Det är ju vår på riktigt! Medeltemperaturen säger det och har det en gång blivit vår, eller någon annan årstid, så backar man inte. Så oavsett om det blir 20- och tre meter snö är det VÅR!!

Det ska firas!!!

Jag tar en kopp kaffe till:)

.

Jag känner ändå att det lättar lite med den enorma tröttheten. Det är så mkt som beror på ljuset, det inser jag mer och mer. Även en vacker solig vinterdag mår jag bättre. Det är mörkret och kylan som är boven i mitt mående. Vilket får mig att fundera en extra sväng på det här snacket om att flytta till solen. ☀️

Jag skulle kanske må som en prinsessa tolv månader om året då? Leva hela året i stället för att bara överleva.

Det tål att tänkas på helt klart:)

En annan sak jag tydligen borde tänka på enligt en irriterad följare på instagram, är att inkludera mera.

Jag hade skrivit att Patricia var i frisersalongen idag och i morgon mellan 10-17 och gärna ville ha kunder att öva på. Hon praktiserar ju. Barn, dam och herrklippningar. (Hör av er om ni är intresserade!!)

Kommentaren var : Icke-binära då?

Jag är ju lite gammal, och jäkligt fast i de gamla invanda spåren. Jag är tjej ut i fingerspetsarna och vill inte vara något annat. Jag har alltid hängt med killar på samma sätt som med tjejer, jag ser inte ett kön utan en person. På samma vis ser jag inte hudfärg och ras, jag skulle vara ett uselt polisvittne för mitt första intryck är helt andra saker än det. Längd, ålder, sätt att gå😂 till exempel.

Jag ser personen. Det andra är inte viktigt. Däremot är jag inte det minsta intresserad av tjejer när det kommer till romantik. Har aldrig ens snuddat vid tanken på det. Förutom rent praktiskt:) Fatta vad enkelt att leva ihop med en likadan som också vaknar i samma sekund som en unge gnyr, eller som låter toasitsen vara nedfälld 😉

Haha. Men nej, jag är en ren grottmänniska när det kommer till partner. Det ska vara en stor och stark man som kan beskydda en från allt. Instinkt.

Jag kan själv, är fullt kapabel att ta hand om mig själv, så det behövs ju ingen beskyddare, och rent så, det är få män idag som svingar sin knölpåk och ger sig in i närkamp med grizzlybjörnar;)

Vilket är bra för hur skulle det se ut? Men ni fattar. Jag är helt och fullt ut en tjej. Eller kärring om man så vill:)

Jag går inte runt och funderar på könsidentiteter. Varken för egen del eller andras del. Jag bryr mig inte. Det är inte på ett negativt sätt, utan bara att jag tycker det är oviktigt när det kommer till vem jag tycker om som vän. Eller medmänniska.

.

Så här skriver RFSU om Icke-binär:

Är en person som varken känner sig som tjej eller kille, utan till exempel som både och, mitt emellan, som ett annat kön eller inget kön, eller som har en flytande könsidentitet. En del icke-binära vill ändra på kroppen med olika typer av könsbekräftande behandlingar och/eller byta juridiskt kön. Icke-binära är ett samlingsbegrepp, det går att vara icke-binär på många olika sätt.

Lika klart som oklart:)

Rent ärligt så fattar jag mig inte riktigt på det. För jag är ju som sagt väldigt trygg i min egen könsidentitet.

Det känns mer som ett filosofiskt resonemang, just förklaringen ovan. Verkar sjukt jobbigt. Och krångligt. Jag har börjat skriva massa olika scenarion här men det blir just filosofiskt.

Om det hände istf det vad skulle då kunna bli följden av det som inte hände men skulle kunnat hända?

.

Nåväl. Icke-binära personer är också välkomna att klippa sig hos Patricia 🙂

För håret är likadant som hos en man eller en kvinna, vilket ju är vad hon ska lära sig.

Jag hoppas att ingen känner sig kränkt nu, av det jag skrivit, för det är inte min avsikt.

Jag menar tvärtom att alla är lika mycket värda oavsett kön. Eller brist på kön. Eller dubbla kön, eller vad man nu känner sig som. Det sitter inte i könet utan i personligheten🙂

Men, och nu tror jag att jag kommit fram till min slutsats: man kan inte alltid inkludera alla genom att nämna dem vid tillhörighet. Det innebär inte att man inte är medveten om att de finns. Eller att de inte får komma till ex en frisersalong, eller delta i ett evenemang. Det innebär Inte att man exkluderar dem.

Jag har nio barn, jag är alltid exkluderad från ”hela familjen-priser eller erbjudanden”. Alltid. Utan undantag faktiskt.

Handikappade är ofta exkluderade, kanske pga att det enbart finns trappor och ingen hiss, kanske inte finns hörslinga i lokalen, det finns få dövblinda tolkar osv.

Men en icke-binär person kan välja och vraka, om man väljer att se det så. De kan välja herr ELLER damtoaletten allt efter vilket kön de är just då, eller hur lång kön det är 😂

Jag fattar att det kanske inte funkar så, men rent tekniskt skulle det kunna göra det. Vilket det inte kan med andra grupper.

Så därför tycker jag att det är rätt overkill att bli upprörd över att jag skriver Barn, dam eller herr.

Eller upprörd är fel ord i ärlighetens namn, personen ville göra mig uppmärksam på att vissa personer alltid exkluderas.

Vilket kanske är sant på ett vis, men samtidigt pratas det massor om just könstillhörighet idag. Säger en människa att de är icke-binära så möts de väl (?) av ett ”Aha, ok” och sen är det inget som skiljer dem åt från nån annan.

En rullstolsburen person, eller en utvecklingsförsenad person kräver mer, och exkluderas därför.

Så, för MIG är alla människor lika mycket värda, men jag kommer inte att skriva en lång lista på vilka jag inkluderar. Däremot kan jag skriva vilka jag exkluderar om det skulle vara viktigt🙂

Vad tycker ni? Är det solklart med alla ”nya” tillhörigheter, eller är det lite svårt att greppa även för er?

Det vore kul att höra era tankar och kanske erfarenheter:)

Nu måste jag ila!!

Det är inget kul. Jag tycker ju så jäkla mycket om att ha alla ungar hemma och runt fötterna:) Även om de idag inte är runt fötterna på samma vis som förr. Nu är det enklare än förr;)

Men jag älskar att ha dem hemma. Det här lovet har de varit hemma nästan hela tiden. I princip alla deras vänner är nämligen i fjällen och roar sig. Från några av barnens skola har direktivet kommit att de som varit till fjälls och inte kunnat undvika trängsel, ska sitta i karantän i sju dagar.

Värt:)

Jag måste ändå säga att vi hittills haft det soft, en enda gång har vi behövt karantänat oss hela familjen, och det var strax innan jul när Corrinda hade bekräftad Covid. Annars har barnen, och jag, varit friskare än någonsin. Det tackar man ju för ändå, även om anledningen är en pandemi.

Nu är det fyra veckor, sen är det påsk.

Idag har jag ägnat hela dagen åt plugg. Först skriva klart de sidor som skulle in i ena kursen, sen kommentera och ge feedback på kursernas texter i en annan kurs.

I morgon tror jag att jag ska ta ledigt:) Eller, tja, jag ska ta tag i hushållsgöromålen som släpar efter när det är deadlines. Men vad gör det? Herregud lite damm i hörnen har ingen dött av. Om de inte är allergiska och det kan ingen få lov att bli här hemma, då får de flytta, för damm har vi så jag skulle kunna sälja:D

Speciellt i badrummet, där det lägger sig ett tunt lager direkt när man dammtorkat. Helt värdelöst, och inte speciellt motiverande att städa.

Jag ska tvätta, och vika massa tvätt, kanske sortera strumpor, mina alltså. Barnens slänger jag i en stor ikeakasse och sen får de hämta bäst de vill. Jag pallar inte längre. Jag sorterade noga förr, jag vägrade att låta dem gå i udda sockor. Eftersom ingen av dem bryr sig, och de som får för sig att göra det,(det kommer med åldern)har koll på sina egna strumpor, så skiter jag nu i det.

Köper jag nya blir det svarta. Bara svarta. Tanken är att så småningom kommer alla strumpor vara just svarta och då kan de para ihop dem som de vill:) Tills dess får de gå i udda. Vem bryr sig?

Kom inte med strumpbingo eller andra klämmiga lösningar, för jag har redan provat dem alla:D

Och jag har regler – till fest, dop, student, konfirmation,  bröllop osv så är det lika färg som gäller. Övriga tillfällen – go crazy.

Det är så extremt onödig tid som går till spillo, för så fort de använt ett par kastas de i tvätten, i bästa fall, men oftast en strumpa i badrummet och den andra under soffan. Eller en under studsmattan och den andra i skolväskan. Paren bryts direkt.

.

Så, från strumpor till vackert väder. För det har det varit idag, det har jag sett från min plats i fåtöljen. Jag har inte varit ute, ens för att gå ut med soporna. Tjejtrion gick ut en lång promenad med Doris och övriga har flängt runt här och var. Jamie har spelat fotboll som gick bra tydligen.

Jag hade noll intresse av att laga middag, men till slut blev det omelett. Och jäklars vad god den blev!

Jag fräste på lök, sen skinka och broccoli, innan jag hällde över äggen. På sidan om blandade jag ihop en burk tonfisk med creme fraîche, citron, dill och lite salt. Jag hade tänkt ha en naturell omelett till det, men äggen var färre än jag trodde…

I stället fick jag fylla ut middagen genom att servera den på rostat bröd och toppa med tonfiskröran:) Sjukt gott!

När jag hade ätit upp hälften kom jag på att jag hade skuren paprika i kylen och även sallad, så då blev det lite grönsaker till också.

Omelett är så jäkla gott. Tills man ledsnar på det, då kan man inte tänka tanken på en på länge. Ägg har den egenskapen på nåt vis. Gott, gott, gott, gott, gott, gott – hu!

.

För den delen så blir man ju rätt trött på sig själv ibland  också:) Jag hade lämnat mitt dokument så här:

Bra. Jag vet ju att jag visste exakt hur meningen skulle fortsätta när jag gick från datorn, för att göra något. Äta kanske eller gå på toa, eller snicksnacka med nån.

Och när jag kom tillbaka var det som bortblåst. Jag hade ingen aning alls om vad jag tänkt mig att han skulle säga.

”Du …. Jorrå;) Jag kommer inte ihåg nu hur jag fortsatte, men kanske med att ”Du kommer inte göra det” Och så gjorde han det. Dödade honom alltså;) Han var ändå en skurk så det gör inget;)

Jaja, men sådär brukar jag faktiskt inte göra, så jag blev ganska förvånad när jag öppnade dokumentet för att fortsätta.

.

I morgon är det måndag. Tills man blinkar för då är det tisdag.

Jag ska träna. Förutom hushållsgörat är det det enda som står i min kalender just nu. Det är också första mars ju. Syrran fyller år på fredag, så då kanske det bli nån slags fika i helgen. Kanske utomhus om det tänker fortsätta med den här vårvärmen. Hoppas kan man ju.

Killarna vill cykla till skolan, men eftersom det är drivor med grus på gatorna så vågar jag inte låta dem, det är alldeles för lätt att köra omkull. Jag vet hur de cyklar i vanliga fall, det är snabbt och lite hetsigt, så det är liksom bestämt på förhand att det blir omkullåkningar. Det gör så förbannat ont att köra omkull på grus så jag har sagt att de får vänta lite.

Jag ska boka tid för besiktning av min bil också. Hatar ju att besikta, för det är förknippat med ångest. Alldeles för många gånger som jag stått där och fått ett antal tvåor. Men, det måste ju göras.

Nu ska jag gå och lägga mig och läsa.

Jag har kommit till den sista, vad jag kan se, boken i Jack Reacher-serien. Lite osäker på om alla finns på Nextory där jag läser, men får väl stämma av med nån bibliografi. Det kommer inte kännas bra när den är slut. Jag som bara laddat ner nästa och nästa och nästa, måste nu hitta en ny serie i samma stuk. Kepler lyssnar jag på, och där har jag några kvar. Men vad ska jag välja nu?

Reacher är som en gammal kompis. Syrran är rätt less på mig för väldigt många av mina referenser kommer från Jack Reacher eller Will Trent, som är Karin Slaughters karaktär:)

”Reacher säger att det är si eller så. Reacher gjorde det och det. När Reacher gjorde si så hände det så, och då blev det sihär;) ”

Jaja, det löser sig, en bok kvar, kanske att det fanns en till, jag får väl läsa l å n g s a m t:)

Vi hörs i morgon, natti natti på er ♥

 

 

 

 

Innehåller annonslänk och reklam för Cellbes

.

Cellbes har en hel del påslakan för dubbeltäcke, vilket jag har. Det här är det senaste, och det är i bomullssatin 😍

Tråkigt nog verkar det dubbla vara slut, men det finns i enkelvariant.

Jag sover så gott i de här. Och de nätter jag sover dåligt så beror det inte på sängkläderna i alla fall:)

Det finns även dra-på-lakan i satin som jag ska beställa, och örngott.

Det finns betydligt fler enkelpåslakan, och många av dem är så fina att jag önskar innerligt att de kommer i en dubbel variant. Som detta🙂

Jättefint❤️

Jag skulle såklart kunna ha två täcken, men det vill jag inte:) Så jag är alltid på hugget när jag ser dubbla 😁

Cellbes har ännu lite till 25% på valfri vara med koden 2010M (+fri frakt )

Och det går även att skaffa sig 100kr rabatt per 500kr man handlar för✌🏼om man anger koden 2107. Det här verkar ta slut idag!!

Sen har de 25% på utvalda byxor också, det är inte det minsta tråkigt !!

Cellbes ⬅️⬅️

Och det blev kväll den sjätte dagen:)

Jag har ont i magen, det är träningsvärk efter ett rejält magdödarpass, så det är helt i sin ordning. För även om jag vet att träningsvärken inte skapar något sixpack där på magen så känns det bra:)

Idag har det annars varit ganska grått och tråkigt. Jag fick åka och lämna Lovelias schlatter/slatter, (olika stavningar överallt, men det är ont i knäna) för de hade hon glömt. Hon coachade först mindre tjejer innan sin egen träning, och trodde hon skulle hinna hem i mellan. Men det gjorde hon inte. Eftersom hon har riktigt jäkla ont i knäna så körde jag dit med dem. Ja, det är rätt curligt för att vara mig, jag är ju mer av den åsikten att man får stå sitt kast och ta eget ansvar:) Men ibland så kan jag känna mig lite snäll, ni vet-undantaget som bekräftar regeln.

Fram och tillbaka.

Sen skickade jag iväg Jamie på fotbollsträning, och försökte skriva. Det gick ju bra, jag är nästan uppe i rätt antal sidor, och ska fylla ut på några ställen så det kommer ge sig.

Syrran ringde och behövde hjälp med lite saker så jag åkte dit. Kan vara så att de var fikat som lockade mer än något annat;)

Jimpa var där också och försökte sparka igång hennes diskmaskin som inte vill diska längre. Vem vill det? 😉 Han bytte mina lampor i bilen också. Igen, för han bytte dem i veckan. Jag upptäckte förra veckan att jag inte hade något vidare lyse på vänster sida. Halvljuset var väldigt snålt:) Eftersom det tog mig en timme eller så att byta lampa den enda gången jag gjort det, så frågade jag snällt om han kunde hjälpa mig:D Och det gjorde han. Tog inte en timme för honom, kan man ju säga:) Men det blev jättemärkligt ljus. Kort och avhugget på ena sidan. Det märkte jag ju inte förrän jag var ute och körde några kvällar senare, och i fredags innan tacosen så kikade han på det. Något knas var det, så idag bytte han lamporna igen, och nu är det som det ska. Tror jag, det är svårt när man börjar skärskåda saker:)

Vi satt mest och fikade och snicksnackade men lite blev det gjort. Umgås är underskattat, det är ändå det roligaste som finns:)

Vi pratade om husvagnen. Den behöver lite kärlek i år, dels ska vi ju försöka hitta ett nytt förtält, sen ska den fixas en del invändigt. Målas och en av väggarna behöver lagas, glasfiberväven har spruckit. Jag satt och bläddrade i Biltemakatalogen och hittade en vattenpump, likadan som de vi har, men den inne i badrummet har frusit för flera år sen.  Alltså… b a d r u m m e t 😉 Det är inte ens en kvadratmeter stor golvyta;) Vagnen är ju gammal, och det innebär att alla vattenslangar också är gamla och jag känner inte att jag vill dricka vatten som runnit genom dem, men jag har saknat att tvätta händerna. Vi har en kran i ”köket” men den bänkskivan är ofta nedfälld för den behövs som avlastningsyta, så det vore bra att få den att funka i badrummet. Det går bra att gå iväg till toaletterna och tvätta händerna såklart, och all mat lagas i campingens kök, men ibland vill man bara tvätta sig utöver att man varit på toa eller lagat mat. Som kanske när man käkat chips;)

Vatten har vi i en stor termos med tappkran, som förvisso gick sönder förra året men den har varit så jäkla bra att jag får lov att köpa en ny.

Jimpa har lovat oss att köra upp den också, och backa den på plats. Själva körandet klarar vi utmärkt ensamma men backa är vi inte det minsta kapabla till. Det har vi provat tillräckligt många gånger. Och alla som varit på en camping någon gång vet att man gärna vill vara snajdig på att få vagnen på plats och få upp förtältet, annars kan övriga gäster få sig en gratisshow:D

Det går att rulla den på plats, men det är gräs och sen grus där vagnen ska stå så det är jäkligt jobbigt.

♥♥♥♥

Jag längtar väldigt mycket efter värme nu. Ljus och värme. De säger att det blir, eller är, en rekordtidig vår i år, det gillar jag.

Jag vill ha gympaskor, skinnjacka och t-shirt! Och sen shorts och linne:) men allt i sinom tid.

Men lite till få man vänta, men det går ju åt rätt håll nu!

Jag har hört på nyheterna om folk som går igenom isarna, och jag blir liksom lika förvånad varje gång. Vem är så galen att man ger sig ut på isen när det regnat, blåst och varit 10+ grader i över en veckas tid? Det är ju så otroligt onödigt! Är man inte rädd om sitt liv? Chansar man? Är det så roligt att vara på isen att man skiter i om man går igenom? Tror man att det är easypeasy att bara klättra upp, och att det kan bli en kul story att berätta hemma vid middagsbordet…?

Jag fattar inte. Tragiska dödsolyckor som inte behöver ske. Jag tycker synd om de anhöriga.

En annan sak jag inte fattar det är det här med de nya restriktionerna gällande restauranger.

Man ska enbart få äta ensam. På ställen som inte har egen ingång. Ok, men vad räknas som egen ingång först och främst? En restaurang i ett köpcentra med egen ingång fast inifrån gallerian? Foodcourts nämndes. Men… Kan man inte lika gärna då säga att de restaurangerna enbart får servera takeaway? Eller stänga och gå i konkurs, säg det rakt ut bara.  För vem äter ensam? Och vad är skillnaden på en foodcort och en Max/McD edyl där du beställer på en display och väntar vid ditt eget bord?

Nä, jag måste säga att de restriktioner som införs nu känns väldigt konstiga.

Jag tycker att så många företag lyckas med briljanta lösningar för att coronaanpassa medan andra, som vårt bussbolag exempelvis inte lyckats med ett skit. På ett år har de inte fått upp en enda plexiglasruta framme hos föraren. Eller lyckats sätta en blippomat för bussbiljetten bak i bussen? Och sen klagar de på att folk inte betalar. Nej men oj så konstigt. Alla kontrollanter de har, de kostar inga pengar alltså, i löner? För annars skulle man ju kunna lägga de pengarna på att sätta blippgrejen i bak?

Men det är skillnad på företag:)

Jag är grymt imponerad av många!

.

Och nu blev det klagigt, sorry. Jag har ätit för mycket godis:)

.

I går var det fredag och dags för tunga marklyft. Jag startade på en vikt som för inte många veckor sen var mitt absoluta max, och det helst med lite hjälp av David. Den flög upp ”lätt”:)

Tio kilo till satt som fastvuxet i golvet, men fem till gick utmärkt. Tungt såklart, men upp kom den. Vi lade på 2,5 kilo till, och jo, det gick att rubba, jag fick upp den kanske en och en halv, två på sin höjd, decimeter, men sen var det bara att släppa.

Men det här innebär att jag ökat mitt maxlyft med femton kilo sen i november:D

Hur coolt är det inte?

Grejen med att lyfta tungt är att plötsligt är det slut. Man orkar inte vikten man nyss fick upp, vilket känns lite konstigt;)

Då kan man alltid gå över på lite, eller mycket mage:) och mitt jäkla handstående som jag glömt!

.

 

Nu ska jag skriva lite till och sen läsa innan jag sover lite. Eller helst mycket. Det trötta ger sig inte hur mycket jag än sover, så är det bara. Som flera av er skriver kan det såklart bero på sorg. Jag vet att jag är kvar i en slags förnekelsefas. När jag pratar med mamma har jag på tungan att säga ”Hälsa pappa!”för jag har inte alls tagit in det. Vill inte. Jag vet rent konkret hur det ligger till, men hjärtat har inte fattat än. Inte hjärnan heller, inte på riktigt. Det är lite som ett vacuum. Det känns som att jag låtsas. När folk säger att de beklagar sorgen så tackar jag och i tankarna tänker jag att jag är en lögnare. För det finns inget att beklaga, jag luras bara. Min pappa lever ju, allt är precis som vanligt.

Fast så är det ju inte. Jag ska bara fatta det. Den där muren är effektiv, den stoppar sorgen, men den stoppar allt annat också. Allt är segt och långsamt och inget funkar riktigt som det ska, minnet är katastrof och framförhållningen sämre än någonsin. Till er som skriver här och hoppas att jag stöttar en vän som har det jobbigt nu: Jag vill såklart det, men just nu har jag inte ork till något mer än att ta mig själv och min familj genom just precis den här dagen. Det förstår nog alla. Eller nästan alla förstås. Vännen gör det i alla fall och det är vad som betyder något.

Det har varit två jäkligt tuffa år. I backspegeln är det enkelt att se det. Det är svårt att se någon man älskar tyna bort, även om man just då inte riktigt kunde förstå det, men som sagt, backspegeln visar tydligt. Den ständigt oron som suttit på axeln, att varje gång telefonen ringer känna hur hjärtat slår ett extraslag och adrenalinet skjuts runt. Det sätter spår, det har frestat på, och det visar sig i efterhand. Missförstå mig inte nu, för familjen gör jag allt, och det är ingen uppoffring utan bara sånt man gör. Man hjälps åt. Men det är tufft att hela tiden oroa sig, och vara ledsen över hur läget är. Att bli superhappy över förbättringar som sen övergår i bakslag och ännu mer oro.

Jag är en positiv jäkel, mitt glas är alltid halvfullt och problem är till för att lösas, det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Jag förstår att alla inte kan läsa mellan raderna, och jag har oftast en positiv ton här. Även om jag klagar;) Men det är mitt sätt att hantera saker. Genom att skriva bearbetar jag, och kan betrakta saker på en armslängds avstånd. Utåt sett kan det nog se ut som att jag inte har ett enda problem eller en enda sorg i hela världen. Jag antar att det är vad som får några av er att skriva att jag ska finnas där för andra. Ganska okänsligt kan jag tycka, för vem ska trösta Knyttet då? Som inte heller orkar.

Tänk lite, vill jag säga till er. Det är svårt att vara en klippa när man känner sig som en näve grus på en sandstrand.

Jag försöker, så gott jag bara kan. Good Enough är min ledstjärna ♥

Och med de lite deppiga meningarna ska jag nog gå direkt på läsandet:)

Vi hörs snart:) Natti natti ♥

 

 

Innehåller annonslänk och reklam för Matsmart

.

Nu har ju vargavintern släppt taget, men något av det bästa jag köpte från Matsmart i höstas finns fortfarande kvar:)

Nämligen killarnas ullunderställ

De fick varsitt par byxor och tröja och de har använts så mycket! Både som inomhus-mys, och som understa lager när det var svinkallt:)

Om man är smart så beställer man nu så man har redo för nästa säsong. Eller det där bakslaget som ju kommer 🙈 Jag älskar att det finns lite av varje förutom mat hos Matsmart och att man kan göra riktiga klipp.

Jag sitter just nu och beställer och lägger ner massor av kakor 🙂

Nej, man kan inte fika jämt, och det gör vi inte heller till barnens besvikelse 😂 Men man kan fika ibland och då är det najs att bara plocka fram ur skåpet 🙂

Ni hittar kakornas kakdealar här

Jag har ju lite kass framförhållning och ibland är inte minnet med, så rätt vad det är ska man göra något, ut på tur eller picknicka eller bara skicka iväg ett barn på avslutning för något, och då tackar jag alltid min lyckliga stjärna för att jag lägger upp ett litet lager av det mesta:) Inte bara kakor, utan även pasta, kryddor, konserver. Och schampo & Balsam! Herregud vad det är åtgång på det😂

Jag beställer väldigt mkt av mina basvaror hos Matsmart och får det hemlevererat till dörren. Jag gillar inte att inte själv få välja bananer eller äpplen och sånt så att beställa all mat hem vill jag inte 🙈Men konserverade tomater är ändå inget man klämmer och känner på, samma med kakorna och diskmedlen. Där vet man ändå exakt vad det är man köper, och att slippa släpa hem det underlättar massor för mig 🙂

Plus att det ju är v ä l d i g t mkt roligare priser!!!! Och såklart miljöaspekten. Det som finns hos Matsmart är sånt som annars skulle åkt i soporna pga olika saker. Förpackningsbyte, kort datum, utgående artiklar osv. Så mycket saker och mat som kastas helt i onödan. Hualigen!

Så det är kalasbra att Matsmart samlar ihop det på ett ställe 🙂

In och kolla med er, bli miljöhjältar och spara pengar 👌🏼🤗

Här hittar ni Matsmart ❤️

Jag är så makalöst jäkla skittrött, konstant och hela tiden. På allvar, jag skulle kunna sova dygnet runt. Jag kan lugnt lägga mig på soffan, eller luta mig tillbaka i fåtöljen bara några timmar efter att jag klivit upp. Sen är jag lika stentrött efter några timmar igen.

För att sen, såklart och givetvis – piggna till framåt nio-tiden på kvällen:)

Jag känner igen det från alla andra år, så det är inget konstigt. Det är mest troligt ingen järnbrist eller D-vitaminbrist eller nåt sånt. Det är bara brist på sol och ljus. På värme, på dagar som är evighetslånga och nätter som vibrerar av liv. Att gå ut sent på kvällen/natten och hela skogen andas:)

Jag vill sitta där på min strand vid husvagnen, i solnedgången, dricka kaffe och titta ut över sjön:)

Snart är vi där, för snart vänder det! Det är ju redan som vår ute, vi har haft en 8-10 grader plus men solen har inte visat sig. Jag tror att det kommer ett snöfall till minst, och kanske nåt köldras, men det går mot ljusare tider, och jag kommer att känna mig piggare då.

Jag måste ha några björngener i mig, det är bara så.

Det är sjukt jobbigt att vara trött. Det underlättar inte heller att jag sköter allt mitt jobb via datorn, tillbakalutad i fåtöljen;) Alldeles för lätt att bara nicka till en stund.

.

Jaja. Idag har jag gjort just precis ingenting.

Fast lite kanske, jag hämtade Jamie från salongen som Patricia praktiserar på, han blev tillsnyggad i håret. Hon tog med honom när hon åkte så jag behövde bara hämta upp honom när han var klar. Sen skrev jag i ett par timmar, sov en timme i fåtöljen:) och sen åkte jag och handlade efter middagen.

Japp. Thats it.

Jag tänkte gå ut med Doris när jag kom hem från frisören, men mötte henne och Novalie när vi körde upp på gatan hemma, så den promenaden blev jag snuvad på:) Inte för att jag klagade det minsta på att dricka kaffe inne i stället. Jag har förresten hjälpt Robban med att kila fast dörren på vinden också ju. Vårt hus är ett soutteränghus, från framsidan är det platt och fult, men från baksidan rätt pampigt med två våningar:) På baksidan, högt upp, sitter en lucka in till en krypvind. Vad jag vet finns det inget där mer än rör till ventilationen. Vad mig anbelangar skulle det kunna ligga vad som helst där utan min vetskap för det är nog det enda stället på huset som jag inte varit på. Annars kryper jag in överallt, skruvar upp luckor för att kolla och klämmer mig in bara för att man kan:) Men för att komma dit måste man resa en stege mot väggen, och ingen av de vi har är så bra. Två når bara så man kommer precis under luckan, som av nån idiotisk jävla anledningen fälls inåt. Inga gångjärn där inte, kanske möjligen i nederkant. Den tredje stegen är längre, men är så gungig att det är dödsläskigt. Benen börjar skaka lite och då ruskar hela stegen:D

Jag har varit upp en gång för att stänga luckan som blåst in vid en storm, och det var inte kul. Jag fick liksom balansera på den högsta stegpinnen och hålla fast i panelen på väggen, och sen för att få upp luckan, luta mig bakåt med den för att min tyngd skulle få upp den, helst utan att jag tappade balansen bakåt då …;)

I natt blåste det, och luckan stod och skallrade, så Robban som störs mest av det  fick klättra upp och kila in en kil, medan jag höll i stegen. Inte för att jag skulle kunna göra så mycket om den fick för sig att välta, men det gjorde en inte;)

.

Jag tar den här dagen som en vilodag deluxe. Inte gjort något vettigt alls, allra minst tränat. Men käkat massa skit …  I morgon däremot blir det styrka:) Det blir kul! Sist vi körde det passet så var det hipthrusters, och sen var det ömt och blånat över höfterna och frampå blygdbenet. Finns inte så mycket fläsk över de benen som kan vaddera, och även om vi hade skydd på stången hjälpte det inte så värst:) Men det som inte dödar härdar, det vet ju alla.

.

Det är fredag i morgon? Hela sportlovet är snart förbi, men det bästa är att jag tror att det bara är fyra veckor till påsklovet. Vårterminen, eller våren överlag, är härlig med sina röda dagar som avbrott.

Inte heller i år kommer vi ju kunna fira som vanligt, sista april är inställt till exempel. Ingen är mindre förvånad än vad jag är tror jag:) Jag hade redan från allra första början en tro på att det här kommer ta tid, minst ett år och kanske två. Alltså har jag inte haft några förhoppningar som grusats vilket är skönt. Så många som trodde att det skulle vara över till sommaren 2020 till exempel. Jag kommer bli besviken om det inte tar slut helt till tvåårsdagen, när nu det kan bli? Februari-mars 22? Men nog önskar jag att eländet kunde självdö typ NU.

Nu är det nya restriktioner igen och jag börjar ändå nånstans fundera på om det verkligen är på cafeér det sprids, efter klockan 20.30? Eller är det i kollektivtrafiken under rusningstid? I alla fall våra bussar här är totalt knökfulla vissa tider, beroende på var du ska åka. Munskydd i alla ära, men det hjälper ju inte speciellt mycket. Och för den delen… att kasta sitt jäkla munskydd i en sopkorg verkar helt omöjligt. De ska man tydligen bara droppa på backen. Behändigt ändå;)

.

Till något helt annat! Brukar inte Robinson börja så här års? Det är ju den dokusåpan jag pallar med, får ju på allvar panikkryp i hela kroppen av att kolla på Farmen, Bonde söker fru, Gifta vid första ögonkastet och allt vad det är. Men Robinson går genom mitt nålsöga:D I år ska det ju vara inspelat i Sverige vilket inte lockar lika mycket, helt ärligt. Jag vill ha palmer, och stekande sol, djungel och konstiga djur:)

.

Jaha, om man skulle ta och skriva lite till då. Jag ska läsa och kommentera några fler av mina kursares texter också.

Och jag ska se S.W.A.T 🙂 Ser det som research:)

Mina senaste suspekta googlingar är förövrigt på hur en skyddsväst funkar, elpistoler, dyrka upp lås och hur bra man kan träffa med en pistol på långt håll:)

Man skulle kunna få det till att jag planerar att iföra mig skottsäker väst, dyrka upp ett lås någonstans, skjuta någon med elpistol och sen någon annan med pistol. Det skulle kunna vara så:D Jag säger inte att det inte är så, men erkänner heller inget;)

Haha, jaja.

Nu ska jag sätta lite fart, natti natti på er:)

 

I annonssamarbete med Unga programmerare

.

När jag hörde talas om att det finns kurser för barn i åldern runt 10-15 år att lära sig programmera, så tänkte jag att jag kände mig som en riktigt gammal dinosaurie🙈😂

Men det är ju vid närmare eftertanke självklart:) Barn idag föds ju in i en värld där det är grymt bra att ha kunskaper inom programmering. Så klart ska de få lära sig det:)

Unga programmerare lär ut just det, till just den målgruppen. Unga som vill lära sig att programmera.

Kurserna är online, vilket ju är suveränt👌🏼 På många sätt, dels pga pandemin men även för att de då är tillgängliga för alla, överallt.

Det finns en grundkurs; Online-Start, där de grundläggande koncepten inom programmering lärs ut. Det sker genom att barnen får bygga enklare spel och program. Fatta vilken lycka att få bestämma reglerna i spel helt själv 😁✌🏼

Sen finns det en fortsättningskurs som heter Spelprogrammering i 2D, där man lär sig exakt det. Göra spel i 2D.

I kurserna får man lära sig från att läsa, skriva och köra kod, till att skapa körbara program som användaren kan spela.

Man kommer få en hel verktygslåda full med kodningsverktyg, så att man efter avslutad kurs kan fortsätta på egen hand. Bara fantasin sätter gränser 🌟

Att ha kunskaper inom programmering är bara positivt. Jag undrar om man kan få mygla sig med på en kurs fast man är 50+?😂

Unga programmerares kurser passar för den som aldrig programmerat förr, eller som har testat blockbaserad programmering, ex Scratch, men även för dem som har vissa kunskaper men vill lära sig mer och vill lära känna programmeringsspråket Phyton.

(Pssst! Ok, jag fattar inte ett dugg av det jag skrev nyss, men man börjar alltså från grunden. Från start. Alla kan vara med 😁)

Undervisningen består av videolektioner och övningar. Helt online och man kan befinna sig var som helst i världen så länge man har tillgång till dator+internet.

Man behöver alltså bara en dator och en internetuppkoppling. Funkar med både Pc och Mac, men den bör inte vara äldre än 10 år.

Efter kursen får man ett intyg att man gått den🤗

För mig liter det här som rena grekiskan, som något svårt och ogreppbart. Just därför tycker jag att det är helt suveränt att det finns folk som förstår sig på det, och som kan lära ut det till ungarna. För jag fattar ju vilket försprång man har inom cybervärlden när man faktiskt förstår vad som händer där inne bakom skärmen. Kunskap är makt 🙂

.

Blir ni intresserade av att låta barnen lära sig programmera?

I så fall kan ni läsa mer HÄR