Vilken lång dag det blev idag. Inte så lång som i söndags när vi tog hem husvagnen och jag vaknade vid sex av nån idiotisk anledning, men ganska.

Jamie är sjuk, han har feber och ont i halsen, han sov sexton timmar på raken, sen var han vaken kanske två, för att sen somna igen. Hoppas att han friskar på sig snabbt!

Jag har fått en hel del gjort, och en hel del är kvar, som vanligt, men det viktigaste är klart i alla fall. En UGC-film som spelats in och redigerats kompletterades med ett klipp jag behövde, och skickades sen in för godkännande, förhoppningsvis:) Jag är inte på humör att börja ändra i den för jag är nöjd:D

Jag borde ha klippt gräset men det hann jag inte, och det tänker jag delegera:)

Sen har jag suttit med respons till mina kursare, det tar en evig tid, vi var ganska många i min grupp, tror vi var sex stycken, alltså fem att läsa och ge feedback.

Vi hade ett pass med Hugo inbokat också, och det var ett tag sen nu. Han är mycket bra, men det har fallit sig så att vi behövt boka av, och idag ångrade jag att vi inte gjort det även idag:D Haha, nädå, men fy fan. När det första man ser är assaultbiken…då vill man bara vända och gå hem. Jag hatar den jäveln av hela mitt hjärta. Som den ju är jättebra för, hjärtat alltså:D

Det var tufft. Jobbigt. Och jag kommer ha ont i nacken i morgon :/ Vilket inte är läge alls för vi ska ut och kolla fotboll med killarna. För att försöka mota och förebygga migränen som gärna kommer som ett brev på posten efter axelpressar, duschade jag svinhett, smorde med CBD-liniment, tog en värktablett och värmde en vetekudde och låg och vilade 20 minuter. Som blev 40, som slutade på en timme🙈 Nacken värker och det drar ut i axlarna och biceps. Fantastiskt inte bra. Speciellt inte när vi sen ska glo på Tv-apparater som sitter högt upp så man måste böja huvudet bakåt. Ujujuj.

Jag ska smörja mer CBD-liniment och fylla på värktabletten innan jag lägger mig och sen är det ju bara att hoppas på det bästa.

Jag vet, jag borde inte, men vafan, det är svårt att låta bli! Jag gillar axelpressar som övning, och tänker att nån jäkla gång måste det ju bli starkt och bra, men icke. Jag har övat i femton år eller så nu utan att det inträffat;) Jag brukar ta superlätta vikter, även om jag är skapligt stark i övningen, men idag fanns det bara femtonkilos stänger. Själva fattningen på stång tror jag också bidrar, det är mycket mindre problem om jag får ta hantel och gärna en i taget. Varför gör jag inte bara som jag vet funkar? Måste vara den masochistiska sidan som tar över;)

Nåväl, det är som det är.

Jag fick gosa lite med mitt minsta lilla barnbarn, Elias, idag också ♥️ De kom förbi för de hade lite tid mellan två bokade grejer att slå ihjäl och ingen blir ju gladare än jag över att få mysa lite. Han är just nu lite, eller mycket, krånglig med sömnen så kanske får han åka på bootcamp hos mormor:) Som att jag skulle vara en förebild just gällande sömn? Det är jag inte, jag har aldrig haft nån ordning på mina, de har fått sova som de vill och när de vaknat på nätterna har de fått mat. Tills de slutade med välling:) Lilla Elias-gubben, han är så himla fin:)

Doris ska på sleep-over förresten:) Hon kan inte följa med på bröllopet, hon avskyr att sitta fast i ett koppel, och hade hon fattat att hon slapp det om hon inte drog som en avlöning utan, så hade det ju varit smart. Skäller gör hon också och skulle inte kunna vara med i kyrkan. Eftersom vi sover kvar och alla i familjen är borta så blev det plötsligt ett bekymmer. Vem skulle kunna ha henne? I normala fall är det ju alltid minst en person hemma, det är ytterst sällan som hon är helt ensam, och det är aldrig något man behöver fundera över. Åker vi i väg hela familjen är det till nån där hon kan vara med, eller så handlar det om några få timmar, men oftast är det nån som inte vill med, och så var det inget problem längre.

Nu får hon hänga med Jimpa och Jax:) Hon älskar båda två så det borde inte bli några problem och blir det det så vet jag att han löser det. Janelle är den av mina barn som inte känner Jimpa så bra, för de andra är han ju som en morbror, eller faktiskt pappa. Han hjälper dem om de behöver hjälp och skulle de ringa honom mitt i natten skulle han rycka ut. Men Janelle och han har ingen relation på det viset, hon har bott i Stockholm och inte hängt med honom på samma sätt, så det är ju inga konstigheter att han inte är medbjuden på bröllopet. Haha, jag tror inte ens att det räknas med att syrran och jag skulle kunna ha en +1😇  Jag vet inte om jag borde bli sur över det, eller kanske lite deppig, men det är ju en sån oerhörd utopi. Det säger jag utan att lägga någon värdering i det, men jag kan inte ens tänka den tanken. Antar att det tyder på att jag inte bara blev bränd utan totalt vidbränd;)

Men vafan, det är också oerhört skönt:) Jag trivs i mitt eget sällskap och det är förbannat behändigt att vara enväldig härskare. Förutom den lilla detaljen att mina tronföljare har ett ständigt pyrande uppror på gång:D

Okej, dags att sluta:)

Sikte på badrummet, CBD och värktablett, kanske en stund på spikkudden också. All-in så att säga:)

Sov så gott nu, hörs snart:)

 

 

 

 

 

 

Impact-Site-Verification: ff349768-dacd-4bbd-b721-c07996aacafd

 

Jag såg ett mail i min mailkorg som gjorde mig lite nyfiken. Jag klistrar in hela, läs det först, eller hoppa över till mina kommentarer, men då har ni det där iaf:) Jag samarbetar inte med Ica eller Verian eller nåt annat som nämns i utskicket , utan ville bara prata om det här!

 

Okey…. vad dåliga alla är:D är min spontana tanke. Min andra tanke är: De måste skoja, nog fan har nästan alla människor med ett boende NÅGOT att äta så de skulle klara sig en vecka hemma? Nåt paket spagetti, lite makaroner, mjöl, havregryn, nån konservburk med ravioli/tonfisk/bönor, limpa i frysen, hårt bröd, nånting ätbart i frysen osv. Kanske inte så man kan duka upp en fullvärdig måltid enligt kostcirkeln, men så man inte hungrar ihjäl. Och dricka vatten ur kranen.

Eller? Har folk verkligen inte det? Handlar man varje dag, och enbart det som går åt för dagen?

Jag har väldigt svårt att tro det. I nästan alla hushåll i dag finns både kyl och frys och någon form av skafferi, plus vatten från ledning. Vad har folk i frysen? Ingenting? Om strömmen går och allt tinar upp blir det ju en annan femma, men det står inte att elen är borträknad i artikeln. Även den maten kan man ju ganska troligt äta upp, i alla fall delvis. Om folk inte använder sin frysar till att frysa in mat, varför ska de absolut byta ut dem till nya moderna så fort de flyttar?? Obegripligt.

Går strömmen kan man ändå inte laga mat i sitt vanliga kök. Hur många av er har någon form av campingkök/grill eller annat sätt att laga mat?

Jag kände att det här pressmeddelandet inte gav mig alla svar utan tvärtom skapade fler frågor:)

Låt mig säga här också att jag är fullt medveten om att det finns många människor som lever på gränsen till eller i fattigdom idag, vilket är sjukt och en annan fråga. Det är inte de jag menar med ”alla” utan det är normal-Svensson. De som har ett boende med normala, men kanske inte höga, inkomster.

Så nu vill jag veta:)

Skulle DU klara dig en vecka på det du har hemma? Överleva alltså.

Jag är ganska säker på att jag skulle kunna utfodra min familj i en månad eller så, vi är sju stycken som bor hemma😂

Jag har varit bättre, men sen inflationen har jag fasen inte råd🙈 Konservburkar som förr var billigt kostar ju nu dubbelt så mkt. Jag handlar inte för nån slags beredskap för krig eller så, jag är ingen prepper med en underjordisk bunker😎 Men jag har, och har alltid, och så även mamma och pappa, och syrran och mormor, alltid haft ett stort förråd för att kunna ha ett urval av matvaror när jag ska laga mat. Palla åka till affären för att man inte har en burk sparris hemma liksom, eller att det fattas ketchup. Eller när man blir sådär sjukt sugen på något 🙂

Till stor del handlar det ju om att när jag var liten så var inte affärerna öppna alls på söndagar och stängde typ 15 på lördagar. Var det röda dagar – ja då var affärerna stängda. Hade man glömt nåt? Tråkigt! Då fick man fråga grannen eller vara utan. Ibland kunde det bli många dagar som affären var stängd, säg att julafton var på en måndag exempelvis. Då stängde affären klockan 15 på lördagen för att sen öppna torsdag:) Det gällde att planera och tänka till.

Mamma och pappa åkte och storhandlade på …öh minns inte vilken dag, men samma dag i veckan, varje vecka, året om. Jag vill säga att det var tisdagar men det kan vara fel. Åkte de någon annan dag så var det skitmärkligt. Att kompletteringshandla på den lilla Ica-butiken vi hade här ute då, hände ytterst sällan, och i så fall om mamma fick för sig att baka och inte hade pärlsocker eller liknande. Jag är uppvuxen med föräldrar som bara öppnade skåpen och plockade fram allt som man kunde vilja ha, från kakao till konstiga konserver:)

Jag har alltid haft det likadant. Idag kompletterar jag dock med mjölk och yoghurt, mest för att det är så förbenat tungt att bära hem och tar mycket plats. Men i stort har jag alltid minst ett/en extra av allt. Köper jag spaghetti är det inte ett paket utan fem. Köper jag bröd är det minst två, en för frysen och en att äta direkt, ofta fem, sex stycken in i frysen. För att slippa handla hela tiden, varje dag, alltid och ständigt och jämt. Gäller alla varor som går åt, tvål, tvättmedel, bröd, havregryn, kattmat, toapapper osv. Är något på kampanj? Ja men då köper man på sig. In i frysen bara:)

Vi har nu en liten matkällare, men den svämmar över av julsakerna som bor där;) Några hyllor har vi dock till matförvaring, och en kyl/frys. Det är inte ovanligt att vi förvarar saker lite här och var, där det får plats liksom. Man hittar saker i garaget, i hallen, pannrummet och köket.

”Men du kastar säkert jättemycket för att det går ur datum eller inte används?” säger kanske nån. Och svaret på det är Nej. Väldigt lite kastas, även om en del ryker. Vanliga gamla hederliga konserver håller ju i evigheter:) Torrvaror som förvaras rätt samma sak, ch i frysen står tiden stilla:) Det gäller ju att använda det äldsta först, såklart. Bäst-före-datum är en rekommendation, så den bryr jag mig inte speciellt mycket om, ser den som en vägledning. Man får lukta och smaka.

Jag handlar kanske en gång i veckan, max. Eller okej, jag är inne på affären flera gånger i veckan ofta, men inte för att jag absolut behöver något utan för att jag vill ha något. Vill ha äpplen, vill ha chips för de är på extrapris, vill ha en glass. Vilket var ett skitdåligt exempel för just glass från typ GB osv är så förbannat dyrt och ovärt att jag inte köper det, jag är alldeles för snål/sparsam för det, samma med godis. Herregud.

Jag trodde, fram till pandemin, att alla gjorde så här 🙈

Om vi leker med den fruktansvärda tanken att vi blir invaderade av främmande makt och alla måste stanna inne. Då överlever vi länge på det vi har hemma och vatten i kranen.

Om elen kapas blir det klurigare, då får man ta fram sitt stormkök eller grillen, eller helt enkelt laga mat över öppen eld, det blir väldigt mycket jobbigare och besvärligt men det skulle funka. Vi har en öppen spis också faktiskt men den behöver kanske ses över innan man använder den, men är det kris på riktigt så finns den där.

Utan el OCH vatten däremot, DÅ jäklar blir det besvärligt. Jag har inget vatten upptappat, men jag har några rejäla dunkar i garaget och tänker att man förhoppningsvis hinner det då. Annars får vi antingen hämta vatten i dammen i skogen och koka, eller helt enkelt bryta oss in i vattentornet som vi har ett stenkast bort. Jag vet inte hur ett vattentorn funkar ska tilläggas, men det bör väl finnas vatten där på nåt vis?🙈 Jag kommer ha tillgång till vatten hur som helst.

Jag känner att jag är uppfostrad i den gamla tidens anda, och är tacksam över det. Antagligen är det ju därför, man har varit med om att stå där när butiken stängt och fått vara utan något man behövde, och vill inte vara med om det igen.

Den här undersökningen handlade enbart om mat och vatten, och på den fronten är jag alltså helt udda🙈😂

 

Kan ni inte berätta hur ni har det? Hur ni tänker? Tycker ni att jag tänker fel?

Jag blir så oerhört nyfiken på hur andra gör, inte bara de 1063 intervjuade personerna i undersökningen:)

 

 

 

 

 

Herregudars skymning vad snabbt det går, det är inte ens en månad kvar tills Janelle och Simon gifter sig! Har jag allt klart? Nope, inte ens i närheten!

Inte för att jag behöver göra just precis nånting gällande själva bröllopet mer än infinna mig, men det är ett gäng kids att styra. Och det är det här med kläder. Jag har inte varit på bröllop sen Jesus gick i kortbrallor och då vet jag inte alls vad jag hade på mig. Novalie var nyfödd så antagligen nåt jag kom i:)

Nu är jag The Mother of the Bride, för bövelen, det går inte an att komma i nån gammal trasa🙈 Dessutom gäller det att passa på, man vet aldrig när man får gå på bröllop nästa gång:) Det är all-in som gäller. Syrran och jag letade i alla butiker i stan, inget. Kollade second hand – inget. Det var bara till att beställa, så det har vi gjort nu. En herrans massa klänningar i flera storlekar. När jag beställer från Cellbes så vet jag nästan precis hur plaggen kommer sitta. Jag vet mina storlekar och de är genomgående lika hela tiden. På andra ställen? Not so much. Det känns som ett mission impossible. För att inte tala om den där ängslan att ”göra fel”🙈

Tanken på att vara för fin, för uppklädd, för tjusig, för mycket. Eller tvärtom – för enkel, för lite, för vardaglig. Jag vet inte ens hur man ska tänka. Klänningarna kategoriserades som Aftonklänningar, de är långa och tjusiga:) Jag har inga skor heller! I bästa fall är nån av klänningarna perfekt och så lång att inte skorna syns, men annars vete fan hur jag ska lösa det hela. Att hitta ett par sandalett-liknande saker nu, utan klack, är hopplöst. Jag kan INTE gå på ens en liten klack sen jag flyttade på senorna i foten, så det är helt hopplöst. Hur det än är så är de skor med klack oftast finare.

Oh my god så många problem 😂

Jag ska hålla ett tal också. Det måste alltså skrivas ett tal och hur jäkla bra jag än är på att skriva, så är det total skrivkramp och hjärnsläpp när det kommer till ett tal. Kommer sluta med att jag ber min gode vän, Chat-GPT om hjälp:D

Och huuuuuuur ska jag kunna hålla ett tal utan att börja gråta? Jag är för det första extremt obekväm med att prata inför folk, och att göra det under emotionell press … jo jag tackar jag, det kommer bli gråtfest. Janelle sa att det skulle vara champagne och sånt innan så jag skulle kunna dränka min nervositet ;D Men det funkar ju inte:) Eller så gör det det:D

Nu ska jag ha bästa bordsdamen, nämligen Flora, som ska sitta mellan mig och Simons mamma, så med lite flyt kan jag fokusera på henne och sen bara säga det jag skrivit ner. Om det nu blir nåt nedskrivet pga att jag har skrivkramp. Och med tanke på just bordsdamens bordsskick så ska jag ha med en regnponcho att dra över min tjusiga, tjusiga klänning:D

Haha, nädå:) Det här ska bli så roligt, det är mysigt att se fram emot, även om det är en massa som ska klaffa.

Vi skjuter det lite på framtiden:)

Men en fråga! Vi funderar på att skaffa naglar, och jag vill inte göra dem på salong. Jag tycker inte om det helt enkelt. Tycker inte om hela grejen att det sitter underbetalda asiatiska tjejer och killar som inte kan språket och som aldrig ser glada ut. Nope. Visste jag att de hade schyssta villkor hade det varit en annan femma men jag tror ju inte det. Så då återstår att göra egna hemma – alldeles för pilligt. Eller köpa press-on eller sådana där som är som färg, typ Heylinn kanske de heter. Har någon av er något att rekommendera? Det ska gå fort, vara så enkelt att man inte kan misslyckas och bli snyggt som fasen:) Förutom det är det inga krav. Eller jo, det får gärna vara billigt också 😁

---

Nu skiter vi i det:)

Idag har jag först haft föreläsning med kursen, om noveller. Det har jag nog faktiskt aldrig haft på det här viset förr, och det var lärorikt. En sak jag noterat är att när jag läste tidigare på universitetet så var det så mycket att lära sig hela tiden, jag hann liksom inte med att reflektera själv. Nu kan jag grunderna och mycket mer, och behöver inte fundera över det utan kan faktiskt ta till mig och uppskatta på ett annat vis. Vi kommer heller inte ha tunga examinationer som det varit en del av tidigare. Fokus på text. Underbart!

Jag minns ju med fasa senaste universitetskursen jag läste, men den dryge läraren som jag var i klinch med hela tiden. Jag fattade ju rätt snabbt att den kursen mer var en utfyllnadskurs för studenter som behövde lite extra högskolepoäng. Men för den sakens skull behöver den ju inte vara värdelös. Det är den sämsta jag någonsin gått. Mitt självförtroende var på noll, hans feedback var extremt kortfattad och gav inget värde alls. Sen sökte jag mig till folkhögskolans underbara värld och hamnade i Vimmerby ♥️ På en fantastik-kurs och blev helt förälskad i fantasy. Fick ofantligt bra feedback och självförtroende-boost. Det ledde till Hola och den bästa kursen ever, med kursare som jag tänker hålla hårt i, vi ses regelbundet på Teams. Här fick jag verkligen tillbaka gnistan och glöden, och glädjen i att skriva. Så pass alltså att jag inte kunde låta bli att söka den här kursen:) Och jag är tillbaka i universitetsvärlden.

Det är kul! Och på frågan varför, så svarar jag för att det är kul. För att jag älskar att förkovra mig. För att jag vill ha deadlines och läsare:) Dessutom är det sjukt kul att åka på träffar, det är lite synd att det bara är tre stycken. Jag kommer nog läsa en kurs för evigt:) Alltså inte samma kurs då, såklart 😎 utan olika.

Nu ska jag bara hitta tillbaka till min text, med mina karaktärer och min story, det har som alltid stått still under sommaren. Det är hög tid nu:)

Berättade jag om min tvättmaskin? Det gjorde jag väl? Jordfelsbrytare löste ut hela tiden så fort man satte i den och det var ju bara att ringa Elgiganten där den är köpt för 2,5 år sen. Jag laddade i några dagar, över helgen, för att orka ringa, stålsatte mig och sen efter att ha tryckt och valt fram och tillbaka så hamnar jag hos Electrolux. Ok. Jag ville reklamera och de sa att de skickar en tekniker, fast pris där reservdel ingår. Det är teknikern som avgör om det är normalt slitage eller inte. De verkar ha mkt att göra för jag fick en tid en vecka senare. Hade det här varit innan jag jade dubbla tvättmaskiner hade jag fått ångest och panik. Det hade aldrig funkat. Men nu har vi två, en uppe och en nere. Men ingen tumlare uppe utan där får man hänga tvätten. Vilket inte funkar så bra just nu, det är råfuktigt både inne och ute och inget torkar på flera dygn, så blir det sunkigt och luktar illa.

Igår kom teknikern. Han bytte värme-elementet som brunnit men den funkade ändå inte, så han konstaterade att det var elektronikkortet som troligen fått stryk när jordfelsbrytare bröt elen, vilket var bra så inte hela huset brann upp eller maskinen blev strömförande:D

Hade han ett sånt? Nej. Så han kommer om en vecka och fixar det:) Han var skittrevlig, vilket var tur för då kan man inte vara en surkart:)

Men det här med att inte ha en tumlare uppe? Nä, det går inte, det är var tecknet på att skaffa en, och nu står en bättre begagnad och tronar där:) Robban som fixade:)

Jag som lagt alla mina kläder ovanpå tvättmaskinen i alla år har nu ingen plats för det. Måste jag alltså ha dem i mitt rum nu? Det är störigt😜

Jag har ju kläderna i garderoberna såklart, men de här som man använt en dag, eller några timmar, var gör man av dem? Jo man lägger dem på tvättmaskinen😁 Jag har alltid klätt av och på mig i badrummet också, i alla år sen jag flyttade hemifrån, så det här kommer bli jobbigt:)

Efter föreläsningen idag ville Novalie ha sällskap och skjuts till Gränby köpcentrum för att handla, så vi åkte dit. Hon shoppade loss både på smink och lite allt möjligt och kläder. Nöjd och happy happy åkte vi hem igen, hon hjälpte mig filma lite och sen var dagen slut. Eh va? Den började ju nyss.

Ett cirkelfyspass hann vi också och en promenad med Doris OCH TVÅ svarta katter, både Sally och Sakina hängde med. Det är som att gå på promenad med en hel cirkus 🙂

Jag måste ju också skriva att jag hivade upp 75,5 kilo i marklyft idag:) Vi kör ju inte rena styrkepass med tunga lyft längre som vi gjorde för några år sen med David. Man blir bra på det man gör, och det är inte marklyft idag:D Men nu har det stadigt ökat sen sommaren vilket är kul. Man måste inte vara stark i mark, men det är roligare än att vara svag:D

För inte länge sen kändes det oerhört tungt med 50 kilo. Nu är det 25 kilo upp. Personbästa är 95, vilket jag surar över. Givetjävlavis vill jag ju upp över 100, det fattar ju alla😅 Men jag opererade foten och sen var det tufft att komma tillbaka, och idag har jag en annorlunda balans som stökar till det. Nu tänker jag också vara smart och köra progression över tid. Det gjorde vi då, med David, och det funkade ju.

Men nu ska jag dricka te och gå och slagga sen, vi hörs snart igen:)

Natti natti 🙂

Idag har vi varit till Norberg och hämtat hem vagnen. Lika kul som det är att sätta upp allt, lika tråkigt är det att ta ner. I år blev det en konstig sommar med få nätter där, men så är det ibland. Det har ju hänt annat kul, som bland annat en babyshower, en student, en konfirmation, en möhippa där jag passade barn och en bebis ♥️ Jag har fått spendera massor av tid med lilla Elias och det är guld värt♥️ De är bara små en gång:)

Nästa sommar får han följa med mormor! Jag ska nog göra en campingunge av honom:)

Från och med i år så kommer campingen ha öppet även där vintercamping och jag känner spontant att det finns få saker jag skulle vilja än att vintercampa. Det lockar noll. Har man sen en vagn från 1973 som är isolerad med ett lager frigolit så fryser man ju också ihjäl😇 Jag kommer absolut inte vintercampa, varken i den eller nån annan vagn. Men det är en hel del som kommer göra det, galningar:)

Vi hade stort sjå med vilken dag vi skulle åka, kollade vädret hundra gånger om, alla appar, letade efter nån som sa det vi ville höra – sol, lite vind och skapligt varmt. Det såg inte riktigt ut så. Tvärtom skulle det blåsa, regna och vara kallt. Faaaan.

Till sist enades vi om söndag. Den såg bäst ut, det skulle kunna regna lite vid fyra-snåret, så vi siktade på att åka vid tio. Jimpa och syrran dök upp och vi drog iväg. Inga bekymmer på väg dit, vägarbetet som varit hela sommaren var avslutat och det var raka spåret. Framme så satte vi igång direkt. Nu har vi gjort det här några gånger ihop och är som ett väloljat maskineri. Jimpa är nästan fullärd:) Jag stod inne i vagnen, packade ihop kläder, drog av sängkläder, vek ihop filtar, tog ut täcken, ställde ner sakerna som de andra två plockade från förtältet under sätena. Micron, stekplattorna, kastruller, diskkorgar osv.

Fick höra av en granne att det igår blåst som fasen och regnat till och från hela dagen, men vi fick exakt det vi ville! Det var växlande sol, skapligt varmt, allt var torrt och det började regna när vi åkte hem:)

Lilla fina pärlan:)

Jimpa hatar det, men lagningarna är nya för i år på altanen:) Han kommer aldrig erkänna att det är han, för han skäms över hur fult det är. Han vill ju riva upp allt och göra nytt men sååå ruttet och murket är det ju inte. Inte överallt i alla fall:) Han fick lappa och laga, och han svor långa eder i våras, men det ligger ju ändå en matta över hela, och man går inte i kanterna:)

Tre och en halv timme tog det, och då hann vi äta lunch med kaffe och fika också:)

Det mulnade på, och vi fick några stänk på oss men inte mer än så. Det är ungefär en timme mellan bilderna.

Ja, det är lite skabbigt med gräset på altanen men vafan, orka. Vi kapar av det lite nu och då:)

Lunch:)

När jag stod och skulle lägga ner täckena i en kasse som sen skulle upp för förvaring i huset där vi kan vinterförvarar saker, så lossade jag på remmen som satt runt, och ut flög en … mus! Rakt på mig:) Gömd bland täckena i kassen som stått i förtältet fick han väl panik och kastade sig ur, rakt in i knät/låret på mig som bara: Eh? Va? Öh? Sen såg jag vad det var och reagerade som alla normala människor med att hoppa till:) Det gjorde även musen som skuttade som om han var kanin-aspirant och gömde sig i häcken. Han passade givetvis på att kissa bland täckena, så jag måste ta in och tvätta dem. Jag som inte har nån tvättmaskin nere🤷‍♀️

Det är mycket möss här, och i år även sork, de kommer och går, nu var det några år sen, men i år har de grävt massor av gångar och hål. Jag satt och pratade med mamma i telefon i somras när en mus kilade förbi mig, rakt in i tältet för att kika lite och sen tillbaka. Fräckheten är det inget fel på:) De hade inte käkat på nåt i alla fall, men det beror nog mest på att jag förvarat allt i kylen. In där med hårdbröd och kex, eller så har det stått ovanpå kylskåpet, det är tydligen svårt att ta sig dit.

Vi kopplade på vagnen, lämnade nycklarna och stängde på så vis sommarsäsongen 2026.

Ny tag 2027 👌🏼

Nu står vagnen hemma, jag ska städa ur den lite och sen ska vi köra ut den för vintervila framöver, men det vet jag inte exakt när. Kanske skulle vi skruva lite först, och med Vi, menar jag såklart Jimpa:)  I våras när vi rullade ut den från tomten så lyckades nån, faktiskt inte jag, ha lite för bråttom och den slog i grindstolpen så baklyktan fick sig en smäll och också en list som rasslade av. Plus att det var nåt mer som behövde grejas lite med.

Nu är jag rätt slut som artist, av nån otroligt onödig anledning så vaknade jag klockan sex i morse, efter att ha släckt lampan vid 2, inte kunnat somna och varit på toa vid fyra… så det har ju inte sovits speciellt mycket i natt kan man säga.

Jag ska koka lite te, krypa upp i soffan, där jag i och för sig redan sitter, och sen blir det nån serie en stund innan det är dags att knoppa.

Hoppas att ni har haft en fin helg, vi hörs såklart snart igen:)

 

Tänk dig att du är ute och kör bil, det är en 30-sträcka förbi en skola, på ett krön. Det är trottoarer på var sida om gatan som har två vägbanor, inga vägrenar utan ganska trångt alltså.

Tänk dig att bilen framför dig plötsligt bara stannar. Du får förvånat trampa på bromsen rätt rejält för det är absolut inte ett ställe man stannar på.

Tänk dig att bilen sen, utan att blinka, svänger höger, för att göra en u-sväng på den här trånga gatan. En u-sväng som inte går att göra i ett svep utan bilen behöver backa och ta om. Men innan den hinner göra det så står den alltså på tvären och blockerar båda körbanorna.

Tänk dig att du lägger dig på tutan, irriterad som fan, för det är ett exceptionellt uselt framförande av fordon.

Tänk dig då … håll i er nu! Tänk dig då att det börjar blinka blått lite här och var över hela bilen, det är alltså en civil polisbil. Oj då. Men vafan, inte ens en polis får göra en sån manöver hur som helst. I bilen sitter en polis, en kvinna i uniform, och tittar skamset och ursäktande mot oss, medan hon bökar och grejar, backar och tar om för att kunna genomföra den här lagvidriga u-svängen, medan vi, alltså syrran och jag, uttrycker vår misstro genom att slå ut med armarna och höja på ögonbrynen och säga: Men vafan?

Hon är fullt medveten om att hon gjorde fel. Men tänkte att det löser jag genom att slå på blåljuset. Bara det att när hon kommit runt, så slår hon av dem och kör vidare, svänger till vänster in till Coop, som hon alltså missade infarten till. Inga blåljus.

Vad tänker ni om det här?

Jag tänker att shit happens, hon måste ju ha missat oss totalt i backspegeln, och av nån anledning behövt vända.

Men jag tänker också att som polis måste man föregå med gott exempel. Och man får inte köra på ett sätt som framkallar fara för andra, och det var det här. Hon var inte på utryckning, hon kanske fick ett larm om snatteri på Coop förvisso, men man måste ju se till så det är fritt fram. Dessutom slog hon av blåljusen, vilket talar emot ett larm. Hon använde dem enbart för att göra den här u-svängen, och det EFTER att vi tutat. Det finns vägar in ungefär tjugo meter fram, som hon kunnat nyttja för att vända, men valde alltså att göra det tre meter framför oss, på en väg där hon inte kom runt. Vid en skola dessutom. Kanske överskattade hon svängradien? Kanske. Kanske såg hon oss inte? Nä, men hon lyder under samma regler som alla andra, så det är faktiskt inte ok. Jag pratade med en tjej för ett tag sen vars man utbildat sig till polis rätt nyligen, hon berättade om att de går många kurser i att köra bil.

Jag tror att den här polisen antingen duckat alla kurser, eller så behöver hon gå om dem.

Överlag så respekterar jag polisen, det finns såklart rötägg inom alla yrken, men generellt tror jag gott om dem. Det lärde mamma oss när vi var små. Det har jag lärt mina barn. Jag uppskattar inte alltid deras arbete, speciellt om det handlar om saker som jag kanske blir drabbad av. Nu har jag, ta i trä osv, aldrig blivit stoppad av polis. Jag har aldrig behövt blåsa eller visa körkortet. Jag kör lugnt och sansat och följer trafikreglerna, minus att det kan gå lite snabbt på motorvägen ibland. Nåt helgon är jag ju inte 🙈

Men jag uppskattar såklart att de jobbar dygnet runt för vår skull, att de försöker göra världen till en bättre plats genom att hålla buset från gatorna och hederligt folk. De riskerar potentiellt livet varje arbetspass, om de är ute på gatan. All respekt.

Däremot kan man inte göra en u-sväng hur som helst utan uppsikt 😎

Så var det med det:)