Maj 2011
Allmänt

Tom Tits Experiment!

Där har vi varit idag:)

Klicka på bilden så kommer ni till deras hemsida:)

Vi åkte från kyrkis 8.30, hemma 16.00, hem, packa om och åka och ha picknick med Novalies klass mellan 17-19.

Trött? Jag ??  You bet!

Ni får bilder och mer ord i morgon, för jag är så in i bänken slut…Var tvungen att se Desperate Housewifes men halvsov i alla reklampauser..  😉

Nu ska jag sova, vi hörs.

Natti natti 🙂

Kommentera

AllmäntAllvar

Om bebisar och deras pappor

Jag vet inte om ni missuppfattade mig när jag skrev att jag motvilligt lämnade ett spädbarn till Perra för att själv åka och handla? Det handlar inte om missunnsamhet, inte alls!

Grejen är ju den att jag är kvar på grottnivå i mina instinkter 🙂

I djurens värld och hos oss människor för inte så länge sen, så var alla bebisar beroende av en MAMMA.

En mamma som kunde skydda , ge trygghet och mat. Det var mat antingen genom amma eller dia, och olika länge, men den allra första tiden i allas liv var en mamma ytterst livsavgörande. Om mamman dog, så kunde bebisen klara sig med hjälp av en annan kvinnas mjölk eller så småningom på olika varianter av ersättning, men det var inte självklart att det fanns att tillgå. Utan det så dog bebisen.

Iom att ersättningarna utvecklats och blivit ett utmärkt alternativ/komplement till bröstmjölk så behövs inte en mamma på samma sätt, det går att ta ett spädbarn från mamman direkt efter födelsen och ge det till vem som helst som kan tillgodose alla behov vad det gäller mat, trygghet och näring.

En pappa, en adoptivförälder, föräldrar som använt sig av surrogatmammor tex.

.

Uteckling är bra, det är supertoppen att det finns alla möjligheter för ett barn att klara sig!!

.

Men, nu till det fina i kråksången…JAG är inte ikapp med evolutionen 🙂

Jag mår dåligt av att lämna ett spädbarn, och nu pratar vi alltså små barn, upp till kanske 3-4 månader, men allra värst den första tiden. Jag känner i hela kroppen att det är fel. Mina barn som varit en del av mig i nio månder, och som ammas , och gråter efter MIG när jag inte finns i närheten..det är skitjobbigt och nåt jag helst inte utsätter varken mig eller bebisen för.

Men, jag sitter ju inte klistrad vid bebisen! Tvärtom, de första veckorna så har jag knappt fått hålla i det nyfödda pyret om nån annan varit hemma, för då har de snott åt sig hela mysigheten, tills det blivit matdags eller ledset då har jag fått låna mitt barn 😉

Jag missunnar inte min familj att mysa , gosa umgås och skapa band med ett nyfött barn, självklart inte.

Men att lämna en bebis för att åka och roa mig på egen hand, (typ handla,bio, fest, bröllop osv) det är omöjligt för MIG.

Jag vill finnas där när jag behövs. Det är ingen uppoffring, jag vill ha det så, mina grottinstinker säger att det ska vara så 🙂

.

Andra känner inte på samma sätt, och jag säger inte att det är fel, tvärtom så tror jag att man ska göra saker för att må bra. Vill man lämna sin bebis och gå på fest så gör det, om det känns bra!!  Men ofta så hör man ju om dem som lämnat sina barn för att det ”ska vara så” och sen bara längtat hem , och då känns det ju aningens onödigt att utsätta sig för det.

.

Förstår ni hur jag menar? Jag väljer inte att vara ”första” förälder för bebisen, utan det är ren och skär instinkt.

Jag missunnar inte heller Perra att bonda med bebisen, han jobbar ju och när han kommer hem så sätter han sig oftast och myser, medan jag röjer eller vad jag nu har kvar. Eller så röjer han och jag får mysa 🙂

Perra har ett jobb som gör att han periodvis är borta massor, men å andra sidan så är han i perioder hemma mkt också, och även fast han inte tagit ut med fp än han ”måste” för att den inte ska försvinna, så har han spenderat mer tid med barnen än de flesta andra pappor, det är jag säker på.  Ja kanske inte de som tagit ut halva fp då, men för oss så funkar inte det, och vi vill inte det heller!

Så även om jag har svårt att lämna bort mina nyfödda, så är det inget som inverkar dåligt på deras och Perras relation.

Jag kan faktiskt bli rätt trött på denna hysteri som råder om att allt ska vara så jäkla rättvist mellan man och kvinna…på alla vis, men ändå…ÄR det rättvist?? Och ska det vara rättvist på bekostnad av hur en nyförlöst mammas instinkter skriker att det är fel att lämna sitt barn, men gör det ändå för samhället tycker det är fint med rättvisa? Att mannen ska ha lika stor rätt till allt som kvinnan har?? Fast kvinnor ska fortfarande ha lägre lön…sämre pension…osv..

Njäää, jag köper inte det 🙂 utan skiter i total rättvisa, och tror på att det faktiskt jämnar ut sig i långa loppet! Iaf vad det gäller våra barn.

Men det är nog en annan diskussion som jag tar en annan gång ;).

.

.

Sen ”egentid” …. Jag får känslan av att ni alla är ganska nöjda med samma slag av den som jag, dvs få vara i fred när man läser tidningen, surfar eller dricker kaffe, åka och handla osv.?

Inte så många av er svarade att ni behövde minst två timmar per dag utanför hemmet utan barn för att fungera 🙂

Några av er tycker man ska ha massa olika roller i livet, medan jag tycker att de flyter ihop till den jag är, varje dag, alltid. Jag är inte bara mamma, jag är barnsköterska, fru , syster, kompis osv och det är ju hela det som är JAG.

En fulländad person 🙂

Jag lever heller inte genom mina barn utan MED dem och det är en stor skillnad. För även om jag kan fasa för den dagen då alla blivit stora, så vet jag att kommer jag tycka det är helt som det ska, för det är ju så det ska vara .

Sen kan jag skoja om att jag ska flytta hem till dem och passa deras barn, eller att jag får så dålig pension så jag måste bo hos dem växelvis, men hallå? Det är ju på skoj 🙂

Jag vet att när barnen är vuxna och utflugna så kommer en ny tid, en ny era, och den är annorlunda men säkert lika bra 🙂

.

.

Jomen det vart ju aningens längre det här än vad jag tänkte…Jag tänkte logga in och skriva:

– Oj, där flög barnens lilla pool in till grannen !!  Det stormar rätt bra….

🙂

Men så blir det ibland  😉

Nu ska jag gå och laga lite lunch, och sen är det tvättjänst som gäller!!

Återkommer 🙂

Kommentera

  1. Ariel

    Bra skrivet.
    Jag känner likadant.

    Och angående evolutionen så är människans evolutionsutveckling långsam eftersom vi har så lång generationstid. Alltså är våra hjärnor programmerade på samma sätt som urtidsmänniskan.

    Mammor (och inte minst barn) har kvar sina gamla överlevnadsinstinkter fortfarande.

    Och angående pensionen. Visste du att man får fyra barnaår per unge då man inte förlorar pension även om man jobbar mindre. Om man får fyra år mellan barnen får man maximal utdelning av barnaåren.

    Så gör det du känner är rätt för dig och din familj och strunta i kommentarer om jämställdhet och egentid.

    Egentid. Det ordet fanns ju inte ens i den förra föräldragenerationen.

  2. Fia

    Jag håller med i varenda ord du skriver för jag är precis likadan. Dessutom anser jag inte att min nära anknytning till mitt barn på något sätt konkurerar ut pappan. Det är helt och hållet pappans ansvar att få ett bra förhållande till sitt barn. Det ena utesluter verkligen inte det andra.
    Jag kommer ihåg med fasa när jag blev inlagd på sjukhuset när LInnéa var pytteliten. Jag mådde så dåligt att hon fick komma och bo med mig:) Ibland är det bra att skylla på amning;)

  3. Marie

    Skriv din kommentar här!
    Håller med dig !!!
    Jag känner precis som du och har nog kvar grottinstinkterna jag med. Fast människor runt mig inte fattar vad jag menar. Men jag har varit hemma med alla mina barn och kommer forsätta vara det med den jag väntar nu också. En mamma sa till mig att jag inte kunde lära mina barn allt dom fick lära sig på dagis ???”!! Vad menar man då ?? Och vilken tro på sig själv som mamma har man ?

  4. Ida

    Håller med du. Jag tillhör dem som kännt fysisk smärta när någon (annan än pappan) burit min nyfödda bebis in i ett annat rum. Det finns vissa som verkar tro att bebisar och mammor behöver ”träna” på att vara ifrån varandra. Detta är näst intill skrattretande enligt mig.

  5. Jenny

    Ja, Carola, håller nog med dig! Känner precis likadant, vill inte lämna ifrån mig bebisarna när de är små. Men har känt press från omgivningen att göra det, speciellt med de första barnen, typ ”inte skadas de av att vara borta från mamma över en natt*. När jag fick det tredje var jag dock stenhård och vi lämnade inte bort h**** förrän h*n var lite större, och ännu också är vi hela familjen ett sammansvetsat gäng! Tror man blir det om man är med sina barn mycket och engagerar sig i dem. Tycker som någon annan här, att man ska engagera sig i sina barn, även när de är lite större. De behöver nog oss även när de är 10 eller 15 eller 20 år… Jag vill veta vad mina barn gör och vem dom är med.

    Sen vill jag ju också att barnen ska ha en bra relation till sin pappa och därför har jag alltid försökt dra mig undan så att han ska hitta sin roll. Det blir viktigare ju större barnet är!

  6. Kattis

    Jag tycker det ska vara upp till var och en! Inte ska man behöva bli tvingad att stanna hemma med barnen för att det ska vara ”rättvist”. Min man och jag delade upp det så att jag har varit hemma med båda barnen hela föräldraledigheten och han har jobbat som vanligt för det har passat OSS. Jag är den i vårat förhållande som inte velat lämna ifrån mig bebisen/barnet och min man är den som inte skulle klarat av att vara ensam en sekund med en liten bebis hemma! Alla har vi våra egna lösningar på hur det ska fungera i en familj och mellan två föräldrar, jag tycker att det ska vara så och inte att några politiker ska ta och bestäma över svenska folkets huvud om hur vi ska göra.
    Om politikerna bestämer att mammorna och papporna inte ska få välja själva över hur man ska lösa föräldraledigheten vad är då nästa steg? Tillslut blir det kanske något annat dumt som att en kvinna inte ska få bestämma över om hon vill helamma sitt barn utan pappan ska också få dela den tiden ”rättvist”. Ren idioti.
    För vissa människor funkar den här rättvisegrejen riktigt bra MEN för andra skulle det faliera totalt. Alla är vi olika och då ska man väll ändå kunna få välja att göra som man vill.

  7. Madde

    Ja, alla är vi olika!

    Jag och sambon delade inte lika på föräldraledigheten för att samhället tycker att det ska vara så; vi gjorde det för att vi hade möjlighet och för att vi båda ville ta del av vardagen med barnet!

    Alla får göra precis som de vill, men själv har jag inte haft några problem att ”lämna” barnet för att jobba när h*n var under året, h*n var ju med sin underbara pappa som är lika bra som jag på att ta hand om barn! Så jag vet inte om de där grottinstinkterna inte rikigt finns hos mig 🙂

  8. fröken J

    Jag delar också din känsla. Men mitt första barn hade kolik så när barnvakten erbjöd sig att komma de 8 milen hem till mig för att passa min månadsgamla bebis ett par timmar så jag fick sova -då släppte jag utan tvekan iväg bebisen!

    De andra barnen har inte sugit musten ur mig på samma sätt 😉 och då har inte heller behovet varit lika stort att lämna barnen. När de är nyfödda och ammar mest hela tiden så hör man liksom ihop..

    Min instinkt säger också mig att den nyblivna mamman är den som bäst svarar på det nyfödda barnets behov. Förstår inte heller varför det skulle vara så fult eller fel, det är ju det mest naturliga. Papporna får större betydelse lite längre fram! Vi är lika viktiga men inte alltid samtidigt och det känner nog de flesta föräldrar till. 😉

  9. Karin

    Vad härligt att vi tycker samma.
    Grattis till den lill* Är mamma till 3 troll o nu när min lille är 4mån, har pappa fått ta alla tre själv. (självklart har han haft de stora) Så jag kunnat göra något själv. Men de är inte lätt. 😉

  10. Mia Fridh

    Besöker din blogg ofta men det var ett tag sen som jag skrev.

    Kul att ni snart får ett syskon

    Kram Mia

  11. Leah

    Jag håller med till 100%. Jag ville aldrig vara ifrån mina barn när de var små. När de var bebisar ville jag och de vara tillsammans jämt. Jag och pappan till barnen nästan bråkade om vem av oss som skulle få hålla dem. Och jag ville vara hemma med barnen när det var små. Jag skulle ha mått pyton att börja arbeta när barnen var 6 månader för att pappan skulle vara hemma-jag hade blivit förtvivlad!! Jag kände hur hela min själ, kropp, ville vara med dem när de var bebisar-och jag vill fortfarande vara med dem när nu när de är snart i skolålder.

  12. Lotta H

    Du underbara Carola som verkligen har skrivandets gåva. Det är en fröjd att följa din blogg och jag tycker dina åsikter är friska och sunda. Du lyssnar på ditt inre och följer efter det, härligt!!
    Jag och min kära man har fått mycket skit genom åren för vårt sätt att uppfostra våra tjejer (17 och 19) och idag har vi två helt fantastiska, starka, harmoniska och trygga tjejer som följer sitt inre. För oss har det varit jätte viktigt att göra som vi känt varit rätt och följt vårt sunda förnuft.
    Jag har förundrats många gånger på andra föräldrar som så totalt missar att följa vad dom själva känner och inte litar på sitt egna sunda förnuft. Men vi alla är ju olika!!
    Själv har jag varit hemma med tjejerna så gott som hela deras uppväxt bortsett från några år i mitten då jag pga ekonomin var tvungen att dra in lite till familjen så det gick runt. Men efter några år så sa jag upp mig för att åter igen ta hand om våra tjejer, gården osv på heltid och jag är evigt tacksam att vi har haft denna möjlighet för mig att vara hemma. Trots allt behöver även tonåringar stöd av sina föräldrar med både det ena och det andra. Otaliga är de gånger jag skjutsat/hämtat tonåringar (och då även andras) på nätterna osv. Var är då de andra föräldrarna???? Har inte sett röken av dem!! Jag vägrar låta mina tjejer gå hem själva mitt i natten, skulle aldrig förlåta mig om det hände något. Nu bor vi på landet och lokala transportmedel existerar inte ut till oss. Nu är det ju inte bara skjutsa/hämta som jag menar utan hela ansvaret med att ha barn/tonåringar och se till att dessa växer upp till trygga individer som ska klarar sig själva och må bra.
    Det viktigaste som förälder är att lyssna på sitt inre så blir det bra! Det finns alldeles för många människor som har än den ena åsikten än den andra åsikten om hur man ska göra, jätte bra, men personligen stänger jag öronen och gör vad jag känner är bra för mina ungar!!
    Jag vet att diskussionen gällde små bäbisar men det handlar ju om vårt sätt att uppfostra och följa våra hjärtan om vad vi tycker är rätt oavsett om det gäller små barn eller tonåringar.
    Man måste följa sitt eget inre!!!
    Nu blev det långt det var ju inte min mening jaja…
    Ha det gott och fortsätt njut dina/era ungar

  13. Annica

    Håller fullständigt med.
    Jag har gjort lika med mina fyra barn. JAG har inte velat lämna de när de var små. Jag har dessutom haft förmånen att kunna/få amma de mycket. Men nu är de stora och jag har svårast av alla att lämna de. Min ”lilla” kille går ur första året på gymnasiet. Och ibland tvingar jag han med mutor och mycket prat att han ska sova bredvid mig. Det är hur mysigt som helst. Som tur är börjar det komma barnbarn. Så man har de att goa med.

  14. Kattis

    AH , vad du är härlig Kvinna !!! Jag har fått mycket skit för att jag känner som du, och vägrat lämna mitt barn. Skönt att jag inte är ensam om att tycka så 🙂 Tack o Puss !

  15. Anna B

    För en del av oss kan det ta några barn att fatta det där och en hel del annat. Eller i alla fall att stå upp för sina egna känslor. Jag var alltid så avundsjuk på alla som bara kunde fokusera på sig själva och dra till stan medan barnet var med pappan, eller mormor, eller annan. Själv mådde jag dåligt av att bara gå till tvättstugan. Speciellt när F var liten, men det kan ju hänga ihop med att hans pappa blev helt knäckt av att det lilla livet skrek när jag gick. Efter andra barnet insåg jag att jag helt enkelt var så som du beskriver och att andra kan vara på ett annat sätt och att bara alla mår bra, så är det inte så viktigt HUR man är. En annan sak som tog mig ett par barn att stå upp för var att jag faktiskt inte ville ha besök den första tiden. Jag orkade inte det, men blev totalt överkörd av omgivning och till viss del av en man som inte riktigt lyssnade och hjälpte mig att sätta stopp. När fjärde barnet föddes hade jag förvarnat långt innan hur jag ville ha det och kom folk ändå, låg jag helt sonika kvar i sängen om jag inte orkade kliva upp. De fick fika med min familj istället. Jag säger som i Monty Python

    ”Alla är vi olika”
    ”Inte jag!!!”.

    Det gäller att förstå att man själv är lika olika som alla andra och att det är okej att man är det och följaktligen att alla andra är olik en själv.

AllmäntGraviditet

Vecka 33

Jösses, det närmar sig! Jag ser ju min babywidget här till höger och dagarna försvinner i rask takt…det är ju inte så långt kvar nu börjar jag inse…  🙂

  Jag mår fortfarande alldeles utmärkt, även om en mamma på kyrkis i förra veckan med lite lätt panik i rösten bönföll mig att säga att jag väl mådde liiite dåligt på nåt vis iaf 😉 Men nej, jag mår bra 🙂

Jag känner av ischias mellan varven, men nu har jag ju märkt att en vända på crosstrainern motar även det, och det känns ju fint.  Träna öht känns bra, och det bidrar säkert till att kroppen orkar, jag har ju faktiskt aldrig varit så pass vältränad som jag var innan den här graviditeten. Ja, nu erkänner jag att jag varit pinsamt lat och otränad merparten av mitt vuxna liv, men så är det 🙂 Men även gamla hundar kan lära sig sitta 😉

 I v 33 har jag gått upp 11 kg…jaja, det hör väl till, men just viktökningen är lite dryg eftersom det gör så att min stackars uttrampade fettkudde under hälen saknas ännu mer än vanlig och det gör ondare att belasta..Ogillas, men accepteras.

Jag börjar fundera över förlossningen.. Mitt i sommaren, men det bästa med det är att Perra borde ju vara hemma när det sätter igång och det känns toppen! 🙂 Med alla våra höstbarn har det ju känts väldigt osäkert, tänk om han varit i Stockholm på marknad…då tar det några timmar att packa ihop och komma hem, och det hade helt enkelt inte hunnits med, då hade de fötts utan att han varit där .  Nu har det ju aldrig blivit så, men det är oroligt innan.

Fast om jag går över tiden så hamnar vi i augusti och då drar marknaderna igång så man vet aldrig 😉

Jaja, blir nog bra 🙂

.

Idag åkte Patricia med kompisar till Stockholm på lite shopping, hon kom hem med enbart blondering till håret, men de hade väl trevligt hoppas jag 🙂 

Janelle har varit på konfirmation med sina konfirmander, och det gick visst bra, i morgon behöver hon skjuts…vid halv tio..Zzzznark….  🙂

Corrinda sov hos en kompis men kom hem mitt på dagen ungefär, lagom till att kunna passa Jordan som sov, medan jag var på tennis.  Hon har velat ha en sån där kjol med ”plingor”  på , som magdansare har, sen vi såg det på Janelles dansuppvisning, och idag köpte jag en åt henne 🙂

  Det finns en härlig butik i Gottsunda centrum, som säljer massa saker, och väldigt mkt kläder, till typ inga priser alls. Jag har köpt mycket där genom åren, och det mesta är fin kvalité.

En sånhär kjol, den vita, tog de typ 149kr för på uppvisningen, men jag köpte den för 59kr 🙂 Sen fick hon det lila setet, kjol och linne med. Vad hon ska ha det till?? Ingen aning 🙂 Men hon är nöjd och glad och dansar runt här så det pinglar 🙂  Blir hon inte basketproffs kan hon ju alltid dansa magdans 😉

.

Jag handlade på Willys, ungarna ville ha kebab och det finns en så lagom förpackning där, men idag var det besvärligt att handla, för de ska bygga ut och hade halva priset på massa färskvaror…med påföljd att det var massa folk och lite varor..inte alls som jag tänkt mig 🙂 så jag fick faktiskt åka till en annan Willys för det jag skulle ha fanns inte…*mutter*

Men eftersom både Robban och Corrinda ska på kalas i morgon så skulle jag ändå till leksaksaffären intill, så det var ok.

Väl inne på leksaksaffären har de 30 %  på allt,. för de ska flytta till Gränby 🙂

(Leklust på Kungsgatan, för er som bor i Uppsala och vill fynda)

Blev experiment, Hello Kitty trycka på tröja och några små dockor att ha i presentlådan.

.

Hem och laga mat, varken jag eller Perra är jätteförtjusta i kebab så jag gjorde en sallad med räkor åt oss, två jättestora tallrikar, så jag har varit mätt hela kvällen 😉  Hittade roliga pommes på Willys, som var som räfflade chips och som krokar..kryddade med nån god krydda, och de gillade ungarna.  De små tycker kebab är för starkt så de fick köttbullar.

Lördagsgodis på det…men de lekte mer än de mumsade, så det finns nog kvar det mesta.

.

Nu ska jag väl hoppa i säng jag med, så jag orkar skjutsa i morgon…  🙂

Natti natti!

Kommentera

  1. Tina

    Måste säga att jag blev glad när jag läste vad du tycker om att egentid och vad de är. Tycker många mammor idag bara tjatar om egentid men när man har barn och familj så tycker jag att de går först och får man lite tid över är de bara skönt! Skulle finnas fler mammor som du!

  2. mettemy

    HAHA tror kyrkismamman på fullt allvar att du skulle göra om det nio gånger om du hade besvärliga graviditeter. Du är ju uppenbarligen skapt för att bära å föda bar, vilket inte alla är. Sen måste du väl ha haft ganska ”snälla” småbarn också ? Bebisar är ju alltid en baggis ( om det är friska förstås ) men småbarn kan ju vara en aning krävande ibland . Annars är du ju en stålkvinna 🙂

  3. maja

    Tack för tipset om Nallens! Jag åkte dit idag för att se om det fanns något kvar och fyndade en Britax Hi-Way, Tripp Trapp, mobil till svågerns nyfödda son, blöjhink och en massa smågrejer, 3 400 kr! Helt otroligt!!

AllmäntAllvar

I morse…Och egentid?

…när vi skulle iväg och shoppa, så stod mina tre minsta och borstade tänderna:

                                               

                                                           En liten pall, med sex små fötter på 🙂 Funkar det med.

Jag har gått runt och funderat på en sak, och det är det här som alla pratar om, den heliga ”egentiden”.

Vad är det och varför behövs den??

För mig så är vissa saker fullkomligt obegripbara, men för andra är samma saker självklara.  Tex det här med små bebisar. För mig så är det en omöjlighet att lämna bort en liten bebis och själv gå iväg och ha nån slags egentid. Jag mår fysiskt dåligt av det !  Jag kan på min höjd lämna ett spädbarn till min egen man och sen åka till affären och handla snabbt, men helst inte 🙂  Jag och barnen har varit i total symbios och oskiljbara den första tiden. Jag skulle inte vilja ha det på nåt annat vis. Jag har ammat alla barnen, men jag tror inte att det spelar in i just det här. Även om jag skulle flaskmata ett spädbarn så skulle jag nog ha svårt att skiljas från det nån längre stund.

.

Jag har ju såklart inga problem med att bebisen är hos nån annan om jag finns i närheten, men det här med att LÄMNA en bebis , det är för mig obegripligt hur man ens kan fundera på.

Jag hör om folk som lämnar sina 1-2-3-4-månader gamla bebbar för att gå ut på fest/middag/ bröllop edyl, och som verkligen har längtat efter att vara utan bebisen, och då kan jag inte låta bli att fundera på varför?

Eller kanske på om JAG är skitkonstig 😉 som släpar med mina bebisar överallt, och inte ser det som nåt konstigt eller problem?  Om jag blir bjuden på fest när jag har en bebis, så tar jag med bebisen, vilken fest det än må vara, för dit jag går, går bebisen. Ibland funkar det ju inte att ha med ett litet barn, men då går inte heller jag. Jag har utan att tveka avstått julbord, julfester och konserter för att jag haft en liten, och inte ens känt att det varit trist. På samma vis har jag utan att tveka tagit med små spädisar och lekt Fångarna på fortet på personalfesten och det har funkat utmärkt.

Jag kanske är hur knepig som helst  ?? 

 Jag menar inte att det finns nåt rätt eller fel i det här, alla är vi ju olika, och det är svårt att förstå hur nån annan resonerar.

.

Överhuvudtaget så är det en fråga jag får väldigt ofta när folk får höra att vi har åtta barn:

– Men har du nån egentid alls?

Vad menas med det då?

Ja, jag både stänger och låser toadörren när jag är på toa, räknas det??  😉

Ja, jag hinner träna, antingen hemma eller på Friskis, och det gör Perra med.

Ja, jag får stå i fred och laga mat, och ja jag läser morgontidningen varje morgon, och faktiskt så sitter vi oftast i lugn och ro och ser på TV/surfar varje kväll.

Om det är det som är ”egentid” så har jag massor 🙂

Men jag tror på nåt vis att det inte är så de menar, utan tid utan barnen utanför hemmet?? Eller?

Det har jag sällan, aldrig när de är bebisar, och inte så länge som de helammas, men sen blir det ju succesivt mer och mer såklart, helt naturligt.  Jo, jag har varit iväg på  både det ena och det andra på sista tiden, men det tillhör ändå inte vanligheterna.  Oftast så har jag nåt/några barn med mig, och det är så jag trivs bäst 🙂

.

Jag tycker inte det är jobbigt att ha med mig barnen, men ser ju hur folk reagerar när jag säger att ”Idag har jag ”bara” tre barn med mig” , haha, när de inte orkar ha med sitt enda för det blir så stökigt 😉

.

Nu har jag inga stora intressen som tar tid eller kräver nåt speciellt, det hade kanske varit annorlunda om min stora passion varit att klättra i berg eller samla frimärken 😉

Åka till Ikea funkar liksom superbra eftersom barnen älskar att vara där 😉

.

Vad har alla andra för ”egentid” egentligen??  De flesta jag känner lämnar barnen på dagis/skola på morgonen och sen åker de och jobbar, hämtar barnen och åker hem och lagar mat, äter, umgås med barnen tills de går och lägger sig, och sen ser de på TV eller surfar, viker tvätt, städar, läser en bok, tar en promenad eller tränar.

Ganska likt min dag på sätt och vis 🙂

Vart under dagen får de sin ”egentid”? På väg till och från jobbet?? På lunchen??  Eller när? Och vad gör de då??   Jag kan inte se att det skulle finnas mer ”egentid” för dem än för mig, oavsett antalet barn. Snarare tvärtom 🙂

Och ja, jag tycker ordet ”egentid” är skitfånigt 😉

Jag känner fler som tänker precis som jag, och jag känner folk som tänker precis tvärtom och det finns ju inget rätt eller fel, som sagt, bara olika val .

.

Sen kan man ju då kanske tro att eftersom jag knyter barnen hårt till mig när de är bebisar så skulle jag fortsätta och curla dem och inte kunna släppa taget om dem, beskydda dem från allt ont och aldrig låta de ta eget ansvar..men det är ju precis tvärtom 🙂

Jag är så långt ifrån en hönsmamma som man kan vara, jag (vi) kör med ”frihet under ansvar” dvs att så länge som de sköter sig så får de mkt frihet. Från att de är små.

De får prova att klättra högst upp och gå längst ut på bryggan,eller hantera vassa knivar, men vi har ju uppsikt såklart.

Anna Wahlgren, den omtalade, skrev i nån bok som jag läste för länge sen: ” Ingrip bara  i yttersta nödfall. Ett barn som får prova att tex klättra högt i en klätterställning, vet att det kan ta sin tid och klättra försiktigt, medan barnet som inte får, slarvar och stressar för att hinna innan det blir upptäckt, och ramlar ner”  Typ. Jag har väl läst ungefär det , jag är inte varken för eller emot AnnaW, för jag har inte satt mig in i det hon säger.

Men just det här, det är så på pricken hur jag , vi, tänker!  Låta barnen prova i lugn och ro. Under uppsikt, på lite håll, men beredd att ingripa om det går galet.

Nej, det gäller inte allt, men det mesta 🙂

.

Ja  det var väl ungefär det jag funderade på 🙂

Nu är det sovdags!

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Helene

    Men har du aldrig reflekterat över att dina vänner kanske hellre umgÃ¥s själv med dig? eller utgÃ¥r du bara frÃ¥n vad du tycker? Andra kan tycka det är störande när man inte fÃ¥r prata ifred……
    Carola: Nej, vad är det för slags vänner som i sÃ¥ fall inte säger det? Mina vänner har egna barn de flesta och även om barnen är med, sÃ¥ är det sÃ¥ här att jag fÃ¥r prata ifred!! De avbryter inte, eller ska vara i fokus hela tiden! Visst det är inte som att sitta mitt emot varandra vid ett bord i ensamhet och prata, men nära pÃ¥, ungarna leker med sitt och vi vuxna pratar 🙂 Jag kan själv bli tokig pÃ¥ när andras barn avbryter och ska ha all uppmärksamhet, men sÃ¥ är inte mina. 🙂 LÃ¥ter kanske kaxigt men är sant 🙂

  2. Helene

    Men egentid är ju hur viktigt som helst! Har tre barn och jag älskade att vara med dem när de var små men jag är ju inte bara mamma eller fru jag är ju jag med och det är ju jätteviktigt att bara vara ifred med sina tankar och bara vara utan avbrott i tankarna eller att få läsa en bok utan att bli störd eller att ens behöva ta hänsyn eller bry sig om någon annan. Egentid kan ju vara att man umgås med maken med utan barn.

    Jag förstår om du vill vara med barnen men det är inte fult att ha egentid, att kanske gå på manikyr 2 timmar och lyssna på klassisk musik??

    Det ÄR skillnad att göra sådant själv även om man kanske tycker man är i fred hemma.

    Jag uppskattar verkligen min egentid nu när barnen inte bor hemma längre, att bara kunna ta en extra runda efter jobbet utan att någon väntar på middag eller komma hem och sjunka ner i badet och äta en macka framför TV:n utan att behöva laga mat. Det är faktiskt helt underbart. Att gå till gymmet och basta och duscha efteråt utan att ha några tider är inte heller fel. Det betyder ju inte att jag inte älskar mina barn eller att jag inte vill vara med dem. De behöver tid utan mig med!
    Carola: Jag pratade mer om SMÅ BEBISAR, för visst kan jag hålla med dig om att det är trevligt att inte behöva tänka på nån annan, men den tiden kommer så småningom, inte de första månaderna i ett nyfött barns liv.

  3. cinasblogg

    hej hälsar på i din blogg, och försöker få igång min 🙂
    jag har ett barn så jag kan väl inte riktigt jämföra med hur du kan ha det. Ha en trevlig fortsatt vecka.

  4. Viktoria

    Min egentid har i flera år varit att åka iväg och fika en timme i veckan. Ibland MED småbarn och ibland utan. Man får se något annat en stund, sippa kaffe och läsa tidningen i lugn och ro. I perioder har jag också tränat och det är i definitivt egentid. Jag tycker du har massor med egentid!! (bio, bloggmingel, resa, träning, surfa på nätet etc etc) Det behöver inte vara planerat som egentid men det är ju faktiskt det det är!

    För mig är egentid också den tid jag har när barnen har lagt sig (dvs från kl 20 och tills jag lägger mig). Den tiden har jag och maken tillsammans, vår vuxentid, då tittar vi på film, snackar eller bara slappar. Vi är väldigt måna om vår relation och är rätt romantiska också så det känns viktigt att umgås. Jag inser ju att de timmarna krymper ju äldre barnen är, men än så länge har vi hela kvällarna för oss själva.

    Jag har också haft svårt att slita mig från barnen när de varit nyfödda och många månader framåt. MEN jag tvingar mig att lämna över till maken även om jag är hemma. Det är hans rättighet att få bada, byta på, mata, leka med sitt barn och både nyttigt och värdefullt för dem båda.

  5. Sofia

    Hej!

    Måste bara först säga att jag är djupt imponerad av dig som burit, fött, fostrar och orkar med så många barn! Jag är nog väldigt olik dig, jag är nyss fyllda 30, jobbar som civilingenjör och har en son på 1,5 år. Min högsta dröm i livet var/är att få barn och det är helt fantastiskt att få vara med om det nu och jag hoppas att vi kommer få fler barn snart! Men, jag är ändå väldigt mån om mig själv och jag försöker göra saker för mig själv ganska ofta – gå på bio, gå på after work, träna, gå ut och äta med min man, renovera hemma…jag tycker inte det är så jobbigt att vara ifrån min son utan det är härligt att få sakna och längta efter honom! Även fast den gången mannen&sonen åkte iväg 6 dagar och jag var hemma själv var verkligen inte rolig…det var jobbigt, tråkigt och gjorde riktigt ont! Å andra sidan, när vi var på bröllop och fester under hans första år så följde han med, han flaskmatades istället för amning kanske 10 ggr under hans första år så jag var ju tillgänglig för honom nästan hela tiden.

    Jag tycker det är jätteviktigt att han får relationer med andra än sina föräldrar och då menar jag med fastrar, mormor&morfar och farmor (Givetvis funkar det väldigt bra när han är hos eller med dem, annars hade vi inte lämnat honom hos dem). Jag tycker inte det känns så sunt att ”leva genom sina barn” eller att inte ha en egen identitet, barnen växer ju upp och blir egna vuxna och då är det dumt att ha tappat bort sig själv! Så känner jag.

    Spännande med nya bebisen i din mage, all lycka till er!

  6. Linda

    Jag tror du (och flera av dem som kommenterat) hakat upp dig lite på begreppet ”egentid”. Egentid kan ju va allt ifrån att läsa tidningen, surfa (som du gör) till att gå på fest, syssla med en hobby eller liknande. Det är den tid man får en stund för sig själv, sen kan man kalla den tiden vad man vill och göra vad man vill under den tiden.

    Nu har jag bara ett barn och han är än så länge bara 7 månader och han är självklart världens sötaste och goaste men de tre första månaderna var riktigt tuffa. Han var rätt missnöjd första tiden trots att jag var nära och ammade mycket. Jag blev rätt deppig och kände mig ”misslyckad”. När han var 2 månader så var det Nyår och vi åkte faktiskt och åt middag hos några vänner utan att ta med honom. Vi tänkte ta med honom men som sagt så var han rätt grinig och speciellt kvällstid så mina föräldrar tog hand om honom. Vi åkte vid 20-tiden och var hemma före tolvslaget. Det hade gått jätte bra! Jag tyckte det var rätt skönt att få komma ut lite även om jag tänkte mycket på honom (och ringde och kollade läget). Jag behövde de där timmarna för att ladda batterierna.

    De första månaderna är ju lite speciella eftersom man ammar mycket och även om man inte gör det så ska ju barnet knyta an till (båda) föräldrarna så det är klart då ska man ju vara nära men jag är av den uppfattningen att ett barn uppfostras inte bara av föräldrarna utan att de ska ha kontakt med andra vuxna (finns ju ett uttryck det krävs en by att uppfostra barn eller liknande). Jag och min bror var t ex mycket hos min farmor utan föräldrarna på loven och vi tyckte det var super kul.

    Jag älskar min son över allt annat och gillar att va med honom men jag tycker samtidigt att det är skönt när han sover en stund så jag kan dricka en kopp kaffe, måla naglarna eller vad det nu må vara, och när jag är iväg ett par timmar för att kanske träna, gå till frissan eller liknande så är det så kul att se honom igen för då har jag fått sakna honom lite (”absence makes the heart grow fonder” som det heter).

    Nu är han ju fortfarande väldigt liten men när han blir lite större så kommer han få va hos både mor- och farföräldrar utan oss, inte bara för att vi ska få egentid utan för att jag tror att han kommer må bra av det.

    Sen håller jag med dig att man ska kunna ta med sig barn på det mesta (för det gjorde mina föräldrar oxå) men det finns tillfällen då det inte passar eller som man kanske inte vill det (eller barnet inte vill det) och då kommer jag inte ha dåligt samvete över att ha barnvakt några timmar.

  7. Elsa

    Jag vill själv vara i symbios med mina små bebisar, för att sen släppa taget lite mer och mer. MEN till min man överlämnar jag också mer än gärna bebisar! Tycker att mannen också har rätt att skapa ett intimt förhållande till barnen, från början.

    Sen när barnen är större tycker jag nog att man kan vilja ha egentid. För mig räcker det åtm inte att få läsa tidningen ifred eller att slöa på soffan efter kl. 22 när barnen lagt sig. Jag njuter av att få fara själv till stan, shoppa litet eller att åka till gymmet, eller att ta långa promenader SJÄLV. Tycker att man laddar sina batterier då och orkar vara en bättre förälder.

    Sen så kan jag också förstå att det finns föräldrar som har jättestora och viktiga hobbys som tar tid och det måste man ju få ha också?

    Tror en människa mår bättre av att ha fler roller än en eller två, dvs. fler än bara mamma- och hustrurollen. Jag själv har ju också min yrkesroll- och en kompisroll och kanske någon fler också?

  8. Jema

    För mig är ”egentid” när jag har tid att tänka och bara säker på att inte bli störd. Att kunna reflektera och inte behöva springa till ett barn som vaknar eller se på tv.

    Kram!

  9. Stina

    Jag håller med Linda, Jennie och speciellt Åsa. Kan man inte lämna barnet med pappan en stund för att åka och handla verkar ju vara väldigt konstigt. Pappan ska också få känna sig behövd. Och att man blir dålig förälder för det är ju bara struntprat. Jag har 5 barn och lämnar nästan aldrig barnen hos barnvakt eller så för att få egentid som du kallar det. De är oftast med på det vi ska göra. Men jag tycker absolut inte att man är dålig förälder eller att man inte borde ha skaffat barn om man ibland skaffar barnvakt och gör något själv.
    Tycker din blogg är super och håller med dig om mycket men det känns ibland som du vill framstå som den så himla duktiga perfekta mamman och vi alla som inte håller med dig inte är bra föräldrar. Vet att du skrivit i din blogg att man får ha olika åsikter och att vi alla är olika. Men det känns bara så tycker jag. Du ifrågasätter ju vad vi tycker.
    Carola: Och vart skriver jag att man är en dålig förälder om man lämnar sina barn??? Jag tvärtom poängterar att alla är olika och gör som de vill. Vi har olika behov av allt. För MIG är det en omöjlighet att lämna små bebisar, helst inte ens till deras underbara pappa, det är inte för att jag missunnar honom det, utan snarare är det rent fysiologiskt, biologiskt och nedärvt sen tidernas begynnelse! Ett spädbarn ska vara hos sin mamma, som ska ge det närhet, trygghet och näring. Sen är det inte så längre i livet, utan nu kan en pappa eller egentligen vem som helst ge allt detta till en bebis, men för MIG är instinkerna kvar på grottnivå:)
    Jag är så sanslöst opretantiös så om du läser in det i mina ord, får det stå för dig. Jag ifrågasätter, självklart eftersom jag frågar, men det är ju inte för att själv framstå som bättre än nån annan. Om du läst här mer än sporadiskt så kan du ju knappast tycka att jag vill framstå som perfekt…jag som ger barnen Billys pizza till lunch, låter dem vara ensamma uppe på morgnarna så jag kan få sova en stund till och skäller på dem mellan varven??

  10. Linda

    jag igen.
    Ville bara säga att bara för att man lämnar bort barnen någon timme ibland är man inte en dålig förälder. Jag älskar också att vara med mina barn, men har absolut inga problem med att lämna dem hos tex svärföräldrarna som bor på gården bredvid våran, någon timme. De var barnvakt när vi såg nyaste Harry Potter på film, då var bebisarna ca 2 månader. Och det var ärligt talat jätteskönt att äta och se en film i lugn o ro, då det är sällan vi gör det. Tycker att det är rätt fånigt att skriva saker som ”varför skaffar man barn om man inte vill vara med dem” o sånt fjant. Som om man inte vill ha barnen för att man har barnvakt ibland.
    Carola: Jag säger inte att nån är en bättre eller sämre förälder. För MIN del finns det inte på världskartan att lämna små barn alls, men om du kände att det var ok att gå på bio, så var det säkert trevligt åxå. Jag hade sett den på dvd senare ist:)

  11. jenni

    Äh… Det kan väl vara skönt lite då o då o bara få komma ut lite, träffa vänner o bara umgås som sig själv o inte som mamma! Bara för en kväll liksom.
    Bara prata om sånt som inte handlar om barn…
    Skulle inte det vara nått för dej menar du? Saknar du inte vänner ibland iaf o att bara få vara du?
    Carola: Nej, helt ärligt så saknar jag inte att umgås med vänner utan barnen. Vi är en familj, och vi umgås med andra familjer, och det är så det känns rätt. Jag har absolut inget behov av att vara nån annan är mamma, tycker det låter förfärligt när folk säger att det är skönt att bara vara Carola..Vaddå? Är livet uppdelat i olika roller? En som mamma, en som fru , en som arbetstagare och en som bara Carola? För mig flyter allt det ihop till den jag är, alltid , varje dag 🙂
    Sen kan det ju vara trevligt att få prata till punkt ibland, men grejen är ju att mina barn inte är några plåster, de behöver inte min uppmärksamhet varje sekund. Mina vänner har ju barn de med.
    Jag har ju varit iväg på både bio och bloggmingel och Londonresa, men jag gör det inte för att ha egentid, i den bemärkelsen att jag behöver komma ifrån hem och barn.
    Jag säger inte att det är fel, bara att det inte är nåt jag strävar efter att göra regelbundet, eller ens funderar på. Jag trivs galet bra med mitt liv som det är!!! 🙂

  12. ruina

    Det där med egentid ja. Ibland känner jag att det har blivit lite för mycket; att jag har fått ta allting hemma och då kan det vara skönt att bara komma iväg och shoppa i ett par timmar (men helst åker jag faktiskt med hela familjen, det är roligare). Oftast räcker det att åka och handla mat för mig själv. Men så har inte jag heller någon hobby som jag ägnar mig åt och det spelar väl in, som du säger.
    Carola: Ja men det är ju så jag menar lite, att det räcker att åka och handla, eller så, för att känna att man är tillbaka på banan:) Jag flippar ju åxå mellan varven och åker gladeligen ensam till Ica för att handla mjölk:)

  13. Åsa

    När jag läser inlägg + kommentarer tänker jag att det faktiskt är två människor som väljer att få barn tillsammans – babyn är väl inte bara mammans egendom? Att inte vilja lämna barnet med pappan för att åka och handla på ICA tycker jag låter skrämmande. Och mormor får vara barnvakt skriver flera ”för hon är en del av mig”. Det verkar som att mammorna här VILL vara första föräldern och oumbärliga. Släpp fram papporna säger jag!
    Carola: Svarar samma här, att det är ren grottinstinkt att inte kunna/vilja lämna sitt barn ens till pappan:) Jag VET att jag har valt världens bästa man till pappa åt våra barn, och jag delar allt med honom, litar på honom till 100%, men ändå så skriker hela kroppen Nej när jag lämnar ett spädbarn till honom för att åka iväg. Givetvis är det skillnad på att vara hemma eller åka iväg, är jag själv hemma har jag inga problem med att bebisen är hos nån annan, men lämna…Som mamma har man burit det där lilla livet i 9 månader, jag tycker inte ens att det är konstigt att det är svårt att släppa taget :). Det här är en kort period, de allra första månaderna av bebisens liv, sen avtar det och det blir en annan sak att lämna ifrån sig den.
    Det är ju ett nedärvt beteende, och även om livet ser annorlunda ut idag, så finns våra instinkter kvar, på gott och ont. Det behövs inte i vårt moderna samhälle, men säg det till primalhjärnan 😉
    Jag tror att det här med att lämna till mormor är enklare för många, för man känner sin mamma sen evigheter tillbaka, och litar blint på henne , oftast.

  14. Lotta Erixson

    Håller fullständigt med om det du skriver, har alltid haft med mig min flicka överallt och endast lämnat henne någon enstaka gång över natt (mormor tjatade =)) Har aldrig känt mig besvärad av att ha med henne, barnen är ju det mest värdefulla vi har!! Hon är nu en mogen självtänkande, ansvarsfull sextonåring. Man kan ha egentid tillsammans med barnen!!! De växer så fort så man får nog med egentid sen!!!
    Carola: 🙂

  15. Leah

    När barnen vara bebisar, så var vi ett. Jag tyckte om att amma och det fungerade bra-jag hade egentligen inga funderingar kring att amma utan la första barnet vid bröstet så fixa han resten. Att lämna barnen när de var bebisar NEJ.Jag gick på bio vid ett tillfälle när första barnet var 2-3 månader-och ville bara hem. Han var med sin far och hade gråtit hela tidn när jag var borta-än idag så vill jag inte lämna bort dem-utom till mormor för barnen vill dit av hela hjärtat och hon är en del av mig så att säga. Jag tycker också det är hemskt att behöva arbeta heltid och vara från barnen så mycket-trots att de är snar-skolbarn-så känns det onaturligt och fel. Jag har ju satt barnen till världen för att vara tillsammans med dem! Jag hade inte alls tänkt mig mitt föräldrarskap så här. Men jag var i alla fall hemma med dem när de var små-jag förstår inte föräldrar som inte behöver med lämnar sina ettåringar på förskola hela dagarna.

    Egentid är tiden utan barn-och jag tycker faktiskt att det är skönt-om de är hemma-alltså när de somnat för kvällen och jag får vara helt i fred, med en bok eller i ett varm bad-det uppskattar jag mycket. Men sällan mer än så.

    Nästa helg ska barnen till sin far, och jag tycker inte alls det känns så roloigt också om jag vet att jag sen kan tycka det är trevligt att träffa en väninna och gå på bio tex….men helst av allt är jag tillsammans med barnen eller har dme i närheten. Vid den här åldern så leker de ju mycket med andra barn-så vi går ju ut tillsammans till parken tex, men de leker med sitt, kommer och kramas lite, och far iväg igen.

    Jag arbetar på förskola och märker att föräldrar inte förstår hur viktiga de är för sina barn. De reagerar märkligt när deras ett och tvååringar gråter efter dem när de går till arbetet, de tror att det är personalen det är ”fel” på, inte att barnen vill vara med sina älskade föräldrar.

    Men lite tid utan barnen någon gång då och då, några timmar och tex handla kläder kan jag dock uppskatta, mest för att det sällan är kul för en sexåring att titta i affärer, så då kan man inte gå runt och njuta som när man är själv.

    När jag fick mitt första barn så hade jag eller fadern honom nära konstant-och han grät inte alls de första månaderna! Jag tror att det är det naturliga, för baby och mor, närkontkat den första tiden.

    Jag tycker dina barn har tur som inte behöver tillbringa sina dagar på förskola! Och det säger jag, som är förskollärare.Kyrkisverksamheten ni går på tillsammans verkar vara toppen!
    Carola: Just det där du skriver, att bebisen gråtit hela tiden du var borta..det är ju därför man inte vill/kan lämna dem, det gör ju ONT i en. Om man inte lever ihop med barnens pappa, som du inte gör? så blir det ju en annan sak, du har ju inte valet på samma vis då.

  16. Elin

    Egentid är väl vad man gör det till kanske, jag njuter under den tiden som min tvååring sover på under dagarna. Min sambo och jag hade bara varit tillsammans i 6 månader när vi fick reda på att vi skulle ha barn men då hade vi redan köpt lägenhet och han flyttade från sin stad till min. Vi lämnar sällan bort vår dotter utan hon får vara med på det mesta och hon älskar det. Våra vänner som har barn lämnar bort dom för att få egentid medans vi hellre gör något tillsammans alla tre. Vi är kanske mer förälskade nu än någonsin och vår egentid har vi på kvällarna när tjejen sover då sitter vi och pratar och bara är. Din blogg är toppen förresten!!
    Carola: Vad mysigt det låter att ni är så förälskade:) Fortsätt så!!

  17. 2barnsmorsa

    Har en 1åring och en 2åring hemma på heltid. Känner att den egentid jag får räcker gott o väl.

    O då handlar det om en kortis till affären o handla för att jag är vrålhungrig o inte hunnit äta.

    Men jag bara älskar att vara med mina 2 barn hela dagarna…. lämnar med gott samvete bort dom till min mamma som dom är stormförtjusta i båda 2 och träffas ofta. Men bara korta stunder. Mycket för att jag tycker att det är bra att dom har vuxenkontakt med andra.

    Skulle LIDA mig igenom ett bröllop om jag hade en 2månaders hemma….
    Carola : Vad fint att du har en mamma som gillar dina barn, och vise versa:)

  18. Maria Piteå

    Hej

    jag har inga barn själv men jag tycker det du säger är rätt för många lämnar bort sina barn för att fara på middagar och det kan jag tycka är lite överdrivet. ja menar varför ska barnet inte kunna följa?
    okej om det är en supar fest då kanske det inte är så bra att ta med barnet, men en fin middag på en restaurang är väl inget problem.

    Jag kan bara som exempel ta. när jag var 13år så skulle jag gå och handla glass och mina två brorsöner 1.5 och 5.5 år ville följa och det fick dom. jag gick in i affären och dom började pilla på allt och då sa jag bara till dom att om ni inte slutar så går vi härifrån utan glass och då skötte dom sig sen var det inga problem någonsin. så jag tror mycket att det handlar om att man måste våga säga ifrån och inte ge med sig hela tiden för då är man körd som förälder.
    Nu är jag inget proffs inom detta med tanke på att jag själv inte har barn, men jag var väldigt ung och klarade ändå av situationen ska inte en vuxen människa med ett barn kunna gå på en middag?
    ja menar om det inte fungerar så handlar det inte om barnet då handlar det mest troligen om att föräldern inte vågar säga i från. sen finns det ju barn med svårigheter och då kan jag kanske förstå det.

    Sen om man har många barn som du tex så tror jag inte alls det är något problem allt handlar om uppfostran och respekt och då är det inte bara barnen som ska ha respekt utan även den vuxna för annnars fungerar det inte. Så jag tror att för dig fungerar det och är inget problem eftersom dina barn respekterar dig och du har uppfostrat dem rätt, sen kan ju barn alltid göra fel ibland men så är det ju och då får man ju säga till.

    tack för mig

    kram och fortsätt som du gör det är inget fel i det du gör helt rätt.
    Carola: Du kommer att bli en toppenmamma den dagen du väljer att skaffa barn:) Ömsesidig respekt är ett nyckelord i allt umgänge tycker jag 🙂

  19. Maria Piteå

    Hej

    jag har inga barn själv men jag tycker det du säger är rätt för många lämnar bort sina barn för att fara på middagar och det kan jag tycka är lite överdrivet. ja menar varför ska barnet inte kunna följa? okej om det är en supar fest då kanske det inte är så bra att ta med barnet, men en finmiddag på en restaurang är väl inget problem. Jag kan bara som exempel ta. när jag var 13år så skulle jag gå och handla glass och mina två brorsöner 1.5 och 5.5 år ville följa och det fick dom. jag gick in i affären och dom började pilla på allt och då sa jag bara till dom att om ni inte slutar så går vi härifrån utan glass och då skötte dom sig sen var det inga problem någonsin. så jag tror mycket att det handlar om att man måste våga säga ifrån och inte ge med sig hela tiden för då är man körd som förälder. Nu är jag inget proffs inom detta med tanke på att jag själv inte har barn, men jag var väldigt ung och klarade ändå av situationen ska inte en vuxen människa med ett barn kunna gå på en middag? ja menar om det inte fungerar så handlar det inte om barnet då handlar det mest troligen om att föräldern inte vågar säga i från. sen finns det ju barn med svårigheter och då kan jag kanske förstå det.

    Sen om man har många barn som du tex så tror jag inte alls det är något problem allt handlar om uppfostran och respekt och då är det inte bara barnen som ska ha respekt utan även den vuxna för annnars fungerar det inte. Så jag tror att för dig fungerar det och är inget problem eftersom dina barn respekterar dig och du har uppfostrat dem rätt, sen kan ju barn alltid göra fel ibland men så är det ju och då får man ju säga till.

    tack för mig

    kram och fortsätt som du gör det är inget fel i det du gör helt rätt.

  20. Tösabeten

    Men vilket fint och bra inlägg:) Jag känner och håller med dig om att inte lämna bort bebisen när de är små (nu har ju min inte tittat ut än men ändå;)

    Det är som när folk säger, ”man ska inte bära ungen hela tiden, utan lägga ifrån sig ibland”
    Men om bebisen vill det och mår bra av det, då bär man den lille, eller som jag som köpt olika bärredskap, som Easyhug och bärsele, för att jag vill ha bebisen nära mig (tror jag iaf)
    Om man burit på en i nio månader, varför vill man då lämna bort den!?

    Det med egentid kanske är att mamman och pappan ser till att rå om varandra. Då tror ju jag på det lilla omtanken varje dag.

    klokt det där om att låta barnen få pröva saker i lugn och ro, det ska jag försöka hålla i minnet:)
    Carola: Tack. Vad spännande att du ska få ditt första barn, det är speciellt:) Lycka till med allt, och jag tror du kommer gilla att bära din bebis:)

  21. Annelie Susanna

    Håller med dig helt och fullt!!
    Varför skaffar man barn om man inte vill umgås med dom?
    Känner flera stycken som med gläje lämnat bort sina 1-2 månaders för att dom vill ut och festa/dansa/supa och dom har frågat mig om dom måste pumpa ur mjölken så bebisen inte får alkohol i sig och hur länge alkoholen finns i kroppen. Det vet väl inte jag för det har aldrig fallit mig in att dricka alkohol medan jag ammar även om jag ammat i 2 1/2 år så har jag inte känt något oemotståndligt sug efter att dricka.
    Jag har också levt i en bubbla med mina bebisar, man måste njuta medan tid finns, har inte velat vara ifrån dom 1 minut. Barnen är det mest fantastiska som hänt mig/oss och vi tycker inte att det är självklart att just vi skulle få barn överhuvudtaget så vi är så tacksamma!!

    Mina barn är inte heller blyga, mammiga osjälvständiga utan är väldigt trygga i sig själva och vet vad dom kan och vill.

    Jag får också ”egentid” när jag tränar, läser tidningar/böcker, lyssnar på musik, surfar runt på nätet, tar en promenad (om inte barnen vill följa med), handlar/shoppar (om inte barnen vill följa med alltså), glor på tv.

    Klart att barnen ska få prova sina vingar, jag vill att mina barn ska vara så självständiga som möjligt så dom vågar ta sig an utmaningar i livet och inte sitta och önska att dom hade vågat, vill inte att dom ska ångra sånt dom inte gjorde. Tuff kärlek (ha is i magen när dom klättrar i träd m.m ) och uppmuntran, då växer barnen flera meter 😉
    Jag blev överbeskyddad (för jag är yngst av 7 syskon) så jag har fått kämpa för att tuffa till mig och våga prova saker, har varit jobbigt och ibland faller jag tillbaka i gamla mönster men då blir jag arg på mig själv och så gör jag sånt som jag egentligen inte vågar, bara för att utmana mig själv, gå framåt och utvecklas. Men nu blir jag 40 år så jag har missat mycket på vägen, det ska mina barn slippa!

    I andra länder är det ju självklart att man tar med barnen överallt, barnen är ju inte en ”ras” för sig, det är ju dom som utgör familjen, varför ska man dela upp vuxentid, barntid, familjetid?? Förr umgicks man alltid med blandade åldrar. Mina barn älskar att umgås med mormor, kusiner, syskonens kompisar i olika åldrar och mina vuxenvänner. Dom har alltid något intressant att prata om, och alla säger att dom blir så glada av mina barn.

    Vi människor är ju ”flockdjur” så egentlilgen är det mer ”naturligt” att ha fler barn än 2 och inte tvärtom, som en del påstår att det skulle vara något konstigt med stor familj. Förr hade man (och fortfarande i vissa länder) många barn, men om man väljer det nu då är man annorlunda 😉 och måste förklara och försvara sig. Tycker det borde vara tvärtom, varför skaffa ”bara” 2.
    Förlåt för det långa inlägget =)
    Carola: Jag känner igen det där med att inte våga och missa saker pga det…värdelöst. Håller även med dig fullt ut om att dricka, för mig är det skitsamma om jag inte dricker på flera år, jag tycker inte det är så himla viktigt att få sitta med ett glas vin, funkar lika bra med vatten 🙂 Men andra, speciellt äldre män i släkten tycker väldigt synd om mig, och ofta kommer påståendet: Ja det är väl din tur sen;) Haha, som om jag skulle sitta och vänta på att det ska bli min tur:) Jag vet att rönen säger att det är ok med nåt glas vin när man ammar, men det spelar ingen roll, jag tycker inte det hör ihop med alkohol och bebisar.

  22. Anna

    Bra kvalité på de blommiga byxorna 🙂
    Hon är väl 6:e tjejen att ha dom… Otroligt!
    Carola: Ja, alla har haft dem, och de är fortfarande ok:) Jackan brukar de ha åxå:)

  23. Ewi

    Så klokt sagt om det där med ingripandet. Jag låter oftast sonen försöka de fysiska sakerna (för att han är ca 1.5år större än den biologiska åldern. Är 2.5år, ser ut som 4…) Men jag tror jag skall försöka vara lite sådan med andra ”farliga” saker också… Jag läste någonstans ngt liknande, typ ”om du barnsäkrar ALLA hörn överallt jämnt, kommer barnet sedan slå ihjäl sig på den första oskyddade bordskanten det träffar på.”

    Egentid för mig är (few and far apart) söndagar när jag lämnar barn med mannen och åker för att pröva och köpa nya kläder till mig själv. Att jag sedan kommer hem med regnställt på rea, 5par strumpor och en tröja i storlek 98/104 är en annan femma. Hursomhelst, för mig fungerar det inte jättebra att ha sonen med vid klädköp, för han är en mycket aktiv liten knatte som tycker det är trist och istället river butiken. Men i alla andra sammanhang är han med oss och har fortfarande aldrig sovit t.ex. borta.

    Egentid kan jag alltså förstå, inom rimliga ramar, men det där ”ut på fest/bio/restaurang” när bebisen är liten gör även mig förbryllad.
    Carola: Haha, så är det ju, man ska handla till sig själv och kommer hem med allt annat 🙂
    Jag åker ju åxå iväg ensam, när barnen är lite större, så jag menar ju inte att det är fel eller konstigt:)

  24. Linda

    Då kan du tänka dig hur jag kände som, när yngsta sonen var 7 månader och de äldsta två var nästan 3 år, blev sjuk och låg 10 v på sjukhuset! Inte den bästa tiden i mitt liv, nej.
    Carola: Jag kan tänka mig det… Jag har ju vårdat bebisar vars mammor ligger och är superdåliga nån annanstans på sjukhuset, och de alltså är skilda åt..Bara att stå utanför gör ont i hjärtat.. Hoppas att du mår bra nu!!

  25. Malin Andersson

    Jag håller fullständigt med dig! Jag fattar inte heller alla som pratar om ”egentid”. Jag har valt att skaffa barn och varför skulle jag vilja vara borta då. Jag uppskattar tiden jag har med mitt barn och tycker det räcker att jag sitter och kollar tv/surfar på kvällarna själv. Jag är en sån som inte behöver egentid. Och många tycker det är superkonstigt;) Jag skiter i vad alla andra tycker.

    Trevlig helg!:)
    Carola: Vi kan ju vara konstiga tillsammans då;) Kram

  26. mettemy

    Samma här bebisen är en förlängning av mej första tiden denna sista tredje gång gick vi dock på en fest ( mest för att min lillasyster kom hem från Irland bara för den ) men min pappa var beredd att hämta närhelst jag ville det och under tiden låg bebis å mös i mormors famn. Jag ammade men hon drack ersättning ur flaska en gång den kvällen. För mej är det fortfarande otänkbart att min minsta ska sova i egen säng, kanske när hon närmar sig tre 🙂 om hon inte själv visar att hon vill förstås. Egentid kan man få när bebisen vuxit upp, de är ju små så försvinnande kort tid!
    Carola: Ja, det går fort, snart har de flyttat hemifrån…:)

  27. Maria

    Jag håller med om precis varenda ord av det du skriver här! Våra liv är dessutom ganska lika förutom det att jag ”bara” har tre barn (än så länge iaf 😉
    Carola: ”Bara” tre 🙂 som troligen blir fler;)

  28. Maggda

    Superbra inlägg.. Gillar dina åsikter..
    Jag har inga barn och kommer inte skaffa heller pga en nackskada.. Men har en hund istället som är mitt barn och jag är av samma åsikt där som dig.. Kan inte han följa med då går inte jag heller.. Jag har inte skaffat honom för att lämna bort honom hela tiden..
    Han är hemma emellanåt själv, tex om det är jättevarmt ute och jag ska handla eller om vi går på bio.. Men jag är sjukskriven så han är med mig hela dagarna..
    Carola: Jag kommer säkert skaffa mig en hund sen när barnen flyttat hemifrån 🙂 Det låter som nåt i min smak.. Hoppas du mår hyfsat även om du är sjukskriven! Kram

  29. Sandra

    Håller med dig!
    Har ungefär samma form av egentid. Det jag värdesätter mest är att på morgonen få dricka mitt kaffe ifred och läsa bloggar under tiden som barnen tittar på bompa eller fortfarande sover. Att åka iväg på något kan göra mig mer stressad då jag mest bara längtar hem. Bebisar tar jag alltid med mig annars mår jag fysiskt dåligt.

    Sandra med fyra
    Carola: Ja sån egentid gillar jag med 🙂 Det är den som gör mest nytta tror jag dessutom:)

  30. Madeleine

    Ännu ett kanoninlägg med bra åsikter!

    Nu har ju jag bara två barn men jag kan inte heller förstå ”egentid”.
    Jag har ju skaffat barn för att jag vill ha dom och jag vill vara med dom!
    Jag njuter inget av att vara utan dom.

    Trevlig helg!
    Carola: Tack 🙂

Allmänt

Idag är det tacos !!

Igen…:)  Ingen har väl missat vid det här laget att jag är så trött och less på dessa förbaskade tacos? Men…en deal är en deal och faktum är att ungarna håller sin del ( att smaka och inte klaga på maten) rätt bra på sistone, så det är bara att fixa tacos.

Men jag klagar inte så mkt egentligen, för det fina med tacos är ju att man kan blanda lite vad som helst, och ta det man vill ha, så vi vuxna brukar fokusera på sallad, mozarella+tomatsallad, guacamole, räkor och de godaste grönsakerna 🙂

Typ en räksallad mao, och det är ju gott.

När kidsen mular in chips så ska jag äta jordgubbar , och se på de få gratiskanaler vi har…  Nån ( ja, det KAN ha varit jag…) missade att betala Boxerräkningen så vi har bara gratisutbudet tills de registrerar betalningen..typ efter helgen.

Jag vet med bestämdhet att jag inte fick nån originalfaktura, tycker sånt händer rätt ofta nu för tiden? och då glömde jag naturligvis bort den, och så kom en påminnelse som jag inte fattade vad det var, innan jag kommit mig för att kolla upp det så stängde de av vårt utbud.  Klantigt absolut, och jag brukar verkligen inte slarva med räkningar, det blir bara dyrare ju med påminnelseavgift och skit, men det har inte funkat att få den som autogiro av nån märklig anledning … Måste kolla upp det med!

Nu är det ju  inget att se på TV hur många kanaler man än har, kan jag tycka, så det gör ju inget för min del, men barnen surar ju 😉

.

Idag har jag och småtrollen varit på Gränby och shoppat 🙂 Sommarklänningar till tjejerna från H&M och VITA… ja jag kommer ångra mig, men ack så snyggt!! shorts till Jordan +  en Snobben t- shirt från samma ställe. Och en massa hårspännen.

En klänning till Novalie och en solhatt till Jordan från Lindex och så blev det faktiskt två tunikor från Gina Tricot till mig själv:) Trodde inte att de skulle passa alls nu, utan köpte dem till efter förlossningen, men de funkar nu med 🙂

.

Väl hemma stoppade jag i säng Jordan, och tjejerna åt mellanmål medan jag gick ner och tränade –  crosstrainern, kettlebells, hantlar, gummiband och pilatesboll 🙂 Nice och så en dusch på det.

Apropå dusch….just nu är det vad Robban och hans kompisar ägnar sig åt…UTE. Regnet fullkomligen öser ner, men de hoppar studsmatta….vilket de inte får när det regnar, så jag ska gå och skrika på dem lite nu 🙂

Återkommer nog senare….somliga har ju ingen TV…… hm 😉

Kommentera

  1. Maria Piteå

    OBS ett tips angående ditt autogiro som ej vill fungera.

    Har du samma namn på abonnemanget som på kontot det ska dras i från. menar tex om abonnemanget står i din mans namn och det är ditt konto det ska dras från så funkar det inte. det måste vara samma namn på abonnemanget som på personen som äger kontot. om ni har gemensamt konto så fungerar det heller inte så om detta är problemet ring upp boxer och be dom skicka ut en ny ansökan och fyll i med personkontot till samma person som står på abonnemanget då borde det fungera

    hoppas att du får det att funka kram

  2. Carina

    Litet tips: Tacogratäng – varva tortilla, tacokryddad färs, ostdip och tacosås ett par gågner i en ugnsform. Värm i ugn på 200grader i 20min ca, jo just det toppa med riven ost och nachos!!! Supergott!
    Gör sallad att ha till och gräddfil hemma att ha till om man tycker det är gott. 🙂

Allmänt

Bilder från idag och igår

Och lite annat  med såklart:)

Börjar med igår:

Lunch på kyrkis, det var grillad hamburgare eller kokt korv. Tjejerna valde hamburgare och av enkelhetsskäl fick lillkillen en, eller faktiskt två korvar 🙂  Tröjan är en av de nya, jag älskar den gröna färgen!!! Från Lindex.

Trixie har en av de miljoners prinsessklänningar som finns i garderoberna, köpt på marknad:) Äkta polyester typ:)

Lovelia däremot har en tunika från Lingon och Blåbär.

.

På eftermiddagen igår så var Jordan  trött och lite osocial, så då är det fint med ett eget litet krypin där man kan sitta en stund:

   Hihi:) Här sitter ofta de mindre barnen och grejar 🙂

.

Idag då, jag måste ju visa linnena tjejerna fick:

  Visst är mina töser fina 🙂

Och varje gång jag tittar på den här bilden så undrar jag vad som hänt med Trixie ? Hon ser så annorlunda ut??

Lovelia såg så lång och smal ut idag åxå, så jag vet inte, kanske nån har bytt ut mina ungar och placerat nästan identiska kopior i deras ställe?

🙂

Jag ska köpa fler sådana här byxor, för tjejerna använder dem jättemkt, de gillar att de är lite korta. Fast först ska jag inventera sommarlådorna som står i klädkammaren:)

.

När det kom till kritan så åt jag ingen blodpudding till middag 🙂

Jag hittade massa sallad i kylen , och lite kyckling som de åt igår, så jag kokade lite couscos och ät det ist 🙂 Jag kände bara att det skulle bli väldigt svårt att få  i sig den där blodpuddingen..Vissa dagar är det gott, men andra helt oätligt.

Barnen åt med god aptit iaf, Trixie och Novalie åt en 3-4 bitar i var, plus lite korv. Jag brukar steka på korv åxå, och så äter vi äppelmos till.  Vad äter ni till blodpudding??  Vi fick alltid äppelmos i skolan, men folk från andra kommuner fick lingonsylt. Corrinda vill gärna ha jordgubbssylt….    😀

.

Robban var hjälpsam idag, han brukar annars inte tycka att det är kul att hjälpa till, och gör det sällan frivilligt, men idag dukade han och sen hjälpte han mig att duka av med. Mitt i maten fick han dessutom rycka ut och ta ifrån Smulan en fågel som hon kom in med….Jag fick gå dit och putta in den stackars pippin i en hink och bära ut den…den såg rätt skruttig ut, men jag satte den i buskarna och den var borta efter ett tag…antingen flög den eller så åt Smulan upp den…

När jag gjorde kaffe efter maten så ville Robban åxå ha…Jag vet inte hur jag lyckats, men de senaste sex barnen är eller har  varit kaffe fantaster:)

 Kaffe med mjölk 🙂

Han hämtade en Kalle Anka tidning sen, och jag läste reklamblad, så vi satt där och sippade kaffe och läste i kvällens sista solstrålar 🙂

Corrinda var på basket och när hon kom hem visade hon pokalen de vann på den där cupen i Eskilstuna:

 Nyduschad och stolt 🙂

.

Jag blev arg på mina minsta tjejer efter middagen åxå.. I helgen så sa jag åt Novalie att de inte fick cykla på stora vägen. ( 50 väg) På cykelbanan intill alltså, men ändå. Finns ingen anledning. Hon får cykla till och från skolan där, men inte cykla runt bara för skojs skull, Vill de köra en rund kan de åka på skogsstigen.

En kompis till Novalie kom hit och de försvann iväg, Janelle kom från bussen efter en stund och frågade om småtjejerna verkligen fick cykla på stora vägen..?

Visade sig att Novalie, kompisen OCH Trixie och Lovelia var där och körde…

Men så arg jag blev!  Gormade som fasiken på dem när de kom hem, och Novalie försökte med att det var kompisen som ville cykla där. Det kanske det var, men då måste hon vara den kloka och säga ifrån.  *morr*

Loppan och Trixie får aldrig vara där ensamma, men ibland gör även mina ungar sattyg…men då får det konsekvenser åxå, så efter utskällning, och förklaring varför man absolut inte får vara där, så åkte de i säng tidigare än vanligt. Nu var de trötta allihopa och somnade på två sekunder så det var inget stort straff direkt 😉

Jaja, de är inte mer än barn, men nu lär de knappast göra om det på ett tag 😉

.

I morgon är en ny dag, nya tag och vi får se vad vi hittar på. Eller om vi bara myser hemma. Vi har varit på språng hela veckan nu, och det märks på Jordan att han blir sliten av att inte få sova middag som vanligt. Han sover ju senare, men börjar slira vid 12.30.. Idag var han så trött på kyrkis, det var ju kanonväder dessutom så det var varmt och svettigt, plus trött… Han somnade ovaggad när vi kom hem :=)

.

Ha det bra nu!

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Malin

    Haha! Jag trodde att det va självklart att man äter blodpudding med lingonsylt =) men tydligen inte. Vi brukar ha potatisbullar Ã¥ bacon ocksÃ¥… sÃ¥ blir det mer att välja pÃ¥.

    Jag trodde även att man äter ugnspannkaka med lingonsylt, men min sambo äter det med hallonsylt Ã¥ grädde…

  2. tres

    du är en kanon morsa och rolig tjej och grym fru verkar du vara i det man läst på din blogg och sett på teve, perran är ju så grymt rolig och bra pappa oxå.

  3. Viktoria

    Blodpudding äter jag inte alls, men make och barn vill gärna ha jordgubbssylt till! Vi har i princip aldrig sylt hemma, men inhandlas det blodpudding så köps det sylt också.
    Vi hade en likadan tunika från Lingon och Blåbär tidigare och det var ett av favoritplaggen.

  4. Neta

    Jag vill gärna ha stekta äppelklyftor som jag har lite råsocker på innan jag steker dom och rårörda lingon till blodpudding och så gärna vitkålssallad

  5. Gabricia

    Här hemma äts det sirap till blodpuddingen! Även en klick lingonsylt till det. Vi brukar ha bacon och potatisbullar också så att det blir lite mer än bara den trista blodpuddingen.

  6. Carina

    Jag är inte heller så jätteförtjust i blodpudding men äter det ibland. Då vill jag ha lingonsylt till (helst hemmagjord) och så brukar vi ha stekt fläsk till.
    Har också blivit bjuden på blodpudding med fläsk och bechamesås. Tror det var någon norrländsk variant.

  7. Charlotte

    Det är så roligt att läsa din blogg!
    Jag älskar vardagliga bloggar med innehåll från familjeliv och du har en jättebra blandning.
    Du är aldrig negativ som många har en tendens att bli utan skriver som det är, utan massa krims krams!

  8. Frida

    Till blodpuddig ska det alltid vara knaperstekt bacon egenhändigt plockade och kokade lingon och vitkålssallad!

  9. Michaela Lejonberg

    Härlig dag ni haft!

    Det där med att cykla på förbjudna platser känner jag igen! Gör Walther med, bara för att de andra barnen på gården gör det! Tog upp det med dom föräldrarna och fick till svar: ”Ja skulle vi säga till dom så skulle vi få säga till minst 10 gånger om dagen!” Det är just vad man får göra… rätt va det är så händer det något!
    Walther har dessutom autism och är i sin värld och upptäcker inte alltid en fara förrän det är försent… något som vi upptäckte när han cyklade med stödhjul, han krockade gång på gång med barnen som blev arga… men så tyckte dom det var kul att bli arga och cyklade och tvärnitade precis där Walther kom bara för att reta upp han! Såklart att Walther krockade med dom, nu är det ännu farligare när han inte har stödhjul! Häromdagen stod ett träd i vägen;) Nä nu svamlade jag iväg…

    Fina linnen tjejerna fått! Så fina dom är! Alla era barn är fina!

Allmänt

Alltså…

Johnny Depp….. 🙂  Jag älskar honom!   Han är helt löjligt snygg, han är en fantastisk skådespelare, han är sällan på tapeten för droger, sexskandaler eller otrohet, och han  verkar så cooooooool 🙂

Rollen som Jack Sparrow..nej förlåt mig: Captain Jack Sparrow är ju inget undantag, för fy tusan så jäkla rolig och bra han är!

Snygg snyggare snyggast ?

.

J kom med sina barn hit och Perra fick barnvakta dem lite tills deras pappa kom från jobbet, barnen och papporna åt middag tillsammans, och vi åkte till stan.

Shoppade lite 😉 På kyrkis idag skulle det vara tema: prickigt, och när jag såg de här kunde jag inte låta bli:

Från H&M 

       Novalies                                        Lovelias                                  Trixies

De fick varsina par caprileggings till åxå, Novalie grå (shorts), Loppan Vita, och Trixie rosa.

De var så fina, mina tjejer!!! Jag letade efter en prickig tröja till Jordan med, men det fanns ju inte…han fick en med en pirat på ist, helt i bions tecken 😉

.

Vi käkade sallad på Max, och sen fikade vi på Storken innan vi köpte lite godis och gick till bion.

Eftersom det var så förbaskat trångt när Perra och jag var i söndags, så hade vi hittat att det fanns en stolsrad med extra komfort och benutrymme, 20 kr extra….så den tog vi 🙂

Sen skrattade jag gott när hela salongen var väldigt mkt lyxigare och större än den vi var på då. Men stoalrna var helt klart värda 20 kr , för de gick att fälla lite bakåt, och man satt som en prinsessa i dem, hade det varit en trist film hade man somnat gott, men nu var det ju inte det, utan tvärtom tokaction i 2½ timme.

En sak jag tänkt på de sista gångerna jag varit på bio….fy fasiken var Filmstaden i Uppsala är sunkigt!  Gammalt och slitet, äckliga toaletter, som verkligen inte rengörs speciellt ofta, dessutom är de så små att man får backa in och sen sitta med knäna mot dörren… Salongerna är fulla med gammalt popcorn och annat snacks.

I London…där var det rent och snyggt, inget popcorn så lång ögat nådde, inte innan vi satte oss och började spilla iaf 😉

Ska det vara så svårt att hålla rent? Det är ju förbaskat dyrt att gå på bio, och helheltsintrycket dras ju ner rejält av att det är sunkigt, eller som i söndags, extremt trångt!!   Nej, det borde det faktiskt inte vara.

.

Pirates of the Caribbean 4 var alltså helt klart sevärd, vi såg den i 3d och det är överskattat, men filmen i sig var rolig:)

Och så Johnny Depp då 🙂 Underbar!

.

Kom hem efter halv tolv, och alla sov som små grisar, så det var bara att gå och sova själv med:)

.

Idag har vi varit på kyrkis, sista sommarkyrkis, om man inte ska med på utflykten i morgon, och det tror jag att vi skippar, jag behöver uträtta lite ärenden, och solen har strålat, helt underbart!

Jag har blivit så bortskämd av de andra mammorna som sprungit och jagat Jordan, stort tack 🙂

Nu är vi hemma, Novalie har gått till en kompis, Corrinda kom hem med NIO kompisar som jag körde ut, orkade inte ha dem inne… och småtjejerna ser på Barbie. Kan vara skönt att vila lite från både bus och sol 🙂

.

Jag letade precis i frysen efter nåt att äta till middag och hittade inget roligare än blodpudding… Jag äter det, men det är ingen superfavorit.. Just nu är det väl fint att få i sig järn förstås, så det får gå an. Barnen gillar det, de flesta iaf 🙂

Vår frys har krånglat sen några veckor, den larmar och har sig, men nu har den funkat i flera dagar efteratt vi stängt av den ett dygn, råd från proffsen:) Men nu larmar den igen? Jag har satt en termometer i den som visar -18 grader

så jag fattar inte grejen? *sur* 

Jaja, det blir nog bra, kanske..  😉

Men vi måste fylla på frysförråden, så man har lite att välja på .

.

Nu ska jag sätta mig ute en stund till, tror jag!.

Ha det gott:)

Kommentera

  1. Ida

    Den nya Pirates är underbar, dock tycker jag att den hade vart ännu lite underbarare om man hade haft kvar Orlando Bloom, som enligt mig är snyggare än Captain Jack Sparrow 😉

  2. Annelie susanna

    Älskar oxå johnny depp men tyvärr har han tydligen varit otrogen med 2 olika(unga) kvinnor på kort tid 🙁 Gubbsjuka??

    Hatar när någon man gillar och tror är hyvens prick, men så går dom å e otrogna 🙁

    Men han är ändå en bra skådis.

    Ni behöver inte frosta av frysen? Kan det vara därför den larmar?
    Carola: Jag tror inte på otrohetshistorierna 😉 Väljer att blunda:) Nej det är självavfrostning, och vi har pratat med Bosch, och fått rådet att stänga av den i 24 tim så rören i bak utanpå frostades av…men den larmar ändå, fast tempen är som den ska…skit!

  3. Maria Piteå

    Om det är en whirlpool ni har som märke på frysen så har mina föräldrar haft det problemet och det visade sig vara ett kretskort som gått sönder. detta hände när de var ganska nya. så kolla upp det och ge er inte.

    kram

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting