Så var han konfirmerad, min yngsta, lilla Jamie som absolut inte är speciellt liten längre 🙂

Jag är fortfarande lite förvånad över att han valde att konfirmera sig. Jamie är inte direkt killen som gillar att plugga, sitta stilla och vara allvarlig:D Men för allt i världen så är det inte som förr. Min konfirmation var högtravande och man skulle svara rätt på frågor inför alla, det var viktigt att det blev rätt. Jag vet inte vad som hänt om man svarade fel, men vågade inte chansa utan kunde allt:D

Nu för tiden är en konfirmation, i alla fall här, otroligt trevlig. Supercharmig och man blir glad.

Jag kanske inte var jätteglad över tiden, klockan tio på morgonen är tidigt i vår familj, men med klockan på halv åtta så gick det ju utmärkt det med. Jamie skulle vara i kyrkan halv nio och traskade iväg. Vi andra kom till halv tio ungefär. Jamie messade och sa att det fanns stolar med namn på till alla anhöriga så det var ingen brådska. Annars föredrar ju jag att vara ute i god tid för att få bra platser. Ska man nu se på något, så vill jag också se:)

Eftersom det var många konfirmander hade de bestämt att sex stycken fick vara ”inne” i kyrksalen. Sen fick man ha resten ”utanför”. Jag har varit i den här kyrkan tusentals gånger, jag vet att allra bäst ser man när man står längst bak, då ser man över alla som sitter och kan också röra sig lite. Men eftersom vi fått platser så tänkte vi att vi delar upp oss.

Det visade sig att vi fått, enligt mig då, de absolut bästa platserna i hela kyrkan, om man räknar bort första raden:)

Jag hade pratat med ledarna om att vi var många, man fick egentligen vara max 10, men vi var ju ett gäng fler, och de hade okejat det. De hade också placerat oss precis utanför själva kyrksalen som de sista konfirmandanhöriga och bakom oss var det omärkta platser, där resten av oss kunde sitta. Alltså SÅ bra!

Ojooj så bra vi såg:)

Ni vet kanske hur jag genom åren ondgjort mig över föräldrar som står i vägen på avslutningarna? Här precis där golvet byter material kan man stänga av kyrkan och det finns vikdörrar på båda sidor. Folk tror ju på allvar att de är osynliga när de står och trycker vid en pelare, men när de är fem, sex stycken vid varje är de allt annat än osynliga;) Då blir de en mur.

Nu var det inget sådant, vilket var tur för då hade ju jag blivit tjurig och jävlig:D

Flora var fin med rosett i håret:)

 

Jack satt som ett ljus han med, eller så myste han i mitt knä:)

Flora ledsnade efter en stund och Simon gick iväg med henne. Det finns tydligen ett litet lekrum  på den sidan, det hade jag ingen aning om:D Jag har ju inte varit här på flera år nu, och saknar det! Jag tycker otroligt mycket om stämningen i kyrkan! För den som kanske inte vet så har jag hängt i kyrkan i alla år med barnen, de har haft en magisk barnverksamhet, och vi var här tre, eller fyra dagar i veckan i typ 18 år eller så:) Nej vi är inte speciellt troende men det behöver man heller inte vara, i kyrkan är man välkommen ändå:)

Jag anser också att religion är roten till mycket ont, utan den behövde inte gubbar kriga i Guds namn eller hitta på massa skit om att kvinnor ska täcka sig osv. Men här, i min lilla värld, är den bara bra.

På utsatt tid började klockorna ringa och konfirmanderna tågade in. Jamie gick bakom tjejen som bar korset så jag fick fin film på honom, som han sett och log åt. Han hade konstaterat när de provade kåporna att han såg knäpp ut, vilket man ju gör, det är inte ett superläcker plagg:) Jag tycker ändå att han ägde den helt okej:)

De sjöng vackert, gjorde en liten dramatisering och så småningom skulle det ges nattvard. Jag brukar inte ta nattvard, av anledningen att jag så sällan är i kyrkan på gudstjänster och tycker det blir lite hyckleri. Men nu skulle konfirmanderna ge ut den, och man skulle gå till sin konfirmand och få oblat och vin. Så då får man ju göra det:)

Eftersom mina barn, speciellt de yngsta killarna, ständigt frågat hur många man får ta när det kommer fram ett fat med fika, så kunde jag inte hålla mig, utan frågade Jamie: ”Hur många får man ta??” när jag sträckte mig efter en oblat från hans fat;) Hela kyrkan var i rörelse och det var mycket ljud så det var inte som att jag hördes:D

Konfirmanden bredvid honom, som stod med vinet, log stort men jag vet inte riktigt om Jamie hörde:) Men syrran upprepade det en stund senare;) Han var så stilig och fin där han stod! Jag hade skickat iväg honom till frisören dagen innan, och tackade min lyckliga stjärna för att jag tänkt på det, alla pojkarna var nyfriserade och fina och det hade känt taskigt om Jamie sett ut som en svamp i håret. Hans hår växer som ogräs, och är tjockt som tusan.

Det var en jättefin konfirmation! De har haft så roligt, och det har varit en fin sammanhållning och jag vet att Jamie är väldigt glad över allt det här. Nu erbjuder kyrkan en del grillkvällar och massa annat ungdomsgäng som jag ska försöka hålla koll på så han kommer iväg. Han är sämst på att hålla koll, även om det är något han vill.

När det var slut tågade de ut och blev fotograferade och sen fotade ju familjen såklart.

Stolt mamma som inser att Jamie börjar bli riktigt lång!

Jack gillar att vara med, och det här är alltså mitt yngsta barn och mitt äldsta barnbarn

Alla syskonen kunde inte vara med idag och det ser så ynkligt ut:)

Patricia och Abdel åkte direkt hem till oss, hon ska ju få barn vilket dag som helst och pallade inte med att sitta i kyrkan. Novalie jobbade men kom hem sen, och Corrinda kommer också uppåt den riktiga världen snart, men befann sig i Bromölla:)

Men Trixie, Jordan,Robban, Lovelia och Janelle var på plats:) Trixie drog sen vidare till sitt jobb, det är logistik det här med att få ihop saker:)

Hemma hos oss sen väntade Jimpa:)

Min gamla gymnasiekompis, Magdalena, som också är gudmor till alla barnen, var med i kyrkan och även här hemma och det var härligt. Sist på Loppans student hade jag ju en hemsk migrän och behövde också umgås lite med andra gäster så jag hann verkligen inte prata med henne som jag velat. Men nu tog jag igen det:)

Jamie hade beställt grillad korv till mat och grillad korv blev det! Vem är jag att säga emot en önskan, som dessutom är enkel att uppfylla. Tanken var att göra de chilenska completos som vi gjort förr, men till sist blev det bara vanliga, med rostad lök, dressing, ketchup, senap, räksallad till Jimpa:) och potatissallad till, helt som han ville. Och sen en kladdkaka till dessert med grädde och glass. Jag och Lovelia kastade oss upp ur soffan på fotbollsmatchen kvällen innan och i den kvartslånga pausen mellan halvlekarna hann vi med att baka:D

Det var ett strålade väder, över trettio grader och vi satt ute, vevade ut markisen och svettades. Drack många liter läsk, vatten och en del kaffe. Det var supermysig!

Jamie öppnade sina presenter och var nöjd och glad över det, jag minns inte riktigt vad han fick, men en del pengar som han skulle köpa en gamingmus för, ett matchande halsband och armband och jag hade slagit till på ett armbandsur. Jag måste kolla i påsen var det var, för det var bara bra saker! Han var nöjd och glad och kände sig stolt.

Min lilla stora kille ♥️

När gästerna började dra sig hemåt tog jag, syrran och Jimpa följe med mamma hem. Vi tog med hundarna och promenerade vilket var skönt efter all korvstoppning:) Sen hem igen och så småningom var vi ensamma. Röjde det sista och kollade på fotboll, helt slut:) Både av all stress som förekommit, både fysisk och psykisk, all mat, och all värme:)

Det blev en fin dag för Jamie🤗

Snart fyller han år också, men då är han faktisk på Gothia cup så det får vi styra lite annorlunda.

Familjen har bestämt att vi ska ha sommarfest, så det ska det bli. Jag tänker att det ska vara töntiga lekar och korvgrillning, dricka massa drinkar kanske, och sen massa musik och snacks. Men det får bli när alla är på plats igen! Just nu är det utspritt:)

Nu ska jag ta och göra lite nytta!

I går fick jag nog och tog tag i kökssoffan. För ett tag sen kissade Stumpan i den, hon har blivit väldigt knäpp sen de små svarta katterna kom, och det markeringskissas överallt. Kattkiss är vidrigt och hon har ju alltid kissat på fel ställen, men aldrig i möbler. Nu börjar det liksom bli väldigt mycket nog. Å andra sidan är det enkelt att säga, men svårt att ta ett beslut om att avliva henne. Hon är ju mysig! Men det här jäkla kissandet…

Nåväl, jag har verkligen inte haft tid, utan har bara sprayat på ett medel som ska neutralisera, men visste ju att jag behövde ta av allt på dynan. Igår kväll satte jag igång:) Drog loss en miljon nitar och tusen spik. Jag har ju klätt om den i ett lurvigt tyg, och under fanns ett rosarandigt. Men det jag inte visste var att under det fanns ännu ett, ett gulrandigt, rätt fint, men väldigt slitet.

Skumgummidynan, som visade sig vara två, var väldigt sunkig, sådär så det var grusigt av den, och jag som tänkt att jag kanske skulle kunna tvätta den får tänka om. Den kommer åka i soporna. Robban hjälpte mig att bära ut soffan i poolrummet, jag ska skura av den ordentligt och kanske, kanske måla om den. Det har jag gjort för många år sen, men den har slitits hårt och behöver en uppfräschning. Dock är jag inte helt säker på om jag orkar slipa. Det är så många pinnar! Jag minns inte heller vad jag målade med, men det borde rimligen vara möbelfärg iaf.

Jag ska kolla på den, kanske kan jag slipa sådär shabbychic:) Den behöver oavsett en rejäl tvätt, det är alla djurens favoritplats. Sen kom jag på att jag har en bäddmadrass i garaget som kan kanske kan göra en ny dyna av. Min tanke var att nita fast nytt tyg, men fick en kommentar på Instagram att man kan göra en dyna med avtagbart tyg, som ett påslakan. Det ska funderas på. Grejen är väl att det aldrig kommer ligga stilla, men jag kanske hittar en lösning!

Det vore ju onekligen väldigt trevligt att kunna tvätta den. Jag har ju bytt tyg två eller tre gånger, men då skulle man ju slippa det. Jag tror att jag i så fall ska måla själv locket/sittdelen vita för det kommer ju synas. Jaja. Det ser jättekonstigt ut i köket nu utan den:)

Ha det så bra så hörs vi snart!

På lördag konfirmeras Jamie! Återigen ska jag styra nån slags familjesammankomst, för typ fjärde gången på en dryg månad.

Jag var tvungen att kolla almanackan nu för det kändes som mycket längre men nix, det började med en babysshower runt den 17 maj. Jamie har bestämt att vi ska grilla korv och vem är jag att bråka om det? Givetvis grillar vi korv! Speciellt eftersom jag inte behöver grilla utan kan langa det på Robban och Jimpa:D Jag har inte bestämt än vad vi ska ha för tillbehör men ska åka och handla i dag.

Idag var jag iväg och handlade linnebyxor till killarna, ett varsitt par beiga, som de såklart inte provat än och som jag enligt Murphys lag, troligen kommer behöva åka och byta 😜 De fick varsitt par shorts också och tre stycken t-shirtar, och även ett varsitt fempack strumpor. Vita. Gissa exakt hur länge de kommer vara vita? 😇

Vi har

varit och tränat ett jobbigt pass med Hugo som var svettigt, det är hopplöst på gymmet när det är varmt ute, svetten rinner och kläderna är genomvåta. Det var veckans tredje pass och det får bli det sista, jag hinner inte idag och orkar inte i helgen:) Om vädret är fint så kan det tänkas att vi åker och badar, eller så åker Jamie och jag till husvagnen. Vi får se, allt hänger i luften och dessutom har jag jobb att göra:)

Sista månaden eller så har jag haft så löjligt mycket att göra. Det är något hela tiden, och jag som brukar kunna styra min tid väldigt bra, kan absolut inte göra som jag vill:) Jag har exempelvis inte haft tid att skriva en enda rad på min fantasy vilket stör mig så jag inte vet vad jag ska ta vägen. Idag messade en av mina kursare, vi i vår lilla grupp bestämde ju att fortsätta träffas online en gång i månaden eller så, om en mötestid, och jag skrev i gruppen att de måste avkräva mig text, och skälla på mig om jag inte levererar. En hederlig deadline, det är vad jag behöver!

Jag har inte heller hunnit lyssna speciellt mycket på böcker, och det känns konstigt, jag som normalt plöjer minst en i veckan, oftast flera. Vad jag har att göra? Ja, säg det. Det är filmer som ska spelas in, och redigeras, och det har tagit väldigt mycket tid, sen är det min kurs som haft avslutning, och innan det var det manusläsning och respons, och så har jag ju städat efter barnen. De har ju sommarlov:D Haha, eller det är ju det jag inte gör, och sen blir det totalt kaos. Jag har haft fyra födelsedagar, student, midsommar och en väldig massa fotboll såklart:) Det tar en jäkla tid.

Jag har saker på hög som måste göras, som exempelvis att en kattjävel kissat i kökssoffan, och jag vet inte hur jag ska sanera den. Troligen behöver jag ju byta ut all sits, det är typ tagel i den och förhoppningvis har det inte gått så långt in att det är i trästommen. Isf måste jag ta in hjälp av Jimpa, ska det mätas och sen sågas så får jag erkänna att jag inte är suverän. Men, jag kan om jag måste, men det är ju enklare att be om hjälp:D

Min cykel har haft punka. Fått ny slang två gånger på kort tid, och det är ju bara att hålla tummarna att den tänker hålla resten av sommaren, inte så troligt, men hoppas kan man ju.

Jaja. det är mycket att göra helt enkelt.

I natt spelar Sverige fotboll igen, mot Japan och det blir spännande!

 

Så kul att vi blev fotade på O´learys i lördags, de gillade våra huvudbonader:)

De tänker jag inte ha, men Sverigetröjan ska på. Med nattlinne under, för då vann de med 5-1.

Jag ska innan det ladda upp material till en kund, plattformen har strulat i flera dagar så det har också varit massa extrajobb, men nu ska det funka skrev de nyss, så det är väl läge att göra det då!

Jag ville mest bara säga HEJ och Heja Sverige! 🇸🇪

Ses nog i morgon:)

Säg nåt kul i kommentarerna!

Jag får ganska ofta frågor om vad det är för filmer jag spelar in, och jag tycker att jag svarar och förklarar lite nu och då. Det blir så när man inte läser alla inlägg, utan bara kommer in lite mellan varven. Så kan man inte ha det:D Så var snäll och läs allt:D

Jag förklarar en gång till:)

Jag jobbar som UGC-kreatör. Det handlar om att skapa reklamfilmer/bilder, men på ett mer ”vanligt” sätt. De ska gärna vara naturliga, filmade med mobilen och kännas som en rekommendation från The girl next door. Materialet använder sen beställaren fritt i sina egna kanaler under en avtalad tid. Jag postar sällan på mina egna sociala medier utan jag skapar material till företag som de använder som reklam.

Så jag får alltså en förfrågan från ett företag om jag kan göra en UGC-film åt dem, (UGC står för UserGenerated Content) och så kollar jag om jag vill. Jag försöker vara lika noga där som jag är med samarbeten på sociala medier, och undviker Kinaskräp  om jag kan, ibland blir även jag ”lurad”. Det är många dropshippingföretag som använder UGC, det är ett jäkligt billigt sätt att få reklam gjord, och många av dem är jäkligt oseriösa. Många är också seriösa och de har jag inget emot att jobba med. Men är det skit, så vill inte jag fronta det. Som de här tandblekningsgrejerna exempelvis, det finns ju sådana som funkar på riktigt och sen finns det företag som på allvar vill att man i photoshop gör tänderna väldigt vita. De jobbar jag inte med. Jag vill inte lura på någon skräp helt enkelt. Ibland är det väldigt svårt att veta, det är inte alltid lätt att hitta uppgifter om var saker är gjorda osv, och säger ett företag att de här skärbrädorna är tillverkade i Sverige, så vill jag ju gärna tro det. Ofta är det ju rena lögner, och det är skitsvårt att veta. Men så långt det bara går kollar jag alltid upp, och väljer att jobba med seriösa aktörer.

Det är fortfarande reklam, och reklam är som reklam alltid varit:)

Jag pitchar också själv in mig till företag som jag är sugen på att jobba med, och sen förhandlar man om pris, antal videos, rättigheter osv.

Så det jag gör när jag säger att jag ska spela in en film är att läsa på om produkten, skriva ett manus om jag inte fått det, filma allt material som önskas och sen redigera ihop det till en färdig reklamfilm enligt önskemålet från kunden. Det kan ta allt mellan några timmar till flera dagar beroende på. Sen skickar jag iväg den, kunden godkänner eller ber om ändringar och sen är den deras i det antal månader vi kommit överens om.

UGC-kreatör:)

Det är aldrig nån som fattar och jag avskyr att behöva förklara för folk som egentligen inte bryr sig, som när nån kommer fram när vi är ute och svirar. Jag svarar allt möjligt på frågan vad jag jobbar med:D Allt från rena lögner som att jag jobbar ihop med Helen:D till att glida lite om sociala medier och reklam och ibland kör jag helt med reklambyrå. Sant på sitt sätt. Folk som jag känner vet ju och folk som jag vill lära känna engagerar jag mig såklart i att svara korrekt, men ni vet vilka jag menar. De där som frågar i en miljö där musiken är hög och man får vråla varandra i örat, palla första förklara det här då. De vill ända mest bara prata om sig själva så 🤷‍♀️🤣

Men nu vet ni!

Det här har jag gjort i ett par år nu, parallellt med mina faktiska social medier och lite annat.

Now you know.

Nu måst jag kolla slutet på England – Ghana , det är 0-0 i 90:e minuten….6 minuter tillägg. Intressant, och bra spelat av Ghana 😀 även om jag håller på England.

Hörs snart!

Reklam och annonslänk för Cellbes

 

Vet ni? Cellbes har upp till 50% rea! Jag älskar sånt och ja, jag sitter givetvis och kollar efter godbitar för att tipsa er:) 50% gäller som längst till och med 28/6.

Här är vad jag gillar just nu:) Vi börjar med ett plagg jag faktiskt slog till på, men jag är osäker på om jag visat er?

En Brun kjol  Inte visste jag att det var precis det som fattades i min garderob? Men det var det! Jag har haft den här på babyshower, på lite olika tillställningar och nu senast ihop med Sverigetröja på matchen i lördags:) Den var snygg i alla konstellationer!

Den finns i en mönstrad variant också som är fin, men jag har just nu en period när jag inte är jätteförtjust i mönster. Det kommer ändra sig, det vet jag:)

Jeansklänning med smock då, den ser ju himla skön ut, eller hur? Smock är ju något jag tycker om, det är väldigt bekvämt, men har en tendens att göra mig väldigt obystig och platt. Men jag är beredd att överse med det för jag tycker den här är riktigt fin:) Tänk med en liten virkad kofta över?

Något jag har haft i säkert två somrar nu och använt jättemycket, alltså JÄTTEMYCKET, är de här:

Vida tunna byxor

De finns i en ljus variant också och de är så jäkla sköna att ha på sig, och jag får väldigt mycket frågor om dem så fort jag har de på mig. Jag har visat dem förr, men de förtjänar att visas igen! De är supertunna, och flowiga, sitter ändå fint i midjan och över rumpan. De blir inte speciellt skrynkliga, jag slänger mina över en stol och de ser helt ok ut ändå:)

Ett annat par brallor som ni frågar om väldigt mycket, det är de här krinklade.

Krinklade byxor kan vara det svalaste man kan ha på sig en varm sommardag, och det bästa en varm sommarkväll när myggen vill kalasa på en:) De här vinner på att kastas i en hög på golvet, jag förvarar mina i en korg där jag bara ringlar ner dem, då håller de sig perfekt krinklade. Det här är också ett toppenplagg när man reser, de tar väldigt liten plats när man antingen knölar ner eller rullar, och de ska ju vara lite skrynkliga:)

De här har jag faktiskt lagt i varukorgen nu, de har varit slutsålda i den ljusa färgen, de finns i blått också som jag haft i flera år,  men nu dök det upp några ex, som jag genast la vantarna på. Ett i alla fall:) Jag kanske ska ta fram mina vita sneakers, det är ju snyggt till, men så himla opraktiskt:D¨

Brun jeansjacka den här tror jag att jag visat? Men nu är den nedsatt med halva priset, så klipp till, den är skitsnygg!

Det finns en blå också om man föredrar det:)

Blå jeansjacka

 

Jag har en hel hög till med plagg jag vill tipsa er om, men måste kolla på Frankrike-Irak, det är spännande!

Återkommer med det:)

Men kom ihåg, upp till 50% gäller till den 28/6! Sen finns det som alltid flera sköna deals och bra erbjudanden, bla 30% på badkläder! Cellbes har riktigt bra badkläder! Ni hittar det här:)

Jag vet att jag är väldigt seg här, och det är ingen som tycker det är mer trist än vad jag gör. Men det är så jäkla mycket hela tiden just nu. Inga stora saker kanske, men det tar tid och är svårt att slita sig från, det finns inga större breaks där man kan sätta sig. Jag har knappt hunnit kolla på fotbollen ju!

Men nu har jag tid, så nu blir det ett livstecken:) Trots migrän, för alltså, den jäveln är ju på mig hela tiden. WTF? Idag är den på avklingande, men igår var den inte snäll.

Vi tar det från nån slags början:) Jag hade en del jobba att spela in i midsommarveckan, det jävlades lite, dels pga regn och  mörker, dels pga av att det är kids hemma hela tiden;) Men sen fick jag hela torsdagen fri att städa, vilket var välbehövligt. Det märks direkt när ungarna är lediga för köket är konstant i nån slags oordning. Det är ingen ordning på tider, alla är och äter en macka eller lagar mat typ dygnet runt alltså. Novalie börjar dagen, hon börjar jobba 5.15 och käkar lite frukost redan strax efter fyra, då kan iofs Jordan precis ha varit där och tagit sig en macka innan han funderat på att sova, eller Robban som gör samma lika. Ja, min familj består av nattugglor:D Sen ramlar det på så under dagen, den ena ställer in smöret, nästa plockar fram det. Kylskåpet är mer öppet än stängt osv.

Jag städade och hade ont i foten, den med uttrampad hälkudde, den har varit väldigt besvärlig länge nu, men i veckan kulminerade det så pass att jag mest ville grina och hugga av den. Men det går inte för då skulle jag behöva sitta i rullstol eftersom höger fot inte har nån balans;) Jag har testat allt, finns det ett inlägg så har jag det, finns det en stötdämpande sula så har jag det, jag har tejpat med olika tekniker och jag har på riktigt testat allt. Jag har ju faktiskt också sökt läkare, tro det eller ej:D Men det finns inget som hjälper. En hälsporre hade man kunnat köra ultraljud eller så på, men det här? Fettet som ska dämpa stötarna finns inte längre, så man går direkt på hälbenet, lika skönt som att lägga hela kroppstyngden på armbågarna och gå omkring så. Ja, det gör lika ont som det låter.

Men trots det så städade jag på i typ en miljon timmar. Skurade golvet i poolrummet mitt i natten när det var som mörkast, för jag skulle inte hinna dagen efter. Lagade pajer, och fan vet vad jag gjorde men jag städade. Överallt:)

Det blev ju fint, och innan jag gick och la mig vid tre lyfte jag upp alla stolar på bordet och körde igång robotdammsugaren, Dusty, och lät honom både dammsuga och våttorka. Älskar honom innerligt♥️

Midsommaraftons morgon vaknade jag inte tidigt, och vi gjorde oss klara för att som vanligt gå ner till midsommarfirandet på samma äng som vi varit i alla år. Det är verkligen Same procedure as every year James:)

I år hade vi däremot två nya personer med oss:) Minus en del också för Janelle och Simon firade med hans släkt, och Lovelia var i Falun med Axels släkt. Patricia och Abdel kom, Petra och Jimpa också Helen med två snubbar, den ena hennes, den andre hans kompis. Jag var ju en aning nervös, det här är killar som gillar att festa och på våra familjesammankomster är alkohol inte en stor del. Det kan drickas lite bubbel eller nån öl, men oftast är det Cola för hela slanten. Men skitsamma, jag hade försökt förbereda dem, Helen också, på att det här är ett väldigt lugnt firande, helt baserat på att det ska vara så enkelt som möjligt. Jag hatar ju att laga mat och sånt, och det tänker jag absolut inte stå och göra med folk här, så det ska vara något som går att förbereda. Syrran och jag handlade i timmar på torsdagskvällen, och sen gjorde Robban egna hamburgare. Syrran bakade hamburgerbröd och jag vete fan vad jag gjorde, men skar sallad och dukade och allt sånt.

Jimpa kom hit och vi promenade till ängen, Robban skulle stå vid skyttet så han var lite tidigare än oss. Sen anslöt de andra till oss efter hand. Jag och Jimpa passade på att skjuta luftgevär innan det blev köer, och jag som, som vanligt, hade stans sämsta självförtroende gällande att skjuta prick, började med en nia.

”Wow, såg du? En nia!!” sa den andra killen som jobbade och jag surade över just det, att det var en nia och inte en tia:D Sen drog jag en tia och fuckade up det så det blev 47. Jimpa hade köpt så vi skulle skjuta två gånger i var, och jag tittade på tavlan som Robban gav mig, konstaterade att jag sköt en aning högt och justerade ner skotten. Resultatet: 49p. Av 50 möjliga. Det duger:) Inte alltid till vinst, men oftast. De senaste kanske 15 åren eller så är det jag eller min gamla gymnasiekompis Sylvia som vunnit:D Ingen av oss lyckas få till full pott, det är som att det ska jävlas lite. Jag blir sjukt nervös när det går bra, helt stört men så blir det. När det stängde för dagen hade ingen, alltså ingen man heller, skjutit bättre än 39. Det är märkligt för det finns ett helt gäng snubbar som är vassa, men antingen var de inte där eller så hade de en dålig dag eller så. Jag skrattade lite åt sen att när jag kom på kvällen hade en tjej skrivit upp sig på 42. Jag är inte helt säker på hur hon tänkte där? Det trumfar ju inte direkt 49, men okej:D

Jag är fasen stolt över att jag är pricksäker. Låt mig glänsa i något:D Jag vann på 49, det var ingen som var ens i närheten av det, och Sylvias son Johan, vann som vanligt herrarnas. Han ger sig inte förrän han skjutit 50:) Och som vanligt matchade våra vinster:)

De andra hade dykt upp på filten när vi kom tillbaka, och vi satt där och småsparkade i godan ro.

Stången restes och det dansades, men vi hade ju inget barn att dansa med så vi satt kvar 🙂

Det slutar för dagen halv fyra och då gick vi hem. Helen och killarna kom före oss, de åkte bil, och så kom vi traskandes sen:)

Hamburgare och korv grillades, det ställdes fram och sen käkades det.

Rabarberpaj till efterrätt och kaffe i massor:) Jag tror alla hade det trevligt, jag hade det åtminstone 😀

Vi satt kvar länge, tills myggen började bråka allt för mycket och jag kände hur det började dra att gå ner till ängen och kolla hur läget var. Robban jobbade ju, och jag bara antog att han skulle messa om nån klådde mig, men även för att det är ungefär enda gången på året som jag träffar mina gamla klasskamrater:) Vi brukar stå där och babbla i mer eller mindre ensamt majestät, det är inte så mkt folk där på kvällen, tyvärr. Nånstans vid elva cyklade jag tillbaka, Helen och grabbarna åkte hem, Mio var trött, och delar av barnen hakade på. Patricia och Abdel åkte hemåt för Marocko spelade ju match vid midnatt:)

Vartenda år sen urminnes tider, så har jag och syrran hjälpt till att städa upp efteråt, så även i år. Det är inte superavancerat, mest att plocka lite skräp, ta undan gevär, pilar och mikrofoner och ljudanläggning. Det tar lång tid om man är ensam, men hjälps man åt några stycken går det snabbt:)

Sen hem och kolla sista halvtimmen eller så på Marocko-matchen:)

Lagom seg på lördagmorgonen men vi hade pratat om att bada, så det blev till att göra det. Patricia och Abdel, plus deras kompisar, var redan på plats när vi kom. Det blev bara jag och syrran, Jamie och hans kompis Vincent. Vattnet visade sig vara ISKALLT. Alltså sådär att hela blodsystemet krampar ihop och allt blod koncentreras till hjärtat. Svinkallt alltså, men jag hoppade i tre gånger iaf. Killarna simmade iväg till hopptornet, hoppade och gjorde volter, för att sen simma med överljudsfart tillbaka:D Sen spelade de volleyboll eller fotboll eller vad det var med Abdel och Oskar.

Nöjd med att ha badat innan juni är slut låg vi där och solade tills det drog ihop sig på himlen. De hade ju lovat åskoväder med skyfall, men det verkar inte ha blivit så mycket här hos oss. Vi såg några blixtar på väg hem och det regnade ett vanligt regn i kanske en kvart eller så. Däremot var det sjukt hög luftfuktighet. Jag duschade och tvättade håret och höll aldrig på att torka. Varken om kroppen eller håret. Mitt hår torkar supersnabbt, ge det en kvart så är det i princip torrt, men nu – jag var tvungen att blåsa det efter kanske en timme, då var det lika blött som när jag klev ur duschen.

Blåsa det och sätta upp med en klämma, annars hade jag svettats ihjäl. Jösses. Syrran messade och frågade vad jag skulle ha på mig, vi skulle ju se matchen ihop med fotbollskompisarna. Jag skickade en bild:)

Linnet är från en konsert med Gyllene Tider, det står en låtrad jag aldrig hört: Har du någonsin sett en dröm gå förbi?

Den är placerad så den hamnar ofantligt dåligt, lite på undersidan av bysten🤷‍♀️ Ska man se vad det står bör man vara kort:D

Men det var tajt och tunt och det var det viktigaste, jag skulle dra på Sverigetröjan över sen:)

Vi cyklade i maklig takt ner för att försöka undvika att svettas floder, det gick bra, tills vi klev in å O’learys där det var sjukt varmt och sjukt fuktigt. Snygga va?

Syrran berättade om nån artikel hon läst, om folk över femtio och varningstecken på demens. Bland annat var ett låg självkänsla, vilket jag iofs haft hela livet, men vafan, för att mota demensen kan man ha ett linne med en störig text och flaggor på huvudet. Jag är confident:D

Klev in på O´Learys som en drottning:D Not, men vafan. Man har inte roligare än man gör sig, och jag tänker fortsätta äga att jag är som jag är:)

Killarna var såklart redan där, och vi blev inklämda i mitten, och jag kom på hur dumt det är vid det där bordet. Jag har ingen bra TV att titta på. Den bästa rent placeringsmässigt, har en färg som tydligen inte går att justera och den ser ut som den är från 70-talet. Den som är på andra sidan är för högt upp och jag får ont i nacken och sen migrän, och den som har bäst färg och bild är för liten från där jag sitter. Bah.

Vi brukar sitta och vifta med menyerna för att svalka oss men nu hade jag packat ner min lilla solfjäder:) Så den fläktade jag mig med och blev skapligt sval efter inte allt för lång tid så jag kunde dra på Sverigetröjan.

Så här långt in på första ölen tog det innan jag började känna av migränen 😝

Sen var det ju inte lika kul längre, och inte hjälpte ju Sverige till med att förlora med 5-1. Nu är Nederländerna rankade 8 eller så i världen, och vi typ 38 så man behöver ju inte skämmas, det vore märkligt om vi slog dem. Men hoppet lever ju.

Matchen tog slut, jag knaprade migräntabletter och slutade dricka öl, men inte fan gick det över, blev inte ens bättre. När vi gick vidare till O´Connors och det visade sig vara stängt blev jag rätt glad ändå. Jag pallade inte speciellt mkt mer, men eftersom det var länge sen jag träffade alla ville jag verkligen inte åka hem. Hur kul jag nu var när jag mest satt och hängde 😱

När de stängde på var vi nu var, tror det heter German Bierhouse eller nåt sånt, så cyklade vi hem. Jag mådde vid det här laget skit, och inser ju att jag måste ha bättre tabletter. Alltså måste jag söka hjälp. Fy fan.

Hemma tog jag ännu mer migränpiller och gick och la mig. Hann knappt få av kläderna och definitivt inte sminket. Vaknade av vad jag trodde, att klockan var morgon med god råge och hade fortfarande så ont i huvudet att jag nästan ville grina. Fan att tabletterna inte hjälpte, och kissnödig var jag också, inte konstigt eftersom jag druckit massor av vatten under kvällen:) Väl inne på toa såg jag att jag sovit i ungefär en halvtimme, så jag hade ju många timmar kvar att krya på mig:D

Nästa gång jag vaknade hade migränen klingat av, tack och lov, men den hänger ju kvar dagen efter som ett luddigt moln så dagen har varit seg.

Jag har klippt Doris, men hon ledsnade mitt i, så vi har hälften kvar:) Jag gick och kollade på Jamie när han spelade match i stället:) De vann med 3-1:) Mycket bättre resultat än i går kväll.

Jag har röjt köket efter midsommar också, det var halvklart, men ingen gjorde klart eftersom jag var och badade först och sen ute och kollade fotboll, men nu är det klart:)

I morgon ska jag inte ha ont i huvudet, jag ska spela in lite filmer och redigera dem, och jag ska gå igenom och svara på massa mail jag inte har hunnit med. Jag har nog att göra.

Jamie konfirmeras på lördag, så mycket fokus kommer ligga på det, och sen har han många fotbollsträningar också eftersom de ska på Gothia-cup snart. Konfirmationen är klockan tio på morgonen och jag har redan ångest över hur tidigt det är. Att vara på plats i kyrkan, gärna i god tid för att få skapliga platser, det innebär att vi behöver vara där iaf halv tio, och då måste jag upp och göra mig klar också. Vi har liksom gått över på sommartid hemma, och att kliva upp före nio är inte görbart. Att jobba på tills långt över midnatt däremot är en självklarhet, så det jämnar ut sig.

Nu ska jag gå in och leta reda på något att äta. Har inte ätit just nåt idag, blir alltid så efter ett migränanfall, och jag är inte sugen på ett dugg. Men äta bör man osv. Jag sitter ute i uterummet med datorn i knät och mobilen på bordet intill med matchen mellan Belgien-Iran, och njuter av att det äntligen är varmt om kvällarna så man kan få sitta ute. Inte speciellt mycket mygg heller, ta i trä:)

Hur är det med er? Gillar ni fotboll och kollar på VM? Jag fattar ju att det är jävligt dåliga tider om man ska upp och jobba, alla kan inte göra som syrran som tagit ledigt förmiddagarna efter alla Sveriges matcher och säkert några andra intressanta också:)

Jag tycker det är himla kul med de här stora mästerskapen, det är roligt att få se de här svinbra spelarna som till vardags hänger i olika ligor, spela för sina länder. Det blir en härlig stolthet över att vara ……. (sätt in valfri nationalitet)

Jag hejar ju såklart på Sverige. Abdel är från Marocko och Zehro har rötterna i Bosnien, Patryk i Polen och England så jag prioriterar ju de länderna:) Men det är kul för det mesta, dock kliver jag inte upp mitt i natten för något annat land än Sverige.

Nej, nu får det var nog med bubbel för idag, vi hörs snart igen!

 

Ja herregud! Det har gått en hel vårtermin och jag är som vanligt kvar i mars eller så;)

Men nu har alla skolbarnen sommarlov! Lovelia sitt sista, det där kan man ju räkna som man vill såklart, men hon tänker ta det så. Det sista lovet innan allvaret börjar i höst. Vad hon ska göra då är inte helt klart, men lite plugg och lite jobb. Axel, hennes pojkvän, har gått idrottsgymnasium i Falun, och eftersom han tänker sig att bli världsbäst i sin sport, som kanske heter slope-style, man kör cykel i gupp och gör massa galna snurrar och volter, så kommer han stanna kvar i Falun iaf några år, för det är där det finns bäst möjligheter att träna sånt här. Så hon kommer ju vara där en del. För den delen så kommer hon inte att göra militärtjänst:D Hon försökte ju vara så dålig som möjligt på mönstringen men gick ändå vidare hela tiden, och blev till sist placerad på S1 i Enköping. Men, eftersom hon hade dåliga siffror så sa de att hon kunde bli petad, och det hoppades hon på. Ibönad blir böner hörda, för någon annan tog hennes plats och ingen kunde vara lyckligare än hon:)

Jag tycker ju att alla unga ska göra lumpen, det behövs liksom, för de flesta är väldigt egocentriska och behöver lära sig lyssna och lyda😁 Ja, ja sa det där, och jag står för det:D

Jordan hade avslutning i onsdags och Jamie i torsdags, och i fredagsmorse åkte han på konfirmationsläger till Öland. Att jag älskar vår kyrka är ju ingen nyhet, jag har ju tillbringat massor av tid där genom åren, och att de har en väldigt enkel linje med raka rör och inget utrymme för att tjafsa gör det ännu bättre. Det är fullt av VÄRME & KÄRLEK, tvivla inte. Det knorrade en del över att det var mobilfritt. En timme om dagen får de använda sina mobiler, resten av tiden ligger de i trygg förvaring hos ledarna. Jag älskar sånt också, att tvinga kids att lägga bort luren och vara i nuet, och att det är lika för alla, ingen blir utanför eller har någon favör utan alla är lika. Ingen får ha mobilen mer än en timme om dagen och det är precis före middagen tror jag. Jamie klagade som sjutton och jag sa att du kommer tycka det är toppen, Jamie är ju en kille som älskar att göra saker, han vill leka. Det vill jag med, och jag är vuxen med råge, och att uppmuntra lek kommer jag alltid göra:)

Han har skitkul:) Jag sa att han väl kunde höra av sig, väl medveten om att det skulle han troligen inte. Och det är bra, inga nyheter är goda nyheter, det är lite så vi rullar i vår familj:)

De hade samling klockan åtta noll noll och jag skjutsade ner honom, solen strålade och det var en underbar dag.

Sen var det hem och dricka kaffe i solen och börja dagen:) Jag är så trött om morgnarna, men när det är sommar, ljust och sol och värme, då har jag inga större problem med att varken vakna, kliva upp eller vara pigg. Jag är löjligt styrd av väder och vind, ja.

Kyrkan har ett instagramkonto som jag följt i evigheter, och där får man uppdateringar om resan och hur de har det. De är väldigt duktiga på det, och det är så kul! I natt när Sverige klev in i VM fick de kliva upp och titta på matchen om de ville, då skrevs det kontrakt på att de skulle uppföra sig korrekt, upp tyst och fint, smyga iväg och inte störa någon som ville sova. Sitta stilla och kolla matchen, man fick gå tillbaka och lägga sig om man ville men inte göra något annat. Sånt där är perfekt, då vet de exakt vad som gäller och ingen behöver balla ur. Som sagt, jag älskar kyrkan:)

Matchen då! 5-1 till Sverige mot Tunisien, jag fattar inte hur det gick till? De har ju spelat som en påse blandade nötter sista tiden, (igen) och nu briljerade de. Jag hann inte ens få på tv:n innan första målet! För det är ju som så att slå på sin förbannade tv-apparat idag är ett smärre mission impossible. Jag har en son som är ansvarig för det där, och jag har släppt precis allt, fattar inte ett skit av alla högtalare och sånt som han kopplat in. Något i det buggar och han trycker på en knapp så blir allt bra, men jag? Nä, inte då. Jag får slå av och på Tv:n, i natt säkert tio gånger, för att till sist ha både ljud och en bild som är normalstor, inte så inzoomad att jag ser en liten bit bara;)

Jag borde ju ha klivit upp tio minuter innan, men orkade inte utan rullade ur sängen, drog på Sverigetröjan och hasade ut i soffan klockan 3.57. Och höll på med tv:n till några minuter efter första målet. Fick en nyhetsflash om det och svor högt. Men sen fick jag ju iaf se reprisen och inte att förglömma, fyra mål till:)

Jag hade sällis av Sally:)

Jag hade såklart inte kunnat somna innan, förrän kanske en timme innan det var dags att kliva upp, och jag kunde givetvis inte  somna efter heller, så det är inte en av mina piggaste dagar idag:) Men lätt värt att tappa lite sömn och kliva upp fyra på natten för att kolla fotboll när de vinner:)

Jag såg att det var runt 1500 personer som tagit sig iväg till Studenternas där vi har en storbildsskärm som sänder alla matcher, eller iaf alla Sveriges, det är nog mer troligt. Det ösregnade och var typ 9 grader varmt och jag kände att jag inte var det minsta avis på dem:) Vi ska se nästa match på stan ihop med killarna, det är en mer human tid, klockan 19.00

Men! Vi har ju i alla år skojat om att vi skulle kunna sova över på O´Learys, och går Sverige vidare så kan jag absolut tänka mig att ge mig iväg för att kika mitt i natten:) Dock utan öl, det är ett absolut no-no på det den tiden. Nån måtta får det ju vara:D

Öl var det gott om i lördags, och även shots. Det här är nån som smakar äppelpaj, vilket inte var det minsta äckligt.

Jag vet inte varför Helen fått för sig att jag ville se bandet som spelade, för det är absolut inte min grej, ganska gubbigt, mycket blues, och det är inte vad jag gillar. Några låtar är helt ok, men sen, nej tack. Men hon hade fixat barnvakt så jag ”offrade” mig:) Och det blir ju alltid kul! Bara de slutat spela:D Haha, nä, de är inte dåliga, men inte min smak. Vi avslutade kvällen på Etage, stället jag inte vet om jag gillar eller ogillar. Jag hade tänkt åka buss hem, men så kom Robban och hämtade, han var ändå uppe och vaken:) Tack för det♥️

Vaknade och mådde inte helt strålande, men allra mest berodde det på träningsvärken från helvetet. Jag körde fem pass på raken förra veckan, och fyra av dem var tunga. Det första var step, så det är mer kondition, men sen var det tyngre.

Ont i nacken, i axlarna, i ryggen, rumpan och låren. ONT som i ONT:D Men det blir ju bättre när man rör på sig, och det lossnade så småningom. Jag har gjort en hel del över huvudet, och det med väldigt lätta vikter, men jag får ändå ont. Min tanke är att jag rimligen borde bli mer tolerant om jag övar, men det vete fan om det funkar. Jag har försökt med det i flera år:D

Vi skulle på Axels studentmottagning, han tog studenten i fredags, uppe i Falun, och nu var det mottagning hemma hos dem. Det är ju lite lustigt ändå att hans föräldrar och jag inte setts typ alls, men nu två gånger på en vecka:) Axel och Loppan har varit tillsammans i nånstans runt fyra år, men när de är så här unga så ungås man ju inte direkt med respektive föräldrar, förutom sådana här gånger då. När de blivit äldre, som Janelle och Simon som alltid haft kalas för båda sidor samtidigt så blir det en annan femma. Jag älskar ju Simons släkt, och vi känner varandra rätt så bra nu efter många år:) Däremot har jag inte träffat varken Zehros eller Abdels familjer, beroende på att de bor långt bort. Bromölla och Marocko, typ lika långt;D Men det blir väl av nån gång det med:) Det som kan bli en aning försvårande är ju språket. Jag är inte haj på varken arabiska, franska eller skånska:D

Nåväl, syrran hämtade upp mig och Lovelia och så åkte vi hem till Axel där det var fullt hus:)

Jag är sämst nu för tiden på att komma ihåg både namn och ansikten. Eller, vid sådana här tillfällen iaf. Jag blir presenterad för någon, och det är som att det flyger rakt genom hjärnan och ut i etern på andra sidan. Jag vet att det är för att jag inte är tillräckligt intresserad, för är det någon jag är nyfiken på då jäklar minns jag allt🙈 Jag har iaf hälsat på hans far- och morföräldrar och lite kusiner osv, och kommer ihåg det iaf:)

De hade tänkt att vi skulle sitta ute, men med 13 grader plus och regn så ändrades planerna om, och maten placerades i partytältet ute och vi satt inne. Det var otroligt trevligt och mysigt! God mat och dryck och sen fika med blåbärsprinsesstårta som är en absolut favorit i min värld:)

Det hölls fina tal av pappan och farmor och Lovelia skrattade åt att både syrran och jag torkade tårar.

”Att ni alltid ska grina!” sa hon sen:)

Men jag kom på en sak mitt under de fina talen, och det var en sak jag såklart vet, men inte tänker på för det gör ont. Och det är att halva barnens släkt är borta. Det är verkligen noll kontakt. När jag lyssnade på hur Axels farmor pratade om hur mkt de gjort med barnbarnen när de var små och kunde konstatera att mina barns farmor nog inte ens kommer ihåg dem, i alla fall visar hon ingen önskan om att vara en del av deras liv, då kändes det ledsamt. Jag vet att de tycker att det är jag som är boven i det hela, men det spelar ju faktiskt ingen roll – det är de som valt att inte ha kontakt. Jag var sårad, ledsen och helt övergiven, utan svar, utan stöd, bara lämnad att lösa allt, styra allt och bara få allt att funka. Klart som fan att jag var förbannad. Eller snarare var jag ju förtvivlad. Jag har haft tretton år på mig att fundera, och det har jag gjort. Jag är medveten om att jag absolut kunnat krypa och curlat, men min fasta övertygelse är och har alltid varit, att sina relationer måste man sköta själv. Jag kan inte anklagas för att jag inte servade dem som gjorde mig så exceptionellt illa. Hade de haft stake nog att överse med sina egna känslor av att det var jobbigt, så hade jag accepterat. Jag funkar så. Jag är alltid medgörlig om det presenteras på ett vettigt sätt. Så länge det inte skadar mina barn. Tretton år senare och vi kan väl konstatera att vi är på exakt samma ställe, och vi kan också konstatera att det här med presenter, julklappar eller ens ett grattis-sms till barnbarnen … det finns inte. Min släkt är ju inte bättre den:) Eller grejen är ju att vi inte har så stor släkt, och den vi har umgås vi sällan med. Mamma är ensambarn medan pappa har en syster och det finns tre kusiner på hans sida, men de är en hel del äldre än vi, och vi har alltid varit, och är nog:) barn i deras ögon. Våra kusiner har ju barn, men då är de en aning yngre än oss, och eftersom de bor långt bort så har vi liksom aldrig umgåtts. Det är något jag kan känna är trist, men samtidigt, man får bygga sin egen familj tänker jag:)

Ohana, means family and family means no-one is left behind:) Blod är inte tjockare än vatten osv. Jag har gjort mitt bästa för att bygga upp en större släkt åt mina barn:D och vi har adopterat in nya personer, som Jimpa såklart. Och Simons släkt, och Helen, Anna och Magdalena. Och lite så:)

Men ibland slås jag av hur det kunnat vara🤷‍♀️ Inget säger ju att det varit bättre, såklart, men man saknar ju inte det dåliga, bara det bra, eller det man tror skulle varit bra.

Jag såg bilder på Jamie i min mobil, de kom upp som minnen, och jag slogs också då av att han vuxit upp utan att släkten varit med. Han var 1,5 år när pappan drog. Den här lilla charmören, som bidragit med så mycket kärlek och bus:)

 

Det gäller ju alla barnen, men det är väldigt tydligt just med Jamie eftersom han verkligen var en liten unge och nu snart fyller femton. Inte lika gullig längre:) Säger jag det fnyser han högt åt hur fånig jag är, han är INTE gullig:D

 

Vi har en app i familjen, Life 360 och där kan man ha koll på varandra, det är himla bra. Man har aldrig något privatliv:D Haha, det är iofs sant, men jag kollar sällan var barnen varit, utan mer var de är för stunden, om de är hemma eller iväg nånstans och i så fall var. Barnen ringer ofta och frågar vad jag gör där och där, och är man på affären så kommer det ofta en beställning på något:) När jag skulle kolla om Jamie kommit fram till Öland, så var den himla behändig:)

 

Det hade han:) De får ju bara ha mobilen en timme om dagen:) Nu har vi ju såklart nummer till ledarna om det är något viktigt, och de kan ju alltid fråga dem om det är något de absolut måste prata med oss föräldrar om. Lovelia var i Falun och samtidigt var Corrinda på Teneriffa, men hon vill inte vara med i våran gps-app, hon vill ha privacy tydligen:) Samma med Robban som vägrar, men övriga barn är med. Jag tycker det är toppen. Vill man vara i fred kan man alltid göra en bubbla runt sig, men det har jag aldrig gjort. Hemligheter är inte min grej riktigt:D

Nu ska jag ta en powernap! Jag mår inte tipptopp idag av nån anledning. Kan vara den sömnlösa natten, träningsvärken, vädret eller en kombo av allt. Men bra mår jag inte. Inte dåligt heller, men det är lite trögt.

Jag har skrivit ett manus som jag ska spela in, men skulle så gärna vilja vara utomhus för det är så mycket bättre ljus! Och det är det inte idag. Kanske inte i morgon heller iofs, men jag har lite hopp. Ska spela in annat också, så det blir bra:)

Men först, en halvtimmes powernap för att orka med resten av dagen! Ska dessutom på ett pass step, så dåligt mår jag inte:D

 

Vi hörs snart!