Okategoriserade

En helg:)

Jag är helt slut i både huvudet och kroppen:)

Lycklig och trött❤️

Livet ändå, hörrni. Ibland suger det och ibland är det nedförsbacke och så uppför och hit och dit och fram och tillbaka. Jag fick en bild av en kompis i går, eller förrgår kanske(?). Han var väl påpälsad, mössan nerdragen till ögonen, halsduken upp över näsan, kragen på jackan uppslagen så den nådde upp över öronen. Syntes att det var svinkallt, och så hade han skrivit ”myggfritt” över hela bilden:)

Positivt tänkande. 😂

Det gäller att Always look at the bright side of life:) Finns många talesätt: bakom alla regnmoln finns en stjärna, efter regn kommer sol, eller mitt personliga mantra: Det som inte dödar härdar. What doesn’t kill you makes you stronger.

Idag var det ett strålande väder. Jag gillar inte vintern men ändå, sådana här dagar är fantastiska. Gnistrande sol, kritvit pudersnö, och det känns som att andas en Vicks blå:) Man blir glad av sådana dagar. Nu gjorde jag inte ett dugg utomhus, mer än köra bil mellan olika butiker, men det gör inget, känslan är där ändå. Jag försöker bli bättre på att ta vara på nuet, carpe diem är inte så jäkla dumt ändå;)

.

Igår döptes lilla Jack, och jag ska berätta och visa er bilder, men måste föra över från kameran som laddat ur batteriet.. det kommer.

Idag följde jag med syrran som smakråd, hon hade äntligen bestämt sig för att köpa nya slalompjäxor. Hennes är från slutet av 80-talet, precis som mina var innan jag uppgraderade mig för nåt år sen. Det har hänt saker, och det går förvisso helt utmärkt att åka på mina gamla CP Racer skidor med pjäxor med ett spänne, men, det är väldigt mycket roligare att köra med bra grejor. Hon provade och provade och fick sen proffsig hjälp av en kille, och under över alla under så köpte hon ett par.

Jag köpte nya stavar och underställ i ull, för jag har inget annat än ett i siden. Det är superskönt men inte tillräckligt att ha enbart. Och just ja, varsitt par skidbyxor. Nu är vi helt kittade för en dag i slalombacken.

Ska bara åka uppåt landet lite då:)

Sen blev det lunch/middag på Ikea. Mina barn hade umgänge med den andra föräldern idag, och de större sov till nån gång på eftermiddagen så jag passade på.

Jag får ofta frågan hur relationen med barnens pappa funkar nu, så här snart sex år senare. Mitt svar är alltid – Vilken relation? För vi har absolut ingen kontakt, och jag menar alltså INGEN. Han hämtar barnen, och släpper av dem igen vid grinden, han går inte ur bilen. Idag kom de till Ikea när vi satt och käkade, barnen kom och kramades( det var ju flera timmar sen vi sågs😜) och han låtsades inte se mig…det var första gången på evigheter som jag ens såg en skymt av honom. Jag har inte pratat ett ord med honom sen strax efter jul 2013, då han knuffade mig, då sa jag iofs jäkligt många fula ord på en gång;). Om det är absolut tvunget så messar jag, men det ska vara helt livsviktiga saker. Det är HANS val, han har varit väldigt tydlig med att han inte vill ha kontakt, och ja, vad ska man göra?

Jag har accepterat och följer de regler han satte upp. Om det ska bli någon förändring så måste det första steget tas från hans håll. Det lär inte hända så relationen finns alltså inte. Det är okey för min del.

Jag ensam uppfostrar och tar hand om våra barn. Jag råddar allt själv. Jag tar hand om sjuka barn, konflikter, olyckor och tvättberg. Jag får ensam uppleva glädje, sorg och allt där i mellan. Jag smörjer cykelkedjor, lagar trasiga grejor, syr ihop trasiga byxbakar, klättrar på tak och kryper under bilen om jag måste. Jag skäller, jag tröstar, jag peppar och skrattar och gråter med ungarna. Jag går på tråkiga skolmöten och tandläkarbesök, hämtar ungar från stan mitt i natten om det behövs och har liksom ständig jour.

Det är jag och barnen. Det är krångligt ibland. Och det är så otroligt härligt jämt! Jag hade aldrig pallat nåt varannan veckas schema, så fast det låter konstigt så är jag ändå tacksam att hans intresse är så lågt. Det är hans förlust och min jättevinst:).

.

Ibland tror jag att folk glömmer bort att jag har nio barn, helt ensam, och tänker att jag lätt borde kunna ställa upp hit och dit, göra ditten och datten. Baka, vara klassförälder på skolresor, samla in och sälja saker, Newbody tex. Det är enklare idag än för några år sen absolut! Men det är fortfarande knöligt med körningar till basketmatcher i Stockholm till exempel. Mitt stora dåliga samvete! Det tar flera timmar, alltid på helger när alla är lediga och hemma, och just det är svårt att få ihop. Många vet nog inte att jag är ensam heller för den delen, det är ju inte det första man säger.

”Hej jag heter Carola och har nio barn och är ensamstående på heltid. ” Det blir garanterat lite dålig stämning då;) Eller tusen frågor.

Mina stora tjejer säger att jag klagar för lite;) Haha. Kanske det, men livet blir fan inte enklare för att man klagar. Eller jo, lite kanske, Sharing is caring, delad börda är … osv:)

Ja, det jag ville säga var alltså att jag har nio barn och älskar det:)

Ni kanske fattade genom svamlet 😂. Jag är mest bara happy:)

Nu ska jag sova. Jamie är krasslig och sover oroligt så jag försöker vänta in djupsömnen så jag ska slippa vakna ur min;)

Lilla valpen kom precis in och ville gosa och leka, mitt i natten-rycket, så Jamie vaknade till, men verkar sova bra nu.

Vi hörs snart igen 😘

Kommentera

  1. Jenny

    Jag är också ensamstående dock bara med ett barn och dock självvalt men kan störa mig lite på alla som menar att dom är ensamstående trots att dom har delad vårdnad och bara barn varannan vecka. Om man är barnfri varannan vecka måste man ju hinna fixa massor då man inte har barnen? Samt hinna sova och softa mm. Med det sagt så är jag otroligt glad att jag har min dotter varenda dag för skulle inte vilja vara utan henne varannan vecka såklart. Tack för en bra blogg och för att du alltid är så klok 😘
    Kram

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag tror vi känner exakt lika där. Jag skulle mått så dåligt utan barnen på heltid. Att missa halva deras liv är inte vad jag signade upp för när jag skaffade dem. Och jag håller med även om att det rimligen borde vara enklare på många vis, i alla fall återhämtningsmässigt att ha varannan vecka. Inte känslomässigt om jag dömer utifrån mig själv dock.

  2. Yvonne

    Har läst din blogg länge. Känner igen känslan att vara mamma 365 dagar om året. Det har jag varit i snart 8 år. Skillnaden är att jag har ett barn, inte nio. Min dotters pappa blev sjuk i lungcancer i nov 2009 och dog 15 mån senare. Då hade hon nyss fyllt fem år. Nu är hon 13. Det har varit svårt många gånger, men allt går och jag tycker att jag har lyckats riktigt bra. Hon är snäll, empatisk och hjälpsam. Tyvärr kommer hon inte ihåg särskilt mycket av sin pappa, mycket mindre än jag trodde.
    Jag har varit klassföräldrar också, men har ju som sagt ”bara” ett barn.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Stor kram till dig ❤️❤️ Jag säger alltid att allt är relativt och det är sällan något är besvärligt om allt annat klaffar, det är mest en fråga om logistik och att alla är friska. Vissa år har jag haft minst en sjuk unge varje vecka från jul till maj, och då är det knöligt. Men jag tänker alltid att det kunde varit värre:)
      Du har lyckats mkt bra med din dotter tycker jag det låter som 😘😘

  3. Henri1an

    Du har inte speciellt många små barn. Att säga att du är ensamstående niobarnsmamma är en sanning med modifikation.
    Att sälja saker, newbody t ex, har ju knappast med antal barn att göra? Om inte alla nio spelar basket och ska sälja samtidigt. Men igår skrev du att ETT barn har en aktivitet.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Ja? Och NEJ. Det är ingen sanning med modifikation! Det är så, och det kan ingen ta ifrån mig. De är inte så små, och jag skrev att det är lättare nu, det är så otroligt mycket enklare att du aldrig kan förstå det, om du inte varit i samma situation. Men de har varit små, Jamie var 1,5 år, Jordan 3, Lovelia 5, osv när pappan drog. Då var det slitsamt MEN jag fixade det med. Okey Newbody är inte svårt pga antalet barn, det är bara svårt för att det inte finns en arbetsplats av något slag där vi kan lägga katalogerna utan det måste knackas dörr. Kanske ett dåligt exempel, förlåt.
      Du fattar nog inte vad jag ville ha fram, för du har inställningen att jag borde klara det:) antagligen eftersom du dömer utefter dig själv, det brukar vara så.
      Och det gör jag också:)
      Glöm Newbody! Det är bara en detalj, det som är svårt är skjutsningarna. Att boka upp en bil full med kids som ska på match för att i sista sekund få ett sjukt barn.. och ett antal andra blir drabbade. Sånt är jobbigt. Att det inte finns en backup-förälder. Men jobbigt är inte lika med omöjligt.

  4. Norrlandsmamma

    Ensamstående på heltid fattar inte folk… Att man dygnet runt 7 dagar i veckan, 365 dagar om året,livet ut alltid är det ansvarige vuxna & är anträffbar . Sant man slipper missa hälften av vad ungarna gör men vara klassförälder funkar dåligt. Det kan de fetglömma,jag kan inte klona mig & vara på 2-3 ställen samtidigt (har små barn med) . Funkar det för yngsta en aktivitet,javisst annars går det barnet före

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Just att det är livet ut har folk svårt att fatta:) Och även att det gäller stora barn. Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer, det stämmer så jäkla väl! Trodde jag aldrig innan jag hamnade där:)
      Jag är klassförälder när jag blir tilldelad det, och jag är grymt vass på att fixa om man fick bestämma själv;) men det är ju alltid massa viljor och nån som absolut ska ha sitt igenom. En annan klassförälder då🙈, och då backar jag ödmjukt och anpassar mig och gör det jag blir tillsagd 🙂 Jag är ingen som behöver leda, det är enklare att följa liksom;)
      Men som sagt, folk som inte är ensamstående helt på heltid kan nog aldrig förstå. Det är så mkt annat också, att vara både mamma och pappa, det är inte så enkelt.
      😘

Visa alla 8 kommentarer
@carolawetterholm
jan 20
jan 19
jan 19
jan 18
jan 17
jan 17
Okategoriserade

När stenen försvinner:)

Ni vet när det känns som man plötsligt kan andas igen, som man slängt av sig en ryggsäck med sten och när allt är lite extra vackert?

Så är det nu😊

.

Flera saker som gnagt som man nu kan släppa . Ta i trä då förstås:)

Nu ska jag ta tag i resten bara, julen som ska ut och huset som ska städas, tvätten och tja, det mesta har liksom hamnat efter.

Men vad gör det:)

Det är bara värdsliga saker, sa han inte det, Karlsson på taket?

Nu ska jag göra mig och familjen i ordning för att åka på dop❤️

Vi hörs alldeles snart 🙂

Kommentera

  1. Tess

    Åh jag fick en stor sten idag. Suck. Det känns som att jag har ett helt grustag med stenar just nu. Jag vet att man får beta av dem en efter en men just nu känns det övermäktigt. Sambon och jag kämpar på så jag är inte ensam med stenarna tack och lov men ändå. Jag längtar tills jag är lite mer stenfri.
    Jag är glad för din skull att du har blivit av med några stenar, härligt!

        1. familjenannorlunda
          familjenannorlunda

          Absolut inte!! Det har varit annat, som inte har med henne att göra 🙂
          Så Nope, Mirka är ingen sten:) Tvärtom ju❤️

          1. Maria

            Jag har rensat städat och slängt mängder av ”skräp” i helgen. Den stenen går inte av för hackor. Känslan är oslagbar. Ut med gammalt in med nytt 😃 älskar din blogg!

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Hela hösten var väldigt stökig, så det blev många inställda gånger. Nu har hon ju opererat sig och måste få fokusera på att läka och bli stark igen 🙂
      De är lite på paus ett tag, men planen är att fortsätta:)

Visa alla 14 kommentarer

Rekommenderade inlägg

Okategoriserade

Vårnyheter !

Innehåller annonslänk för Jotex

.

Jotex, fina Jotex, har nu börjat få in vårnyheterna🌸

(Rabattkod längre ner)

Jag drabbas direkt av en Jag-vill-göra-om-känsla:) Snart kommer det en dag då jag finner mig släpa ut alla möbler från något rum, river ner tapeter och slipar golv. Gosh! Jag har verkligen inte tid med en renovering, inte ens en liten, så jag hoppas jag kan tygla den känslan:)

Här är några favoriter jag hittade, guldlampan dyr, påslakanet billigt, övrigt helt okey:)

Men guldlampan är ju supersnygg!!

De blåa tunna gardinerna

De gröna tunna gardinerna

Blommiga påslakanet

Bordslampa

Fönsterlampa

Sen gillar jag att de här dimrosa är mörkläggande

Och den Djurmönstrade roll-up gardinen

Den gillar jag, fast kanske mer i ett barnrum? Eller?

Sen har vi den här fina Ljusstaken

Jag har en liknande faktiskt, fast på en rund bricka och med sju eller åtta ljus, den är superfin, och den här med:) Den här känns dock smidigare att få plats med.

På våren faller jag alltid för sådana här tunna vita gardiner

Älskar att de låter ljuset komma in utan att blända.

Vita skira gardiner

På Jotex kan jag konstatera att min ”inredningsstil” är Sophistic spirit:)

Det låter ju verkligen som mej va😂.

Men man kan enkelt kika runt och ”hitta stilen”

Så det är ju lite kul ändå:)

Jotex är ju en favoritbutik och därför är det så roligt att få erbjuda er 20% med koden

SS19NEWS

Gäller tom 20/1.

Shoppa lugnt och att inspireras kostar inget 🙂

🌸


Kommentera

  1. Johanna

    Har fått uppfattningen att du handlar mycket nya inredningssaker som gardiner,filtar , kuddar etc.
    Hur förvarar du allt sånt , eller slänger du ”gammalt”?
    Jag köper i princip aldrig nåt, men har ändå ”massor” av gammalt som tar massa plats.
    Är värdelös på art rensa ut sånt.
    Hur ofta rensar du?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Rensar ?? Jag är sämst på att göra mig av med saker 😂så jag har massor. Men jag köper ju inte allt jag visar:) ofta är det saker jag tycker är väldigt fint som jag tipsar om. Jag förvarar i skåp i tvättstugan eller stora plastbackar med lock i pannrummet, som är omgjort till förråd. Men jag har också ett stort hus, så mycket sitter ju på sin plats. Sofforna är fulla av kuddar och filtar och jag har en korg med filtar i vardagsrummet. När jag rensar så frågar jag alltid om nån vill ha, sen blir det återvinningen. En del hamnar i husvagnen. 🙂

Okategoriserade

Logistik

Vissa i min familj är mer snabbtänkta och klarsynta än vad jag är. Eller tja;) Kommer i alla fall på saker innan mig.

Corrinda tar studenten i år. Det hade jag koll på, faktiskt;)

Något jag inte hade koll på var att hon tar studenten 5 juni. Nånstans runt nationaldagen tänkte jag.

Och idag meddelade min syrra mig att det är samma dag som Bon Jovi spelar i Stockholm.

Inget går att missa, så är det bara. Jag är evigt tacksam att de inte spelar i Göteborg för då hade logistiken blivit tämligen omöjlig att lösa.

Nu får det helt enkelt bli en dag som är fullproppad:) Jag hoppas bara att hon inte springer ut sent på dagen!!!!!

Ta emot henne hinner jag oavsett och på kvällen är det ändå inte direkt som att hon sitter hemma, det är mottagningen som kan strula. Jag har bett Patricia vara stand-in för ev chaufförsjour om något händer på kvällen och Corrinda måste hämtas 😇, och jag hoppas att resten av ungarna och mamma 😇hjälper till med mat och röj. Det brukar de ju göra och i värsta fall så finns det en dag efter konserten också.

Vi har fancypancyplatser i Golden circle så det går att glida in lite precis innan de börjar, men man vill ju ändå ha framförhållning och marginal.

Så håll nu tummarna att det klaffar, snälla.

Det är liksom DEN VIKTIGASTE händelsen på länge, Bon Jovi och jag har band som är svåra att förklara. För givetvis känner de likadant, speciellt Jon då.😂.

Men visst är det typiskt!

Nu måste jag packa upp varor och sen äta och duscha!

Vi hörs snart:)

Kommentera

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Går om
      🙈men i och med det så löste han ett av mina mardrömsdilemman, hur fan man är på två ställen samtidigt när barnen springer ut från skolan.:)

Okategoriserade

Har ni sett ?

Innehåller annonslänk för Cellbes

.

Jag fick precis ett mail, och måste ju dela med mig. Cellbes har ökat på rean:)

Nästan gratis!

Mina mysiga härligt blommiga mjukiskläder är ett hett tips:)

Kattunge får ni hitta någon annanstans dessvärre 😂

.

Ni hittar Cellbes här

Hörs snart igen!!

Kommentera

Okategoriserade

Kattungarnas nya ställe :)

Mina gosiga bebisar hittar hela tiden nya platser att sova på.

De allra senaste är transportväskan, den vill de helst vara i båda två, samtidigt.

Jag vet inte om jag ska tolka det som att de vill åka hem dit de föddes?

Nä, jag är rätt övertygad om att de trivs här:)

Selma har även lagt beslag på Doris säng.

Och ja, Doris låter henne ligga:)

Selma har legat bredvid min huvudkudde några nätter nu, så där så man får hela munnen full av kattpäls när man vänder sig om.

När hon börjar spinna så somnar man gott:)

Stumpan vill inte ligga där utan håller sig i soffan utanför eller någon annans rum. Det räcker med en hund och en katt och en Jamie i sängen. Det är lagom.

.

I går rullade jag över 200 chokladbollar till Jacks dop.

I färgat pärlsocker:)

Det tog ett tag. Patricia hade fått köpa själva degen från sitt jobb,Sandys, så den var otroligt enkel att jobba med. Jaja, det är superenkelt att göra själv men jag är lat. Okey? 😂🙈.

Snart ska jag åka och träna! Tjohoo, ett grispass, men det är de som ger resultat:)

Vi hörs lite senare igen !

Kommentera

Okategoriserade

Våren är snart här:)

I annonssamarbete med Ellos

.

Jag älskar våren, det vet alla. Jag blir ungefär 100% gladare och piggare när det är sol och värme ute.

Men det är lite långt än tills man kan skicka in vinterjackan i klädkammaren och då måste man fuska 🙂

Man kan shoppa sig lite vårkänslor🌸 och Ellos har så mycket fina nyheter!

Alla dessa är nyheter från Ellos Collection :

Jag älskar den rosa blusen med blommor!!

Alla tre blusar här ovan villhöver jag. Den enfärgade är ju egentligen mest jag, jag har ju bara börjat försöka vänja mig vid mönstrat:) Jag har kommit så långt att jag gillar det men har fortfarande lite svårt att klä mig i det. Jag känner mig mer som mig själv i enfärgat svart🙈. Därför kommer den blåmönstrade nog att landa i min brevlåda.

De två stickade tröjorna nere i varsitt hörn är samma tröja i olika färger och jag kan inte bestämma mig för vilken som är finast? Först såg jag den rosa, som är som ett soligt bubbelgum men sen den i blå toner som ju är något för en isprinsessa 🙂

Jag fastnar ofta för sånt här, samma fast olika färger och köper båda, och oftast blir det superfavoriter.

Den rosa stickade uppe till… ehhh? Höger! 😂tycker jag har så härligt kaxig färg och den gröna koftan under är liknande som jag har i en hel massa färger sen innan. Modellen är perfekt för så mycket, tunn och nätt så den får plats under jackor, men snygg och lagom varm.

Jag har ingen grön.. men väl en svart, en grå, en brun, en rosa och en ljusblå:)

Till sist, den blå-vitrandiga tröjan uppe till vänster. Så klassisk och stilig i sin enkelhet. Jag blir yr i huvudet av för smala ränder, speciellt om det är starka kontrastfärger, jag vet jag är konstig 🙂 Den här tjockleken funkar suveränt:)

.

Jag älskar vårkläder, som bäst trivs jag i jeans och någon tunnare tröja, med en schysst jacka/kofta över och gympadojor👌🏼. Håller ni med?

Vill ni kika på alla nyheter i Ellos Collection ? Varsågoda 🙂

Ni hittar dem HÄR 🌸

Kommentera

  1. Josefin

    Älskar också vårkläder 🙂 Håller med om tunna tröjor och jeans. Fryser men blir samtidigt lätt varm, omöjligt kombo… då är det bästa tröjor som den där randiga 🙂 Sen köper jag inget av ”plast-material” som akryl etc, så bubbelgumströjorna kan jag inte köpa även om de är så fina 🙂 hoppas att hitta liknande i något naturmaterial!

Okategoriserade

Citymail – en fråga?

Innehåller gnäll och klagomål.

.

Jag kan bli tjurig ibland. Men så är jag inte mer än människa heller:)

Ibland blir jag tjurig på ungarna, mamma och pappa, syrran, kompisar eller husdjuren. Ingen slipper undan😂.

Och ibland så blir jag svinigt irriterad på företag. Nu är det CityMail.

De har inte delat ut post ordentligt sen början av december. De skyller på en omorganisation och sen sjukdom. Öhhh? Say what? Var alla brevbärare långtidssjuka samtidigt då eller? Tveksamt va? Anställa lite fler kanske i så fall? Det är ju ren lögn och bullshit och en av de sämsta ursäkter jag någonsin hört från ett stort företag. Pinsamt är bara förnamnet.

Räkningar, paket och vanlig post har inte kommit med följden att vi som kunder åker på förseningsavgifter eller inte fick beställda julklappar. Och CityMail ursäktar sig med en omorganisation och sjukdom.

Ja just ja, de sa att man själv hade ansvaret att veta när ens fakturor skulle komma och därför kunna betala själv, även om posten inte delades ut. Jag antar att man har skyldighet att kunna ocr nummer och bankgironummer och kundnummer och sånt utantill också då? Och ansvar att inte beställa saker som man ska ge bort?

Det där faller på sin egen dumhet.

Så de ligger liksom inte på plus, CityMail.

Förra månaden fick jag mitt Glossybox paket upp till butiken i Sävja som har viss postutlämning, DHL och Schenker bland annat. Annat kommer till Ica vilket är hundra gånger enklare för mig. Men jag hämtade och tänkte att det var en engångsföreteelse. Glossybox kommer alltid i brevlådan nämligen.

Igår, samma sak. Jag började fundera på om CityMail kanske hade som rutin att inte dela ut paket och kikade på deras hemsida.

Eh, nä, de slår sig för bröstet och berättar vad bra de är som delar ut brevlådepaket direkt i mottagarens brevlåda.

Tittar på mitt Glossybox

Hm?

Ja ni får min adress, jag tycker om att få post😜. I brevlådan då;)

Paketet är tydligt märkt med BREVLÅDEPAKET, och LEAVE AT DOORSTEP, dubbel info alltså.

Ändå skickar de upp det till utlämningsstället?

Beror detta på lathet? På okunskap? På platsbrist i bilen/motorcykeln/cykeln? Isf, varför lovar de att dela ut paket?

Sånt här kan jag bli så jäkla tjurig över.

Jag tänkte maila och fråga, på ett snällt och trevligt vis, såklart, och letar efter mailadressen. Då HAR DE INGEN???

Man ska ringa. Skämtar de nu eller vad? Vilket stort företag idag har inte en mailadress och en kundtjänst kopplad dit?

Vem ringer ens idag liksom? 😜.

Nu ligger CityMail långt ner på min favoritlista, och jag funderar på hur man kan göra för att slippa få sin post med dem? PostNord är ju ofta usla de med så alternativen börjar ta slut. Kanske brevduva? Säkert både mer pålitligt och punktlig:) Kanske får de flyga i par om det gäller paket men å andra sidan är de väldigt miljövänliga 👌🏼. Och rätt billiga i drift.

.

Till sist hittade jag en enda mailadress, till Kommunikationsansvarige Patrik, och mailade. Jag tror inte jag får svar.

Så godmorgon på er då!! 😂😂

Jag ….öhhh … va??

Kolla vad som ramlade in på mailen, ganska omgående efter att jag mailat!

Och precis när jag klagade som värst på Patrik.

Det finns kanske hopp ändå.

Men jag är ändå sur. Mest för att jag är lat och vaknade med ont överallt, är hungrig och fryser.

Men det ursäktar ändå inte CityMail;)

Nu ska jag äta frukost så kanske jag blir snäll igen. Tack för att jag fick klaga lite 😘

Kommentera

  1. Mimmi

    Haha..du är kul, jobbig, modig, jordnära och långt ifrån PK! Det här var ett av några inlägg som jag bara älskar att läsa.
    Tänk om du skulle kunna ha detta som en egen affärsidé? Alla vi som har synpunkter och klagomål på olika företag skickar information till dig och du jobbar med ”ärendet” och fixar det. En eloge till Patrik, han ser ganska sliten ut på nyheterna men har en ödmjuk och fin stil inför oss kunder som inte är nöjda ..

  2. Josefine

    Jag har haft/har fruktansvärda problem med post nord där vi bor. Vet inte hur många brev som vi aldrig får, kommer istället påminnelser. Det värsta var när det damp ner en faktura från landstinget på 300kr för ett uteblivet besök på en mottagning jag fått en remiss till men inte fått någon kallelse. Kallelsen hade alltså även den ”försvunnit” på vägen från sjukhuset hem till mig. Jag blev vansinnig och efter t r e påringningar till post nord där de bara gav mig ett ärendenummer men inget mer hände, fick direktnummer till post nord-kontoret här i staden. Där fick jag äntligen prata med chefen, och äntligen någon som tog det på allvar. Han tyckte det var bedrövligt det som hände med vår post och skulle personligen ta det med den/de som körde vår runda. Det bästa av allt, dagen efter kom det ett kuvert med trehundra kronor. Förmodligen hans privata pengar. I det här fallet, äntligen rätt person på rätt plats. Kan tillägga att jag tackade honom offentligt på deras sida och är det någon som styrande på post nord ska vara stolta över, så är det denne man.

  3. Malin

    Ditt gnäll är befogat! Folk ska sköta sitt jobb! Annars ska de inte ha jobb. Men, som du skriver, det går ju liksom inte att välja vem som ska leverera ens post, hämta ens sopor, tömma ens slambrunn osv. De kan jamsa runt på jobbet o ändå få fortsätta. Annat med tex hantverkare, jag är målare, sköter inte jag mitt jobb snyggt, lämnar ett bra resultat och har en bra kommunikation med kunden, ja då blir jag inte anlitad igen och kunden talar inte heller gott om mig till vänner o bekanta, så de kommer heller inte att anlita mig.

  4. Sofi

    Jag fick en förseningsavgift på 220 kr en gång pga postnords slarv. Jag mailade företaget och sa som det var. Men de sa att det är mitt ansvar att ta kontakt med företaget för att få betalningsuppgifterna såsom ocr nummer om inte räkningen kommer.

    1. Marie

      Då vill det till att man vet vilka räkningar som ska komma vilken månad då menar de?
      Snart nog behövs inga brevbärare mer

Okategoriserade

Snövarning!

Jag har sista tiden irriterar mig lite på pressen.

”Gravidbeskedet, babybeskedet, barnbeskedet, köpbeskedet”, osv i en evighet. Besked verket vara det nya. För mig är ordet besked negativt laddat, det handlar om att få ett tragiskt besked, att polisen knackar på dörren och ger ett dödsbesked ex. Ta i trä!!

Det andra är alla överdrivna Varningar.

”Varning nu kommer rysskylan! ” får mig att förvänta mig -25-30 grader och två meter snö, inte en minusgrad.

”Extremvärmen” visar sig vara +20 i maj, och så vidare.

Därför suckade jag när de på nyheternas väder pratade om ”snövarning” över stora delar av Sverige. 😂

Men det har ju snöat skitmycket! Jag skottade vid åttatiden och då var det minst två decimeter och sen har det kommit mer. Och regn. Blä!

Men först tillbringade jag tid vid datorn, tillsammans med Selma:)

Allra först skjutsade jag fram och tillbaka till sjukhuset, och sen är nästa runda i morgon. Akademiska är en enda stor byggarbetsplats nu för tiden, och om det var omöjligt att hitta parkering förut så är det nu ännu värre. Att slippa krångla med att leta parkering är guld värt. Jag undrar när sjukhuset är klart? Måste googla lite sen:)

Selma vägrade flytta sig och jag misstyckte såklart inte heller.

Funkar ju att skriva ändå:)

Hon hjälpte till ibland, markerade och raderade😂.

Till sist var jag klar med det jag skulle, och påbörjade nästa. Ungarna kom från skolan, helt snöiga. När jag var ute och körde så var det fint väder och hade inte börjar snöa än, men de kom hem så var de snögubbar:)

Lovelia hade med sig en hel drös kompisar och det blev lattjolajban och ganska stökigt ett tag. Inte FÖR stökigt, jag tycker det är helt ok att det är massa kids här. Jag förberedde middagen och sen insåg jag att jag måste dra, jag skulle träna. Fast först skotta fram bilen tydligen. Tur att jag satt i motorvärmaren för nu hade i alla fall isen på taket smält. Äntligen ! Det snöade och snöade och blåste och jag sopade av bilen och fick allt i nyllet. Jippie. Jag tyckte fortfarande inte att det var så farligt men så fort jag kom ut från min gata och ner på den lite större så insåg jag att det kanske var lite besvärligt väglag. Och inte blev det ett dugg bättre på de stora vägarna. Holy smoke!

Jag har prima dubbdäck på bilen och trots det så halkade jag runt som en smörklick på en het potatis. Noll fäste. Antislir- lampan lyste mest hela tiden och det var ingen hastighet att tala om. Så fort man accelererade så spann hjulen loss.

Nu tycker jag inte att det är så läskigt, jag känner min bil och vet mina begränsningar som förare. Jag tar inga onödiga risker. Snarare så är det lite kul när man kan provocera fram en sladd:) Såklart när det är folktomt och ingen risk att köra in i något. Och gärna i typ 20 km/h. Det tog en evig tid att köra, bilen framför mig körde i 30, på 70-sträcka och det gick inte att köra om. Alldeles för mycket snövallar och mötande för att ens fundera lite grand på det.

Framme på Friskis körde vi ett intervall-flex pass. Precis vad det låter som, jobbiga intervaller och sen rörlighet.

Och så hem igen, via postombud och sen Ica.

Hemma var det ju bara till att skotta. Det regnade mer än snöade och var inte det minsta mysigt. Tungt för axlarna som redan är väldigt trötta, och handlederna tar massa stryk. Men det är härligt när man är klar 🙂

Nu skulle det regna, frysa på och komma mer snö, fantastiskt 😉

Jag ser inte ett dugg fram emot det faktiskt. Men det skiter ju vädret i, och det är bara att gilla läget:)

Kör försiktigt om ni ska ut på vägarna, ta inga risker och tänk på att det är bättre att komma fram lite sent än inte alls.

Vi hörs snart igen!

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Marie

    Vet inte om det är för privat, men man undrar ju lite över skjuts till sjukhus. Du brukar ju dela med dig men det känns som du skriver det kort. Förstår såklart om du inte vill puta personen, men om man följer dig blir man ju lite orolig. Hoppas det inte är något allvarligt med personen och att det inte är någon av barnen. Vill inte snoka men få det känns dom man känner er så blir man lite orolig när du bara nämner det kort. Hoppas personen kryar på sig. Ha det så bra! /M

Allmänt

För tio år sen:)

Jaha, för några dagar sen visade jag er mitt fabulösa dykcertifikat, 20 år gammalt. Och igår dök det upp nåt på instagram, #10yearchallenge. Jag scrollade vidare och tänkte att sånt där orkar jag inte greja med. För den delen så har jag knappt några kort på datorn från 2009, för den datorn har ju kraschat för länge sen. Mest troligt hade jag ingen backup, det är stört. På så vis är jag extremt glad över att ha bloggat så länge, det blir 12 år i år:) Där finns bilderna. Förutom de år jag hade min blogg på Mama, för de har plockat bort dem, texten finns kvar, tror den finns här kanske, men alla bilder är en tomt ruta. Det gillar jag INTE alls, och är fett sur på Bonniers. Men 2009 så bloggade jag på….? Hm,nån annanstans:) Bloggplatsen heter det! HÄR finns den. Jag bloggade där mellan 2007-2011, sen var jag på Mama i några år innan jag flyttade till Loppi och nu är jag egen:) Fast med allt understöd man kan behöva från Cure.

I alla fall, jag hittade bilder från Jordans dop, och det var 2009:)

Jag är definitivt ingen fotomodell, varken utseendemässigt eller vad det gäller att vara bekväm framför en kamera:D

Den största skillnaden kanske är att jag aldrig hade dragit på en tomteklänning för tio år sen;)

Och för 20 år sen:

Nånstans så känns det ju som att det är jag och Benjamin Button som lever våra liv baklänges;) Jag är oavsett i betydligt bättre form nu än för 20 år sen, då hade jag konstant ont i ryggen. Jag har problem med nacke och fötter och hejsansvejsan idag med, men väldigt sällan ryggproblem. De krämporna hade jag förresten då med. Patricia hade ryggskott här förra veckan, det är bättre nu, men jag kommer ihåg det som det var igår när jag drogs med det flera gånger om året. Jag tänker inte säga att det var evigheter sen, för då smäller det till, men kan säga att det värsta jag någonsin varit med om var när jag lyfte Jordan på hans ettårsdag och det smällde till. Jag kunde knappt ta mig till sängen och sen låg jag där, med en smärta som aldrig tidigare. Då var jag helt övertygad om att jag haft sönder något på riktigt. Kunde inte röra på mig alls utan att grina, och först efter timmar av värme och värktabletter kunde jag komma upp. Det som hjälper bäst är ju att vara i rörelse, men när man inte kan röra sig utan att svimma av smärta då är det inte så lätt, hur envis man än är:)

 

I går åkte jag och tränade, det var Olle i stället för David, de har varannan gång, och David var väl sjuk kanske, eller nåt. Olle är favorit han med, men inte fullt lika krävande, man kan fuska lite mer:) Jag försöker såklart allltid att jobba på, men det är enklare när nån pushar, jag behöver ha nån som har koll. Är jag helt slut och ingen ser så är det enkelt att bara sluta. David har ögon i nacken och en grym känsla för när man behöver pepp. Nu kan jag inte säga att jag fuskade igår, och det känns idag:)

Åkte hem, käkade och duschade, Doris började skälla som fasen så jag fattade att det var nån som kom hem. Mellan varven så kommer diverse larmföretag och knackar på dörren, vissa är lika jobbiga som en svärm myggor, jag avskyr dörrförsäljare bara lite mer än telefondito. Men jag behöver inget larm, jag har en Doris:) En Doris och inget att stjäla, för är det något som inte finns i det här huset så är det värdesaker. Inga antikviteter, inga arvegods, inga fancy guldsmycken eller dyr elektronik.  Det vet ju inte tjuven innan de kollat förvisso, men då finns Doris. Liten med stor i skallet. Hörs även i källaren under strilande dusch:)

Lovelia hade basketträning som hon behöver skjuts till, men hade ont i halsen så hon hoppade över den. Både hon och Trixie har slutat på gymnastiken, tyvärr. Loppan har inte tid för basketen tar massor, men Trixie är för stor för sin grupp och kan inte få plats i någon mer avancerad eftersom de som gått i den tidigare har förtur, det är ju bra för dem men omöjliggör för henne, och andra, att få komma med. Så efter att ha haft barn på gympa inom Uppsalaflickorna sen 2000, så puttas de ut:/ Det är inte riktigt ok. Nu funderar Trixie på vad hon kan tänkas vilja pyssla med, risken är ju att hon inte hittar något och slutar med fysisk aktivitet. Hon är 13, så det är ju ofta så det blir. Just nu är det bara Lovelia som har nån sport. Men den tar å andra sidan mycket tid.

 

Jag ska skjutsa till sjukhuset snart, så jag lär väl resa mig ur fåtöljen och göra mig i ordning. Min termometer säger minus 12, så jag fryser redan vid bara tanken på att gå ut:) Det kändes inte så kallt när jag skickade iväg barnen till skolan, men så är det ju ofta. Värst är det runt nollan när det blåser, brrr.

Sen är det plugg på agendan. Och träning. Men nu – dags att klä på sig:)

Vi hörs snart!

Kommentera

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Tack😘 jag var glad då med, även om bilden säger annat:) Eller just när den togs var jag kanske mer trött och utmattad, och sur:) Det var sista inspelningsdagen av Familjen Annorlunda och det hade varit en galet stressig dag 🙈Men överlag var jag glad för tio år sen. Jag fattar vad du menar ❤️

Visa alla 6 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing