November 2017
Okategoriserade

Dagen tar slut så fort!

Fasen vad korta dagarna är så här års!

De hinner ju knappt börja innan de är slut. Jag inser att jag är väldigt beroende av ljuset, för när mörkret faller så tappar jag fart. ”Jag kan ju inte åka till soptippen nu, klockan är ju skitmycket!” och så är den bara fyra liksom…

Men snart vänder det! Jihoooo:) Always look at the bright side of life;)

 

Igår tränade vi. Jag har fan gått upp två kilo, typ. Det i sig är anmärkningsvärt eftersom jag liksom inte gör det, jag står alltid still. Men sitter man på röven hela dagarna och muggar in chips, godis och mackor på kvällarna så kanske det blir så;)

Men, jag har massa dåliga egenskaper, och en är att när jag ledsnar, så totalledsnar jag. Då blir jag nästan anti i stället. Alltså, jag vet hur man ska äta, jag vet vad som är nyttigt och inte, men jag skiter i det:D och gör precis tvärtom.

Jag ska snart ta tag i det, men tänker inte göra det just nu. Det är något visst med pepparkakor och glögg, och alla goda smaksatta lattekoppar med grädde. Julen är snart över, vi tar det då.

Men, man kan ju i alla fall äta vettigt i stort, och träna.

Okey, kanske måsta förtydliga här. JAG trivs inte om jag känner mig flobbig. Jag avskyr när det tar emot när jag böjer mig för att knyta skorna, eller dallrar när jag hoppar:) Jag vet att jag inte är överviktig, men det handlar inte om det. Det handlar enbart om att MÅ BRA.

Jag strävar inte efter att visa upp min fulländade body i minimal bikini eller tajta tröjor och brallor. Jag mår bara inte bra av att ha de där kilona för mycket. Mitt flås sabbas, ryggen och knäna tar stryk och allt som inte märks utanpå, som blodtryck och kolesterol och sånt. Det finns ingen anledning att missköta sin kropp, man har bara en.

Och – har man inte tid att träna och tänka på kosten nu så får man avsätta tid till att vara sjuk sen.

Så enkelt är det, förr eller senare straffar det sig.

 

Alltså, efter nyår, typ när skolorna börjar, då jäklar, då blir det skärpning. Jag ska tills dess peppa mig själv, planera och inspireras. Jag går som alltid till Paolo Roberto och Olga Rönnberg. Mina två stora förebilder. Och även mina stora hatobjekt i mina down-perioder. ”Allt är så jävla enkelt för dem” ”De är ju snygga, de har det här som jobb, de vet hur man gör” osv osv. Rena ynkliga hittepå-aggressioner:)

Häpp.

I går tränade vi, som sagt. Med David. Jag var noll pepp alls, men hade bestämt mig. Jag har ju vilat massor nu sista tiden, varit hes och skruttig och tvingad att avstå. Det är alltid lite svårt att komma igång efter ett sånt uppehåll, så här års. Allt är vinterns fel;)

Det gick sådär, jag var otroligt andfådd och var tvungen att flåsa några extra sekunder mellan varje övning. Galet jobbigt. Då är skillnaden på ett bra pass och ett mindre bra pass, ledaren. David pushar bäst av alla. Han har ögonen på alla, och peppar och pushar där det behövs. Så bra.

Igår fick han mig fan till att i handstående, med fötterna upp på väggen (wallclimb) ”springa” mot väggen.. Han brukar vara på Corrinda om det för han vet att hon är ruskigt vältränad, men nu när inte hon var där, skulle jag ta över det.. Jag flåsade ett ”Aldrig, du är inte klok, det är liksom inte görbart”, där med ansiktet en armslängd från golvet , men han insisterade. Så jag gjorde det:) Haha, det kan omöjligt ha varit snyggt och det var definitivt inget högt tempo, men prova själv! Det är tufft att bara stå på händer mot väggen, att sen springa mot den innebär att man måste balansera upp kroppen på ett sätt man inte direkt gör i upprätt vinkel. Idag känns det i axlarna:)

Jag lyckades öven med konststycket att stå på knä på en stor gymboll och släppa händerna:)

Låter skitenkelt, men satan vad svårt att hålla balansen. Hela kroppen jobbar. Första gången jag testade det förra veckan så kunde jag inte få upp fötterna från golvet så det är ju teknik också.

Att lyckas med något man inte kunde tidigare, det är jäkligt najs!

 

I kväll är det träning med Olle, jag känner mig fortfarande inte i form, men ser fram emot det.

Tror bestämt att jag ska köpa nya träningskläder till mig själv snart, bara för att det blir roligare då:)

 

Säg att ni också hamnar i sådana här sämre spiraler?

Vad är ert bästa tips att vända det?

Mitt är nog ”Fake it till you make it!”

 

Jaha, jag skulle berätta något…men har glömt vad;)

Men, som mamma och pappa alltid säger: Då var det väl inget viktigt då.. 🙂

Jag återkommer i kväll!

 

 

Kommentera

  1. liselotte

    Jag har följt din blogg via bloglovin i många år, men nu sen du har bytt bloggportal, eller har din egen, så kommer inte dina inlägg upp längre. Jag har försökt att lägga till mig på nytt på bloglovin, men det funkar inte( är din gamla blogg på loppi som visas där). Jag är inte så jättebra på sådant här, men går det att följa dig på något sätt? Säkert en jättedum fråga, men frågar man inte, så lär man sig inte heller.Ha det gott, Liselotte

  2. Cecilia

    Har mina fasta kvällar. Måndag, onsdag och torsdag som är mina för Boot camp träning. Dvs inget får komma emellan annat än just sjukdom. Men håller med. Det är fan motigt nu alltså. Träningsvärk sen igår och om 2 timmar ska jag på ”det” igen 😅 Men det är bara att hälla i sig lite Vigor innan och klä på sig. För inget kommer gratis och det är klart att det är värt det efteråt när man duschat och får lägga sig 😊

  3. Erika

    Oj så jag känner igen mig i det där! Har nyligen insett att november är en sådan månad jag har oerhört svårt att ta tag i saker oavsett vad det är, tappar träningsrutinen och motivationen rent allmänt MEN idag tränade jag faktiskt första passet på gymmet sedan mitten av oktober! 🙂

Visa alla 7 kommentarer
Okategoriserade

Bokadirekt.se:)

I samarbete med Bokadirekt, innehåller annonslänkar

 

Så här års så har i alla fall jag ögonen öppna åt alla håll och kanter efter det ”där perfekta” 🙂 Den där presenten/julklappen till de speciella personerna i mitt liv:)

Jag älskar att bli tipsad och därför vill jag i min tur även tipsa er. Idag heter mitt tips – Bokadirekt.se

 

Bokadirekt är Nordens största marknadsförings- och bokningstjänst för Skönhet & Hälsa.

Här kan man enkelt bara söka efter det man önskar, hitta det och så bokar man direkt.

Klick, klick, klick:) Jag älskar det, inte bara för att det är superenkelt att hitta och boka, utan för att det finns så himla mycket att välja mellan. Eller, jag är ju inte känd för att ha lätt för att välja;) haha, men jag gillar ändå att ha valmöjligheter. Speciellt bra är det ju att det finns i massor av städer, den här tjänsten är inte bara för de som bor i stora metropoler:)

 

Vad sägs om mängder av aktörer inom skönhet- fransar, naglar, fillers, eller frisörer, fotvård, massage, träning och friskvård?

Det finns något för alla. Tusentals olika utövare.

Det bästa av allt är att de dessutom har PRESENTKORT!

(Även för företag, så man kan alltid tipsa sin chef, hehe) Man väljer vilket belopp man vill såklart, och sen kan den man ger det till välja Vad och Var de vill göra. Jag har fått en del presentkort i mitt liv, som sen blivit liggande. Flera gånger för att det aktuella stället stängt eller gått i konkurs, och det kan liksom inte hända med Bokadirekt:)

Det här är något jag verkligen gillar!

 

Så, det var dagens tips till er:) Hoppas ni gillar det ♥

Kommentera

  1. Karin

    Jag vill bara kolla om det är fler än jag som måste klicka in i arkiv och sen november för att få fram de senaste inläggen nu i din blogg?
    Tidigare flöt det liksom bara på, jag har din blogg Carola, sparad i min lästlista. När du bloggade på Loppi räckte det att klicka in på din länk liksom, så låg det senaste inlägget överst, men som sagt inte nu.
    Eller har någon nåt tips vad jag kan göra för att få det så igen?
    Kram från mig

    Carola: Jag får inte så, när jag kollar från datorn osv utan att vara inloggad. Det ska inte vara så, men jag vet inte varför du får det på det viset? Kanske om du gör om sparsidan? Den kanske sparat en specifik sida liksom?
    Jag försöker kolla vad som felar!

  2. Mia

    Jag undrar varför du slutade blogga hos Loppi?

    Carola: För att de inte ville ha mig kvar. Så enkelt är det.Eller de ville gärna ha mig kvar men utan att jag skulle få något i gengäld:)
    Så är det i bloggvärlden, man måste ha hårda armbågar och jag är alldeles för ödmjuk för att framhäva min egen förträfflighet i alla sammanhang. Andra är bättre på det:) De vinner.
    Men, jag är supernöjd med min flytt och min nya blogg 🙂 Jag ser bara möjligheter framför mig nu:)

Resa

Dag tre i NYC, Rockefeller center, Public library

Nu kanske ni trodde att ni skulle slippa mer reseberättelse från New York? Nope:)

Dag tre!

Vi vaknade runt nio, och efter sedvanlig morgonrutin:) så var vi klara för att ta oss an dagen. Vi hade ju bestämt oss för att åka upp On top of the rock. Alltså på toppen av Rockefeller center. Skithögt.Centret består av 21 byggnader, tydligen. Men man åker nog bara upp i en?

Både jag och syrran är höjdrädda. Men vafan man måste utmana sina rädslor, man lever bara en gång och så vidare;)

Vi skulle upp och se New York från ovan.

Frukost på McDonald:) Haha,  vi åt minst ett mål per dag på Donken. Det är underskattat, man vet exakt vad man får och man får det snabbt.

Deras frukost är dessutom väldigt god.Ägg, bacon och ost i en burgare, och hashbrown…ahhhh de är så jäkla goda!

Sen gick vi till Rockefeller center. Varken jag eller syrran pratade om höjden:)

När man är rädd för något så blir man inte så rationell. Man VET att det är löjligt men man kan ändå inte riktigt få bort katastroftankarna. Jag var helt och fullt övertygad om att det höga huset som stått där sen 30-talet skulle, antingen välta av att det var massa människor på taket, eller kollapsa av nån terrorhandling. Mest troligt välta:)

Jag blir alltid vansinnigt irriterad på mig själv när jag blir orationell. Jag anser mig själv vara en person med fötterna stadigt i marken och ett vettigt och klokt sätt att se på saker, och ta mig an dem.

Men nä, huset skulle såklart vicka. Just exakt när JAG var där. Det åker upp folk där hela dagarna, 365 dagar per år, sen just strax efter 1940 nångång när det invigdes. Men just då skulle det hända nåt. Å andra sidan, så händer ju saker plötsligt och oväntat så det är ju inte helt galet.

Vi gick allra först för att ta en bild på den där guldiga gubben som vi försökt få tull kvällen innan, men det var för mycket ljus.

Här är han. Vem han nu är:)

men det var fortfarande svårt att ta en selfie med fokus på honom:)

Det blir inte bättre än så här. Jaja. Lite mindre folk så här dags.
Vi gick in för att köpa biljetter. Frågade om hissen gick väldigt fort, det var syrrans största farhåga, men det var visst inte så farligt. En minut. Hm..

Vi stod där vid varsin maskin för att köpa biljett och jag tänkte att om syrran bangar nu så gör det inget:)

Men det gjorde hon inte, och lite lätt yr så stod jag där med en bit papper i handen. Vi fick tiden halv fyra.

Det kostar 37 dollar och det kan ju kännas aningen mycket, speciellt när man är skiträdd;) men det var så värt det. Man får en specifik tid när man ska åka upp, men sen får man stanna där hur länge man vill.

Vi hade ganska lång tid på oss innan det var dags så vi tänkte äta en glass. Det var fortfarande kanonvarmt, runt 25 plus och ljuvligt. Och så tänkte vi passa på att kika på the Public Library.

Jag har ju sett The day after tomorrow, där den här byggnaden är central, och var liksom tvungen att se den:) Vi hade åkt förbi på väg till hotellet första dagen, men det var inte tillräckligt. Jag ville se inuti. Syrran som inte gillar actionfilmer har sett delar av den, men jag letade runt på gatorna efter att se där det där stora fartyget kom glidande, och …. tja ni vet:) Det är en film.

I alla fall – ni känner igen den:)

Och jag är superhappy över att det kom två taxibilar och en polisbil precis när jag fotade:) Jag väntade in taxibilarna om jag ska vara ärlig, men polisen var en bonus:)

För att komma in måste man gå genom en kontroll, de skulle kolla väskorna. Det känns otroligt överspänt, men samtidigt väldigt tryggt. Dock går det inte att skoja med de som har hand om säkerheten, de tar sitt jobb på största allvar, och drar inte ens på munnen.

Okey, tillbaka till filmen. Han ringer sin pappa från en telefonkiosk på nedre våningen, och givetvis måste jag leta reda på den. Voila!

Det var payphones, som funkade. Retro:)

Pampigt som sjutton, de här gamla byggnaderna är så mäktiga. Men jag hittade inte den stora salen… fast vi skuttade runt hela byggnaden, men den var väl nånstans 🙂

Vi gick på toa innan vi fortsatte. I Uppsala är det skitsvårt att hitta en offentlig toa som man inte behöver pröjsa för. Dyrt dessutom, och så är de sunkiga ändå. Här fanns det gott om dem:) Gratis och så fräscha. Alla stora varuhus har kostnadsfria toaletter, och på sådana här ställen med. Rockefeller center har flera olika:)

Vi gick in i en Sephora-butik för syrran skulle ha en solkräm hon inte fått tag på någon annanstans och det slutade med storshopping:) Vi båda använder Bare Minerals sen flera år, och här fanns det väldigt mycket mer än hemma. Jag har ju ingen vidare koll så jag frågade en tjej i butiken vad skillnaden var på den och den produkten från Bare, och satan vad svårt det var att prata skönhetsvård på engelska…:)

Det slutade med att hon putsade till ena halvan av nyllet med Bare och den andra med…öhh en annan, som blev så jäkla mycket snyggare:) Så en sån blev det. Syrran köpte sin solkröm och nåt mer. Små påsar tack och lov som man kunde trycka ner i ryggan.

Vi gick tillbaka till Rockefeller. Den är pampig.

Till sist bestämde vi oss för att äta en glass på Ben och Jerrys.Sådär god… jag inser varenda gång jag äter den att det inte är min favorit:) Men helt okey. Och svindyr! Satan, vi betalade lika mkt för en glass som för en större lunch!

Men så var det äntligen vår tur!

På skakiga ben ( efter att ha gått på toa igen, haha)ställde vi oss i kö. Jag hade tänkt mig att det var stora hissar, som varuhissar typ, den största varianten på Ikea. Men nej. 15 personer i varje och då stod man trångt. De gulliga killarna som skötte kön skämtade och hade sig, stora leenden hela tiden. När vi så klev in i hissen så hade jag handsvett och en puls på 280. Vi ställde oss i ett hörn och så stirrade jag rakt in i väggen och andades…..beredd på en minuts katapultsving rakt upp i luften.

Hissen startade och åkte iväg precis som vilken hiss som helst, och så stannade den! Ihhhh! Dörrarna öppnades och vi fick gå ut. En våning upp. För här var ju liksom säkerhetsavdelningen 😀

Såklart! Det fattar ju vem som helst att man inte släpper upp tusentals folk om dagen, 70 våningar upp i luften över innerstan i New York City, utan att kolla noga. Alla utom vi då:)

Det var röntgen av väskor och metalldetektorbåge och sen kö till de riktiga hissarna. Det tog ett tag här, men som så ofta i USA så har de nån slags underhållning medan man väntar. Här fick man se film om Rockefeller centers historia.

Men till sist så klev vi in i de riktiga hissarna. Fortfarande femton personer åt gången. Jag har sett filmen Speed också 🙂 Haha, har ni sett den? Med Keanu Reeves och Sandra Bullock. Den börjar med att folk blir fast i en hiss. Vi skämtar alltid om att ifall man fastnar i en hiss så kommer Keanu och räddar en så det är liksom värt att fastna;)

På flygplatsen kommer John MClane att fixa biffen (Die hard)

Vi ställde oss i hörnet igen, dörrarna stängde och i taket som var av glas började färgade lampor blinka och greja samtidigt som hissen drog uppåt med en jädra fart. Eftersom man såg så väl hur snabbt det gick genom glastaket så tittade jag snabbt ner. Och andades:) Det tar exakt 43 sekunder att åka 67 trappor, om nån undrar.

Hissen gick alltså till 67 våningen och sen fick man ta trappor de sista våningarna. Fanns såklart rulltrappa:)

På väldigt skakiga ben klev jag ut och såg ut över New York. Wow! Givetvis skuttade vi upp resterande trappor direkt, utan att kolla så noga, för vi ville se det från On top of the Rock.

Oh My God! ♥

Höjdrädslan var borta, det var alldeles för högt upp och man kunde inte se sina fötter och marken samtidigt, vilket är högst obehagligt. Det blåste till mellan varven så håret fick åka upp i en svans, jag kan bara tänka mig hur det är här en blåsig dag:)

Man ser våningen under och mannen som står där.

Ja givetvis stoppade vi i mynt i denna och kollade runt:)

Det HÄR huset skulle definitivt vicka om man åkte upp på toppen, det ser ju alla;)

Och jag kommer aldrig begripa hur man kan bygga så här höga hus. Aldrig.

Central Park i bakgrunden.

Det ser inte ut att vara så fint väder direkt, men det var varmt och skönt, men molnigt. Ser lite disigt ut, men vi hade en helt fantastisk utsikt.

Empire State building. Man kan åka upp där med, det är några våningar högre, men väldigt mycket längre köer.

Vi stannade här uppe länge. Det var helt magiskt häftigt att bara kika åt alla håll och kanter. Vi såg St Patricks katedralen, som en liten leksakskyrka:) Bilarna var som små streck och man kunde se människorna som små prickar. Helt obegripligt högt upp, men ändå så jobbar och bor folk såhär högt upp. WOW!

70 våningar upp kräver sin respekt, och det blev i form av tröjor:) Haha. Och kylskåpsmagneter. När man kommit över sin dödsångest så blir man otroligt vänligt sinnad till att lätta på plånboken 🙂 De två översta våningarna är helt öppna, medan 67 har delvis glas.

Så coolt, och jag ska lugnt åka upp i alla höga byggnader jag får möjlighet till hädanefter.;)

Kön till hissarna ner var LÅNG. Mycket längre än upp:)

Vårt besök här tog tid, dels köade vi och sen var det så mäktigt att vara där uppe att vi var där länge. Vi funderade på att åka upp på kvällen med. Man kunde lägga på några dollar för att åka upp två gånger, men eftersom vi trodde att vi skulle dö gång ett så gjorde vi inte det;) Så det blev inte det, men det är säkert mäktigt på ett annat vis. Vi ville se staden inte bara alla ljus, därför valde vi dagtid.

Så här högt är det. Typ 260 meter. Ungefär som Skuleberget som jag klättrade upp på. Nu dör jag fan lite när jag ser det så här:) Fan vad högt vi klättrade;) Dock inte på fasaden…;)
Det var en häftig upplevelse!

Rekommenderas helt klart.

Jaha. Så vad toppar man On top of the Rock med? Det går inte:)

Vi gick för att äta nåt. Dricka kaffe. Samla intrycken:)

Och jag älskar bara deras fordon!

Vi hamnade vid julshopen på Times Square.

Men den var inte så mycket att se. Massa grejor såklart, men både Macys och Disney hade finare, för att inte tala om de vanliga matkedjorna.

M&M butiken, även den på Times Square. Massa folk. MASSA:

Att äta här är inga problem, det finns massa kul att testa. Jag har sagt det förr, och säger det igen – om jag flyttade till ett annat land skulle jag bli smällfet. Det finns så mycket att prova!

Som det här tex.

Nån waffles. Med grym topping. Sött som satan:)

Tidningsstånden överallt. Här köpte vi massor av vatten.

En hiss nånstans. Minns inte var:)

Vi gick omkring som vanligt hela kvällen. Det är fullt drag till sent på natten, men som jag sagt förr, det känns som Hemma. Så konstig feeling.

Vårt hotellrum då:)

Pod 51 heter hotellet och ligger bra till, nära det mesta man vill se – Times Square, Rockefeller, Library, Central park, osv. Lite längre till Brooklyn och så.

Rummet var ju pyttelitet, men fräscht. Jag visade badrummet på instagram, men hade visst knäppt bilder på det också. Det är häftigt att få plats på så liten yta, men jag hade ju föredragit att den här väggen var frostad. Som minst:) Jag står precis vid sängen och fotar.

Lite från sidan.Det är en skjutdörr, som är frostad, i det här läget har man privacy för att sitta på toa.

Handfatet var utanför:)

Drar man undan duschdraperiet ser man toan.

Man fick alltså välja, och dra för och dra undan allt efter behov 🙂 Duschade man så hade man draperiet fördraget och frostade dörren för det glasklara partiet.  Ja, man satt nästan med fötterna i duschen:)

Perfekt när vi kylde ner fötterna på kvällarna, en satt på toastolen , den andra på golvet, och så fötterna in under vattnet.

Som vi först inte fattade hur man fick på varmt vatten?

Efter att ha hoppat och pipit förskräckt med iskallt vatten över armen medan man stod och sträckte sig in, så fattade jag att man bara fortsatte vrida så blev det varmt. Ju längre man vred ju varmare. Iskallt i första läget. Ganska smart ändå.

Utsikten från vårt fönster i ”badrummet”var in till grannarna, så det gällde att dra ner fönstret när man skulle  på toa, för den är precis nedanför här:) Ibland var man wild and crazy och gav fan i det, tänkte att de fick skylla sig själva om de kollade;)Vi hade inget kylskåp och lyckades aldrig komma underfund med om det fanns nån ismaskin så för att kyla vattnet något ställde vi det i fönstret som var öppet hela nätterna. Det funkade inte, eftersom vi som sagt hade kanonväder:)

Jamen det var vår tredje dag i New York! Eller, fjärde? Vi kom på fredagen och det var ju USA tid vid 14, men för oss var det sent. Jag räknade den mer som dag noll:)

Näst sista dagen var det i dag i alla fall:) Och ”I morgon ” åkte vi hem.

Det kommer snart!

 

Kommentera

  1. Jenny

    Tack Carola för att vi får ”uppleva” och turista i NY med dig och din syster 🙂
    Nästan så att det kittlade lite i magen när ni åkte hissen upp 67(?) våningar…. Starkt jobbat av er båda.

  2. Marie

    Härligt att få höra din reseberättelse. Vilka fina bilder och text.
    Vilket jobb du gör, tack för underhållningen och för en härlig blogg.

    Carola: Så kul att det uppskattas 🙂 Tack!

Visa alla 7 kommentarer
Okategoriserade

Trestegsraket med Maybeauty:)

I samarbete med Maybeauty

I samarbete med Maybeauty

 

Härom dagen kände jag mig extra glåmig och tråkig. Inget var kul, allt kändes jobbigt och bah. Allmänt vinterdeppig med andra ord. Jag behöver klippa mig, håret är som en rotborste och att kolla sig själv i spegeln undviker man. Har ni sådana dagar?

Patricia har ett knep, hon ”vackrar sig” när hon känner sig lite off och seg. Jag är ju inte så bra på det här med att sköta om min hy, jag duschar och blaskar av nyllet på morgonen. Smörjer in med nån bra kräm och sen är det klart. Sminka mig gör jag inte så det känns liksom som att jag inte behöver ha en evighetsrutin varje dag. Men jag testade Patricias knep , och jodå, nog kände jag mig fräschare och då blir man ju automatisk gladare.

Jag  använder Maybeautuys produkter regelbundet. Eftersom man inte behöver göra det varje dag så är det till och med lite mysigt att göra en skönhetsprocedur lite då och då. Jag känner mig lite vuxen. Haha:)

De har tre produkter som funkar perfekt var för sig, men som om man kör dem i en trestegsraket får ännu bättre effekt.  Det är den svarta Face mask, sen Face gel och sist Pore mask.

Jag kör dem ofta en och en, men ibland tar jag mig tiden att göra alla.

Jag börjar med den svarta, man får med en pensel till den när man beställer, men det går fint att lägga på med fingrarna också.

Den är sval och sådär härligt kletig, känns som att måla med fingerfärg ungefär. Man bör undvika håriga partier för det gör ont att dra bort sen:) Jag har massor av småfjun på sidorna av fejset som jag alltid glömmer bort och glatt täcker. Det ångrar man.

Sen låter man den sitta i 20-30 minuter. Den stelnar lite så det blir sådär härligt ”stickigt” i ansiktet när man rör på munnen tex. Jag älskar det!  Man känner på allvar hur den drar ut alla orenheter:)

Jag kan dock rekommendera er att INTE äta samtidigt, det blev svårare och svårare att öppna munnen allteftersom den stelnar:) När den verkat klart så måste jag grimasera med hela ansiktet, gapa så stort jag kan och liksom försöka wiggla bort masken genom ansiktsrörelser, enbart för att det känns så härligt.

Sen drar man bort den. Och det känns. Aouch! Men det är skräckblandad förtjusning.

Haha.

Det är en liten sport att försöka få av masken i ett stycke. Den här gången lyckades jag inte.

Sen tar man fram nästa produkt i trestegsbehandlingen – Face Gel

Den här lilla rackaren är en stor favorit. Både jag och tonåringarna älskar den.Den tar bort döda hudceller. Man bara skrubbar försiktigt med den och vips så ser man hur det blir massa äckliga hudavlagringar. Uäck! Men så effektiv, och man känner sig väldigt ren.

Man märker när det var länge sen man gjorde nåt med huden, använder jag den här regelbundet så är det inte alls mycket som lossnar.

Sen sköljer man av den, torkar ansiktet och går på steg tre.

Pore mask.

Den gör porerna mindre, vilket jag verkligen behöver eftersom mina är som kratrar. Skitfult, och blir liksom ännu värre när man sminkar sig. All foundation lägger sig i dem och framhäver.

Den här masken gör inte så att de försvinner helt men jag ser stor skillnad. På allvar.

Man är ju verkligen sitt snyggaste med mask på;)Den ska sitta på en halvtimme ungefär och sen sköljer man av den. Jag brukar ta en fuktig ren handduk och torka av med också.

Ja men sen är man klar!

Resultatet syns, och det känns. Huden känns verkligen rengjord och … jamen ordet är nog FRÄSCH.

Man drar ut orenheter, skalar bort död hud och får en känsla av bebishud.

 

 

Jag tror att jag har använt Maybeautys produkter i tre år eller nåt nu, och det är den enda mask jag gör.

Supernöjd! Även tonåringarna gillar den, och det är väl egentligen ett bättre betyg eftersom de är kräsna och har koll:)

 

Jag tänkte att detta kanske kunde vara bra julklappar:)

 

Om ni också är sugna på att köpa de här produkterna så har jag ju såklart fått ett fint erbjudande till er:)

30% rabatt, låter väl fint va:)ange bara koden  carolafacepackage eller klicka HÄR

för att komma direkt till erbjudandet ::)

 

Kommentera

  1. pia

    Du är så otrolig lik Janelle på andra bilden från slutet 😉 Men vad säger man: Sådan moder sådan dotter, du är otroligt fin med eller utan makeup och du bjuder verkligen på dig själv 🙂 Önskar dig en skön kväll!

Vardag

Sopor, poncho och ljusstakarna :)

Innehåller annonslänkar för Cellbes
Idag kom jag och Jamie iväg med sopor till tippen, som planerat. I regn. Brr. Men han tycker det är skitkul att gå där och hjälpa till att kasta saker. Nu blev jag sur för att de inte hade en stor öppen container för metallburkar. En stor anledning att jag åker till den stora återvinningen är att de har öppna containrar så man bara kan hysta i sin kasse, eller tömma ur den i ett svep. Vill jag peta i dem en och en kan jag precis lika gärna åka ner till Ica. Jag har ju inte fem av varje utan jag har kassar:) Nu fick jag minsann stå där i regnet och plocka upp konservburkarna. Bah.
Nu är jag av med det mesta, men ungarna har rensat sina kläder igen så jag måste kolla igenom det och packa i plastkassar och sen köra dit igen.  Och för den delen så fyller det på sig snabbt i återvinningshögarna.
Vi åkte och hämtade mitt paket från Me&i, med min nya fina poncho:) Jag älskar det plagget mer och mer för varje år. Jag har varianter som är som bara en sjal man har öppen i fram, och sen stora pösiga och mindre lite snävare. Så fina och så jäkla bekvämt. Och gosigt. Handlade lite för jag var tvungen att komplettera till middagen, och väl hemma igen blev jag så yr och huvudvärk på lur att jag lade mig på soffan en stund med Jamie. Och Doris såklart:)
Precis när jag klev upp kom Novalie in genom dörren, och bad mig skjutsa henne tillbaka till skolan. Hon hade glömt sin mobil! Den var inlämnad på receptionen som tur var, så det var ju bara att köra och hämta den. Pust. Skönt att det var en ärlig person som hittade den i alla fall!
Jag har ju lovat er att visa bild på mina nya adventsljusstakar som jag skaffade mig. Mina gamla var inte längre riktigt elsäkra. Och så gillade jag de här så mycket:) Jag vet vad jag vill ha, men oftast vet jag det inte förrän jag ser det…haha. Jag tyckte att bilden blev himla bra när jag tog dem, men nu ser den inte direkt supersnygg ut;)
Men ni ser hur det blev i alla fall:)
Och så visar jag en riktig bild också.
Den här adventsljusstaken kommer från Cellbes och jag hade flera som jag gillade, men de här blev perfekta:)
Den här veckan har Cellbes 20% på utvald julbelysning 🙂
(Rabatten är redan avdragen – lila siffror är giltiga. Gäller på plagg/produkter markerade med ”Kampanj” och kan inte kombineras med andra rabatter eller erbjudanden)
Och även 30% rabatt på utvalda tunikor och klänningar med partyfokus:)
Gäller v 48. 27/11-3/12 så länge lagret räcker
Hur ligger ni till i julandet? Jag chockar mig själv med att i lugn och ro bara städa ett ställe, sen plocka bort eventuella lampor och sätta dit julbelysningen. Och en och annan tomte:)
Jag gillar jul, och äntligen efter alla år som jag principfast hållit fast i traditioner som att inte ta fram något pynt alls för ett visst datum så går jag all-in när jag känner för det:)
I helt galen ordning dessutom! Jag brukar vara rätt snabb med att få upp utebelysningen, men den har jag knappt tänkt på. Det regnar ju ute hela tiden…
Och knallsvart ute redan vid fyra… man hinner ju liksom inte med nånting på dagen.
Jag gjorde kycklingbiffar till middag, som jag efter att ha stekt dem bara lät koka i en sås som jag gjorde på  mjölk, ett paket färskost med vitlök och en buljongtärning. Supergott! Ris till det. Kyckling blir ju lätt lite torrt, men så här var det saftigt och fint.
Vips var det dags att köra tjejerna till gympan. Och fördriva lite tid på Gränby:)
Same procedure as every week.
Och för den delen, samma svordomar åt folk som inte kan köra bil;) Vad är det med folk? Jag har stött på så mycket knäppgökar i trafiken sista veckorna så det är inte klokt. Folk som inte kan högerregel, inte kan blinka, inte köra cirkulationsplats, inte kan parkera. I helgen såg jag en snubbe fickparkera från fel håll på en enkelriktad gata? Funderar man inte lite om alla andra bilar står åt ett och samma håll? Eller tänker man att man får göra som man vill? Han körde bergis mot trafiken när han åkte därifrån. Eller, det måste han ha gjort när han stod sådär. Holy smoke. Jag funderar på att sätta en stor plastboll på min bil, så där så bilen är helt inuti en boll, så ingen kommer åt den;) För snart kommer nån jäkel preja mig av vägen eller köra in i mig. Ta i trä! Men det har varit lite för nära lite får många gånger nu. Och NEJ det är inte jag. Jag kan köra bil.
Hemma igen sen så kröp jag upp i soffan med Jordan, sen Jamie och Doris och sen bara Doris. Fötterna på bordet, ljusen tända, kaffe och pepparkaka och serier på TV.n.
Härligt i sin enkelhet.
Jamie är fortfarande inte frisk, det går upp och ner, huvudvärken kommer och går och är det i närheten av det jag hade idag så fattar jag, det är lurigt. Han vill ju inte ha värktabletter. Han är bättre i hostan i alla fall, men får vara hemma i morgon ändå.
Nä, nu ska jag knoppa jag med! Rysligt vad lätt det är att timmarna ramlar på så här nattetid:)
Natti natti ♥
Kommentera

Allvar

Bortskämda empatilösa skitungar

Åh fy fan vad jag avskyr snorungar!

Idag berättade Novalie för mig om något som hände i deras klass igår. Jag har fått hennes tillåtelse att berätta för er.

Hon går i åttan, det är samma klass sen sexan, och det är en stökig och inte så välfungerande klass. Novalie har haft det så sen förskoleklass tyvärr, många starka individer som omöjligen kan samsas eller ens bete sig. Min unge är mitt i sin syskonskara, om det är därför hon är så makalöst anpassningsbar vet jag ju inte, men nog beror det delvis på det. Tror jag:)

För henne är det inga problem med en stökig klass, hon fokuserar på sitt, stänger av och jobbar. Hon är alltid artig och jag har bara fått beröm på alla utvecklingssamtal under alla år. Jag vet att det finns folk som inte mår så bra i klassen, men för henne funkar det.

I höstas fick klassen nya klassföreståndare. Eller vad fasen de kallas nu för tiden – mentorer, coacher…skit samma, de är klassföreståndare. Två kvinnor som jag fick ett jättebra intryck av på föräldramötet jag var på i höstas, där de presenterade sig. Där och då visade några föräldrar sig från en sida som gjorde att jag ganska klart förstod varför klassen inte funkar;) Vi kan väl kalla dem för PK-päron som inte begriper att deras egna avkomma kan göra fel. Som höjer sina skitungar till skyarna och skyller på alla andra. Jojo. De här lärarna fick ta emot massa skäll om VARFÖR de inte fått klassen i ordning? VAVAVAVAVA??? På tre veckor typ.. De hade knappt lärt känna ungarna.

De har sen dess jobbat på olika vis för att försöka få ihop klassen. (inget duger såklart åt PK-päronen) Nu har den ena läraren glatt pratat om en överraskning till eleverna. I går var det dags. Hon visade dem en kalender de köpt med gelebjörnar eller vad det var, nån form av godiskalender.

Klassen sitter helt nollställda, bara glor, sen börjar de fnittra och fåna sig. Vad det DÄR överraskningen? Va? Man skulle ju bara få en godisbit, vad var meningen med det? Det var barnsligt och fånigt och löjligt och hur kunde läraren tro att det skulle vara roligt? Novalie tyckte det var gulligt gjort, men de flesta andra i klassen hånade läraren. Hon blev ledsen. Sådär så att det syntes, tårar i ögonen och förödmjukad. Hon kunde inte riktigt formulera sig och det slutade med att hon bad dem gå.

Ute i korridoren hade eleverna härmat henne, förlöjligat och snackat skit. Novalie hade försökt prata med sina kompisar om att man uppför sig inte sådär. Hon var helt chockad.

Jag blev så arg! När man får något, som någon engagerat sig i, så säger man tack så mycket. Man hånar inte för att det inte passar.. satan också.

Novalie berättade vidare att det börjat en ny tjej på skolan. En jättelång och jättesmal tjej. När hon kom gående så hade klassen fnittrat, snackat, pekat och gjort narr av henne…

Mobbarbeteende.Fy fan.

Jag hörde av den ena läraren på vårt utvecklingssamtal att den killen vars pappa gapade högst på föräldramötet om att det var oacceptabelt att inte alla elever kände sig trygga i skolan… den ungen ägnade sig åt regelbunden utfrysning av en annan elev. Fräscht. Nej.

Nej hon sa det såklart inte rakt ut. Men hon såg när jag himlade med ögonen åt honom på mötet;) och nämnde det när jag frågade om det.

 

Novalie var upprörd. Hon skämdes över sin klass. Hon tyckte så synd om läraren som så uppenbart blivit ledsen. Jag blev arg. Jag avskyr ouppfostrade snorungar. Sådär så jag bara skulle vilja låsa in dem nånstans och inte släppa ut dem förrän de genomgått en kurs i empati, vett och etikett.

Jag messade läraren i fråga och sa att Novalie precis berättat och att jag skämdes å allas vägnar, och att jag uppskattade att de försöker. Svaret kom ganska direkt -tusen tack…Novalie ska få en kram..bra att du hör av dig..

Jag försöker att inte önska andra människor något illa, men sånt här….Jag önskar innerligt att de här fjortonåringarna får smaka sin egen medicin. Att de planerar och ivrigt och glatt ser fram emot att göra någon annan människa glad, och sen bemöts med bu-rop och gliringar. Usch.

Och när nån blir ledsen?? Vafan kan man inte hejda sig då? Bah, jag ska fan säga ett och annat till föräldrarna när jag träffar dem nästa gång.

Förresten avskyr jag föräldrar som tror att deras ungar aldrig gör nåt fel också. Snacka om korkat. ALLA gör dumheter. När det kommer info från skolan om något som hänt så är min fråga alltid: Vad gjorde du? Och svarar de ”inget” så tror jag dem inte;) Haha, nä men ni fattar? Jag vet att mina är precis lika goda kålsupare som alla andra. Dock har jag sällan, typ bara en enda gång, varit med om att mitt barn varit taskig mot någon i skolan så att lärare blivit inblandade. Jag uppfostrar mina nämligen:)

Det är något fler borde prova på!

Speciellt de som tror att deras barn är änglar som aldrig gör något fel.

Bah.

Nå, nu måste jag lugna ner mig lite!

Vi hörs snart igen ♥

 

Kommentera

  1. Madde

    Usch vilka jävla ungar och vilket beteende. Tycker synd om unga som inte får lära sig hyfs och vanligt vett – fallet blir ganska hårt sedan i arbetslivet när de märker att de inte är världens mittpunkt och att man åker ut med arslet före om man inte sköter sig.

    Det är inte så många men definitivt en del vikarier i mitt jobb som rykt pga attityd och lördagssjuka (host host jag orkar inte kliva upp) eller rena lögner, slarv eller att man bara skiter i att komma.
    Som förälder skulle jag skämmas ihjäl om mitt barn inte fick fortsatt jobb. Särskilt på en liten ort.

  2. ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★

    Mer regel än undantag numera känns det som, det är som respekten för människor försvunnit helt i samhället. Sen tror jag på en föreläsare jag lyssnade på i september här i stan om ungdomar och den kultur de växer upp i nu. Han menade att barn och unga idag har alldeles för lite relation till sina föräldrar och att det är det största problemet. Jag är villig att hålla med, idag jobbar ju nästan alla föräldrar heltid och träffar sina barn sällan. Vem ska då vara förebilderna? Föräldrarna tror att det är förskollärare/lärare/fritidsledarnas/barnskötare/fritidspedagogers uppgift fullt ut. Men grejen är den att barn och ungdomar idag tittar på kompisar som sina förebilder. Klart att man då påverkas av att bli negativa själva. Sen är det intressant när folk skriver ”vi har inte råd att jobba deltid”. Jag har varit ensamstående sedan jag blev gravid 19 år gammal utan jobb, trots det har jag ALLTID haft pengar och alltid klarat mig själv. Studerade från sonen var 10 månader tills han var 8 år, timvikarierade som uska och barnskötare först helger och sedan ibland på veckorna. Men bara deltid för jag ville aldrig ha långa dagar för sonen, studerade på heltid men hade sonen på föris när han ville. Började jobba 75% när han var 8 år och jobbat deltid sedan dess, idag är han 13 och jag har TID med honom. Han kan prata med mig om allt, och vet vad som är rätt och fel, samt hederligt folkvett.

    Tror att du som varit hemma mycket med dina barn gjort jordens vinst, alla föräldrar som valt barnen framför jobbet gör nog det. Barn kan nämligen inte uppfostras av samhället då blir det bortskämda som ungarna ovan.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag tror exakt som du. Och det svider såklart för många, men likafullt så tror jag det är så. Och känner ännu en gång att vi gjorde rätt val när vi bestämde att jag skulle vara hemmamamma. Jag ångrar det inte en enda sekund. Av så många anledningar 🙂

  3. Carina

    Jag blir så arg när jag hör sånt här. Har själv varit med om det när sonen gick i skola,föräldrar som klagar på andras barn, men ”deras barn har aldrig gjort något”. Och jag kan ge mig fasen på, att om dom läser här,så fattar dom likt förbannat inte att det är dom det gäller.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Haha eller hur 🙂 men jag misstänker att jag inte direkt tillhör kategorin människor som de lägger energi på. Jag är ju vaken höginkomsttagare eller universitetsutbildad. Än iaf 😉

  4. Agneta

    När jag var yngre trodde jag mobbing bara föregick bland yngre och mestadels i skolan. Men jag inser tråkigt nog att det är en röd tråd i samhället. På arbetsplatser , i skolan. Endel bloggar har så många mobbare bland kommentarerna. Jag tycker vi svenskar är dåliga på att reda ut problem. Ok, det är inte lätt att få ordning på en problemklass när vissa föräldrar inte kan se problemen. De är antagligen en av orsakerna till varför det ser ut som det gör. Jag hatar mesiga samhällen där ingen sätter ner foten. Vad bra att Novalie berättade. Stor credd till dig som hörde av dig till läraren.

  5. Helahea

    Min dotter är en alldeles färsk lågstadielärare hon har fått jobb i en förskoleklass.
    Hon berättar om barns odrägliga beteende då är de 6 år!!
    Föräldrar som tycker det är hennes fel att barnen inte uppför sig i skolan.
    Snart är denna terminen över och det börjar rätta till sig. Hon har fått inrikta all tid till att lära dem att HÄR SKÖTER MAN SIG! BEHANDLAR ANDRA MED RESPEKT! ANVÄNDER ETT SPRÅK SOM ÄR ACCEPTERAT!

  6. Amanda

    Det är hemskt hur barnen beter sig i skolan och hur de inte respekterar lärarna. 😢 Så fint försökt av din novalie! ❤️

  7. Ella

    Jag får extrema flashbacks till min egen högstadieklass. Min klass var totalt kaos, det förekom väldigt mycket mobbning både mot lärare och elever. Vi hade tyvärr en mentor som inte riktigt kunde hantera klassen och hon blev otroligt ledsen och grät när hon inte kunde skapa arbetsro. Det resulterade i att elever skrev ”lipsill” i stora bokstäver på tavlan och det var någon kille som nästan slog henne med en jacka minns jag… Hon bytte skola efter ett läsår och klasserna splittrades och blandades upp i ett försök att få ordning på det hela. Det gick sådär. Jag var mobbad under hela min högstadietid (vilket jag har både fysiska och psykiska ärr efter..). Sen var jag tyvärr inte lika anpassningsbar som Novalie (kanske delvis för att jag är ensambarn i en väldigt tyst familj, och inte van att koncentrera mig i bakgrundsljud?), så den stökiga klasssen förstörde ganska mycket för mig. Så pass att jag skrev ett brev till rektorn, som kallade mig till möte och sa att jag kastade sten i glashus eftersom en lärare berättat att jag faktiskt också pratat på hennes lektion… Jag blev jätteledsen, och försökte förklara att jag inte menat att bara alla ANDRA var jobbiga, utan att jag hade svårt att koncentrera mig, men att lärare givetvis skulle säga till mig OCKSÅ om jag gjorde fel. Men vissa i klassen gick på mig ganska hårt efter det där. Nu hamnade jag från ämnet lite kanske. Novalie verkar iaf vara en fantastiskt fin tjej, var stolt över henne! 🙂

Visa alla 15 kommentarer
Okategoriserade

Salig röra:)

Ni ser ändå inte resten av eländet 😉

Mitt kök är transformerat till en station där allt hamnar för en mellanlandning. Det är lamporna som ska undan eftersom ljusstakarna är framme. Kartongerna till ljusstakarna står på golvet, tillsammans med stora lådor med julpynt. Min Reaper och halloweenfärgade ljus, skruttiga blommor och dödskalle glas blandas med tomtar och annat juligt.

Mitt i ligger en liten brevlåda som suttit vid min Lill-Vättes dörr, men som Doris tuggat på. Den behövde en ommålning. Men färgen torkar inte!? Nån jäkla fancy måla-tavla-färg förstås, jag hittade den i en låda:)

Jag ser överallt på sociala medier hur folk upptäckt de här små dörrarna man kan sätta upp, och vill bara meddela att jag var först. Okey 😉

Jag har haft flera i något eller några år😂

En bor i köksfönstret vid diskbänken.

Denna från Tgr

Den jag målat om från Panduro.

Jag har även en taklucka med stege men den är borta.? Puts väck .

Letade igår men vete sjutton var jag lagt den.

Japp. Så nu vet ni vad jag gör:)

Försöker få ordning 🙈

Nu ska vi till tippen, jag och Jamie, så vi hörs senare!

Kommentera

  1. samps

    carola, du vet väl om att appen ”tiptapp” (reservation på stavningen) finns? tänker att det tar väl rätt mycket tid för dig att åka till tippen med massa grejer, men tiptapp kan ju fixa det åt dig 😉 bara sortera/packa ihop skräpet/skrotet och ställa det på typ din uppfart, sen lägga upp som en ”annons” i appen att det finns att hämta, verkar ju lätthanterligt iaf 🙂 kan ju vara värt att kolla tänker jag, så får du ju tid över till annat med 🙂

Okategoriserade

En ledtråd:)

Jag fortsätter mitt julröjande:)

Egentligen borde jag läsa massa böcker men det är väl just därför som städningen lockar 😉 Ingen av dem fanns som ljudbok :/

I morgon ska jag kolla upp noga, men jag tror jag ligger hyfsat till.

Jamie är hemma, ordentligt förkyld och hostig, och ont i magen. Det kommer och går men mestadels är han pigg. Det är bara att tacka o ta emot för det kunde vara mycket värre. Nu är det mest mysigt att ha honom hemma❤️

Mamma och pappa kom över en sväng på förmiddagen och vi fixade massa saker, och sen avslutade jag det med att boka biljetter till nästa Växjö-tripp. Nu testar jag att flyga ner på morgonen, det kostade 249kr🙃 och tar tåg hem, det kostade 349kr😂. Herregud det är uppochnervända världen! Det går tåg på morgonen med men då måste jag åka hemifrån strax efter fyra och hur fräsch i huvudet är man då framåt lunch liksom? Det gick inga flyg hem förrän halv nio på kvällen om jag inte ville pröjsa 2000kr och det ville jag ju inte. Då kan jag lika gärna bo på hotell, blir samma pengar. Eller mer förresten. Sist hade jag billiga tågbiljetter och billigt hotell.

Tåget hem går vid fem och då kan jag slagga och snarka 🙂

Blir nog bra, även om morgonen blir rätt tidig ändå, flyget går från Bromma som är mkt värre att ta sig till än Arlanda från mitt håll.

Jaja.

När Lovelia kom hem var hon strålande glad, men försökte dölja det.

”Gissa vad som hände i skolan idag?”

Jag gissade men fel. Hon log med hela ansiktet och sa ”på musiken”

Och då fattade jag. Fattar ni om ni får den här ledtråden ?

Min lilla Loppa är skolans Lucia 😍

Jag skickade bilden över till syskonen i en gruppchatt vi har och det tog bara några sekunder innan grattisarna ramlade in från dem. Jag har sex döttrar, Lovelia är den andra som är Lucia. Novalie var den första. Alla har såklart velat vara:)

Fråga mig inte hur de väljer men alla som ville vara fick anmäla sig. Hur de gör sen struntar jag i. Alla kan inte få vara, så är det bara. Livet är inte rättvist. Jag försöker alltid förbereda dem på att de kommer bli besvikna 😉 men ibland har de ju tur.

Förut hade de världen bästa musiklärare som gjorde Lucia till en helt fantastiskt upplevelse och föräldrarna blev inbjudna kvällen innan. Nu har det inte varit så, men jag smög dit på morgonen när Novalie var, trots att inga föräldrar ska vara med. Men det struntar jag i, klart jag måste se min unge vara Lucia. 🌟

Jag hoppas såklart på en luciakväll, inte bara för att Loppan är med men för att det är så himla mysigt!

I morgon ska jag åka till tippen, hann inte det när mamma och pappa kom. Men konstigt nog så står allt kvar och väntar så snällt;)

Och det har fyllt på sig dessutom.

Sen handla och städa, kanske hinner vi nåt kul där i mellan med. Men nu ska jag sova. Jamie och Doris ligger redan och snosar. Jag skrev snarkar men de sover helt ljudlöst så det var ju en stor lögn:)

Vi hörs i morgon !!

Natti natti😘

Kommentera

  1. Sandra

    Håller tummarna att flyget går som det ska. När jag skulle till Växjö i februari så blev flyget försenat typ 4 timmar 🙈

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Haha!! Då jäklar 😉 Men sånt där vet man ju inte.. jag hoppas innerligt att det går o tid för jag har inte nån tid alls att vinka på:)

    1. R

      Jag kommer åt det om jag trycker på datumet under namnet på en kommentar, då kommer alla upp. Via mobilen iaf, har inte provat från datorn

Visa alla 12 kommentarer
Okategoriserade

Städa, städa varje fredag och så varje helg..:)

Eller hur hon nu sjöng, Pippi .

Jag har städat. Hela dagen. Från lunch till strax efter midnatt. Och, det syns inte 😂

Förrän man öppnar lådor och skåp.

Och om man kollar på alla kassar som står i hallen och väntar på transport till tippen. Fan vad med skit man har undanstoppat alltså. Eller jag har iaf.

Det samlar på sig i lådor och andra utrymmen med påföljd att det som ska vara där inte får plats. Och då stoppar man det nån annanstans. Solklar logik tydligen.

Så för att kunna julstäda så måste man börja osynligt. Nu är skrammellådan i köket rensad, den andra lådan där skrammel samlas har transformerats till en kryddlåda, städskåpet är snyggt och prydligt, två skåp plus en skänk sorterad. Jag har tex kastat gamla bruksanvisningar…

Från artonhundrakallt i många fall.. beskrivningar på telefonsvarare., och gamla tjockTv? Jag är helt säker på att jag städat den här lådan typ nyss men så kan det inte vara. Eller, vilket är högst troligt så ansåg jag att de kunde vara bra att ha;)

Jag hittade mina första par brillor. Jag har samma styrka idag så vad tycks? Ska jag köra på de här ?

Jag ville inte alls ha brillor när jag var tolv år, och valde bågar som var så diskreta som möjligt. Eller hur 😂 Mina barn garvar läppen av sig och undrar mellan skrattsalvorna hur fan de där kan var diskreta? Jamen de var det på stenåldern, okey ?

Hittade min namnbrosch från jobbet. Den är lite söt iaf.

Och kvittot på min tatuering jag har på ryggen. Här alldeles nygjord och gjorde lite ont 🙂

Den kostade hela 1200kr😱

Vilket rån! Av mig alltså 🙂

Det tog några timmar att göra den, och idag tar ju inte en tatuerare mindre än typ 1000kr timmen. Fasen jag borde gjort fler direkt 🙂

Jag sparar. Japp:)

Kvittot fortsätter jag spara, men massa annat hamnade i soporna. Fan vad mycket enklare det var att städa förr, när man inte behövde sortera allt..

Nu har jag då alltså hela hallen full med sorterade sopor och ska försöka hinna med en sväng, eller två, till soptippen i morgon. Jamie är hemma för han är fortfarande risig.

Men nu sova lite först 🙂

Natti natti 😘

Kommentera

Vardag

Intensiv dag:)

Jomen nu är jag ovanligt trött för att klockan ska vara bara strax efter 01.00:)

Jag brukar ju ha min primetime så här nattetid, men idag känns det som jag ska knyta mig alldeles snart.

Men lite måste jag sammanfatta dagen!

Jag åkte ju tillbaka till Fyrishov till 13.00 för att se Trixie och Lovelia tävla i KM. Som mina barn alltid förtydligar inte är Kattmästerskap;)

Helen med familj var där och hade sparat en plats till mig så vi sällskapade, det är skönt. Det är nämligen Übertråkigt att kolla på 500 ungar som gör exakt samma sak i sina olika grupper. Med exakt samma musik också:/ Två lag var intressanta – mina som var i lag två, och hennes som var sist.

Här är mina tjejers fristående.

Sen kör de matta och trampett också.

Resultatet?

Jodå, synd att klaga:)

Guld i fristående, brons i matta och silver i trampett.

Häpp, så jobbar vi:) Tjejerna var såklart överlyckliga och det kändes värt de där dryga timmarna med repeat.

Robban messade mig mitt i – ”Var är du?”

Jag frågade om han saknade mig ( och var jag var såklart) och fick svaret: ”Skulle inte vi ta ner studsmattorna?”

”Jo, men jag hinner inte idag, får bli i morgon”

”Jag håller redan på.”

När vi kom hem hade han fått undan alla tre mattorna förutom det allra sista på den tredje ♥ Plötsligt händer det:) Nä, han är värdelös på att se saker själv, men om man ber honom om något så är det inte några problem. Nu tog han tag i det själv, eftersom han ju visste att de skulle undan, och jag blev så jäkla glad. Jag har dragit mig så för det, och nu slipper jag! Jag hjälpte honom med de sista pinnarna, och sen var det klart. Tacksam är ordet, och superhappy.

Dagen i morgon är helt plötsligt tom, och kan ägnas åt att städa inne. Jippie, men välbehövligt.

 

Jamie hade fortfarande feber, men Patricia skulle vara hemma så jag kunde dra iväg på min tjejkväll. Hon bad mig köpa minutstrimlor av kyckling och broccoli så skulle hon laga mat, så även det slapp jag. Vissa dagar är det ren lyx:)

Så jag kunde bara gosa lite med Jamie i soffan, blunda tio minuter och sen kamma peruken och dra på lite smink. Fast jag sagt att jag inte skulle, men vafan. Jag fick feeling:)

Tjejerna är mina gamla gymnasiekompisar. Vi hängde i vått och torrt i två år, och de har såklart format mig en hel del, även om vi inte haft någon tät kontakt sen dess. Men nu har vi sen nåt år faktiskt fått till regelbundna träffar. Så kul! Idag var vi hemma hos en av tjejerna, och hade bestämt att hämta käk. Enkelt och smidigt.

Vi samlades hos henne först, Doris var medbjuden av Elton, hennes sons hund, och det gick ju sådär;) Det var lite skäll och morr, men väldigt nyfiket, och efter ett tag så tolererade de varandra. Vi ringde och beställde mat, tre tog pizza och två sushi, den sjätte hade hämtat på vägen från nåt hak. Sen åkte jag och tre av tjejerna och hämtade. Lämnade Doris, som blev så ledsen. Hon har träffat flera av tjejerna förr, flera gånger så det är inte totala främlingar:) Men hon gillade verkligen inte att bli lämnad.

Sen var hon extra nära resten av kvällen, ifall att jag skulle få för mig att gå utan henne igen;)

Givetvis åt jag sushi.

Jag har längtat efter det i flera veckor, och det var så jäkla gott. Minus det där snusket i vänstra hörnet.

Är väl ingefära eller nåt, och persilja och så en apelsinskiva. Tack, men nej tack.

 

Vi satt och åt mat, sen kaffe och efterrätt, en supergod kladdkaka, i flera timmar. Sen flyttade vi in i ”salongen ” och fortsatte snacka och äta snacks. Det är så härligt att bara hänga:)

Åh vad lätt det är att ta bilder på två jyckar som inte är still en sekund…

Sen slaggade Doris i mitt knä, helt utslagen:)

För övrigt har jag nu bestämt mig.

Jag ska ha en sån fåtölj. Med fotpall. Strandmon.

Jag har velat ha den i evigheter, den grå är samma färg som min soffa, och det skulle passa perfekt. Jag behöver en fåtölj, och den här har högre rygg så man slipper få gamnacke när man sitter med datorn i knät. Jag bloggar ju oftast sittande i soffan, och nu pluggar jag ju merparten av tiden därifrån med. Att jag inte köpt nån än beror på att det inte går att ta loss tyget, och mina barn, och min hund är ena riktiga lortgrisar. Och så har jag inte vetat om den är skön. Men nu satt jag i Carinas i flera timmar och jo, den är superskönt. Jag måste ha en. Jag villhöver den:)

Hör ni det barn? Mamma och pappa? Jag önskar mig en sån här i födelsedagspresent /julklapp:)

Så hänger jag över ett duschdraperi när inte jag sitter i den;)

Det går utmärkt med den bruna i mockaimitation med.

 

Jaha, så småningom drog vi oss hemåt, och hemma var det lugna gatan. Alla mindre barn sov, bara tonåringar var vakna.

Dagen var lång och mycket flänga, men rolig:)

Nu ska jag krypa ner bredvid Jamie, som visst är feberfri enligt Patricia. Skönt, men han får ändå skippa sin basketträning i morgon. Så tänkte jag som sagt att vi städar tillsammans, och sen plockar fram lite jul. Det kan bli kul:) Lite civil olydnad sådär, att plocka fram advent innan det är advent liksom. Jag har släppt på alla mina principer och traditioner inför jul, och freelansar lite som det känns bra helt enkelt.

Helt galet:)

 

Men nu sova!

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Josefin

    Blir glad av att se att det verkar vara lite mer ”relaxed” än när jag tävlade i truppgymnastik i samma ålder (är ett år äldre än janelle)
    Då var det sammetsdräkt och sammetstofs i matchande frillor som gällde.. och ALLA toppade lagen, div max 8 gymnaster (var det minsta man fick ha) på golvet….

  2. Hanna

    Så jäkla härligt att få.göra som man vill 😉 Här kom det snö i onsdags, så vi skynda oss upp med utebelysningen. Blev så fint, torsdag morgon var snön smält 🙁 men i fredags åkte ljusstakarna upp, grannarna började så vi följde snällt på 😉

Visa alla 7 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing