Reklam och annonslänk för Cellbes

Jag skrev ju igår att jag skulle visa er hur det blev med mina nya gardiner. Ni får kisa lite för sovrummet är fullt av skavanker:)

Exempelvis så finns det inget uttag i taket för en taklampa? SÅ märkligt! Men det har aldrig funnits, de tidigare ägarna hade en ljuskrona här inne och använde rummet som matsal. Vi satte upp en takfläkt med belysning och det är den sladden som slingrar sig så käckt på sidan:) Och sen satte Jamie vid nåt tillfälle upp en slinga med LED-lights rakt på tapeten som såklart följde med ner när den ramlade ner efter en kvart:D

Det är också allmänt stökigt här inne på bilden, jag hade rivit runt det mesta ett varv 🤷‍♀️ Korgen till vänster är Doris sovplats, jag ropade in den på en auktion för att ha filtar i, men hon tog den som sin. Gardinen sitter snett, men den är jäkligt söt, eller hur?

Den har jag haft i några år nu, och har en likadan i vardagsrummets lilla fönster, ni hittar den HÄR

Jag fick skruva ner gardinstången med fästen och flytta ut dem åt sidan, samt byta ut dem mot dubbla eftersom jag ville ha dubbla gardiner. Den här väggen är bra på så vis, den är i lättbetong och man kan enkelt slå en skruvmejsel in i den och sen trycka in pluggen, man behöver inte borra. Lättbetong har tusen nackdelar, men just en sån här gång är den okej:)

Så blev det såhär:) Jag borde ha piffat lite mer, men det har jag gjort nu:) Jag är dock väldigt fundersam på om jag inte borde satt stången högre upp? Vad tycker ni? Jag tycker ju det här är ett korrekt sätt att ha den, men kanske att det är finare högre upp. Men kanske igen, så borde det då möjligen vara en skena och det vill jag inte ha. Det lyser in sol uppe vid taket, men det gör inget.

Gardinerna är dimlila, ser jag när jag skulle länka, jag trodde det hette dimrosa, men strunt samma:) De är fina tycker jag som först tänkte ta gråa, men bestämde att jag skulle ha lite färg. Lite lite iaf:) Jag tror att jag antingen ska flytta spegeln till vänster eller ta bort lampan och låta gardinen gå framför den, men det är ett senare projekt.

Jag gillar de här ringarna man trär stången genom, de hänger alltid med fina veck och de glider väldigt lätt. Jordan har likadana nere i gillestugan, fast de är kortare, räcker bara knappt ner under fönsterbrädan. Det för att de inte ska hänga för elementen där nere. De är tjocka och stadiga och det blir väldigt mörkt. Förutom uppe vid taket då men det är mitt eget fel, gardinerna gör sitt mörkläggande jobb med bravur.

De vita gardinerna är likadana som de jag har gråa ute i poolrummet och jag tycker de är så himla fina!

Båda var såklart för långa, också en anledning att jag funderade på att sätta gardinstången högre upp, men jag var förkyld och snurrig i skallen så jag glömde bort det. I stället fick jag ju sy upp dem. Bah. Det ingick sådana där uppläggningsband, men då var jag ju tvungen att hämta strykjärnet nere i tvättstugan och det kändes alldeles för jobbigt. För att inte tala om hur jobbigt det skulle vara att ta ner dem igen:D I stället hämtade jag nål och tråd och säkerhetsnålar, och nålade upp mörkläggninggardinerna och tråcklade upp de vita. Det blev … sådär:O) Men å andra sidan kan jag lätt ändra mig, vilket jag inte kunnat om jag klippt av dem eller strykt upp dem:)

Jag har städat upp i rummet efter att jag tog bilden, och fönstret har fått lite ordning och reda det med. Sängen är typ aldrig bäddad däremot, och dörren hit in stängd för jämnan dagtid eftersom de svarta katterna kissar i min säng av nån idiotisk anledning jag ännu inte fattat. Doris säng är full av kuddar som hon kan bädda med, och vi sover gott här inne, hon och jag. Och faktiskt Sally och Sellman:) Ja, jag utmanar ödet men det verkar som att om jag ligger i sängen är det inte läge att kissa i den. Ta i trä.

Vad tycker ni? Får jag godkänt, fast det är stökigt och bökigt:)

Cellbes  kan man alltid lita på, de levererar alltid bra saker, att det är stökigt är ju mitt fel:D

Just nu har de upp till 30% på sommarkläder, så det är väl värt ett besök där inne:)

Ha det gott!

…vaknade jag i dag utan huvudvärk. Vilket var oerhört trevligt. Jag som trodde att min förkylning var på upphällningen fick ju bita i det sura äpplet och inse att det här var en långdragen variant. Att toppa det med ett migränanfall var ju fan droppen också:/

Jag hade hela dagen planerad, men när jag stod i duschen och inte såg schampot utan bara en blurrig massa så var det inget att att göra än att trycka i migräntabletter och tillbaka ner i sängen. Sov några timmar men huvudvärken var inte borta när jag vaknade, den satt där i baknacken i flera dagar, tung och dryg. Tabletterna funkade ju så pass att jag inte hade panik-ont, men när värken hela tiden hänger där är det jobbigt som fasen.

På schemat på torsdagen stod en pressvisning på Gröna Lund som jag ju såklart inte ville missa, det brukar vara mysigt. Jag fick med Robban, Trixie, Jordan och Jamie, och fullmatad med värktabletter gick det mer än utmärkt.

I år har Pop-expressen semester, den är på lite restaurering efter att ha rullat i typ 30 år. Jetline är på väg att monteras ner, och eftersom den och Vilda musen slingrar sig tillsammans är också den senaste stillastående i år. I stället för Pop-wxperssen har de en spelarkad, med olika spel, som jag tror kommer kunna bli väldigt uppskattad.

K-pop är stort tydligen och i år, limiterat, kör de K-pop-bumpers, det är en slags radiobilar i runda ringar, superroligt! Men den största nyheten som också kommer bli kvar, är Spindeln. En super-jumper, som både hoppar och snurrar, samt spelar hysterisk musik:D Jag åker helst inte saker som snurrar så jag hoppade över den, men barnen sa att den var kul.

Det jag däremot inte kan låta bli är Kvasten och Monster, det är två majsiga bergochdalbanor och jag tror att vi åkte Kvasten typ fem gånger och Monster minst tio:D det har helt klart sina fördelar med mindre folk på Grönan!

En sak som jag verkligen tycker att de har shapat upp på Gröna Lund är maten. I stället för lite trött slabbig mat lagad utan kärlek  så har de nu de godaste pizzaslicarna någonsin, och till det dirty fries.

Men det som fick mitt hjärta att slå lite snabbare var att de numera har ett sushi-ställe där man kan äta sådan har sushi-burritos!

Det här var så gott att jag skulle kunna åka tillbaka enbart för dem! Till och med Jamie som är rätt kinkig med mat slukade hela, och då hade han ändå ätit pizzaslice innan. ”Glöm inte att ta en plasthandske!” sa de, och jag undrade varför, men insåg snabbt att det var för att det var en aning knepigt att äta utan att söla ner sig:) Med handsken var det perfekt. Herregud så gott det här var!

Vi körde Lustiga huset som sig bör, och kidsen skulle absolut åka tekopparna, vilket jag tycker är en rätt mysig karusell ändå. Bara det att de gjorde det till sitt mission att snurra så mycket det bara gick, redan INNAN de startade. Jag var yr som efter ett centrifugeringsrprogram på tvättmaskinen:D

Vädret var med oss, kolla bara!

Jag hade jackan i handen hela tiden, tog inte på den förrän framåt åttadraget å kvällen när det kröp på lite kyla från vattnet.

Gröna Lund är ju ändå sommar på så många sätt. Här har jag varit otaliga gånger både med och utan barnen och det är något speciellt ändå. Jag ser verkligen fram emot vad de ska hitta på där Jetline stod, och jag vet att det finns planer på att utöka området. Det behövs ju för ytan är lite väl liten.

I sommar har de ett riktigt fint konsertutbud också, som vanligt. Jag kommer aldrig begripa hur just ett nöjesfält kan dra så bra artister, men det gör det ju. Jag vet inte om det var något som jag personligen inte ville missa, dvs Europe skulle inte spela:D

Vi avslutade kvällen med att få vara med om en evakuering. Det funkade utmärkt, vad det verkade. Men en aning surt att vi precis knäppt fast oss för kvällens sista åktur i Monster. Alltså PRECIS. Byglarna gick i lås, och sen gick de upp och personalen talade om att vi skulle utrymma. Typiskt:D Men det var intressant på sitt sätt.

Gröna Lund + sommar = ♥️

Vaknade på fredagen och mådde inte supergott. Blev skitsur, för nån jäkla måtta kan det ju få vara på sjukligheter kan man tycka. Men nej. Jag somnade om, klev upp och gjorde lite nytta, däckade under huvudvärken och gick och la mig med värmekudde och piller. Nu hade den mer flyttat ner helt i nacken. Sov några timmar, klev upp och var uppe några timmar. Passade på att skruva upp nya gardinstänger och hänga upp mina nya mörkläggningsgardiner, det blev bra! Jag ska visa er sen.

Sen var det hopp i snarklådan igen.

Lördag morgon klockan tio åkte jag, Jimpa och syrran med husvagnen till Norberg. Det var inte jättemysigt väder hemma men helt ok, men längs vägen blev det tristare. När vi kom fram blåste det full storm och bara tanken på att sätta upp förtältet och sen lämna det, gjorde mig knäsvag. Kallt som fan var det också. Efter en blick på varandra enades vi, vi skiter i det, det är bara korkat. Knappt några vagnar på campingen hade sina tält uppe, och de som stod upp slet vinden i rejält. Jag vet att det stormar bra på sommaren också, men då är det folk som har lite koll där iaf. Vi gick upp till huset där vi vinterförvarar sakerna som står i förtältet, och konstaterade att vi skulle kunna trycka in en del i vagnen och resten under, eller åka till Biltema och köpa en press och slå om det. Syrran gick och frågade om vi kanske kunde få lämna kylskåpet inne om vi tryckte in det i ett hörn, och det visade sig att vi faktiskt fick lämna allt:) OM vi plockade ut det senast en vecka efter deadline. Wow, najs:) Tur det var som som frågade, hon är gulligare och vänligare än mig helt klart:D

DEN lättnaden var grym. Nu lappade och lagade vi trallen lite i stället, Jimpa skäms som den hantverkare han är, för det är verkligen inte snyggt. Men eftersom jag inte vet hur länge jag kommer vara kvar så vill jag inte byta ut den. Käkade lunch inne i vagnen istf i förtältet och sen drog vi hemåt igen. Mission not fullgjort.

Där står hon, naken och ensam. Men vi kommer snart och klär på dig. lilla vännen:)

Vädret ser ju suveränt ut på bilden, men stunden efter började det snöa …. japp. Det kom både regn, snö och hagel under tiden vi var här. Plus storm.

Väl hemma igen så var det raka vägen in i duschen och göra mig i ordning för att träffa Helen och kompisarna. Vi hade en trevlig kväll med live musik och kul folk, och det hela avslutades såhär…

Bilden är suddigare än vad jag var:)

Tror det kallades för Kamikaze men alltså … jag tvivlar på att det var mer alkohol i den än i en potatis. Vilket iofs var tur, för det här var kvart i två på natten.

Strax efter två gick min sista buss och jag klev på och skulle precis slå ner rumpan när jag hörde: Mamma!

Lovelia och Axel satt några säten längre bak så då fick jag ju sällskap hem vilket är trevligt. Vi satt i köket och käkade macka och babblade en stund också innan vi sa godnatt och sov så gott.

Vaknade och mådde alldeles utmärkt, tills jag rörde på nacken. Men vafan? Kan det sluta nån jävla gång? Jordens stelaste nacke som protesterade med ont, ont och ont. Tänkte att det ordnar kanske upp sig om jag kommer upp och rör på mig, men icke det. Jag försökte med värmekudde och det släppte lite, men efter några timmar var jag så slut av att det gjorde ont att jag tvingades lägga mig. Sov som en stock och vaknade och fattade överhuvudtaget inte var jag var, varför och vad klockan var, totalt lost i kolan. Släpade mig upp och insåg att det var middagstid, käkade och sen var det soffan igen några timmar innan jag gick och la mig för natten, somnade direkt sov som en gris och vaknade alltså i morse och mådde bra.

Det totalt stela i nacken är borta, även om det är stel-ish fortfarande, och huvudvärken kom tillbaka på eftermiddagen, men inte alls i samma styrka som sista dagarna. Jag hade kursträff med föreläsning och skrivövningar och eftersom powerpointen var vit text på svart bakgrund, som är en enorm trigger för min migrän, så försökte jag undvika att titta på den så noga:) Och det verkar ha funkat.

Jag ska snart sova igen, är enormt trött, men det är nog mycket som spelar in i det. Inte minst tanken på att jag ska vara på Jamies skola för samtal i morgon bitti klockan 09.00🤣 Hur fan nu det ska gå. På onsdag är det plastikkirurgen klockan 09.00 också, som att det är nån slags primetime för mig:D Nope. Jag föredrar alltid eftermiddagstider, för jag vet att jag inte är helt på topp före lunch. Men får man inte välja så får man acceptera och lösa det, vilket brukar funka.

Sen ska jag hämta upp mamma och fixa lite saker i morgon och jag borde försöka träna, men vet inte om jag kommer hinna det.

Jag mår ju bättre av det, men det är mycket som jag borde göra som jag varit tvungen att skjuta på, så vi får se helt enkelt. Jag är inte helt frisk från förkylningen heller, så med det i åtanke är det väl smart att vila lite. Men det vill jag inte:)

Jaja, det är i morgon det!

Hörs snart igen:)

Reklam och annonslänk för Cellbes

Det är dags för klänningar, eller hur? Jag älskar klänningar, det är bara så. Det är svalt och skönt och fint, whats not to like?:)

Här ska jag visa vad jag hittade för fint när jag kikade in hos Cellbes nyss, som ojust nu har sommarplagg med upp till 30% rabatt, det är inte helt fel:)

En sån här klänning fast grön köpte jag förra sommaren för en UGC-film jag skulle spela in, jag behövde vara lite snygg:) och den visade sig vara en otroligt skön och fin klänning, jag använde den massor och fick mycket komplimanger för den fina färgen. Nu har de kommit i fler modeller, bland annat rosa och jag måste ha den ♥️

Klänning i krinklad bomull

Jag ska ha den på Lovelias student, och sen på Jamies konfirmation, visst?

Den finns i massor av färger. Materialet är krinklad bomull, och den är lite ”grövre” så den får ett tungt  fall vilket är så snyggt. Jag såg min gröna i klänningsgarderoben i helgen och kände att den vill jag ha nu:) (och klänningsgarderoben är en smalare garderob där jag bara har en stång högst upp så bara mina långa plagg hänger där, dvs klänningar, kjolar och vissa byxor)

Den här korallröda klänningen är så fin tycker jag, lite bubblig i materialet. Jag har en topp i samma och den är väldigt skön.

Trikåklänning  finns också i fler färger, men den här är ju somrig!

Mönstrat är också fint, den här har också en fin ringning, och lite vidd i kjolen ser det ut som. Jag kan helt klart tänka mig den till olika tillställningar:)

Grönmönstrad

Palmer hör sommaren till och varför inte i form av en klänning? Kanske inte är palmer förresten? Men strunt samma, några blad då:)

 Klänning med bladmönster

Vill maninte vara varken färggrann eller mönstrad så tycker jag den här var fin, enkel men ändå med en kul detalj där i midjan. Jag gillar inte när midjan är helt omarkerad, jag personligen upplever att jag ser ut som ett vandrande tält då:) Sen har jag flera sådana klänningar som jag använder hur mkt som helst, men kanske inte när jag ska vara fin:)

Brunt och klassiskt

Den här randiga är ju jäkla snygg, jag har en kompis som har den och hon är skitsnygg i den!

Och jag måste bara få visa ännu en färg av den rosa i början, den här gula blir man ju glad av!

Sjukt snygga skor också! Jag har inga bruna skor, men det måste jag helt klart skaffa mig. Eller förresten sådan jag ha några gamla rackare i garaget, de kanske kan fixas till med lite kärlek:)

Här hittar ni hela Cellbes sortiment och glöm inte kolla rean:)

PS: Jag och mina döttrar har ofta antingen cykelbyxor eller sådana här långa trosor under klänning och kjol! Det är en gamechanger, man behöver inte oroa sig för varken lårskav eller att flasha:)

Reklam för VästerbottensSåpa

Vill ni städa både effektivt OCH miljövänligt? Och allra helst kunna använda en och samma produkt?

Tja, lyssna här då

Först ska jag berätta att med min kod: wetterholm20 så får ni 20% rabatt på hela VästerbottensSåpas sortiment, även nedsatta varor och kit

Jag har använt VästerbottensSåpa i kanske fyra år nu, innan det hade jag lite av varje, och köpte superkemikalier när de inte funkade. Jag har alltid gillat såpa, men använt nån vanlig från affären, och de har varit ok. Men så testade jag VästerbottensSåpa och sen dess finns det inget annat. PÅ ALLVAR.

Den här såpan är det bästa jag använt och jag kommer inte byta ut den. Tvärtom, de utökar sitt sortiment och jag testar, tänker att den här gången kan de ju kanske inte lyckats lika bra, men jodå:) Alla deras produkter är grymma.

Jag plockade snabbt fram de jag hade tillgängliga för att ta en bild, och det täcker upp hela behovet man har i huset.

Eller jag ser att jag missade fönsterputsen, den står i hallen redo att arbeta, när jag får lite inspiration till att hämta en stege så jag når:) Det finns fler produkter, och jag har faktiskt testat varenda en, och kan lätt gå i god för alla. Ni måste testa själva!

Okej, varför är den så bra då? Av så många anledningar:)

Den tillverkas av återvunnen köksolja från utvalda restauranger (raps, eller raps/majsblandning, ALDRIG palmolja eller animaliskt fett)

Den är otroligt effektiv mot smuts, ni har ju hört det gamla uttrycket att fett löser fett, och det är sant. Den funkar överallt, lika bra i badrummet som köket, som utomhus.

Den är miljövänlig, fri från skräp som parebener, SLS; SLES och andra kemikalier. Fri från konserveringsmedel och färgämnen.

Den är lätt biologiskt nedbrytbar vilket jag tycker känns väldigt skönt. Den är också lätt bakteriedödande. Och den görs i Sverige, närmare bestämt i Vilhelmina.

Den är överfettad, vilket innebär att såpan har närande och återflyttande egenskaper, likt linoljesåpa, och den är suverän för att rengöra träytor som trallen som vi precis skurat och behandlat hos syrran. Kolla bara, det här är före, massa smuts, alger och mögel.

Vi använde det här Det är allt man behöver:)

VästerbottensSåpa både rengör och behandlar, så först skurade vi av med varmt vatten och såpa. All smuts löser upp sig när man gnuggar på, och det här är otroligt härligt att se, resultatet är omedelbart visuellt.

Jag kan inte nog prata varmt om VästerbottensSåpa, jag vill vara så miljövänlig jag kan, och använda så få kemikalier som möjligt och med deras hjälp så går det mer än utmärkt.

Ni måste faktiskt prova! Allt är bra. Allt:)

Jag lovar att ni kommer älska det ♥️

Använd min kod: wetterholm20 och få 20% rabatt på hela VästerbottensSåpas sortiment men ni måste skynda på lite, för den gäller bara i 24 timmar till!

Förlåt, jag blinkade, och det gick några dagar:)

Jag har haft full snurr, vilket är kul för allt i världen:) Eller vänta lite … full snurr var nog fasen att ta i lite väl mycket 😜 Men lite har jag haft i alla fall!

I onsdags var det först träff med mina kursare och vi snackade om det vi skulle, och senare på onsdagskvällen samlades hela Jamies fotbollslag nere vid Danelid, vår fotbollsplan. De har sålt jord av olika slag och nu var det dags att leverera ut det till folk. 1600 säckar jord… Minst en förälder per unge behövdes och tja, det blir ju jag det🤷‍♀️

Men, jag fick med mig Robban, han är så himla bra min äldste son! Det var suveränt uppdelat med listor på ett visst antal säckar och adresser dit de skulle och så fick man en, lastade på rätt slags jord och åkte.

Vi hade släp och blev hopparade med en pappa och hans son, plus Jamie och en kille till. Tanken var att vi vuxna skulle köra bilen och sköta det administrativa, killarna bära. Men så funkar man ju inte. Man hjälps åt med allt, och eftersom texten på pappret var gjord för de under 40 och jag var den som såg minst dåligt av oss två 40+ och det lilla faktum att jag var helt slut av min förkylning, så tog jag det administrativa ansvaret och såg till att de lassade på rätt säckar. Robban är stark och den andra mannen var stark och killarna var rätt starka de med, så det gjorde inte så mycket att jag var klen som fan. Jag orkar normalt utan problem, det som är bökigt är att säckarna är otympliga, men nu – jag flåsade som en blåsbälg efter fjärde säcken.

Vi hade 31 säckar i första rundan på tre adresser så det gick ju snabbt. Sen fick vi 64 säckar på typ åtta adresser men det fick vi ta i omgångar. Och sen hann vi med en sväng med ytterligare 30 stycken.

Att åka på kärran är ju nästan ett måste, och det fick de såklart göra mellan husen:)

Det var varmt och skönt när vi började, men blev kallt framåt kvällen.

Vi körde tills det var klart och jag tror vi var hemma runt 21. Det var kul:) Det här är min slags grej, jag är inte helt bra på att skjutsa eller stå i kiosken, men sånt här gör jag gärna. Nu var det en jäkla tur att Robban var med, för hans muskler behövdes, annars hade det tagit betydligt längre tid. Dessutom så kan ju inte jag backa med släp och det här har inget stödhjul så det går inte att koppla loss och dra🙈

I torsdags hade vi responsträff med kursen, och det är ju det roligaste av allt! Jag har varit förkyld, och riktigt risig ju, så jag hade verkligen skjutit på att göra min respons. Det kräver en hel del fokus och hjärna för att göra det, man ska läsa igenom och komma med kloka saker. I min grupp är vi fem stycken tjejer som skriver helt olika saker. Jag och en till skriver fantasy, men där hennes är full av magi är min väldigt lowfantasy så de skiljer sig åt rejält. En av oss har en riktig feelbad-bok på G och den är tung att läsa, på ett bra sätt givetvis! En skriver ganska självbiografiskt och en kör på en komplicerad karaktär som självmedicinerar med dumma saker. Jag längtar varenda gång efter att få läsa mer än de sidor vi har respons på. Alla är så förbannat bra, vi är duktiga på att skriva allihopa:)

Jag kröp in i sovrummet på onsdagkvällen efter att ha redigerat mitt samarbete med Västerbottenssåpa, (kika in på min instagram för finfin rabattkod och länk), med min dator och påbörjade responsen. Helt slut och vimmelkantig, plus halvdöv eftersom jag liksom varit täppt i öronen. Gjorde en del men gav upp och gick och kollade på Robinson i stället. Det kräver inga hjärnceller:D

Sen sov jag uselt, täppt, snorig, allmänt sjuk bara. Men klev upp tidigt och färdigställde responsen, och var precis klar till klockan ett när vi skulle börja. Sen var det tre intensiva timmar, man blir slut i huvudet av att både ge och få feedback. Man vill komma ihåg allt man ska säga och allt man ska ta till sig om sin egen text.

När vi var klara tog jag min kaffekopp och slängde mig i en solstol och bara var. Sen var jag tvungen att ta en powernap:)

På morgonen innan jag hunnit harkla till mig ringde telefonen och jag såg att det var från Akademiska. Svarade och jag är ganska säker på att tjej i andra änden trodde jag var en man, vilket tär fullt förklarligt med tanke på hur jag lät:D Jag fick upprepa att jag hette Carola flera gånger och lägga till att jag var förkyld, plus en rosslig hostning 🙂

Sen sa hon att min första plastikkirurg ville träffa mig och så fick jag en tid. ”Han vill väldigt gärna träffa dig”, var hennes exakta ord, och jag tänkte uppstudsigt att då hade han väl bara kunnat kalla mig då;) Men det sa jag ju inte. Jag fattar ju att han är nyfiken på vad som hänt, och eftersom det är han som flyttat på senorna så kan jag sträcka mig till att han möjligen kan uttala sig utan ultraljud eller röntgen. Jag frågade henne om det inte var så att han tyckte att jag skulle göra en röntgen innan, för att liksom, tja du vet – spara tid? Skapa de bästa förutsättningarna? Men nope, så jobbar de inte inom vården:)

Men nu ska jag dit och jag ska flasha min fettransplanterade vad för honom, han trodde inte att det skulle bli ett bra resultat. Men vet ni vad jag tror? Att det enbart handlar om pengar 🤷‍♀️ Det blev säkert billigare att betala KS för att göra det. Rimligen bör en superspecialist i plastikkirurgi veta det som en annan superspecialist i plastikkirurgi vet – nämligen att det går att få ett helt godtagbart resultat. Men skit samma:) Nu blev det såhär, och det blev ju bra ändå. Ta i trä.

.

I fredags hämtade vi hem husvagnen från vintervilan i en lada. Jag får ju panik på min camping, de tidigarelägger datumet för varje år när man måste tömma ut sakerna ur lokalen där vi kan vinterförvarar saker, det brukar vara runt Kristi himmelsfärd, men nu är det senast 3 maj. Det innebär att vagnen måste upp innan det, om man inte vill ha sina saker stående under en press på sin plats. Oklart vem som ska släpa dit dem bara, men jag försöker att inte vara så mkt kärring i det här, det är svårt, men jag jobbar på det:D Jag älskar min camping, men inte allt … tja, alla stelbenta regler😁

Eftersom både jag och syrran var genomförkylda hela veckan och inte ville smitta ner de som förvarar vagnen åt oss, mammas barndomsvänner, så åkte vi bara ut och hämtade den utan att fika. Annars brukar vi ta med mamma och sitta och surra över kaffe och hembakat i flera timmar och det är så himla mysigt. Den stod så fint utdragen på gårdsplanen när vi kom, vänd åt rätt håll och allt, som vanligt.

Mamma och frun i huset gick i skolan tillsammans och har känt varandra sen de var kanske 7-8 år eller så, och jag har varit i deras hus sen jag var liten. Deras äldste son är två år yngre än mig, tror jag kan vara ett, och vi hade alltid kul ihop. En gång matade vi grisarna så de höll på att käka ihjäl sig. Det var garanterat inte svinkul då (hehe) men det är en story som håller än idag. Det var ju garanterat jag som ville mata dem, han var säkert lätt att tvinga  övertala:) Till mitt försvar kan jag inte varit så gammal, 7-8 år kanske? Minns alldeles perfekt hur glada alla grisar blev när de fick mat på en annorlunda tid:) Har ni hört hur grisar skriker när man kommer med käket så vet ni hur det lät i svinstian, det var jävligt många grisar:D

Mamma och pappa köpte såklart kött direkt från dem och det styckades i källaren. Man fick inte komma ner om man var barn, det vill jag bestämt minnas. Men jag smet ner iaf en gång för det har jag tydliga minnen av. Inget som var obehagligt egentligen, för allt var så normalt. Sen gjorde mamma köttfärs hemma och nån gång även leverpastej. Den var god!

Nåväl. Vi åkte ut, hakade på vagnen och åkte hem. Kopplade av, och drog in den för hand på tomten. Ingen av oss kan ju backa med släp och att ens försöka med vagnen som har fel på handbromsen som hugger i när man backar och måste kopplas ifrån manuellt, är en utopi. Robban har ju släpkärran hemma mellan varven, och han har erbjudit sig att lära mig. Jimpa också, men än har det inte blivit av.

Nu står den här, redo för sommaren. Eller egentligen ska jag ju veva ner stödbenen och kasta ut förtältet och alla pinnar som ligger på golvet inne, för att städa ut den lite.  Men det orkar jag aldrig så brukar helt enkelt strunta i det och i stället städa ur den på campingen när den är uppställd. På lördag åker vi! Jimpa följer med och är guld värd på alla sätt och vis:)

Efter den här ansträngningen satte vi oss och drack kaffe.

Sen fick jag lite eld i baken för jag skulle ju träffa Helen, vi skulle lyssna på Lasse som trubadurade på kvällen. Jag letade länge efter de byxor jag tänkt mig utan att hitta dem. Det är väldigt märkligt för de har hängt på en galge, jag vet precis var, men nu är de borta. Båda paren för jag har två:) Har lagt dem på ett skitbra ställe säkert. Nåväl, fick ta ett par andra, jag har ju ett par go-to-byxor som jag gillar skarpt. Sen tröja. Trots att jag har massor så är ju alla alltid fel. Varenda gång🤣 Nu såg jag min gröna t-shirt som jag inte haft på år och dag, högg den och drog på mig den och konstaterade att ja, den här gillar jag:)

Vips var jag klar med outfiten, så bara att sminka och locka håret kvar. Jag gör så sällan nåt med håret mer än kammar ut det:) men hade funderat i flera veckor på att locka det, och nu gjorde jag slag i saken. Jag är ju inte så bra på det, därav att det aldrig blir av, men har en svinbra maskin som liksom suger in hårslingor och spottar ut fina lockar.♥️ Väl värd varenda krona!

Faktum var att jag till och med hann käka och ändå var klar i god tid innan bussen gick.

På med skorna och iväg. Och fick sällskap minsann. Av ingen mindre än Sakina. Hon som äntligen kastrerats och får gå ut. Och man kan ju lugnt säga att hon tar sig friheter, den lilla svarta madamen. Hon struttade före mig hela vägen till busshållplatsen och det är lite för långt för att vara inom hennes revir. Hon ska inte ha så stort enligt det som är normalt för en kastrerad honkatt, men det skiter ju hon i. Hon svansade runt mig på hållplatsen och inväntade bussen, jag var helt säker på att hon skulle försöka sig på att kliva ombord men när den stannade gick hon vidare. Ännu längre bort i området…

Någon behöver helt klart berätta för henne om gränser.

Jag kan ju inte förneka att det var väldigt gulligt men jag vill inte ha henne vid vägen. Folk kör inte lugnt och sansat här, vår grannes katt blev påkörd för flera år sen. Patricia som inte var så stor då blev vittne till hur en bil körde alldeles för fort och hur kattstackaren flög i luften. Det var en svart katt och Zlatan var svart, så hon trodde det var han först och vågade inte ens kolla, utan smsade och sa det. Jag fick skicka ut exet, inte fan vågade ju jag. Han fick det inte så trevliga uppdraget att knacka på grannen och meddela. Inte kul. Det vill jag inte vara med om!
Smulan, Zlatan, Sellman och Stumpan går alla åt andra hållet, in i skogen i stället. Mycket bättre. Där finns det rävar och vildsvin förvisso men mot dem har ju katterna en chans i alla fall.

Sakina är hur som helst oändligt lycklig över att få gå ut nu, även om jag har taskiga restriktioner för de två små, de får inte gå ut när det blivit mörkt. Nån måtta får det ju vara:)

Jag mötte upp Helen och vi traskade till vårt andra hem, satte oss vid bordet och snackade. Lasse kom och satte sig hos oss innan han skulle spela, det är alltid trevligt:) Det blev en trevlig kväll, det kom lite kul folk till sist och på frågan: O´Connors? säger man tydligen alltid JA. Fast jag hatar vakten där, och han mig. Men jag tror inte att han jobbade, iaf såg jag honom inte.

I rätt sällskap kan man tydligen glida förbi utan att betala inträde, och eftersom jag tycker det är så in i helvete töntigt att ta inträde på en pub så försöker jag ju alltid:) Speciellt när deras artister spelar tre, fyra låtar och sen tar paus, och speciellt när man kommer klockan ett på natten och vet att de enbart kommer spela max fem låtar. Då suger inträdet. Hela O´Connors suger, men lokalen är charmig och man brukar kunna ha kul. Om inte sur-vakten jobbar då för då åker man ut 😝

Nu knuffade killen jag kom med snabbt in mig förbi kassan och jag var ju kvick ner i bortre hörnet och hängde av mig jackan på en stol som att jag varit där i evigheter:) Min egen gyllene regel är att inte dricka mer alkohol när man byter ställe efter midnatt, det är som gjort för att bli riktigt bakfull om man inte håller sig till den. Jag brukar göra det, det är sällan jag som går och beställer nåt annat än vatten då, men om det råkar hamna en öl framför mig så bangar man ju (tyvärr) inte🙈Ännu värre med en shot av nåt slag… Syrran är fan hopplös på det, hon tycker det är lite jobbigt att glida in nånstans utan att dricka nåt medan jag skiter högaktningsfullt i det:D

I fredags kan jag inte minnas att jag drack mer, så det var ju bra:) Vi dansade på och hade kul, och då är det ju surt att behöva gå en timme innan det stänger pga att sista bussen går då. Nu hade jag sån tur att en av killarna var nykter och körde bil, och kunde ta en avstickare hem till både mig och Helen. Det här är en gammal bekanting, jag minns inte nu om han och Helen gick i samma klass eller om det skiljer nåt år på dem, men han är att betrakta som en barndomsvän, även om jag inte hängde med honom på dåtiden:) Han är sjukt kul:)

Han släppte av mig hemma nånstans efter tre och då var flera av ungarna uppe och stod i köket så jag fick sällskap i min nattmacka 😇 Den här familjen är en samling vampyrer det är ju helt utom alla tvivel. Nu var det väldigt babbligt en lång stund och efter att ha skalat av alla kläder dök jag ner i sängen. Svintrött. Glömde min nässpray i väskan som stod på bordet i köket och orkade inte gå upp och hämta den, och vaknade totalt igentäppt i näsan och var så torr i halsen att det knastrade. Jamie skulle upp och spela fotboll på Åland, och jag kollade så han var vaken vid halv åtta, innan jag klev upp, tog några sniff nässpray och dök tillbaka i säng.

Vaknade igen strax efter tio av att solen strålade in i sovrummet. Jag har inte satt upp mina mörkläggande gardiner än. Var inte det minsta pigg men kunde inte riktigt somna om heller och låg och surfade en stund innan jag masade mig upp.

Ont i huvudet och seg. Konsekvenser 😇 Men mådde bra förutom det, jag har riktigt ont i nacken igen så det kom därifrån mestadels. Jag proppade i min ljudbok i öronen, Fourth wing, som döttrarna hypat, och den var bra ju. Idag kom jag däremot till några ohemult långa och väldigt detaljerade sexscener däremot, och det är nog det tråkigaste jag vet. Totalt osexigt för det allra mesta, utan blir mer plumpt och vulgärt. Det är svårt att spola förbi i en ljudbok, enklare med en pappersbok man kan bläddra i, men jag tog för givet att kapitlet skulle sluta när sexet var över, och det var mer än tio minuter… och då ska man veta att jag speedar upp rösten:) Verkar inte som jag missade nåt av värde så jag hade väl rätt i mitt antagande.

Men jag låg där i solen, med ljudbok och kaffe, och njöt av att få bli varm ända in i benmärgen av solen. Somnade till och bytte till en spellista på Spotify men då blev jag pigg igen minsann. Det var ungefär det jag gjorde igår:)

Jag har längtat efter det i många långa kalla månader så fasen att jag tänker missa tillfället. Framåt kvällen när det blev kallt förflyttade jag mig till soffan och kollade på Lucifer och virkade.

Idag var det också mycket sol, men också snack med Patricia och Abdel som kom förbi. Jag ska se om jag inte ska berätta för er sen om hur för jävla illa socialtjänsten sköter sig i Uppsala, ska bara höra vad de säger när Patricia ringer dem i morgon. Det handlar inte om dem utan om en person som de av en slump träffade på. En äldre person, 72 år gammal, som de sviker deluxe.

Nej det kan jag inte skriva om nu, jag måste gå och lägga mig!

I morgon är det måndag, det är kurs och det är annat på schemat också. Jag ska vara fullt frisk tänker jag, men den här förkylningen hänger väl kvar med rossel och nästäppa. Och totalt bortsjasad kondis, jag flåsade när jag gick uppför trappan här hemma förut… riktigt så illa är det inte i vanliga fall.

Men nu …. sovdags för mig, säkert Godmorgon till er:)

Ha en fin dag!

Alltså 🤦🏻‍♀️ Vården idag.

Jag skrev ju igår om att jag borde söka hjälp för min stackars fot, den jag flyttade senor i 2021, och stukade illa 2023 och som sen dess är helt fucked. Jag gjorde det ju, ganska direkt efter att jag skrivit det här, så tack för att ni fick mig till det:) Även om det var jag som skrev om det och så vidare😂

Nåväl, jag har ju funderat över var jag ska vända mig. Grejen är ju att jag liksom alltid skickas runt mellan olika specialiteter och ingen tar det full ansvaret utan alla svävar i svaren och säger att det nog är nån annans problem, och kvar står jag som ett förvirrat får.

Jag är fullt medveten om att min skada är ovanlig. Men jag är också fullt medveten om att varenda läkare bör ha grundläggande kunskap i det och det gör mig jävligt irriterad. Från det att jag var liten och det här upptäcktes så sköttes jag av neurolog och ortoped gemensamt.  Det för att det involverar båda deras fält. Neurologi för att det handlar om en nerv som trasats sönder, och ortopedi för att det i sin tur ger påverkan på muskler och senor och till viss del även skelettet. Ortopeden har exempelvis stoppat växten i mitt friska ben genom att sätta feta ”häftklamrar” över tillväxtzonen i knät för att min benlängdsskillnad som uppkommit pga att nerven är trasig inte skulle bli så stor att ryggen påverkades. NI hör, det är två tajt sammanslingrade specialiteter. Intressant då att ingen av dem är speciellt intresserade idag, utan min operation gjordes av en plastikkirurg🤷‍♀️

Jag har alltså svårt att veta var jag ska vända mig. Det rimliga är ortopeden, men eftersom plastiken sa att jag skulle kontakta dem bör det ju vara dit. Det är dock fem år sen nu så det kan ha ändrats, man åker liksom ur rullorna med tiden.

Jag bestämde mig för att börja där man ”ska”, på vårdcentralen. Skickade meddelande på 1177 och förklarade läget. Sa att det inte var nån idé att någon random tittade utifrån, klämde och kände osv för det är ingen som kan göra en bedömning på det viset på min fot. Den är inte som en normal fot, och med de flyttade senorna är det ännu mer knepigt. Man behöver röntga eller kolla med ultraljud. Jag sa att fysioterapeut är uteslutet just pga det, det är ju annars standard att de hänvisar till en sån. Vet ni hur många jag har gått till under åren? Många. Vet ni hur många som hjälpt mig, ens det minsta lilla? Ingen. Vet ni hur många som tittat, klämt och skakat på huvudet, försökt komma på nåt vettigt som säkert funkar på vanliga fötter, och gett mig ett rehabschema? Typ alla. Vet ni hur många som verkligen förstått hur svagt mitt ben är? Ingen, de blir förvånade när de säger att jag ska gå upp på tå och jag inte kan lyfte det minsta lilla från golvet, alltså inte en millimeter. Men trots det – så ger de mig övningar för att ”öva upp det”. 😆 Som att jag inte försökt. Som att jag inte tränat på gym de sista 20 åren? Jag är vältränad, men mitt ben är fuckat. Så konstigt är väl ändå inte det?

Sist träffade jag en ung tjej som tyckte det var konstigt att alla muskler i mitt skadade ben var svaga och gav mig ett träningsschema för att se om vi kunde ”väcka” muskeln igen. Efter 45+ år? Jag lovar att jag följde det förbannade schemat till punkt och pricka för jag tar alla små chanser som finns och vem vet? Tänk om det skulle funka?

Jag VET ju hur mitt ben funkar, det är fullt fungerande till att gå med, jag har gjort allt jag velat -spelat fotboll, åkt slalom, klättrat högst upp i alla träd, burit svintunga ryggsäckar i många mil på scouthajk osv, men jag har noll balans och väldigt lite styrka i det. Jag brukar säga att det är ett stötteben, och det är nära sanningen:)

Pga det har jag ju också mestadels under livet belastat mitt friska vänsterben och det är inte det minsta märkligt i mina ögon att min hälkudde trampats ut, men det tycker ju läkarna är mer av en slump. Nej, det är det såklart inte. Om man i alla år står och hänger på det ena benet så fort man står still, så är det ju inte det minsta märkligt.

Jag vill alltså inte träffa nån mer fysio! De kan inte hjälpa mig och det var jag tydlig med nu.

Vad tror ni det stod i svaret jag fick i morse?

”Jag bedömer att du ska träffa en fysioterapeut.”

😝 Signerat en sjuksköterska, och de har om möjligt ännu mindre koll på min slags skada.

Det är tydligen fysioterapeut som skickar remisser till röntgen, men det kan ju rimligen inte enbart vara dem? Jag vill hur som helst inte behöva gå dit, betala för att de ska ifrågasätta mig och mina besvär, motvilligt skriva en remiss, eller mer troligt så vill de först prova nåt …och så är jag för mesig snäll för att säga ifrån och så får jag lägga ner tid och pengar på en fysioterapeut helt i onödan.

Jag blev sur, såklart, det är ju ändå jag:) Jag tänker inte gå till en fysio, jag vill inte, jag orkar inte förklara, föreläsa och stå och visa upp mig för nån som ändå inte kan göra nåt. Det har jag gjort i hela mitt liv. Och ändå inte fått den hjälp de lovade mig när skadan upptäcktes 🤷‍♀️ utan fick liksom bråka och tjata i flera år plus byta region för att få det de lovat mig här i Uppsala men sen backade på.

Står inte sånt här i min journal? Anamnesen alltså. Eller är det så att vårdcentralen bara kan se det jag sökt just där för? Det är typ inget, jag väntar ju ut det mesta. Men när jag skriver att jag har en historik borde de då inte be om att få kika i hela min journal? Fan jag vet inte hur det funkar i vården längre helt klart. Det var bättre förr, då fanns det en stor tung pappersjournal för alla att leta i:D jag är inte säker på att den här sekretessen med vattentäta skott är så bra.

Så nu skrev jag ett meddelande till plastiken:) Kommer ju kanske inte få nån hjälp därifrån heller, men hoppet finns ju ett tag. Kirurgen sa att jag skulle vända mig till honom om det var problem, och nu gör jag det. Men, det är fem år sen som sagt. Jag lär ha minus-prio.

Jag gillar honom, han är extremt skillad, men han svek mig när han inte ville göra fettransplantationen som han lovat.

Kanske är det helt fel väg att gå, jag vet inte, för det är så slingrigt och bökigt i vården. Men han sa att jag skulle vända mig till dem.

Jag vet exakt hur jag kommer göra om de inte hjälper mig. Då kommer jag bli sur, skita i det och köra på som nu. Jag kommer ha ont, jag kommer linda foten stenhårt när det behövs och jag kommer inte söka hjälp på några år, kanske aldrig om det inte blir superakut. Jag vet, jag är en idiot.

När Lovelia stukade foten för några år sen fick hon en röntgen utan problem, och alla andra får ju, så varför ska jag alltid hamna i nån återvändsgränd? Jag måste ju göra fel?

Eller så gör jag helt enkelt som så att jag åker till närakuten, säger att jag har stukat foten och har skitont och så får jag en röntgen via dem😎

Haha, så får det bli:) Tack för att ni gav mig lösningen genom att jag fick svamla loss 🙂

Men jag vill ju gå den väg som är ”rätt”, som inte belastar vården mer än nödvändigt för det är inte en akut grej. Jag borde såklart också åkt in akut den gången jag stukade den, men vafan? En stukning liksom… 🤷‍♀️

Jösses. Jag är en idiot. Som sagt:)

Nu ska jag ha kursträff snart, så hörs!

Jag mådde verkligen inte bra igår, det var så segt och så jobbigt att bara vara vaken:) Jag orkade inte ens vara vaken hela dagen utan tippade omkull mig för en tupplur mitt i kursen. Det gick ju bra eftersom det var skrivtid, och jag tog igen det genom att skriva resten av kvällen:)

Det var liksom det jag pallade göra. Gick mellan badrummet och soffan, små avstickare till köket för att hämta vatten eller nåt att käka, för märkligt nog är jag rätt hungrig.

Idag är det så mycket bättre! Men ändå riktigt risig. Jag skulle på ett möte på en av kidsens skola, och tänkte att det kan nog funka, men överlät till dem att bestämma. Skrev att jag var risig men kunde komma, det är ju såklart alltid lite akut, men de tyckte vi kunde avvakta. När de skrev tillbaka kände jag vad skönt det var, och allt Fake it till you make it rann av:D

Jag tycker ju att vi kan ta det över datorn men av nån anledning vill de ha mig där in person, och det gör ju att jag får lite panik. Jag har helt klart utvecklat det de sista åren, en otroligt jobbig känsla. Så fort det är något så tar det så jävla hårt på mig, och jag liksom dräneras och känner hur fight or flight-responsen kickar in, vilket är helt värdelöst.

Vet ni att stresshormonerna som aktiveras kan stanna kvar i kroppen i upp till ett år? Jodå, så är det, och vad gör det med kroppen? Bara dåliga saker. Vad händer om man gång på gång fyller på med stress? Ja, det fattar ju alla, det blir inte bra. Och det är väl där nånstans jag är. Jag vet hur jag ska hantera stress, för mig är träning det absolut bästa, men vafan, när jag varit sjuk eller rehabat … då funkar ju inte det. Jag har lagt mig till med så dumma grejor, som att tycka att det är jobbigt att svara på mail, eller ringa det där samtalet, eller som det här med försäkringen för katterna, det är en hög jävla tröskel innan jag tar mig an det. Så dumt och jag är medveten om det och försöker tvinga mig till att ta tag i vad det nu är, men då har vi nästa sak som gäller till det – tiden. Det går ju så förbannat snabbt att jag inte hinner med, och vips har det gått en månad, eller två.

Nu har det varit mycket med Doris, fram och tillbaka till veterinären och shitloads av pengar som fladdrar iväg, och det är också ett stressmoment.

Jag behöver bryta det här, och det ska jag ta tag i på måndag:D hehe.

Känslan är att allt vilar på mig, vilket är tungt. Allt tar jättemycket tid och jag hinner inte med det jag ska och borde, vilket ger mig ångest och dåligt samvete och så blir ryggsäcken ännu tyngre. Säg att nån känner igen sig?

Jag gillar ändå att jag är klarsynt och tydligt ser det här, det underlättar. Men det är ändå tufft att ta tag i.

Jaja. Kan inte ens sätta ord på saker idag, då är jag inte frisk:)

Jag tror att jag orkar med en promenad idag, om inte min förbannade fot krånglar, vilket är ännu en grej jag måste ta tag i som jag skjuter på, tror fasen det är tre, kanske fyra år sen, som jag stukade den och sen dess är den ju inte bra.

Jag lever ju efter devisen att det som inte dödar härdar, och att det mesta löser sig med lite tid, men tre år är ju lite väl länge för att inte kolla upp. Grejen med det här, måste jag ju säga så ni inte tror att jag är helt off, är att det är min skadade fot.

Ja såklart tänker ni, annars behöver du ju inte hjälp? 🤣

Exakt, men såhär: En vanlig läkare på Vårdcentral har ingen koll på min skada. Jag får sitta där och föreläsa, för att de sen föreslår nån möjlig lösning som jag vet inte kommer funka, men som jag ändå går med på för att inte liksom såra deras läkar-ego:D Jag vet, jag är för snäll. Men jag tänker också alltid att de borde veta bättre, de har trots allt ganska många års utbildning i bagaget.

Det har de inte, för min skada är ovanlig, tack och lov. För den som eventuellt inte vet – min ischiasnerv slets sönder av en spruta när jag var nyfödd, och det har lett till massa komplikationer. Efter att ha flyttat senor i den för några år sen, stukade jag foten och något hände ju då, som jag inte sökt för eftersom jag tänker att det läker av sig själv:D

Det är bättre till och från, har exempelvis varit peachy-peachy hela vintern, men nu är det tillbaka på skitont igen. Inte hela tiden, det hade varit enklare att beskriva, utan det kommer och går, kan hugga till och låsa sig, för att sen släppa efter några steg, eller så får jag halta hem som på glas. Det kan ju vara ledband, korsband eller nåt annat band, men det kan ju också vara senan. Jag behöver ju kolla upp det, men orkar inte:)

Det är för långa kliv i vården idag, först ska man till vårdcentralen, sen få remiss, sen kan man ge sig fan på att det är till fel läkare ändå. Eller så skickar man en egen begäran direkt dit man tror, men det är inte heller alltid rätt. Jag skulle kunna kontakta läkaren som opererade, men eftersom jag är sur på honom för att han inte ville rekonstruera min. vad, som han lovade, utan jag har fått söka vård för det på KS, så känns inte det som ett alternativ. Alltså är problemet att jag inte vet vem jag ska gå till.

Men – jag ska väl ta tag i det på måndag också då:)

Idag ska jag fortsätta kurera mig, för i morgon ska jag bära en miljon jordsäckar med Jamies fotbollslag, det kommer ju gå åt helvete misstänker jag:) Men tanken är att jag sa köra bilen och killarna bära. Bara det att jag vet ju hur jag funkar, jag kommer hugga i och bära för att det ska gå undan. Men då är jag ju frisk:)

Jag har beställt lite immunsupportande kosttillskott, för nu jäklar ska jag inte vara sjuk nåt mer:)

Och nu ska jag resa på mig, leta reda på ett par solbrillor för jag pallar inte visa mina rödsvullna ögon varken för folk eller för solen, då kommer jag få migrän säkert, vilket inte går an, och sen koppla Doris och gå ut en sväng. Siktar på den lilla rundan, men går det bra kanske jag utökar.

Är lite nojig över att gå i skogen så här efter stormar, det är ett och annat träd som tippat omkull och jag vill inte gärna hamna i kläm. Samtidigt älskar jag ju skogen så jag går ju där, men ni fattar, ett extra öga och öra på fallande ljud och knakande grenar.

Nä, jag bara gnäller idag, vi skiter i det här, det gör ingen glad:)

Ha det bra, så hörs vi när jag är frisk, i morgon 🤞