Jag är helt slut och skulle behöva sova hela dagen idag:) så undrar hur barnen har det? De har sovit betydligt mindre än mig i helgen 😀
Det är svårt att sammanfatta det här, men ska jag försöka så är det att det finns hopp om mänskligheten. Med alla larm om ungdomar som mår dåligt och ballar ur på olika sätt, så känns det extra fint att ha spenderat tid med den här klassen. Så fina ungdomar hela bunten, så måna om varandra, alla får vara med, alla har en röst. De tycker om varandra.

Vackert.

Resan startade hemifrån vid halv åtta, samling åtta där ungdomar placerades ut i bilarna. Jag och tre andra föräldrar som skulle med och några bilar till. Kosan styrdes mot Singö och Vässarö brygga där vi blev upphämtade i båt.

Vädret var som synes alldeles strålande:) Vi har haft otrolig tur med vädret hela helgen, och det tackar man ju extra för när man är på ett ställe som mestadels har aktiviteter utomhus:)

Det tog några minuter innan jag kunde identifiera känslan av obehag som kröp i kroppen som oro inför att bli sjösjuk. Sist jag åkte båt, vilket är evigheter sen, var det en ungefär som denna och jag blev så sjösjuk. Vi åkte mellan Gräsö och nåt ställe för att sen hoppa på Eckerölinjen för att åka till Åland, Janelle och Patricia var små och jag tillbringade hela resan på däck, i snålblåst, med full panik över att må illa. Sen dess har jag iofs åkt färja mellan Göteborg och Danmark men då med åksjuketabletter så starka att jag däckade direkt vi körde av 🙈

Nu kände jag precis noll. Tvärtom, det var lite njutningsfullt att gunga fram över vattnet. Okey, det var stilla vatten, men på hemvägen blåste det rejält och inte heller då mådde jag dåligt. Jag kommer fortsätta undvika Silja-liknande båtar pga att de är flytande potentiella livsfaror, de är inte enkla att hantera svåra scanarier på, men jag kanske inte behöver få panik över bara tanken:)

Väl ute på Vässarö togs vi emot av två guider som sen var ”våra” under helgen, Felix och Matilda.

Vår packning kördes upp med traktor och vi fick promenera. Vässarö är scouternas ö och som gammal scout fattade jag precis att man behöver bära sin packning, men blev glad att slippa.

Vi fick våra stugor, lite info och sen var det ganska snart dags för lunch.

Matsalen har scouthalsdukar i massor i taket:)

God mat serverades vid borden, och efter det hade vi Sjöpass. Vi gick ner till en vik där de har sina kanoter och optimistjollar och fick genomgång av Felix, innan ungarna släpptes lösa. Det tog inte lång stund innan den första kanoten vält, gissa med vems barn? 🙈

De fick lov att ha vattenkrig och ingen var nog torr, ytterligare en kanot välte, men guiderna fanns ute på vattnet med motorbåt och plockade snabbt upp de som föll i. Jag var extra nöjd med att vi varit kloka nog att ta med en påse och samlat in deras mobiler, för vad gör det att de blir blöta? Inget, men trist på telefonerna. Jag och de andra föräldrarna var ute en sväng också, det var väldigt länge sen jag paddlade men det är himla mysigt.

Det blev dags för middag och sen bastu och bad för de som ville. Jamie stannade kvar vid stugorna ihop med en del av killarna, de hade redan plurrat ju😜 men många var med. Jag hade badkläderna med, men tyckte det var lite kyligt och hoppade över det.

Jag gillar inte helt att basta för linserna klibbar gärna ihop:) De andra tre föräldrarna badade och jag satt utanför och njöt av kvällen, och höll lite koll när ungarna var i.

Jag tycker om vatten, och är helt säker på att de som bor nära så här är lite lyckligare i själen, för det är rofyllt.

Vi stannade här tills det var mörkt och på ön finns det inga lampor, så det var ficklampa eller mobil som gällde. Mysigt och väldigt ovant!

I matsalen dukas det fram kvällsfika som man får fri tillgång till när man vill, de säger att det ska vara tyst vid 23 i stugorna men håller matsalen och kapellet öppna dygnet runt och där får alla vara. De får spela musik högt eller bara hänga. Lite kontraproduktiva uppgifter men kidsen fattade och de var givetvis uppe länge:)

Jag och föräldrarna delade stuga, det fanns sex bäddar i varje rum och vi hade två pappor i ena och två mammor i det andra. Vi var synkade och med ungefär samma syn på det mesta så det var oerhört trevligt sällskap. Jag och mamman var kvällspigga och var uppe till två och snackade, medan papporna somnade vid midnatt ungefär.

Vi hörde givetvis hur ungarna for omkring men de var tysta så då var allt sin ordning. Till frukosten klockan åtta dök det upp exakt noll killar, och några få av tjejerna:) Vi väckte dem vid tio och de masade sig upp för då hade vi bokat klättervägg. Guiderna säkrade och ungarna klättrade. Även föräldrarna, jag som så länge velat prova det med sele, jag har såklart klättrat upp lite för högt utan sele på olika ställen, provade också.

Iförd klätterskor som gjorde det lite enklare, med sele och Matilda som säkrade på golvet tog jag mig upp hela vägen:) Tror att jag glömde andas för var helt andfådd efteråt:) Det var läskigt högt, men kändes tryggt. Jobbigt som fasen, men tror att jag ändå hade en skaplig teknik med både ben och armar för var inte helt slut. Vågade absolut inte ta grepp som inte var skålade så man fick in fingrarna bakom, men de kändes bra. Jag måste övertala nån att följa med och göra sånt här hemma, för det är ju svinkul! Jamie ville inte, han hittade inga bra skor och sen var han nog lite osäker på om han skulle klara det, flera av killarna bangade. Tror ni han kollade och imponerandes av sin mamma?

Nej, såklart inte:)

Efter lunch var det Trapperspår.

Trappers är dåtidens Pälsjägare, och här har de byggt upp ett spår med olika broar som visar hur de tog sig fram.

Lite mer säkerhetstänk än ursprungs-trappern, som sparade på rep som var kostsamt:) Det var inte jättehögt, kanske 7-10 meter, men lite läskigt var det. ALLA kids var med på noterna hela tiden, man kan gå runt, men ingen ens tvekade.

Jag gick sist på många av hindren för att se till så ingen blev kvar men det var ingen risk. Alla är måna om varandra. Så fint att se. Det förvisades en del fällor som de har tillstånd till, enbart att visa såklart, för de är förbjudna pga att de är rätt så jäkla grymma. Allt för att gånga ekorrar till björnar. Och alla som läst en serietidning vet hur en björnfälla med rep som de dras upp i luften med ser ut:) Ungarna fick testa att lyfta stenen de hissat upp som motvikt, och den var många gånger för lätt för en riktig björn, men de behövdes flera för att lyfta den. Även papporna försökte såklart:D

För att ta oss tillbaka till ön efter att vi gått över var det linbana, så mysigt ju:) Samma här, alla bara klättrade upp och åkte, ingen tveksamhet alls.

De lärde sig en del i Trapperspåret och de hade kul, vilket är huvudsaken. De hade lite fritid igen, den ägnade de mestadels åt att spela fotboll eller volleyboll.

Middag och efter det kvällspaddling med korvgrillning på en ö. Nu svek vädret oss, det blåste upp och började regna. Jag vet att ens egna barn inte alltid uppskattar att man är med och jag försökte hålla mig undan från Jamie:) men jag messade och sa åt honom att ta med regnkläderna, jag hade en väska med där jag lagt min regnponcho som han fick använda, men nej. Inga regnkläder utan jeans och hoodie. Själv hade jag trippla jackor:) Fleece och vindtäta och överst en vindjacka som tål mycket regn. På med flytvästen över det och det var helt ok. Regnet var inte i form av ösregn men man blev blöt.

Framme på ön var mina byxor blöta, men det var ändå inte speciellt kallt utan tvärtom skapligt ljumt i luften. På den sidan av ön…

Vår eld var tänd på andra sidan och där kan man säga att det var långt ifrån mysigt. Det blåste och regnade och jag var helt säker på att ungarna skulle ge upp snabbt och börja klaga. Men nej då, de lindade in sig i filtar och satt där och hukade medan papporna påbörjade grillandet. Jag frågade Jamie om han ville ha en av mina jackor, men icke. Efter tre frågor svarade han ändå, okej då:D

Den vägrade han sen ta av sig och hade den hela kvällen, fast den är lite liten:)

Regnet avtog och vi vuxna servade med dricka och korv så de kunde sitta stilla under filarna.

De hade köpt marshmallows och började grilla sånt och plötsligt var det hur mysigt som helst att sitta där på en liten ö i blåst. Det var verkligen det! Jag hade behållit flytvästen på, inte för att jag var rädd att ramla i, men för att den värmer gott:) så mig gick det absolut ingen nöd på trots att jag gett bort en jacka. Guiderna hade ställt upp stormlyktor för att visa vägen när det blev mörkt sen och på vägen tillbaka tog vi med dem och placerade i kanoterna.

Det för att följebåten skulle kunna se att alla var med, för nu var det kolsvart. Det var märkligt att paddla i mörker, på havet, även om det är en del skär innan Åland:) Några av tjejerna hade problem men papporna var sist på vägen hem, vi mammor hade fått invänta folk på ditvägen i regn:)

Det blåste fortfarande men mindre inomskärs, trots det var det lite jobbigt att paddla, det är en repetetiv rörelse man är ovan vid. Jag satt bak och styrde, trivs bäst där, men satt fram på vägen dit.

Plötsligt nära bryggorna så sjönk en kanot, utan större liv så for två killar i plurret. Vi märkte det knappt, för det var så ljudlöst, de var tre kanoter ihop, de hade krokat i varandra och paddlade gemensamt på nåt vis, men deras kanot fick in vatten när de lutade sig. Jag vet inte riktigt för vi fattade knappt att det hände, och då var vi bara meter bort. Ungarna viftade med lyktorna till guiderna som snabbt var där och plockade upp dem, och de fick beröm för att de visat så tydligt.

För egen del har jag svårt att begripa hur man lyckas sänka en kanot, men det var inga stora problem tydligen:) Blöta killar fick jogga tillbaka och det var ju tur att det var rätt varmt.

Vi hade bokat bastun och den här gången hakade hela klassen på. Eftersom jag inte badat dagen innan så bestämde jag mig för att jag måste, man kan inte banga. Det var sämre väder med blåst men vafan.

Kan säga att jag nästan tappade andan när jag hoppade i. Första gången 🙂 Jag hade tänkt hoppa lite fint sådär, glida i på sidan och inte doppa håret, för det blir så himla kallt, men det gick ju åt skogen. Jag for ner och upp lika snabbt:) In i bastun och det gick utmärkt även med linser, den var helt perfekt varm. Hoppade i en gång till och det var under mer kontrollerad form, jag klev på stegen:) Det var var kallt men uppvärmd av bastun helt ok, däremot ser jag ungefär noll vits med att ligga där och bara vara i vattnet, så det blev ett kort dopp och sen tillbaka in i bastun.

Så småningom gick vi tillbaka, vi hade bett alla ungar om att inte gå ensamma ner och bada, för hur det än är så vill man inte det, och det respekterade alla. Det hjälper ju att det var en bra bit att gå:)

Vi hittade kvällsfika och satt i matsalen länge innan vi drog oss tillbaka till rummen.

På Vässarö finns inga vattentoaletter utan det är torrdass rakt av. Inte min favorit men absolut inget jag lider av heller. De sköttes utmärkt också, och det finns ju en viss charm i det:)

En del har dubbla, vilket främst tjejer tydligen brukar gilla. Jag minns inte att jag någonsin varit en sån tjej som velat ha sällskap in på toa men tydligen är det en grej.

Rinnande kallt vatten fanns utanför dassen och vi hade också ett tvättrum vid varje rum med kallt vatten. Det finns dusch, jag brydde mig inte om den, klarar mig alldeles bra en helg utan att duscha, bara jag får tvätta av mig lite. En grej som blev lite knepig är att min mascara tas bort med varmt vatten 38+ och lite gnuggande, DET fick jag tänka till lite runt:) Lösningen blev att ta med kokt vatten från matsalen i min vattenflaska och sen blanda:) Delade med mig till min med-mamma:)

Den här natten låg vi och snackade till ett ungefär, och sen somnade jag som en stock, ungarna hade suttit uppe till tre i matsalen och berättat spökhistorer och konspirationsteorier:)

Många var uppe till frukosten och efter den hade vi samarbetsövningar. Låter ju astrist, men var ändå rätt kul tror jag. De skulle transportera vatten, passera varandra på stockar utan att ramla ner osv.

En sak som jag varit lite fundersam över innan var om ungarna skulle vara hungriga. Det fanns en kiosk som de öppnade klockan 18 varje kväll, men jag hade helt missat att det var kvällsfika. Kan säga att ingen behövde vara hungrig med än en kvart på sin höjd:) Man får så mycket mat! Frukost, lunch och middag med efterrätt, och sen kvällsfika och där i mellan fri tillgång på kaffe te cig choklad,

Bara barnvänlig mat som var god och vällagad.

Efter lunch städade vi stugorna, och fick först noggranna instruktioner och det talades om att guiderna inspekterade efteråt. Det var toppen för annars hade vi vuxna garanterat fått massa städ. Nu städade alla, fick nedslag, även vi mammor 🙈 och fick åtgärda det. Packningen placerades på traktorns släp och de hade sen fritt.

Vid halv tre fick vi mellis, antingen äta på plats eller ta med, och sen gick vi tillbaka till hamnen.

Äventyret Vässarö  var över. Vad jag hört skulle de inte ha nåt emot att åka tillbaka, och vi föräldrar var chill:)

Vi har haft en superfin helg! Det var mysigt att få hänga med de här fina ungdomarna även om jag inte kommer ihåg ens hälften av namnen:) De är fantastiska allihopa.

Ska man på skolresa, så är det här, eller liknade lägerskolor säkert, en väldigt fin grej. I stället för Gröna lund där folk går i små grupper och gör olika saker, så kommer de ihop som en grupp här, gör saker tillsammans och skapar fina minnen.

Jag har aldrig förordat Grönan, även om jag tycker det är kul, så är det inte en klassaktivitet som skapar band direkt.

Så nu ska jag ut på promenad! Jag var lite osäker på om jag skulle få ihop mina 12000 steg per dag på Vässarö:) Kan meddela att jag var över 15 tusen ena dagen och 17 den andra:)  Igår däremot så var det knappt tiotusen men jag orkade verkligen inte när jag kom hem. Jag vet att det blir mkt gå i Karlstad också och det får helt enkelt bli en sån dag, totalt kommer jag se tills det blir 12000 utslaget per dag, minst:)

Ha det gott!

Jag tror bestämt att jag gör ganska rätt i att inte kolla väderleksprognoserna. För de stämmer ju lite si och så:D

Nu var det ju sagt att det ska ösregna och vara grått i två veckor, men idag var det varmt och fint igen, och jag njöt såklart. Det jag hade tid till, för den försvann snabbt.

Jag började idag med en septemberutmaning till mig själv, och det är 12000 steg per dag, de dagar det är möjligt. Jag kommer ju inte kunna gå långa promenader kanske när jag är förälder på Vässarö, och kanske inte heller när jag kör bil till och från Karlstad. Men målsättningen får bli det. Jag tror att träningen får bli utöver de här 12000 stegen också.

Idag var det inga problem att komma upp och ut, Doris är ju alltid sugen på en promenad och där har man ju halva målet redan. Sedan blev det lite fler steg när jag följde med Patricia på en grej, och sen var jag på utvecklingssamtal med Jamie. Jag hade parkerat rätt långt bort för det finns plats där och jag orkar helt enkelt inte hålla på att leta. I Uppsala är det miljöpartiet som får onödigt mycket luft eftersom Pelling är beroende av att de ska rösta med honom. Det innebär att de i princip vill ha hela stan bilfri 🤦🏻‍♀️ och sättet de gör det på är genom att göra det skitsvårt att köra, och svindyrt att parkera. Gubben som bestämmer mest  har INTE ENS KÖRKORT! Men ändå anses han kompetent nog att råda över trafiken. Kan ju säga att han är usel. Han tyckte det var skitbra med hur många elsparkcyklar som helst, inga restriktioner och att de låg kastade överjävlaallt brydde han sig föga om. De gör gatorna trånga, vilket ökar köerna som fasen, de sätter in cykelvägar överallt, på bekostnad av bilarna såklart och värst av allt är ju att de älskar att alla ska vara på samma lilla bit gata. Så vi har bilar, cyklar, elsparkar, gående och övrigt som ska samsas. En av de kategorierna har fått öva sig och bevisat att de kan trafikregler genom att ta körkort, de andra not so much. De tror att de har företräde överallt och att de är odödliga.

För nån vecka sen var vi och handlade på CityGross, där en gata var avstängd, (såklart) och det var fredag och köer både in och ut på parkeringen. Vad händer? Jo det kom en gubbe på cykel och körde förbi en bil som stod och försökte ta sig ut från parkeringen. Han blev ju påkörd såklart. Som bilförare har man inte ögon 360 runt huvudet vilket övriga trafikanter verkar tro. HUR kan man bara cykla framför en bil som står vid en utfart? Rätt eller fel spelar ingen jättestor roll för det var inte direkt bilisten som fick ont, utan det fick killen på cykel. Är man inte mer rädd om livet än så? Eller tror man att man inte kan bli påkörd kanske? Då är man ju korkad 🤷‍♀️

Jaja, utvecklingssamtalet gick bra, inga konstigheter, Jamie är Jamie liksom:)

Sen hem, vrålhungrig helt plötsligt och slängde i mig yoghurt. Satt ute i solen och pratade med Novalie och det gassade så svetten rann. Jag skulle träna och att byta om till sport-bh när man är rå-fuktig, det är ingen enkel grej. Ni som vet ni vet:D

Syrran kom och hämtade upp mig, och sen körde vi ett cirkelfyspass. Gillar tjejen som leder det här, hon har som mål att vi alla ska bli starkare, och puffar gärna för det. Hejar och pushar när hon ser att man lastar på vikter och försöker ta så tungt man kan.

Idag hivade jag upp 68 kilo i marklyft först varvet, sen la jag på två pyttesmå vikter så det blev 70,5. Sista varvet hade nån lagt på så det vägde 78 och min egen regel är att jag har samma stång varje varv och är det så att nån lassat på en vikt som jag tror är görbar, då kör jag. Jag försöker att aldrig ta av, men lägga på är ok och att ta samma vikt är också ok. Ibland är dagsformen inte så bra och då kan det kännas tungt med 40 kilo, men idag kändes det väldigt bra. När jag stod där med 78 kilo funderade jag på när jag senast tog det? Kunde inte minnas så det är ett bra tag sen. Tjejen bredvid mig hejade på: ”Det där tar du!”

Jag bet ihop och drog upp den, två gånger, sen kände jag i ryggen att jag faktiskt inte orkade en tredje gång och var klok nog att låta bli. Tackade tjejen för stödet såklart:) Men vafan, 78 kilo är inte helt uselt! Jag saknar våra Tunga Lyft-pass med David och gänget, det var tider det. Då var man stark. Nu är man mindre stark:)

På vägen hem sen blev det ett stopp på Ica för fast jag handlade igår och hade tre viktiga saker: kattmat, kaffe och toapapper, så glömde jag alla. Bad Novalie köpa kaffe på väg från jobbet och köpte kattmaten på Ica. Men kom jag ihåg toapappret? Nej. Såklart inte. Vad jäkla bra då. Nu måste jag göra det i morgon.

Och i morgon – då fyller Jordan år! Min lilla kille som numera är min stora lille kille ♥️ Han har sovmorgon och vill absolut inte att vi väcker honom tidigt genom att sjunga, så det får bli senare då.

Det var första dagen i september det!

I morgon är det den andra:) och då ska ha först mötet med min nya klass, det blir spännande 🙂

Ha det så gott så hörs vi snart!

”Det är då som det stora vemodet rullar in …”

Jag har precis druckit en kopp te och tänt ljus ( i min fantasi, orkade inte leta reda på en tändare, dessutom är alla ljus dammiga😂) för att se om det kändes myyysiiiigt att kura skymning. Detta i mitt tycke fåniga uttryck som jag anser är ett krampaktigt försök att låtsats inför sig själv att det är okey att det är slut på sommaren:D

Det funkade absolut inte. Jag är lika besviken ändå. Så, det lär bli en lång transportsträcka den här vintern igen. Börjar ju fantastiskt bra med två veckors ihållande regn och gråtunga skyar. Den som gillar sånt väder är mest troligt psykopat. Själv är jag känslostyrd och behöver ljus och värme. Som jag sagt ungefär en miljard gånger förut, men det tål att upprepas 😜 Om det av nån händelse skulle komma till att vädergudarna bestämmer sig för att ändra vädret så vill jag inte vara den som låtsas.

Nåväl, det är slut på augusti. Förra september var syrran och jag och badade flera gånger, men med vädret som är i antågande lär det ju inte direkt bli nåt med det i år.

Roligast med september är att Jordan fyller år. Och Lovelia. Och Patricia. Idag, 31 augusti, fyller förresten Jack åtta år.

Vi har sen Trixie och Simon i oktober och troligen kör vi på ett höstkalas, när vi nu ska få ihop det.

Jag har en skolresa den här helgen, till Vässarö med Jamies klass, och det ska bli kul.

Nästa vecka åker jag sen till Karlstad på tisdagen för jag har kursstart där på onsdagen, och det ska bli kul det också! Jag velade länge om hur jag skulle göra, köra bil eller åka tåg. Men sen kollade jag tågen, de tar runt fem timmar, och det tar ungefär tre att åka dörr till dörr med bil. Dessutom var det rätt dyrt. Bil alltså. Till nästa gång kanske man kan samåka med nån kursare eventuellt men nu blir det egen kuppe.

Jaha och var ska man bo då? Jag har släkt i Karlstad, men jag vet exakt hur slut man är i huvudet av att vara på kurs, det är skitjobbigt att vara bland folk man inte känner som man vill göra ett gott intryck på. Jag behöver få vara ensam. På Hola gick jag långa ensamma promenader, och det tänker jag göra i Karlstad också. Jag tänkte först åka onsdag morgon, vi börjar tio, och att åka hemifrån vid sex är ändå görbart. Men jag hittar inte, och jag är väldigt bra på att köra vilse:D Så till sist bestämde jag mig för att åka dagen innan. Bokade in mig på ett hostel som ser jättefint ut!

Gammal militärbyggnad och med tanke på att flera i släkten jobbade inom försvaret med administration så kan det ju tänkas ha varit här, eller inte. Strunt samma egentligen men jag gillar när historiens vingslag ger min fantasi en knuff:)

Sen syrran och jag bodde på hostel i Chicago har jag ändrat åsikt helt, från att absolut inte vilja bo så, till att först kolla sånt:) Jag valde dock bort att bo i sovsal med fem kvinnor mot ett enkelrum med delat badrum, det kostade hela 100kronor mer och det tänkte jag att jag var värd:) Precis som jag tänker lyxa till det med frukost, men tar med egna sängkläder:D Jag har ju bil och kan ha med hur mkt som helst utan problem.

Initialt tänkte jag att jag vill bo nära universitetet, med gratis parkering på boendet och sen ta bussen, eller promenera. Men sen kollade jag upp vad det kostade. I Uppsala hade parkering en dag gått loss på 300kr+ men om uppgifterna är riktiga kostar det 4 kronor i timmen på universitetet, och 1 krona om man stod på nån grusplan. Jag kommer åka bil mellan:D

På onsdag kväll är det frivillig gemensam middag på nåt ställe som heter Olssons Bazar, jag kollade menyn och ungefär inget lockade🙈 Jag vet, är kräsen som fan. Men är det folk som går så hakar jag på, hittade en barnmeny jag kanske kan ta:) Eller så blir det en öl bara, för hostel har den fiffiga grejen att man kan ha med egen mat och förvara i lådor i köket/kylen. Vi är bra på att frysa in matlådor när det blir mat kvar efter middagen och mellan varven är det smockfullt. Problemet är ju att det oftast är en eller två portioner bara, men det är å andra sidan perfekt så här. Promenaden mellan hostelet och restaurangen är ungefär en halvtimme vilket är alldeles perfekt, och sen går jag runt lite i stan och så vidare. Det blir kul!

Men, inte lika kul som den kurs jag avslutade i våras, för det är den absolut bästa jag någonsin gått. Jag saknar mina kursare och det är tur att vår grupp bestämt att ses via Teams en gång i månaden. Idag sågs vi faktiskt, och det känns härligt att se dem, om än bara på en skärm. Vi delar med oss av hur det går med vårt skrivande och sätter mål till nästa gång, blir deadlines och det är perfekt.

Nu får jag ju det ändå, i och med kursen, men det är bra med flera:)

Än så länge har jag inte sett mina kursare mer än när de presenterat sig i skolportalen, men på onsdag är det Teams-möte, eller kanske var Zoom förresten? och då får man lite mer ansikte på alla.

När jag kommer redan kvällen innan så är planen att ta mig till universitetet och leta reda på var jag ska gå in:) Det gjorde jag på LinnéUniversitetet i Växjö och det var så skönt att veta vart jag skulle och slippa ränna runt med svetten lackande och nervositeten som tar andan ur en redan innan man sagt hej till en enda kursare. Det är inte skitlätt att hitta till Sal 3C 510, exempelvis:) Kom precis på att jag tycker sånt här är skitjobbigt 😂 Nu sist på Hola så blev jag upphämtad av en kursare inne i Kramfors så vi kom tillsammans tre stycken, och då hade jag ju också gått där innan så jag hade lite koll.

En av mina gamla kursare hade faktiskt bokat in sig nu en vecka på Holas pensionat för att skriva, och så kan man ju faktiskt göra! Kanske gör jag samma framöver, men jag vill gärna ha sällskap, för att bara sitta ensam och skriva är nog inte min grej. Tror jag.

Nåväl. Först Karlstad.

Vi slutar på torsdag vid 15 vilket blir bra tid att köra hemåt, det är fortfarande ljust. Då ska vi vara på Värmlands museum, Sandgrundsudden. Är jag helt ute och snurrar om jag tror att det är där Lerin har sitt ställe? Jag var där för kanske tio år sen på nån pressresa.

Sen är det återhämtning på fredag med utgång på kvällen, kul band som ska lyssnas på. Lördag är det Kulturnatten i Uppsala, nåt som jag varje år tänker ska bli kul, men sen får jag beslutsångest och vet inte vad av alla miljoners aktiviteter jag ska välja och skiter i allt. För att sen ångra mig 😀

Den helgen får man också börja ställa in saker i Kultrycket på campingen och det är bara att inse – sommaren är oåterkalleligt över. Från i år kommer man kunna vintercampa i Norberg men det är inget min vagn pallar för. Och jag ser noll nöje i att sitta i en svinkalla vagn och brassa värme för kråkorna.

Jaja. Jag har haft så lite tid där i år, för det har varit så mycket på hemmaplan. Jag har varit på nån slags ständig jour åt andra, så det är inte ens mina egna val 😎 Nästa år, då jäklar:D

Säg inte: ”Men ska du verkligen ha kvar vagnen då” eller kom med massa skit om att jag borde lämna platsen till nån annan. Jag vill ha den kvar och mitt mål är att vara där mer. Men det är lite samma som att sitta ensam ute och snacka de ljumma sommarkvällarna. Att åka iväg ensam är inte lika roligt, och i år har ingen kunnat tajma in sig.

Jaja. Så är det!

Nu ska jag ta och kika in på Cellbes, håller på att leta efter nåt riktigt ulligt och gulligt som ska göra att jag kanske kan överleva den här feelingen av vemodsångest:D

Hörs snart!

Reklam och annonslänk för Cellbes

Nej men  manchester! Vad hände? Jag som född på dåtiden och påtvingades dessa förbannade Manchesterbyxor hela vintrarna som liten för att mamma tyckte: ”De är så varma och mjuka, perfekta under täckbyxorna”. Det VAR de, men fasen vad jag tyckte de var fula! Jag har hela livet skytt Manchester som pesten (förlåt men autokorrekt tror det är staden, orkar inte ändra hela tiden😇)

Tills efter något av barnen och jag desperat behövde ett par nya byxor som passade, allt var för litet. Just då var det tydligen enbart manchester som gällde och det enda jag hittade var ett par svarta, bootcut. Hade inte riktigt tid att kollar runt mer, bebisen skrek väl, och fick ta det jag hittade. De var otroligt sköna och jag använde de där brallorna massor. Sen kom jag väl i min vanliga igen och glömde bort dem, och min aversion återvände:D

Tills förra året, och nu tror jag att jag tycker det är fint! Den här klänningen är ju lite användbar:) och superfin färg.

Manchesterklänning

Manchesterjacka Den HÄR är ju skitsnygg! Väldig lik min jeansjacka så jag kan inte motivera ett köp, men den är riktigt fiiiin!

Kuddfodral i Manchester är snyggt, finns i en mörkare färg också, och den här gillar jag mycket.

Sen måste jag tipsa er om de här, det är treggings, vad exakt det är för ord vet jag inte, men de här har gylf men ingen stor knapp, och de är supersköna! Snygga också! Jag har använt mina hur mycket som helst och snart får de komma fram ur gömmorna igen:) Jag använder sköljmedel när jag tvättar så fastnar det inte ludd på heller!

Treggings

Det var allt för idag på tipsfronten!

Nu ska jag mysa med Elias som kom på besök:)

Hela Cellbes sortiment finns här och glöm inte kolla outleten, det är där fynden finns:)

Det har ju varit väldens finaste väder! Sol och varmt, nästan högsommarvärme och på det ljumma kvällar! De där härliga vackra kvällarna som det varit så få av i sommar. Vi pratade om det med husvagnskompisarna, att det inte varit jätteofta man suttit ute kvällstid och bara njutit. Jag är ju ensam, och jag har fattat för länge sen att det bidrar till att jag inte sitter ute och snackar, för jag har ju inget sällskap:D De skira vår- och försommarnätterna är ju förbi och med dem ljuset som är så magiskt och det föder ett vemod i kroppen. Jag vill verkligen inte tvingas inomhus.

Jag kan köpa att det inte är tokvarmt eller strålande sol, men just det här att kunna sitta ute i t-shirt och dricka sitt kaffe, för mig är det enorm livskvalitet. Jag älskar att vara utomhus, men jag hatar att frysa eller vara påbyltad upp över öronen och vara tvungen att röra på mig för att inte frysa fast. För mig vore det optimala att temperaturen aldrig droppade under 20 grader, att det var t-shirt och jeans som mest och att det alltid gick att bara ta på skorna och gå. Hela min familj är lika, så tänk om nån tidigare släkting emigrerat till varmare länder istf att bli kvar här? Tänk om mamma och pappa bestämt att de flyttar till hennes kompis i Spanien och så hade man haft ett liv där. Min spanska är usel, jag kan beställa öl, ganska många för jag klarar nog att räkna till tio, minst fem iaf;) Jag kan vissa glosor, som häst, hund, bror och liknande, men sen tar det slut. En av mina kursare läser spanska och det kanske man borde göra? Hon är pensionär och reser mycket och tyckte det skulle vara kul, och att lära sig nya saker är alltid kul. Jag vet inte om jag är speciellt språkbegåvad, jag klarar mig på engelska och jag pratade det flytande en gång i tiden, med emfas och självförtroende:) Nu är det sällan jag använder annat än den fåniga svengelskan vi kör med hemma:D Det märks väldigt väl när man ska prata med Novalies pojkvän som bor i England, alla de här utfyllnadsorden man slänger in på svenska, som ex ”Can you pass me the … vatten-thing?” Dåligt exempel men ni fattar nog. Han är ursprungligen från Polen och när han drar igång på polska så fattar man inte ett enda ord, det är fan ett helt obegripligt språk!

Kan ni några andra språk förutom svenska och troligen är de flesta av er hyfsade på engelska? Men andra? Och i så fall varför? För att ni är tvåspråkiga sen alltid, eller har ni lärt er pga kul, eller tvång eller vad?

Ju mer jag funderat på det här med att lära mig ett språk, ju mer lockar det. Idag finns ju appar för allt, och den där som jag tror heter Dualingo(?) har jag hört är bra. Jag fattar ju att man kanske bör gå nån kurs med en riktig lärare också, men man kan ju börja och se om det är kul. För är det inte kul tänker jag inte plugga:)

Jag pluggar bara roliga saker, och snart börjar höstens kurs! Den är på heltid, så hur fan jag tänkte där det vet jag inte, men jag tror jag får ihop det. Jag behöver ha lite blåslampor i arslet för att få saker att hända helt klart. Samtidigt ska jag ju jobba vidare med UGC och sociala medier, så det kan bli mycket. Jag ser fram emot det!

Idag blir det virrigt inlägg, jag vet att en del av er gillar det och andra inte, men nu blir det så:)

I torsdags var vi och käkade där Trixie jobbar, det var spontant och de som kunde och ville hängde på. Hon med för hon var ledig, såklart. Som av en händelse så blev Elias också hela åtta veckor just den dagen så givetvis sa vi att vi firade det. Man ska fira det man kan, man vet aldrig när man får fira igen:)

Han behöver aldrig sakna en famn att vara i♥️ den finns alltid någon som längtar efter att få hålla honom. Vilken ynnest det är ändå att vara många i en familj. Fasen vad bra jag har gjort det här! Om jag fick bestämma så skulle vi alla bo i typ Bullerbyn, i varsitt hus, med privacy från varandra men ändå med möjlighet att hjälpas åt och umgås när man vill. Riktigt där är inte alla ungar än😂 Vi kanske kan skaffa oss en stooooor gård i värmen nånstans. Hm🤔

Vi käkade så god mat! Eftersom Trixie har koll så fick hon berätta vad som var bäst och vi startade med löjromschips och en annan tallrik med chips och parmesanaioli.

Att den här kostade typ 190 spänn är ju inget annat än vansinne, men ibland får man göra galna saker. Det här gör vi ofta hemma, minus löjrom plus tångkaviar och det smakar exakt likadant, men kostar en bråkdel:D

Sen var det lite olika varmrätter, några slog till på oxfilé, eller kyckling och jag och syrran tog en hamburgertallrik. Lite galet det med, men det är svårslaget med en riktig god sådan. Jag valde mellan den och räksallad men ville ju ha pommes så det fick bli burgare. Alla tillbehör kommer på en gemensam bricka, vilket ser väldigt fint ut, och sen tar man det man vill. Perfekt eftersom Robban exempelvis inte äter grönsaker, och ingen förutom Trixie tycker om tomater:)

Hambrugertallrikarna hade egen pommes, och det var bara att säga till om mam ville ha mer.

Sen var det proppmätt, men ändå … med tanke på hur sällan jag är på restaurang och hur mycket jag älskar desserter så var det tvunget att ätas efterrätt. Jag tog en crème brûlée cheesecake, som var löjligt god, nån käkade chokladkaka, en annan dammsugarglass och nån jordgubbar, och inget hamnade på bild:D

Några smällde i med en kaffedrink också, en Espresso-Martini

Eftersom jag körde så fick jag nöja mig med att titta:D

Åkanten, Saluhallen var det vi käkade på om nån undrar.

På väg till bilen efteråt så hamnade syrran och jag vid Domkyrkoplan och Krönikerspelen. Det spelades första gången 1986, kan ha varit då som Uppsala 700 årsjubilerade, men jag kan ha fel. Har jag sett dem? Nej. Varför? Vet faktiskt inte🤷‍♀️ Syrran hade sett dem med skolan men det har jag inte gjort. Eller så skolkade jag då:)

Nu stannade vi och kikade, och såg nog iaf halva. Lite udda att stå bakom riddare och fagra damer:D

Det var intressant! Både syrran och jag kan vår historia och nickade igenkännande åt årtal och gubbar, när domkyrkan brann och Rudbeck stod och dirigerade kedjan med vatten, Linné och hans promenader och allt vad det nu är. Uppsala är en gammal stad med anor tillbaka till Vikingatiden, ni som sett serien Vikings vet att Gamla Uppsala var fäste för blot och grejer. Alltså, nu menade jag inte att källhänvisa till en serie såklart, men tänkte att ni säkert är några som sett den.

Jag är döpt i Gamla Uppsala kyrka som är typ tusen år gammal, och mamma och pappa gifte sig där. Janelle och Patricia döptes också i samma kyrka, medan resterande barn döptes i Danmarks kyrka. Jag hade otroligt bra historie- och religionslärare när jag gick i skolan. De levandegjorde berättelserna om kungar och slag så det blev spännande och kul, inte bara massa årtal att plugga in. Jag blev sjukt besviken när jag på en kurs för några år sen skulle läsa Odysseus. Såg framför mig alla de här äventyren min lärare berättat om och så var den astråkig🤣

Så kan det också bli, men hellre det än genomlida tråkiga lektioner om sedan länge döda, eller påhittade figurer.

Igår rök jag ihop med Robban så ungarna fick hålla i perukerna. Han hade ett släp hemma och tanken var att kasta skräp från garaget, bara det att hans uppfattning skiljde sig extremt mot min.

Jag har massor i garaget och jag har en grundordning, vet var saker finns. Jag vill ha kvar mina saker medan han ville kasta allt. Jag ville främst bli av med alla kassar med kläder som legat överallt och en miljard tomma kartonger, för att få ordningen tillbaka. Alltså kasta skräpet och köra kläderna till  återvinningen. Det hade ju inte Robban tålamod med och han blev sur och tjurig. Jag blev förbannad. Ja det är mkt grejor men det är mitt garage. Jag gör som jag vill. Han ville börja riva i ett hörn där jag har flera sängar stående, i delar och noll i vägen. Varför? Man börjar väl med sopor och går sen igenom vad som ska vara kvar, för jo jag kan kasta en del. Men mycket är bra att ha, och helt onödigt att kasta. Massor av bebiskläder exempelvis, som Jack, Flora och Elias använt. Bebissaker överlag, som babysitter, Elias älskar den här:)

Jag är av uppfattningen att man inte kastar fungerande saker. Man kan skänka iväg eller sälja, men det kräver en aning effort och blir inte av 🙈 Min tanke är att rensa ut och faktiskt göra det, skänka eller sälja, men inte allt. Bebissakerna stannar. Varför inte? Om jag nu har sängar till ungar, som inte tar nån större plats där i hörnet, låt mig ha dem kvar. Vill ingen av barnen ha dem? Nä okey, men då kan jag ta det sen:)

Fasen vad sur jag var, och när han blev svintjurig och drog iväg med bilen blev det inte bättre. Jag fattar varför jag trivs som singel, fy fan att behöva jämka med en snubbe hela tiden. Jag vet hur Robban funkar, och han kom tillbaka efter att ha handlat, packade in alla kassar med kläder och åkte med dem till återvinningen:D Jag ska passa på en dag när han inte är hemma nästa gång, bara sortera i Kasta och Återvinn-högar:)

Det är samma sak om man råkar släppa in Jimpa, vilket ju händer hela tiden 🙂 Gubbar är så jävla mycket för att bara hiva i väg och köpa nytt. Jag älskar ju när man kan återanvända sina gamla saker, mycket mer historia i dem, och nostalgi:)

Nåväl.

Idag vräker regnet ner och de där högsommardagarna verkar vara slut. Jag som sällan kollar vädret i förväg blev inte skitglad när Jordan visade mig – det är regn i två veckor framåt. Säkert längre. Fy fan.

Jag tänker INTE gå utanför dörren idag. Vägrar! Vad jag ska göra i stället vet jag inte, men det finns massor om man känner för det:)

Ha en finfin dag, har ni regn förresten?

Och inte i min inkommande Swish, tyvärr för det hade ju varit najs:)

Mera själva Tiden som springer förbi. I torsdags var jag ju på planeringsmöte inför Jamies skolresa och OJOJOJ så roligt det kommer bli! Jag orkar inte, vilken lyx att få åka med på sånt utan att ha lyft ett finger i planering!  Vi   … Barnen ska få gå ett Trapper-spår. paddla kanot, grilla korv, lära sig segla optimist, ha disco, bada bastu, klättervägg och kanske brännboll och fotboll. Så kul! Hoppas vädergudarna är med oss bara för det behövs bra väder, det är på en ö och mestadels utomhusgrejor.

Vi  som ska åka med fick lite koll på läget, och jag måste komma ihåg att fråga varför de som planerat inte vill åka med, men det är inte som att jag sörjer:) Jag kommer få köra en bunt femtonåriga killar dit och hem och det är väl det jag ser minst fram emot🙈 De är som kalvar, långbenta, brölande och totalt utan konsekvenstänk:D Dessutom tror de att DE ska vara in charge of musiken? Alltså nej? De har usel musiksmak och jag vägrar köra bil i 1-2 timmar med kass Einar eller nåt liknande skit.

😇

Fredags åkte syrran och jag iväg för att köpa presenter till Jack och Flora, det tog tid eftersom det är så tråkigt. Alltså jag är så glad att mina egna ungar inte vill ha leksaker längre för fy så trista de är. Leksakerna alltså, inte barnen! Det är menlösa saker som låter, och kanske rör sig lite, men som man ledsnar på direkt. Hittade iaf ett bolltorn till Flora, det är något alla mina ungar tyckta varit kul så hoppas hon gillar också. Jack fick en bok och lite annat. Sen drog vi till syrran för att släpa in en soffa i vardagsrummet, och göra bordet större på altanen plus flyttade runt lite stolar så vi skulle rymmas. Med två timmar till godo till våran återträff med husvagnskompisarna åkt jag hem och duschade. Då var redan Jack och Flora hos oss, och Lovelia hade fullt upp. Det var tråkigt att lämna barnbarnen, men jag hade bokat in den här helgen för länge sen och så tillkom annat, så det var ju som det var:)

Jag duschade och sminkade lite i raketfart och körde sen hem till syrran igen. Vi var lite smarta med transporten, jag tog hennes bil från henne och körde sen tillbaka den. När jag skulle hem på natten promenerade jag och fick sällskap av syrran:)

I flygande fläng skar vi morötter, selleri och gurka i stavar, för det tillsammans med bubbel var välkomstdrink. Vi tänkte att om man börjar nyttigt så kan man deka ner sig senare under kvällen:D

Killarna kom, och Helen hade också fått skjuts, en av sönerna körde, och. den sista kom på cykel och så var vi fulltaliga. Minus en som inte kunde. Sju personer som uppdaterade sig på vad som hänt sen sist, sju personer runt bordet ute och sju personer som drack Fireball i olika tappningar 😜 På DogBar serverar de en shot som de kallar för Apple pie, det är Fireball, äppeljuice, lättvispad grädde och kanel på toppen, det smakar som en äppelpaj!

Nu testade vi först en ren Fireball. Gott!

Sen en med rabarbersaft och lättvispade grädde med kanel på toppen. Godare!

Och en med bara grädde och Fireball. Gott det med!

Vi drack nog nån till också men minns inte hur den blandades, eller om:) Kan ha varit ren.

Till nästa gång ska vi fundera ut en varsin shot och sen kora Caravan Friends signatur-shot. Eller hur det var:D Kommer bli oliiiidligt många misstänker jag;)

Sen beställde vi pizza och fick den hemkörd, spelade Hitster i par, och jag och min partner var sämst, det blir gärna så för jag är inte bra på årtal. Eller artister:D

Det dracks champagne också, så himla gott!

Vi hade superkul, som alltid. Avhandlar högt och lågt, skojar och delar med oss. Vi känner ju allas familjer också, vilket är himla mysigt.

Eller nu ljög jag lite, vi känner ursprungsfamiljerna, alltså allas föräldrar, men jag känner inte deras barn eller partners, även om jag träffat några. Ja, Helens snubbar har jag ju träffat eftersom vi umgås på ett annat sätt, och nu lät det som att hon har nya hela tiden, men så är det inte:D

När vi träffas såhär, är det bara vi. Inga respektive, inga barn. Jag tror att det är som bäst, för att sitta med som nån som inte var med när vi åkte husvagn, det blir nog rätt tråkigt i längden. Mycket refererar till den tiden och det mesta är väldigt internt:D

Vi bröt upp runt ett, kanske, och de blev hämtade av samme son, och han som cyklade cyklade. Jag och syrran röjde upp och tog sen en promenad, halvvägs hem till mig skiljdes vi åt och gick åt var sitt håll.

Lite rund under fötterna, men mest glad, klev jag innanför dörren hemma och tog ett steg in i vardagsrummet där Lovelia satt med en sovande Flora i famnen. Som direkt vaknade. ”Du får ta henne, jag MÅSTE kissa!”

Jag tog henne och gick in i mitt sovrum där Jack redan sov, och vaggade henne en liten stund tills hon somnade om, då la jag ner henne i mitten av sängen. Frågade Lovelia om hon ville slagga där inne med kidsen eller på soffan och ta Flora på morgonen? Hon valde soffan och jag gjorde mig klar och kröp i säng bredvid de där fina ungarna. Det är så mysigt! De där små snusande filurerna ♥️

Anledningen att jag inte ville ta barnen på morgonen var att jag ju bokat upp helgen för länge sen, och på lördagkvällen skulle vi se ett band som spelade enbart Europe-covers. Jag visste att kvällen skulle bli sen, men framför allt visste jag att söndagen skulle bli sjukt tidig då jag lovat bort mig klockan 04.00🙈 och sen ett kalas på eftermiddagen men tillhörande förberedelser innan. Jag behövde sova lite. Och det fick jag, Flora vaknade och Lovelia och hon grejade på, men inte fan kunde jag sova. Typiskt🤷‍♀️

Jag hörde hur Janelle och Simon kom och hämtade barnen, de skulle på ett kalas i Uppsala, och efter det masade jag mig upp. Trött som en gnu. Lite frukost och kaffe och sen kom syrran och hjälpte mig binda upp mina vindruvor, som varit ett projekt hela sommaren. Jag missade att snö blir jättetungt när det smälter och på så sätt pajade jag mina rosenbågar som den klättrade på. Nu har man fått dansa limbo för att komma in 😀

Vi röjde på med lite av varje inför söndagens kalas och till sist var vi ”klara”. Klar blir man ju aldrig men det fick duga.

In i duschen, tvättade håret för att bli av med allt bös, och sen fixa mig klar inför kvällen. Buss in till stan och möta upp Helen med sällskap. Jag hade en plan. Den höll fullt ut:) Min tanke var att kolla DogBars coca-cola, var den drickbar eller ej? Och det var den. Billigare än öl också:D En apple-pie shot som ställdes fram slank ner, men det var allt. Jag skulle ju inte köra bil så det var i sin ordning, jag hade tänkt dricka några öl från början men ändrade mig. Bandet klev på vid halv nio, och första låten kände jag att Vad fan gör jag här? Jag hade kunnat vara hemma med min familj och käkat tacos, för Janelle och Simon sov kvar och Patricia och Abdel kom förbi och de hade tacomys.

Jag hörde … vassa trummor. That’s it. En av mina kompisar var fram till sångaren och sa att sänk trummorna och höj sången, men han sa att det kunde han inte. Om det var så, eller om det var för att det var en äldre dam som han trodde inte hade nån koll, låter jag vara osagt. Troligen det sista:D Men det lät fan inte bra. Sången hördes knappt och keyboarden inte alls, gitarrsolona ska vi inte tala om, noll. Jag kan min Europe, men kunde inte höra vilken låt det var.

I pausen måste de ha ändrat nåt, skruvat lite ljud, för sen lät det bättre, och då blev det roligare:) Men, hm, hur ska jag säga det här snällt;) hehe, som att jag måste vara snäll🙈 Det är inte att begära för mycket att de repat in låtarna innan, speciellt sångaren som fan inte kunde dem utantill utan konstant läste texten, på en skärm på golvet. Det, och det dåliga ljudet i första set, drog ner betyget, men totalt var det ändå helt okej. Sevärt, kommer de igen kan jag absolut se dem, men jag kommer inte prioritera det. Jäkligt kul med Europe dock! De är ju min första rockbands-crush som fortfarande håller.

De slutade spela vid 23 och 23.52 satt jag på bussen hem.

Hemma var det bakstuga, Janelle bakade tårtbottnar och de hade haft mysigt, alla saknar våra taco-fredagar som vi ju hade i minst 20 år. Men när de flyttat till Stockholm, Corre till Bromölla och köttfärsen kostar en halv njure så är det inte helt görbart längre. Vi enades om att nån gång i månaden kan man få till iaf, och då kanske en söndageftermiddag. Det ser jag fram emot!

Elias låg i en äppellåda på bordet och sov♥️ Han älskar den där lådan.

Planerna ändrades och jag behövde inte kliva upp 04.00 i stället fick jag jour direkt på kvällen. Mycket bättre. Nu hade jag ingen sovplats;) Janelle med familj får ta mitt sovrum, enklast så, och jag hade bett Jordan bädda i ordning i våningssängen som står inne hos honom. Där kröp jag så småningom ner, och kunde konstatera att det är mysigt men bökigt att sova i våningssäng, speciellt en där det är ganska kort upp till överslafen.

Sov gott gjorde jag hur som helst!

Upp i ottan, strax efter sju så det VAR tidigt på riktigt:) Förbereda kalas! Janelle fixade med tårtorna, kolla så fina! En Etta till Flora

Och en åtta till Jack:)

Hålet blev en smash-the-cake till Flora, som dock käkade den rätt fint:)

Jag hade inte mobilen med mig alls, så har inga bilder. Det är orutinerat och väldigt ovanligt:) Trots det, eller tack vara, vem vet? Så hade vi ett supermysig kalas för barnen.

Simons sida kom också och vi var en skara som smakade tårtor och hade trevligt, Jack öppnade paket och hoppade studsmatta med sina kusiner på Simons sida:)

Vi träffas inte så ofta utanför kalas med släkten, men oj vad jag tycker om hans mamma och moster, som är de vi träffar oftast. De är som syrran och mig, normala och roliga:D Enkla och okomplicerade, kul att umgås med!

Det var ett trött gäng som några timmar senare tackade för sig, och det återstod lite plock och röj innan Janelle och Simon fått ordning på allt, och ändå, trots att vi kollade förra gånger, så har det glömts lite kläder och grejer:)

De åkte hemåt nånstans runt 18-19 och så småningom var det bara vi vanliga hemma.

Alltså Elias ♥️ Han är en så fin bebis, och han är redan en liten personlighet! Han kan ligga länge och le och skratta och småsnackar, jollrar och har sig. Han är inte ens två månader än, men det känns som han alltid funnits, så självklar.

Jag har virkat hans filt, och den tycker han om! Det är supermjukt garn och han får ju fingrarna mellan hela tiden, och då ligger han och känner på garnet, så gulligt.

Ja, det var våran helg det!

Hur hade ni det?