Barnen Wetterholm
AllmäntBarnbarnBarnen Wetterholm

Barnvakt och storkalas:)

Jag har fyra stycken höstbarn som fyller år inom lite drygt en månad. Jordan 2/9, Lovelia 17/9, Patricia 30/9 och Trixie 15/10.

Det har blivit så att vi har ett”storkalas” för höstbarnen, och ett för vårbarnen, tre som fyller i maj. Janelle är född i januari och Jamie i juli, så de brukar få egna:)

I år hade vi aldrig något för Jamie mer än vanliga familjen, som i och för sig är nästa alla, men han fick haka med på höstungarnas.

Barnen tycker det är lite extra kul med de här ”storkalasen” och jag tror att Jamie uppskattar att få vara med, så det kanske får bli så i fortsättningen.

I år har det varit väldigt fullt på helgerna, mer än vanligt på nåt vis.Men det såg ut som att alla kunde den här söndagen, så då bestämde vi den.

Bara för att sen inse att Trixie och Lovelias gymnastiktävling var på söndagen och inte lördag som jag trott, alltså varit stensäker på. Fan, fan, fan! Men det fick bli kalas ändå, fast utan två kalasbarn, det är ju helt stört. Jag hade planerat så bra, sitta på tävling lördag, och baka tårta söndag, suck.

Men tjejerna tyckte det var okey, och de fick ju sina presenter ändå:D

Janelle hade tidigare frågat om jag ville vara barnvakt till Jack, och det är väl självklart att jag vill. Inte bara jag, utan hela familjen såklart. Hon skriver en novell under november, nanowrimo, för de som vet, och nu skulle de samlas ett gäng och skriva tillsammans på ett café.

Lilla gosefisen fick vaccination på fredag och var sen rasslig och krasslig på lördagen så Janelle hade förvarnat om att ifall han inte var pigg så stannade hon hemma. Jag sa att det var helt i sin ordning om han kom, men att hon fick känna själv. Han sov som en stock hela natten till söndag och var pigg och go, så vid halv tio på morgonen så kom han. Allra käraste lilla bebisen:D

Ska du vara hos mormor nu?

Jajamen:)

Janelle var nervös, som det ska vara när man lämnar bort sitt barn, annars är ju något lite knas, mammahjärtat tror ju att ingen annan kan ta hand om ens barn. I alla fall gör mitt mammahjärta det. Hon berättade om hans mat och sovtider och det var inget konstigt med det, och sen vinkade vi iväg henne. Jack var pigg och glad. Jag hade inte klätt på mig än utan skrotade runt halva dagen i pyjamas och morgonrock:) Det får man göra när man har en bebis.

Det här är ju nu inte första gången jag har hand om en bebis, och jag tror inte att det skulle kunna uppstå någon situation som jag inte skulle kunna kontrollera, med risk för att låta allt annat än ödmjuk;) Men det var länge sen jag hade hand om en bebis som jag skulle mata med flaska, och då kan ju maten ta slut, det var mitt enda orosmoment:D

Och det hände inte. Jag vet också hur jobbigt det är att lämna iväg sin bebis, så jag skickade bilder till Janelle.

Går inte direkt någon nöd på Jack inte. Han låg intill mig i kökssoffan medan jag åt frukost och drack kaffe. Jamie satt intill och klappade honom på huvudet, han är så himla förtjust i Jack♥. Sen började lillen klaga lite, så han fick en ny blöja och mat. Innan maten blev varm, det tar ju minst ett år att värma bröstmjölk i vattenbad, så var han lite högljudd, men det blev bra så fort han fick sin flaska.

Åh det här är mysigt!!

Han käkade och rapade och somnade. Jag lämnade honom till Patricia och körde Lovelia och Trixie till tävlingen, och sen snabbt hem igen.

Då vaknade han och ville ha mera mat, så det blev återigen lite väntan, den här gången i mosters famn.

Han var trött och hungrig. Patricia matade och gosade med honom medan jag började med tårtorna. Jag har inte glömt hur man multitaskar, och tog sen en liten paus i konditoriet för att söva honom.

Ohhh yes, I still got it!

Lite gung i famnen och han tvärslocknade. Jag lade ner honom i vagnen, motvilligt för jag hade helst suttit med honom i famnen, det är ju så makalöst mysigt, men jag hade ju ett kalas att förbereda.

Jag har alltid lagt alla mina barn på sidan. Det har ju varit olika rön under mina år som mamma, först var det mage, sen absolut inte mage bara rygg, sen bara sida och där stannade jag:) Tyckte att det var en gyllene medelväg med alla fördelar från alla sidor. Sen stoppar man om med filt som bebisen ligger på, och viker den om madrassen så den är som en fast famn, och det sovs i en evighet.

Nä, det funkar inte alltid, men det funkade klockrent på Jack, som sov i flera timmar, över hela kalasandet.

Patricia fixade allt runt omkring och jag gjorde tårtor.

Inte mina vackraste skapelser men de var goda.Jag hade köpt färdigbakade formar som jag fyllde med grädde, vaniljkräm och bär, och jisses vad gott det var! Tyckte jag, och delar av gästerna medan några av ungarna plockade bort bären, eller själva bottnarna.

Mormor och morfar, farfar och hans fru, syrran, Janelle och Simon, och Marcus och Corrinda dök upp strax efter varandra, Patricas Simon var redan här, och så kunde kalaset börja.

Presenter, och kolla Björnbuse-inslagspappret!

Jordan och Jamie, även kallade Bill och  Bull:D

Eller Trams och Fjant ♥Jamie kan inte sitta still och vara normal, han gör massa miner eller fladdrar till medan Jordan ler och tittar fint in i kameran.

Mina fina killar!

Ja, jag sa ju det…. kan inte sitta still:)Vi fikade och snackade och Jack bara sov.

Helen var på tävlingen med en av sina kids, och skickade mig bilder på mina tjejer, och när hon skickade : Guld!!! och en stund senare ”Silver i hopp!” så hade jag ju så gärna velat vara där. Det är inget kul att inte kunna klona sig. Logistik är knöligt ibland.

Till sist väckte Jacks föräldrar honom, och det innebar att farfar och Enny fick sig en ordentlig kik på honom innan de skulle åka, och även mina föräldrar. De har ju träffat honom såklart, men det är inte så ofta, för farfar var det första gången. Jag får alltid nån kommentar om att det är så fint att jag ”låter dem komma”. Men alltså, jag ser verkligen ingen anledning att stänga dörren för människor som funnits i mitt liv i massor av år, och som är mina barns släktingar, bara för att deras pappa beter sig på ett ….mjaaa, mindre bra vis. Jag tycker det är självklart att bjuda in farfar och Enny, och jag är glad att de vill komma. Släkten krympte, men de stannade kvar och valde att fortsätta vara en del av barnens liv:)

Folk droppade av, vi röjde lite och hämtade sen hem två lyckliga tjejer. Ingen av dem är säkra på att de ska fortsätta med gymnastik så guld och silver är ju i så fall en finfin avslutning, som jag för alltid kommer ångra att jag inte gick på. Sånt är livet. Hm..

.

Jag plockade fram ett gammalt babygym till Jack, det är faktiskt Janelles första, sen fick hon ett annat med. Han tyckte det sög att ligga där, han ville hellre vara i famnen, men det tog ungefär en millisekund efter att vi lyfte upp Jack innan Doris lade sig där.

Där låg hon sen ihoprullad tills vi plockade undan det när gästerna kom:)

Hon är så rolig, normalt skäller hon så taket lyfter och springer som Pluto ni vet, när han har bråttom så springer han liksom på stället i kurvorna;) Varje gång jag kommer hem så är det som att jag varit borta en evighet, och det ska skällas och hälsas. När Jack nu sov och jag kom tillbaka efter att ha kört tjejerna, så var hon tyst som en mus. Samma sak när hon satt intill honom och nån annan gick i dörren, hon brukar rusa dit och kolla men nu klev hon så försiktigt ner och gick fint. Doris gillar Jack helt klart:)

.

Kalaset blev lyckat, och barnvaktandet var bara mysigt. Nu är jag sur eftersom jag missar nästa gång! Janelle och Simon firar årsdag den 7/12, och ska gå ut och äta. Jag är i Växjö på föreläsningar den dagen, åker 4.54 hemifrån, eller tåget går då, jag lämnar huset 4.15…och kommer hem 22.00.

Barnvaktandet går till Patricia och Corrinda:) Jag vet att de ser fram emot det, och jag vet att de klarar av det suveränt, det är två tjejer med mycket stor erfarenhet av småsyskon, och det kommer inte vara några problem, mer än att jag är avis:)

Jag tycker det är så härligt att se att syskonen kan, och vill hjälpa och ställa upp för varandra ♥

Och vem vill inte gosa bebis liksom?

Nu ska jag krypa i säng, det blev sent idag. Jag hade deadline på en uppgift vid midnatt, och sen råkade jag visst fastna på internätet:)

Vi hörs snart igen, natti natti!

 

Kommentera

  1. samps

    tycker det är lite häftigt med även ”gammel”-släktingar, som här då gammelfarfar och frun (dina föräldrar är ju även dom inräknade såklart) 🙂 att man får uppleva det och få sitt allra första barnbarnsbarn måste ju vara lite fränt 🙂

Barnen WetterholmHögtider

♥ Trixie 13 år ♥

Ja, för 13 år sen så föddes hon, min femte dotter, mitt sjätte barn. TRETTON dagar och 23 timmar och 55 minuter över tiden:) 15 oktober.

Hon är född fem i tolv på natten, efter en riktigt snabb förlossning. En lördag, och det var final i Robinson på tv:) Jag började känna av riktiga värkar under programmet men bet ihop och andades lite. Här skulle inte missas finalen, hade ungen dröjt nästan två veckor så kunde hon vänta några timmar till. Jag borde ju veta bättre, med mina snabba förlossningar i bagaget.

Jag var less, trött och tjock. Novalie som är mitt femte barn, kom en vecka tidigt, så jag hade väl ställt in mig lite på att föda barn i v 39. Jag hade definitivt INTE trott att man gick två veckor över tiden med sjätte barnet när alla andra varit max några dagar över. Så lite man vet:)

Robinson slutade och så fort eftertexterna började rulla hoppad jag ur soffan där jag legat och låtsats att allt var fint och sa: ”Nu ska vi åka in.” Pappan blev ju en aningens ställd, kan man säga:) Jag minns inte om vi väntade på att mamma och pappa skulle komma, de bor fem minuter bort, men vi kan också ha lämnat över till Janelle och Patricia. Mest troligt väntade vi på dem. Sen var det gasen i botten och så föddes hon. Vi hann in, men vi var inte inne speciellt länge.

Det var lite turbulent, ingen tror ju riktigt på en när man säger att det går snabbt, utan de blir förvånade när det sen går riktigt superfort. Så även denna gång. Jag minns att de stod med ryggen mot och plockade fram verktyg för att ta hål på hinnorna när det från en sekund till nästa bara smällde till och hon ville ut NU. Hon ramlade ut, och sen fick barnmorskan lite småpanik när hon tyckte att jag blödde så mycket. Jag vet att det är riktigt farligt, men jag fattar än idag inte riktigt för det var inte speciellt mycket blod. Kanske var hon utan backup, kanske hade hon nån jobbig upplevelse i bakfickan, kanske var hon bara rädd för att vara med om det. Men jag kan ju se i journalen att jag inte blödde ens i närheten av några större mängder. Det är bra att de är på tårna, och jag blev inte speciellt oroad. Trixie var stor, hon vägde 4,5 kilo. Störst av alla mina barn. Men så låg hon där inne och bara gottade sig också.

Barnmorskan kanske hade en dålig dag förresten, för hon bedömde Trixie som Tung för tiden. Ehh jaha? Näää? Jag jobbade då på neo och hade koll på det där, nu har jag glömt:) Men enligt mina beräkningar var hon inte alls det. Det innebar att vi skulle tvingas stanna kvar ( fint för jag vill inte åka hem direkt.) och att hon skulle tillmatas. Där sa jag Stopp och belägg, här matas ingen unge med en kopp, det ska ni bara veta. Hon får amma, så får vi se i morgon. Okey då, lite motvilligt fick jag bestämma. Dagen efter på ronden så berättade de att hon inte alls var Tung för tiden, det var felräknat. Sicken tur att jag inte satt där och slabbade med en kopp. Amningen funkade klockrent och Trixie var mätt och belåten. Man ska lita på sig själv, det är bara så. Man ska även lyssna på läkare och barnmorskor men man kan alltid diskutera:)

Jag vet att pappan efter att Trixie var född, kände sig lite klen. Han ville att jag skulle känna om han hade feber. Alltså…JAG har fött ett barn här, men DU är den som det är synd om?? Skärp dig för faan. 😉

Vi fick åka hem, och han stängde omedelbart in sig i sovrummet, där stannade han i flera veckor. Hög feber, hostade så det skallrade i hela huset och till sist var han så skruttig att jag ringde in. Han hade ringt 1177 flera gånger men eftersom han sa att han hade en nyfödd bebis så tog de honom för en mesig farsa med en mancold som var rädd att smitta barnet. När jag så ringde så tog det fart. Först var de väldigt motsträviga, sa att det var influensa och att det bara var att härda ut. Men hallå, vi är åtta personer i det här huset som bor på varandra, hur är det möjligt att ingen annan är sjuk? Han kan knappt andas…en influensa borde dessutom vara på övergående för länge sen, det här blir värre?

Sköterskan gick iväg för att konsultera någon och ringde sen upp.

”Ska vi skicka en ambulans eller tror du han klarar av att åka taxi?”

Jahaja nu fattar ni, fint.

Han fick ta en taxi, nån måtta får det ju vara, och diagnosen blev: Kraftig dubbelsidig lunginflammation. Sånt man kan dö av. Helt ärligt så var han kanske inte så långt ifrån det, han var ruggigt dålig. Första antibiotikan tog inte, så efter att ha tjafsat med en ny läkare som ville att han skulle komma in igen, något den första sagt att han absolut inte skulle behöva, funkade det inte skulle han få en ny, så fick han nån härlig medicin som slog ut alla bakterier.

Det vände, men det tog flera månader innan han var ens okey igen.

Jag kan ärligt säga att det var en skitjobbig tid. Jag var nyförlöst, hade nu sex barn som skulle tas om hand. Att på dag fyra efter förlossningen gå till Ica, och sen där bland frukten inse att helvete, jag orkar nog inte gå hem igen:) det är inte så kul. Jag hade tvillingarna (5 år) som gick på hockey, och efter en vecka satt jag i ishallen för att hjälpa dem på med skridskor och alla skydd, med en bebis insjalad på magen och en tvååring som rymde.  Just ja, klockan åtta på morgonen…. efter att ha sovit på en madrass i vardagsrummet för att slippa bli hostad på hela natten. Att sova på madrass nyförlöst med en bebis, det är inte så bekvämt kan jag meddela, och det gjorde jag i flera veckor. Först var jag gruvligt irriterad på pappan som var ”sjuk” men sen blev jag ju orolig som sjutton. Var det tyst där inne i sovrummet för länge så var jag tvungen att kolla så han levde. Herrejösses.

Jag råddade det ju, till och med väldigt bra, men det var inte den här mysiga starten direkt.

Trixie var ett fantastiskt lugnt och enkelt barn. Hon åt och sov och var vaken men nöjd. Hon har fortsatt i samma bana, det är sällan några problem med henne. Hon är lugn och trygg, kan tala för sig och är en klippa. Tänk att det är tretton år sen, hon är nu tonåring. Det kommer bara säga swoooosh så har det gått tretton år till.

Vi väckte henne med sång och paket på sängen. Hon har velat ha trådlösa hörlurar länge, så det fick hon. Sen lite tröjor och så, och sen ska vi fira henne tillsammans med alla höstbarnen, och Jamie, snart. Storkalas 🙂 Jag ska bara hitta en helg som funkar. Inte helt lätt.

Grattis min älskade lilla unge, för fast du fyller tretton är du alltid min unge ♥ Jag älskar dig Trixie 🙂

.

Kommentera

  1. Malena

    Skönt att läsa att du klarade det bra fast du blev i princip ensam med dina barn i början. Mitt femte barn kommer om lite mer än 2 månader. Kommer vara helt ensam. Men har som tur är stora barn. 16, 14, 12 och 5 år. Lilla i magen ska troligen heta Hailey Belle Trixie. Har fastnat för Trixie sen jag såg er i familjen Annorlunda. Ville ha det redan till 5åringen men där fanns det en pappa som ville vara med och bestämma. Jamie har legat på topplistan för killar, men har bara fått tjejer efter det 🙂

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Åhh vad mysigt! Ensam behöver ju inte vara dåligt:) Bra namnval!! 😘 Min Trixie heter ju Trixie Belle. Velade ända in i sakristian i kyrkan om det skulle vara ett namn, trixiebelle eller två:)

  2. Therese

    ♥️
    Hur gör har du gjort med barnkalas? Alltså med kompisar. Har en 6åring (i nov) och jag orkar inte tänka på det 🙈 nåt lättsamt billigt alternativ? Jag tänker max 4kompisar

    1. Malin

      Bjud hem barnen. Bjud på lite saft och kakor, tårta eller glass. Behövs inget mer. Roar sig gör de själva. 2 timmar räcker. Varför krångla till det så du inte ens orkar tänka på det?

    2. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jadu.. barnkalas är ett sjå:) Jag glömmer dessutom att ha dem😂😂
      Men enklast är ju att leja bort det, dock gillar jag inte lekland osv.. Roligast är kanske ändå bara att vara hemma och ha som man själv hade som liten. Lekar, glass och fiskedamm typ. Gör det enkelt 😘 Lycka till 🙂

      1. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Reflexjakt:) häng upp reflexer i träd och ge dem ficklampor. Superkul:) sen försöker de följa spåret och hitta en skatt av nåt slag. Förutsätter att det är lite mörkt iofs. Men november är det ju alltid mörkt 🙂

Visa alla 10 kommentarer
Barnen WetterholmHögtiderTvillingar

♥ Tvillingarna 18 år ♥

Idag är det arton år sen som mina tvillingar föddes♥

Jag fick höra så många skräckhistorier när jag väntade dem, helt ärligt så blev jag oerhört förvånad för varken förr eller senare har folk varit så generösa med att dela med sig av elände. Oftast inte ens upplevt i förstahand utan hört av nån som hört från nån som hörde att nån berättade nåt på fikarasten;)

Det jag vill säga till alla blivande tvillingmammor där ute är- lyssna inte! Sålla i allt skit som sägs, för alla tvillingar föds inte för tidigt, de är inte pyttesmå och amningen kan funka alldeles utmärkt även med två. Andas. Skjut upp allt man kan till nån annan gång:)

Det är aningens krångligare att få två barn, men det är hundra gånger häftigare:)

Mina är födda fullgångna, v 38+2. Corrinda vägde 3,2kg och Robban 2,8kg. De var 50 och 49cm långa, eller kanske var Robban 48cm..minnet är bra men kort;) Från den allra första aningen att något var på gång tills de är födda båda två tog det en timme och 57 minuter. Det är 14 minuter i mellan dem och de är födda vaginalt. Nemos problemos även om det inte direkt var skitkul att få krystvärkar igen efter att den första precis var ute;) Sen skrek de ikapp så all personal i förlossningsrummet tackade för sig och gick därifrån med fingrarna i öronen.

Jag ammade dem i 2, 5år:)  Haha, bara för att alla sa att det var svårt att dubbelamma så var jag tvungen att motbevisa. Enbart bröstmjölk i över ett år eftersom de var usla på att äta mat, precis som alla mina barn

Så, lyssna inte på alla katastrofberättelser. Händer det något så gör det, men man kan vara hyfsat säker på att det ändå inte blir exakt som det man hört om. Allt är olika. Lyssna, sålla och ta till er de råd som passar er, skit i resten:)

Så! Det var dagens tips:)

 

Jag vaknade av larmet 6.55. Svinförbannad:)

Jag drömde att jag blivit visad fel väg upp på en bergstopp. I stället för att hamna på ett mysigt ställe, vad vet jag inte, så befann jag mig på en bildlig topp. Som en utsiktskorg på ett skepp ni vet? Det gick en hiss upp, och väl uppe så var man tvungen att kliva av, och sen vänta på nästa. Jag stod fastklamrad på utsidan av utkiken och nedanför stupade berget brant tusentals meter ner;) Det var alltså bara en liten liten pytteliten plattform högt upp på en spets. Jag har lite issues med höjder som bekant;) och jag var rosenrasande på den som lurat mig dit. Och mig själv för jag visste ju att det var fel väg:) Så jag vaknade så djävulskt förbannad, ren lycka för en gångs skull att larmet ringde.

Masade mig upp och i köket satt Marcus redan och väntade. Jag skyndade mig att väcka alla ungar, och så sjöng vi för Robban först, och sen fick han och Tilly följa med ner, och sjunga för Corrinda. Helt enligt deras egna önskemål.

De fick varsin tröja, eller Corrinda fick en jättesöt gul blus och Robban två t-shirtar. Man skulle kunna säga här att Plötsligt händer det! Att jag lyckas pricka in saker som Corrinda gillar är inget ovanligt, men att jag gör det när det gäller Robban….alltså det händer typ inte:) Han gillar när mormor köper kläder…de är fina. Men vafan? Här tycker man att man är rätt ungdomlig och cool, och har en bra smak…och så är det bara mormor som duger;)

Men idag så godkände han BÅDA:) Så pass att den ena åkte på direkt. Jag är så stolt, och fortfarande lite i chock:)

Ja, det är en fisig artonårspresent, men det kommer mera på söndag:)

Robban drog iväg till skolan men Corrinda började sent så hon tog god tid på sig. Rätt var det var så kom jag på att jag ju köpt munkar som de skulle få ett ljus i på morgonen! Gahhh. Men vad sjutton..

Missar man får man göra om och göra rätt, så jag satte dit ljuset och gick ner och sjöng igen, med sällskap av de barn som var kvar hemma. Lovelia är snuvig och stentrött efter helgens basketturnering, Jamie lite snuvig han med och Jordan kändes varm så alla fick vara hemma:)

Ser ni linnet hon har på sig? Hon har även en kjol, och det är hennes gammelmormor som stickat/virkat (?) det. Jag fick det en gång i tiden, men har inte använt kjolen eftersom den är kort:)

Men Corrinda är superfin i det!

Marcus skjutsade henne till skolan. Sen hade han och hennes kompisar planerat grejor:) Jag var invigd i det, och Marcus fick låna kylväska och picknickfilt, och sen hämtade de henne utanför skolan i limousine 😀 De körde runt och drack champagne, innan de släpptes av på en stand där de käkade och BADADE:) Svinkallt i vattnet såklart:) Hon har ett gäng kompisar som hon haft sen förskolan, och så några nytillkomna. Tillsammans med Marcus så kan man lugnt säga att hon är omgiven av fab people 🙂

 

Lovelia och jag åkte till polisen och gjorde pass till henne. Vi ska på en resa till Danmark snart, liknande den som jag och Trixie åkte på förra året, och vi ser fram emot det så mycket:) Nej, man behöver inte pass för att åka till Danmark men man ska kunna uppvisa giltig fotolegitimation vid inresa i Sverige, och det vore ju surt att fastna:)

Det gick supersnabbt.Lovelia var lite nervös såklart, och det blir jag med när man går in till så många poliser. Jag har en hälsosam respekt:)

Vi stannade på Lidl på vägen hem och shoppade. Tvillingarna ville fika med kladdkaka, och den skulle vara köpt:)

Vi bestämde att fikat skulle vara sent, runt åtta, så då hann jag först skjutsa Lovelia till en avslutning, och sen träna:) Tidigare på dagen släpade jag ut alla kassar och kartonger med sommarskor och hällde ut dem på marken. Sa till ungarna att para ihop dem och ställa dem på rad, för att sen prova vilka de kunde/ville ha. Ingen fattade ett skit;) och det slutade med att jag var svettig, varm och sur, men skorna är utrensade. En kartong med för smått och resten i respektive unges låda. Mina står i en kasse i hallan;) och där lär de stå kvar misstänker jag. Och inga sandaler hittade jag heller:/

När det var dags att åka och träna var det ungefär åttahundra grader på uteplatsen. att sätta sig i bilen var en ren fröjd. Ett snabbt och tungt gympass, och en 20 minuters promenad för att ta vara på det underbara vädret. Sen åkte jag hem och glufsade i mig minst lika många kalorier som jag bränt;)

Patrica och Trixie hade fixat fika♥

Ser ni? Skålen med runda godisar? Jag skrev igår att de där skålarna används konstant och de hittar sina användningsområden överallt:)

Robban fick sin munk:)

Han var högst tveksam till den;) och det slutade med att syskonen åt upp den, haha Robban är skiträdd för saker han inte vet vad de smakar;) Tröjan han fick i morse är på:)

Vi sjöng såklart för dem igen, och sen fikade vi. Det är något speciellt med att kunna äta ute, eller hur? Jag känner det som att jag får ett 1500kvm stort extrarum på sommaren:)

Vi hjälptes åt att bära in och röja upp, och sen hoppade småbarnen i säng, medan de större går och lägger sig lite allt eftersom. På söndag har vi kalas, och då firar vi även Novalie som fyller 23/5, det ska bli så roligt:) Jag ser fram emot det av många anledningar.

 

Robban och Corrinda, barn nummer tre och fyra, mina tvillingar ♥ Jag älskar er:)

Påsk 2017

Jul 2017

Vi hörs i morgon 🙂

Natti natti!

Kommentera

  1. Agneta

    Åh,så fint och härligt.Tänk att deras pappa missar allt detta.
    Jag har också ammat mina barn länge. Har du gjort det med alla 9? Kram ,kram vilket fint gäng du har!

  2. Mari

    Vilken mysig födelsedag de fick, ett Grattis i efterskott till Robban o Corinda på deras 18 årsdag🎉🍻. Är Tilly er hund? hade för mig hon heter något annat och katten heter väl Smulan, eller har jag missat om ni skaffat en kompis till hon efter zlatan? Gulligt namn i vilket fall som.

Barnen WetterholmHögtiderPatricia

Student 2014, Skolavslutning och lite sånt UPPDATERAT!

Hej!!

Hörrni, bråka inte i kommentarerna, det blir så trist då. Jag vet att ni har lite olika åsikter, och att en del inte riktigt vill döma utan att ha bådas versioner, och det är ju helt ok, men ni lär bara få en här. Jag har bara min version, och jag kan lova er att om det är någon som vill höra hans, så är det jag! Jag har bett om den länge nu, bönat om att få reda på vad som hände och varför han inte anser att den familj han hade, som älskade honom, inte var värd att ens försöka kämpa för och insett att jag aldrig kommer få svar. Det finns massor av konstiga saker som han gjort som jag önskar att få svar på, så man kan släppa dem, men jag får inte det. Handlar om saker som han aldrig skulle gjort förr, men nu bara rycker på axlarna åt. Jag hade svårt att acceptera det, jag är ju en sån person som vill ha raka rör, och inte massa oklarheter, de ligger bara och stör i evigheters evighet, men vafan, man får inte alltid bestämma, och för min egen sinnesfrids skull så har jag insett att det är bara att blunda.

Dock är det extremt svårt att känna tillit gällande något som han är inblandad i längre.

Så ni behöver inte gräla med varandra:)  Snubblar ni över hans version någonstans, så var snälla att dela med er till mig 🙂

 

Och nu vidare till roliga saker!!

Min andra dotter, Patricia, har tagit studenten!!

Dagen avlöpte enligt planeringen, det kom lite regn, men då satt vi under en markis och åt mat, och hon var hemma och inte på ett flak så det var vältajmat.

Patricia klev upp före 6 för att fixa sig, och jag vaknade strax före sju och kollade så hon var uppe, hon behövde hjälp med sin klänning, den knäpps i ryggen:)

Hon var såklart vacker som en dag♥

Student 2014

Dessa studentmössor är en djungel:) Tillval på tillval, och en mössa kan kosta hur mkt som helst, den kan ha webkamera och fan och hans moster, men den här är nog en rätt normal variant, kostade runt 7-800kr..

Min mössa ligger i en plastpåse, och där har den legat sen jag tog studenten nån gång på stenåldern. De var dyr den med, men egentligen är det ju galet att lägga pengar på en ful mössa man använder en gång. Om man inte vill vara lite fjollig och ha den på sista april här i Uppsala förstås 😉

Hur som helst så hör den till!

Patricia student 2014

Fina, fina ungen min!

Patricia student 2014

Den alldeles fantastiska klänningen köpte hon från Nelly.com, och den satt som en smäck, förutom ett av axelbanden som var lite felsytt, men det sydde jag några stygn i när den var på, och så blev det bra det med:)

Klackarna till var höga, och då blev den alldeles lagom i längd, men tillräckligt lång för att släpa i marken, så det var till att hålla upp den lite:) Den ska ju vara så.

Jag skjutsade ner henne till halv nio, där hon mötte upp sin klass och fick frukost och blev fotade osv.

Här hemma styrde jag med ungarna, fixade och grejade, och tog på dem kläderna i sista sekund så de inte skulle hinna smutsa ner sig 🙂  Vi kom iväg i väldigt god tid, sådär så jag funderade på vad vi skulle fördriva tiden med när vi väntade …men vid en övergångsställe nästan framme så gick en familj över vägen bärandes på ett studentplakat som det stod Elliott på. Och jag vill tacka Elliott för att hans finns, för att hans familj gjorde en skylt och för att de gick förbi mig, för då insåg jag att FAN jag hade glömt studentskylten! Helvete.Hur fasen kan man glömma den? Ja, vi glömde ju Jordans dopklänning och kom nästan hela vägen till kyrkan…men att göra en repris ;)?

Det var ju bara att göra en U-sväng och susa hem igen, och jag var ännu mer tacksam över min fina syster som bett sin kompis som jobbar precis i krokarna att få låna hennes p-plats. Jag hade gott om tid att vända och hämta skylten, och sen ta mig in och parkera. Hade jag varit tvungen att leta plats, hade det varit kört och jag hade fått fulparkera med tillhörande böter. Tack Petra och tack Jenny!

PatriciaHär är Patricia ett år gammal:)

Hon har gått på en gymnasieskola som heter Praktiska, och jag kan inte rekommendera den alls. Hon har haft hur många lärare som helst, som slutat och försvunnit och iom det så blir det ju ingen vidare kontinuitet. Hon har haft rester kvar som egentligen är uppgifter hon gjort men som nån tidigare lärare inte redovisat alternativt tappat bort….så funderar ni på den skolan..fundera lite till 🙂

En bra sak var iaf att den är liten, och det innebar att skaran av anhöriga inte var som en konsert med Robbie Willams, som Janelles var, utan en en betydligt mer lättöverskådlig

student 2014

Så kom de då, utspringades, och det är fantastiskt att se lyckan och glädjen i deras ögon, det strålar och lyser om dem allihopa. I går var de skolelever, idag slutar de och nu ligger hela livet framför dem med oändliga möjligheter!

De kan göra vad som helst, bli vad som helst, och vill de inte behöver de aldrig sätta sin fot i en skola igen. De är fria:)

Att många av dem är arbetslösa i morgon, det är skitsamma, den här dagen är deras, med glädje och lycka.

Otroligt, och jag blir såklart tårögd. Vad annars.

Patricia student 2014

Min lilla unge, är klar med skolan, och hon har ett jobb 🙂  Fasen vad stolt jag är.

Patricia

Radio var där och intervjuade ungdomarna, och Patricia och hennes kompis fick prata lite, jag vet inte vad de sa för det hörde jag inte, men de såg glada ut:)¨

radio student 2014

Fina, fina, älskade unge.

Student 2014

Familjen WetterholmFasen vad kort jag känner mig!

Så var det dags för flaket. Varje år rapporteras om olyckor med studentflak, men vad jag vet inga i Uppsala. Vad jag fattat så har alla flak vuxna med, och de får inte ha glasflaskor med sig, och även om de såklart hoppar och skriker så har flaken höga sidor. Inga låga broar har vi heller…fy farao. Jag fattar ju att olyckor händer, men det känns ändå seriöst här.

studentflak

Vi vinkade av henne och så åkte vi hemåt.

Mamma och pappa hade åkt i förväg och påbörjat maten, och vi hjälptes åt med att plocka fram tallrikar och pynta fint ute med serpentiner och blommor, barnen fick gå väg och plocka lite:)

 

Jag vet inte vad det är, men det tar evigheters evighet att ladda upp bilder idag igen. Nu har jag hållit på i över en timme, och har en hel del kvar…

Jag får lov att återkomma!

Måste sova lite, jag är ganska slutkörd av de senaste dagarna, veckorna, igår somnade jag som en gris före elva, och det är liksom inte det vanligaste.

Så, jag uppdaterar med fler bilder så fort jag kan, och så skriver jag det i rubriken så ni vet 🙂

Sov gott nu!

Natti natti 🙂

 

Uppdaterar:

Sådärja, tillbaka med lite fler bilder:)

Snittar innan maten, i väntan på att Patricia skulle ringa och be om hämtning, det var ett antal olika men de här är mina favoriter, mozarella, basilika och tomat på ett litet kex:)

Krävs inte så mkt för att jag ska bli nöjd 😉

snittar

 

Förutom vi som tagit emot henne vid utspringet så anslöt farfar med fru, Helen,Mio och Erica och så småningom Patricias kompis Lisa.

Så kom hon då, halvdöv efter två och en halv timme på ett flak med stans värsta ljudanläggning, det var ett drag utan dess like i den:)

Patricia student 2014Trött, ont i fötterna, varm och svettig, men GLAD 🙂

Vi började med en skål i champagne, eller Pommac:

champagne

Jag drack champagne, och innan jag ens smakat vickade jag ut ett glas över hela min kjol…hm..sen fortsatte jag i samma stil, och de få droppar jag råkade få innanför västen var försumbara i det stora hela, knappt så strupen blev fuktig 😉

Barnen älskar när jag köper de här Magnumflaskorna med Pommac, det är fest och glamour ♥

paj

 

Mitt bidrag till matlagningen, en köpt västerbottenspaj:)  Jag gillar inte att laga mat, som ni vet 😉 Men…jag lovar att när Robban och Corirnda konfirmerar sig nästa år, så ska jag laga mat (=beställa smörgåstårta)

Mamma lagar bästa maten, och det här är det alltid strykande åtgång på, en laxsida i ugnen med ett täcke av crème fraiche och dill och…??
IMG_2755

 

Fläskfilé, potatissallad och romsås, som är till laxen. Det var nog nåt mer åxå, men det hamnade inte på bild och då glömmer jag…hm…jo kyckling var det ju 🙂IMG_2756

Vi åt och smaskade i oss, och Patricia hörde inte ett dugg av vad vi sa, det tjöt i hennes öron och det gav sig inte..det tog några dagar faktiskt innan hon hörde som vanligt igen, och nästa gång ska jag komma ihåg att ge studenten öronproppar.

Tårtan hade jag faktiskt gjort, en vanlig jordgubbstårta, med fyllning av vaniljkräm och grädde.

IMG_1733

 

Patricia gillar Seven elevens brownies…och det hade syrran snappat upp och beställt fyra stycken som hon sen dekorerade med dumle och marschallows:)

Gott!

tårta

 

Det regnade en skvätt när vi åt, så det blev lite kallt och ruggigt men poolrummet lagrar värme, så där kunde vi sitta och äta efterrätt och öppna paket.

Hon fick pengar, smycken, en klocka av mig och barnen, en billig rackare eftersom det är som accessioar hon ska ha den, en ring av syrran, och sen den stora presenten av oss, var ett hemgjort presentkort på ett antal tusenlappar som hon får göra en tatuering för eller handla på Ikea. Vi ville inte låsa upp pengarna i ett riktigt presentkort, eftersom hon skulle få lite valmöjligheter., men inte för många dock 😉 Nu kan hon med lite smart planering få både tattoo och ikea 🙂

Det var vid det här laget rätt sent, och folk drog sig hemåt, Patricia laddade om och fixade sig inför kvällens festligheter inne i stan, på Flustret.

Jag skjutsade ner henne även hit, och hon hade dagens andra klänning på sig:)

Sen såg man inte röken av henne förrän sent dagen efter , precis som det ska vara …:)

Patricia student 2014

 

Så nu har Patricia tagit studenten, fy fan vad hon är bra!!

 

Hon var nöjd med sin dag, och det är det som är viktigt, då är jag nöjd ♥

Hemma röjde jag, och fixade så det var ordning och reda, slängde småkillarnas kläder i tvättmaskinen för att sen hänga dem på tork mitt i natten och hoppas att de var torra till nästa dag, då det var dags för skolavslutningar.

Det var de, och vi kom iväg i tid, och fast jag vet att det alltid är svårt med parkering vid kyrkan sådana här dagar blir jag lika förvånad varje gång att det är så förbannat mkt bilar 😉

Jag parkerade på gräsmattan, innanför en annan bil, tänkte att jag ska liksom sitta på alla tre avslutningar så jag kan lika gärna stå längst in. Vissa år är det en avslutning, då har man tur och alla barnen får samma tid, men i år var det tre…först Novalie, sen Lovelia och sist Trixie.

Första stod jag ute, det finns en altandörr längst bak som alltid är öppen för det är så fullt med folk och varmt och svettigt, och där ser man bra, men kan låta pojkarna springa ute och leka. Husmor gav mig och Mia en varsin kopp kaffe:D  så vi stod där och fikade och pratade:)

Jenny kom efter en stund, och vi hade trevligt där utanför, men sen blev jag ensam, de hade bara en i år, men då kom Janelle och Simon, vilken tur.

När de kommer vill småkillarna hänga med dem så vi kunde sitta inne i kyrkan, längst bak på borden, och kika på de två kommande. Med avbrott för att gå ut mellan varje och säga Glad sommar till fröknarna.

Novalie:

Novalie

 

Lovelia:

Lovelia

Det är hennes första avslutning som skolbarn och lyckan i hennes ögon går ju inte att ta miste på, inte heller stoltheten. Hon har ju varit på avslutning varje år sen hon föddes, men den här var den första i hennes ögon:)

Trixie:

Trixie

Som synes i bakgrunden är det inte bara jag som står på gräset 😉

Jamie ville ju åxå vara med:

Tjejerna och Jamie

 

Janelle och Simon följde med oss hem och så åt vi upp den tårta som var kvar sen dagen innan, och sen svidade barnen om till lekvänliga kläder och försvann:)

Kvar satt jag i solen, och andades.

Nu är det slut på tider, slut på stress, slut på skolan. Det börjar i höst igen, men tills dess tar vi dagen som den kommer, och det är fantastiskt.

 

På lördagen sen var det gatfest, och det däringa umgänget, och söndag hade vi lite fika för Joel och Patricia, de är ju lika gamla och alltså missade vi Joels och de Patricias studentfirande, men det tog vi igen nu.

Jag har redan i några år talat om för Robban och Corrinda att de är tvungna att gå på samma gymnasieskola, för hur i hela friden ska jag kunna dela på mig annars? De är inte ett dugg sugna på det, men jag ”tvingar” dem.

Att missa något av deras utspring är inte ett alternativ. Det går inte. Jag vill se båda.

 

Fredag var jag på ett kettlebellpass med Olle, och det var effektivt, tungt, tufft och svettigt, och träningsvärk på ställen som annars inte brukar kännas så mkt. Hela baksidan, massor i sidorna och baksida lår ska man inte ens tala om;)

Idag var det ett cirkelfyspass med Martin, men det hade blivit någon miss i kommunikationen, så han visste inte om det, och kunde ju inte komma på en sekunds varsel, men eftersom Friskis och Svettis har så bra medlemmar, så grejade vi ihop tio stationer, och så kom en av tjejerna från gymmet och höll koll på klockan och peppade oss:)

Cirkelfys innebär ju att man jobbar 45 sekunder, sen vilar/förflyttar man sig till nästa station. Tio stationer, tre varv.

Ledarna har ju musik som tystnar 15 sekunder, och utan det är det svårt att veta hur länge man ska jobba, men nu fick vi köra med hjälp av vanlig timer, och finns det bara vilja så går det mesta att lösa 🙂

Det blev ett killer-varv, och jag måste bara ge lite cred till de tjejer som tog kommandot och styrde upp, jag älskar folk som kan ta befälet 🙂

 

Nu ska jag sova, i morgon ska vi ut till husvagnen!! Jag har packat och packat och tänkt och funderat hela kvällen , tiden har inte funnits innan så det får bli lite som det blir. Syrran kör pappas bil med släp och jag har barnen i min, så åker hon hem på kvällen sen för hon ska jobba. Min syrra är den bästa syrran i hela världen ♥

Kyl, grill, bord och bänkar osv ska upp, och det ryms inte i bilen, så det är tack vare henne vi kan åka upp nu 🙂

Sen hoppas vi på sol och värme!

 

Jag återkommer såklart:)

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Helahea

    Vad mysigt ni kommer att ha det ute i husvagnen.
    Du har en sån härlig familj runt omkring dig som stöttar o supportar dig i ur o skur… Så underbart att läsa.
    Ha nu en fin midsommar ❤️

  2. carina lindström

    hej, jag förstår att du tycker det känns fel o någon bråkar bland kommentarer, men, oavsett din förre makes version finns ingen ursäkt, man lämnar inte en hel barnaskara, så e de…….

  3. Mormor

    Hej alla dina barn är så fina , hoppas att det blir sommar väder hela sommaren och att ni kan mysa i husvagnen jag hoppas att du säkert springer på din dröm prins ( lite skoj lät det väl ) ha det tack för att man får läsa om er

  4. Emma-Lou

    Fina bilder från studenten 😀 Men du, kanske du skulle separera inläggen från tråkigt och positivt. Så kan du blicka tillbaka på det positiva när det är precis det du behöver 🙂 Bara ett tips alltså! Kramar

  5. Madde

    Njut av ledigheten nu å HOPPAS på massor av SOL & BAD vid husvagnen….
    En fråga; Har du presenterat vinnarna på filmen; Hundraåringen??? Har jag missat det???

    Trevlig Sommar på Er…..

  6. Linda

    Hej! Läser ofta din blogg men är dålig att kommentera… Har också nio barn i åldrarna 2 till 20 år så jag vet vilken fart det är varje dag! Men jag vet inte hur det är att styra hela skeppet ensam. Har förstått att du inte valt din situation, sänder dig massor med styrkekramar för att orka vidare. Stort grattis till studentmamman! Vi har just firat äldste sonens yrkesexamen och nästa år får vi fira dotterns student. Som mamma är man så oerhört stolt, kanske stoltare än barnen själva!

    Men jag kände så igen känslan du skrev när allting är över: man sätter sig ner och bara pustar ut!! Totalt däckad efter allt förberedande. Jag var också lycklig över att all mat och tårtor räckte till och ingen blev utan.

    Önskar dig och barnen en skön sommar i husvagnen! Du är en kämpe!

  7. nina

    Håller helt med angående praktiska gymnasium dottern har också gott där fast i Umeå och det var ingen ordning alls!!!

  8. yvonne

    Grattis Patricia till din student så enormt vacker. NJUT av dina barn, för dagen i dag kommer aldrig tillbaka. Vem som dragit vinstlotten är inte svårt att gissa du är en rik kvinna med 9 barn.

  9. Annika

    Känslan som man har på studentdagen finns kvar hela livet! Du ska vara stolt hon är verkligen vacker o vilken klänning – fantastisk! Ja det var ett jättefint foto på er allihopa!!!

  10. Marre

    Du har så rätt i att vi inte ska spekulera i andras elände! Patricia är vacker och stilig, en riktig fotomodell. Var stolt! Må så gott.

  11. GC

    Åhh, va vacker Patricia är. Viken lycka du kan känna Carola över alla dina fina barn. Försök att stanna upp lite och må bra, du vackra duktiga kvinna.

  12. Ida

    Vilken jättevacker klänning och vilket fint foto på dig och alla barnen. Hoppas ni får en skön sommar tillsammans.

  13. Ninni

    Våra gamla studentmössor har kommit till användning igen då grabbarna leker pilot eller kapten m.m så plocka upp den ur påsen å låt ungarna ha kul med den 🙂

  14. Cecilia Alin

    Stort grattis till Patricia!! å så snygg hon är sedan 🙂
    det var inte längesedan avsnittet där ni glömmer dopklänningen gick på 12:an som köra fam. annorlunda som repriser på eftermiddagen precis lagom till att sonen ska ha mat. Snyggt kort på er alla förresten, ny bild här på bloggen kanske? 🙂
    Kram

  15. cecilia

    Hjärtliga lyckönskningar till Patricia☺Vilken fin familj ni är☺Vissa frågor får man aldrig något svar på…tyvärr.kram

  16. monica

    Hej!
    Vad fin Patricia är! Vad skall hon jobba med?
    Du kan vara stolt över alla dina fina barn. Kram på er och hoppas att ni får en bra sommar. Ser framemot nya inlägg.

  17. Putzi

    Underbara fina Carola, vi är många som delar både din glädje och sorg tillsammans med dig här på din blogg och vi är nog jättemånga som inte bryr oss vad folk spekulerar i ang vad som hänt. Vi bryr oss om Dig och dina fina barn. I dag har vi fått ta del av Patricias studentfirande och glädjen som din fina dotter lyser med. Kortet på er allesammans är jättefint. Ta nu hand om dig, koppla av och njut av barnen och av livet, dessa saker går inte i repris. Önskar dig allt gott och att du får en god natts sömn.
    Kram Helena

AllmäntBarnen Wetterholm

Om jag inte hade körkort…

..skulle mitt liv inte funka, det är då ett som är säkert.

Jag kör så mkt bil, inga långa sträckor, så det blir inga tusentals mil per år, men ofta.

Idag har jag kört fram och tillbaka:)

Började med att Lovelia skulle på kalas mellan 13-15, så jag körde henne dit, och insåg i samma stund som jag satte mig i bilen igen att det ju var hämtning samtidigt som Robbans tennis slutar…jaja det löser jag med att hämta honom lite senare. Hem igen och packa in all återvinning i bilen, massa kassar med tidningar, plastförpackningar, pappersförpackningar, kartonger och sånt spännande. Hojta på Robban, och så iväg med honom till tennisen, lämnade av honom 14.00.

Susade vidare till tippen, och kastade alla mina sopor, solen strålade och det var massa folk där. Om man nu ska  vara sån, så är det väldigt trevligt där, folk har inte bråttom och det är vänliga ansikten som ler och ber om ursäkt om de bumpar in i en.( eller när jag bumpar in i dem…)

Jag börjar få kläm på vart alla de olika sakerna ska nu, på det här för mig nya stället.

Åkte därifrån till leksaksaffären ,för att köpa en present till kalaset som Novalie skulle på senare på kvällen, det blev ett sånt där litet troll, enligt hennes önskemål. Mitt emot ligger Plantagen, så jag kvistade dit och köpte lite ljung och murgröna till mina krukor på grindstolparna. Väl klar där var det perfekt tid att hämta Lovelia på kalaset, kl 15.00

Tillbaka och hämta upp Robban, och på vägen hem passade vi på att hämta ett paket.

-Jaha, var det här din!! sa tjejen i kassan, och blev glad över att jag hämtade ett stort skrymmande paket som stått i vägen för dem:)

Vad det var i?

Jo det ska ni få se!

IMG_8733Tavlan på väggen!!

Jag fick ju ett presentkort från Canvas of Sweden och det här blev resultatet.

Är jag nöjd? Tja, finns det ris i Kina? Sover Dolly Parton på rygg?

Jag är supernöjd!

Den här väggen har varit tom sen vi gjorde om köket för drygt två år sen…Jag har inte velat spika upp vilket jox som helst och göra fula märken i väggen, men nu kändes det som att det bästa man har – sätter man på väggen, och det blev fint tycker jag 🙂

Ser ni ljuset på bordet som ser ut som en latte?  Det fanns i goodiebagen från Bloggmiddagen, kommer från Partylight och doftar alldeles otroligt gott, även fast vi inte tänt det än, och jag har förbjudit barnen att elda upp det , finns liksom ingen anledning att ta slut på den goda doften i förtid.

Men ska jag kanske ha nåt på sidan om tavlan?  Hm….?

Den kostade strax över femhundra i den här storleken som jag tror var 60*100cm…lite osäker för jag höll på och krånglade lite vilken storlek jag ville ha. Canvas, och har lång livslängd så länge inte nån snittar hål i den…Gud förbjude!

 

Jag spikade upp tavlan direkt, för ligger den nånstans är risken att nån tar sönder den överhängande…

Sen bråkade jag med en tonåring, suck det är så jobbigt. Jag gillar det inte, men konflikter hör ju till, och kan inte undvikas..

Ilsken som ett bi slängde jag mig i bilen med datorn i högsta hugg och åkte hem till mamma och pappa för att få hjälp med den där förbannade excelgrejen.. Pappa fixade det på två sekunder. Jaha, var det så enkelt 😉

Hem igen, och Lovelia och Trixie kom och hjälpte mig plantera blommorna jag köpt. En ljung en murgröna och en vintergrön växt i varje kruka, och så upp med dem på grindstolparna. Fint!

De hade städat ordentligt inne, det var delvis det bråket rörde sig om med tonåringen, och övriga i huset fick eld i baken de med 😉

Novalie fick skjuts av en kompis till kalaset, så skönt, jag kände att jag inte hade riktigt tid med det. Det var ett badkalas, i andra änden av stan, och det tar en stund att köra fram och tillbaka, för sitta kvar hade jag inte haft ro till när jag hade bakandet hängande över mig, plus städ och röj.

Tur att man kan hjälpas åt 🙂 Tack!!

Corrinda messade och frågade om några kompisar fick sova över, och i utbyte mot att hon städade korridoren nere fick hon det, haha mutor och hot är superbra i barnuppfostran 😉

Jag lagade middag, och fick hjälp med att röja efter den, så jag kunde påbörja projekt Baka.

 

Imorgon ska vi ha kalas för Jamie, Jordan, Lovelia, Patricia och Trixie.

Fem Wetterholmsungar har eller ska fylla år, Jamie i somras och en del har firat honom redan, sen Jordan, Lovelia och Patricia i september, och Trixie på tisdag.

Vi brukar ha ett gemensamt kalas för dem, samma på våren då det är Novalie och Robban&Corrinda som får ett gemensamt.

Janelle i januari får ett eget, och hur det blir med Jamie i juli har inte riktigt visat sig, förra året firade vi honom ordentligt, men i år var vi ju i husvagnen när han fyllde.

Jag bakade två långpannor av en tårta som har massa namn, i min bok ( sju sorters kakor) hette den Pinocchiotårta. Den blev så jäkla ful!! Jag tror dessvärre att den inte smakar jättegott heller…men vafan, det får bli så.Massa grädde och bär räddar förhoppningsvis upp den 😉

En stor kladdkaka i långpanna blev det åxå.

Allt blev lite bränt….hm…

IMG_8737

 

När jag kom hem häromdagen från nåt, så mötte jag Jamie i hallen, glad som en lärka kommer han nämligen och öppnar dörren för en om han ser att man är på väg:)

Han var så snygg 😉

IMG_8715 IMG_8713Ballerinadräkt och snyggskor 😉

Nu har jag landat i soffan, och jag ska snart slå igång nån film tror jag…eller så ska jag plugga lite…jag har svårt att bestämma mig!  Kanske gör båda 🙂 Fast inte samtidigt förstås..

Ha en toppenbra söndag alla godingar!!

Ni kan komma till mig på kvällen om ni är fikasugna, haha 😉

Natti natti

 

Kommentera

  1. Carina

    Det händer alltid något med så många fina barn runt omkring.
    Pinocchiotårtan från Sju sorters kakor är kanske inte så snygg men OJ så god.
    Den ska det alltid vara när jag eller min dotter fyller år. Vi brukar lägga grädde och massa olika bär (jordgubbar, hallon och blåbär) emellan. Sen inget uppepå. Brukar inte ha mandelspån heller pga av ev allergier. Den är ju bara såååå GOD! Hoppas gästerna gillade den.

  2. Ida

    Vilket jättefint foto på barnen, Jamie är lika charmig som alltid. Tycker det är beundrandsvärt att du får allt att gå runt med så många barn och alla aktiviteter runt omkring.

  3. Ella

    Vilken skön människa du verkar vara! Det är så kul att kika in här och läsa om din vardag tillsammans med dina fina ungar!

AllmäntBarnen Wetterholm

Barnen Wetterholm

Det är många som efterfrågat det, och n u äntligen har jag tagit mig tid att fixa det…

Låt mig presentera de finaste ungarna i hela världen! ( Jag är såklar thelt opartisk, hihi)

 

Vi börjar från den yngsta och jobbar oss uppåt:

 

Jamie är född juli 11

 

 

 

Jordan är född september 09

 

 

Lovelia är född september 07

 

 

 

Trixie är född oktober 05

 

 

 

Novalie är född maj 03

 

 

Robert är född maj 00, samtidigt som Corrinda, för de två är ju tvillingar:)

Han är 14 minuter äldre 😉

 

 

 

Patricia är född september 95, och Janelle januari 94.

Kommentera

  1. Christine

    Jättefina bilder. Blev lite full i skratt när jag såg bilden på Lovelia. Titta på ugnen så ser det ut som att du stoppat in ett barn där ;). Härliga små barnfötter reflekteras antagligen i ugnsluckan, men ger en synvilla av att ngn är i ugnen.

    Carola: Haha, jag brukar stoppa in dem där när de är bråkiga, det är därför vi köpte så stor ugn 😉
    ( jag skämtar såklart )

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing