå!

    1. Malin

      Fast samtidigt kan man ju resonera som så att de som är pensionärer och inte behöver gå till jobb kan hålla dig hemma och därmed ifrån smitta. Kanske skulle man få snabbare stopp på smittspridning om vi som är ute och jobbar och rör oss bland folk blev vaccinerade före. Men hur det än görs så kommer det finnas nån som tycker det är fel.

      1. familjenannorlunda

        Sant. Det finns så många sidor av det här myntet att det är omöjligt att veta vad som är rätt och fel. 🤷🏼‍♀️

    2. familjenannorlunda

      Robin Williams ❤️ Jo det är lite stök med vaccineringen. Men mycket av det som blåses upp som chockerande i pressen har ändå vettiga förklaringar. Jag orkar inte bli upprörd, utan gillar bara läget. För egen del är jag helt ok med att stå sist i kön men förstår ju de som anser sig behöva det. Utan att lägga någon värdering i vilka som känner sig behövande, det finns så många anledningar till det:)

Visa alla 6 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing