Allmänt

Badat och tränat

Kombinerat två av de bästa sakerna:)

Min tanke på att åka till husvagnen skiter sig hela tiden, men nu kom jag på att min lilla Patricia ju kommer hem från Grekland i morgon natt, och att då dra bara timmar innan hon kommer vill jag ju inte! Jag vill ju höra hur hon haft det och se så hon mår bra. Dessutom ska syrran hämta henne, och eftersom det är mitt i natten så tänkta jag vara lite snäll mot min supersnälla syrra och sällskapa med henne, inte kan jag ju låta henne hämta min unge om jag är hemma, det känns taskigt. Jag tyckte att Patricia och hennes kompis kunde ta en taxi…men då tyckte syrran att jag var lite elak, och lovade hämta.

Det verkar som allt varit bra, förutom att hennes resväska tydligen brutits upp på flygplatsen? Inget meddelande från tullen eller så, och hon fick tillbaka väskan ihoptejpad. Märkligt. Syrran (igen) har ringt resebolaget och fixat, hon jobbar ju med sånt här och vet ju hur man ska göra.

 

Och nu kom Smulan in med en ny mus..hon har stått och jamat en lång stund utanför men jag ropade bara åt henne att stanna där, och till sist gav hon upp, kom in med musen för att visa, och släppte den….men på uppmaningen att ta den, så tog hon den igen och traskade lydigt ut:) Hon vet så väl 🙂  Det är den andra musen idag, tredje på ett dygn, plus Zlatans..Musinvasion?

 

Men imorgon natt kommer hon, min lilla skrutta:) så då åker väl jag till husvagnen på torsdag då.

 

Jag kom på en sak åxå, och det är att om ni vill ha chans att vinna biobiljetter till Pettson och Findus – Roligheter, så har ni lite tid på er, klicka för att komma till det inlägget , och sen mailar ni och är med och tävlar! Inte till mig utan till Loppi 🙂

 

Bada var det ja, vi åkte till Fjällnora, ett fint friluftsområde där man kan bada, paddla kanot, åka trampbåtar, spela volleyboll eller gå en höghöjdsbana bla. Finns nog minigolf åxå tror jag.

Ett fint område helt enkelt, men det var ett tag sen vi var där, det brukar vara så fruktansvärt knökfullt, men idag kändes det som att det var dags att prova, och det var mkt folk, men inte så där så det kryllade.

Parkeringen där är ett kapitel för sig, jag har blivit inparkerad ett antal gånger, och i övrigt kan ju folk inte parkera. Varför man måste ha en halv bilbredd mellan sig och nästa bil är ju obegripligt. Om alla drog ihop sig blir det säkert 50 platser lediga. Idag var det gott om plats så jag ska inte klaga 🙂

Vi traskade ner, och bredde ut oss och ungarna hoppade i, men så hittade de en död fisk i vattnet och sprang upp. Sen vägrade de gå i, men en annan liten kaxig kille på en sisådär 9-10 år skopade upp den döda fisken med sin pappas foppatoffel (haha…aaawww) och hela hans familj ylade : Neeej, kom inte hit med den, gå och kasta den! och sen var det problemet ur världen:)

Syrran och jag var i flera gånger, och det är varmt och skönt i vattnet. Jag kan inte minnas att jag badat så gärna på många år, utan ens små pip av att det är kallt;)

Vi stannade i några timmar, och så for vi hemåt så vi hann lämna barnen hemma och sen åka och träna, med Björn som är tillbaka från Australien. Med killerpass. Deluxe. Härligt:)

Träningsvärk som bara den från söndagen och måndagen, och inte lär det vara ett dugg mindre i morgon, när vi kör det fjärde cirkelfyspasset på lika många dagar. Nej, det är inte riktigt optimalt att dra av fyra cf pass på raken, men så blir det ibland, och grejen med de passen är ju att de sällan är lika. Det är tio eller nio olika stationer med olika övningar, och alla ledare har lite olika. Björn hade nån ny grej idag, en skumrulle, som man ska rulla på, asjobbigt, men rätt skönt för musklerna.

I morgon är det i stadsparken, så då får barnen följa med.

 

Vi planerar att återvända till Fjällnora i morgon, och då ta med både Janelle och Corrinda med en kompis. Innebär dubbla bilar, men det fanns ju bra med parkering så det är förhoppningsvis lika då.

 

Middag idag blev sushi….ibland måste man fylla på ordentligt med kolhydrater 🙂 men barnen fick varm korv med bröd. Det är så mkt mat man orkar laga dagar som dessa, och jag har inga som helst samvetskval över det heller 🙂

Mina kids är inte känsliga för att få mat på bestämda tider, eller lagad mat. De är som jag, inga frukostätare, inga lunchfantaster, men sen till middagen, då äter vi 🙂  Lunch äter vi aldrig, på sin höjd en tallrik fil när man känner för det, men inget sitta vid bordet och äta lagad mat tillsammans. Orka.

Och innan nån flippar, vi sover länge, så alla äter sen frukost/brunch framåt 11-tiden, och när man då ska hinna med lunchen det vet inte jag? Vi kan äta middag tidigare om så är, men oftast blir den runt 18. Är nån hungrig så fixar vi nåt såklart, men nåt enkelt.

 

Jaja, nu har jag avverkat min mastodont-tv-kväll med 24, Intelligence, Morden i Midsummer, och Hawaii Five-0..pust. alla bra program samtidigt!

Det är sovdags, ska gå en runda först bara.

Corrinda och Novalie har bytt rum idag….eller håller på, jag vägrar ( och får inte heller) gå ner innan det är klart.

En rolig grej med det  var att Novalie kom upp helt glädjestrålande och hade hittat sin Ipod, som försvann för drygt ett år sen 🙂 Den låg inne i bäddsoffan som står på hennes rum Måste ha legat på sitsen och blivit intryckt mot ryggstödet och sen ramlat ner inuti. Nu hade den trillat ner när de drog och slet i soffan 🙂 Som vi letat!

Jag fick ganska mkt skit för att den var borta, när vi var på barnsamtal med Familjerätten så sa Novalie då att hon messat en del med pappa på den, men att den nu var borta. (en del= typ tre sms, där hon förtvivlat vill ha svar på när han kommer hem och han svarar :Godnatt…)

I protokollet står det : ipoden är nu ”borta”…. Borta inom situationstecken vilket ju innebär att de trodde att JAG tagit den för att hon inte skulle kontakta sin pappa? Jo så är det, och jag skulle verkligen vilja veta varför det inte finns riktiga barnspsykologer med under sådana där samtal? Istället för socionomer? Vad fan kan de? Vad jag vet ingår inte så värst mkt barnpsykologi i deras utbildning. Åh nu blev jag förbannad! Men jag kan lugnt säga att så pissligt som det var att höra hur de manipulerade barnen till att få det att låta som att jag var den som bar skulden till att deras pappa inte hört av sig till dem det är det inte ofta man behöver stå ut med. Och att sen, i domstolsförhandlingar, av hans advokat få upptryckt det enda stycket i de där barnsamtalet som var lite till hans fördel i ansiktet och sen inte få svara på det….För det var minsann inte relevant? Eller för den delen var det inte intressant att han begärt umgänge under den tid han visste att han skulle vara i Thailand, det var då, nu är nu, och nu vill han ju träffa barnen, när han har tid….Alltså..om nån kommer och säger att det är ett objektivt och jämställt ställe, tingsrätten, så kan jag faktiskt inte hålla med.

För hur kan det vara mitt fel att han inte vill träffa sina barn?

Nä fy,  mitt förtroende för rättsväsendet är lite tilltufsat. Nån gör alla fel man kan göra, skyller det på nån annan och har sen alla rättigheter på sin sida? Enligt lagen. Jojo.

 

Och att jag blev förbannad nu känns ju rätt onödigt, när jag ska gå och knoppa 🙂 Haha, men sådär är det, en liten händelse kan liksom trigga igång massor, både glädje, sorg och ilska. Bästa sättet att kunna släppa det är att få tjöta med nån eller skriva av sig, och nu har jag ju skrivit så nu ska jag kunna sova gott 🙂

 

Min mobil har laddat ur, men i morgon blir det bilder åxå, idag bara ord 🙂

Nu sovdags!

 

Natti natti 🙂

Kommentarer

  1. Sofie

    Efter den kontakt jag haft med familjerätten måste jag tyvärr hålla med dig.
    Trist , men sant.
    Bara för att pappan är en man så gullas det och tycks det att han är så duktig och självklart ska umgänget ske efter hans villkor, han vill ju kunna träffa barnen när det passar honom och det ska ju jag bara finna mig i då jag ska främja umgänget.
    Tack och lov har åren gått och saker och ting löser sig själva när barnen blir stora nog att välja själv och ha egen kontakt via mobiler. Håll ut 🙂 det blir bättre.

  2. Sofie

    Efter den kontakt jag haft med familjerätten måste jag tyvärr hålla med dig.
    Trist , men sant.
    Bara för att pappan är en man så gullas det och tycks det att han är så duktig och självklart ska umgänget ske efter hans villkor, han vill ju kunna träffa barnen när det passar honom och det ska ju jag bara finna mig i då jag ska främja umgänget.
    Tack och lov har åren gått och saker och ting löser sig själva när barne blir stora nog att välja själv och ha egen kontakt via mobiler. Håll ut 🙂 det blir bättre.

  3. Helahea

    Det måste vara jättesvårt för de små att få en bra kontakt med sin pappa.
    Måste vara svårt att motivera barnen att umgås med honom…

    Carola: ja det är inte lätt och om jag agerat på det sätt som jag blir anklagad för att göra, dvs vägra honom att träffa dem så hade de inte velat träffa honom alls, det finns så mkt jag skulle kunna säga till dem, helt sanningsenligt, men som jag kniper tyst om.
    Tvärtom har jag försökt verka för att de ska vara så positiva som möjligt men det är väldigt svårt att förklara saker som de vill fråga honom om, och gör, men inte får några svar… Jag vet ju inte hur han tänker längre.

  4. elin

    Jag arbetar inom skolan och jag kan också säga att jag inte tror att jag träffat på en endaste ”proffsig” socionom… tråkigt men sant. stackars alla barn!

  5. Sara

    Hej Carola. Läser din blogg flitigt och tackar för bra läsning…

    Jag har flera barn och den äldsta har jag med en man sedan innan. Jag känner igen en del i det du skriver om umgängesrätt som sedan blir korta eller uteblivna.

    Efter 11 års umgänge med en sådan förälder har jag ett par tips till dej.
    Försök att släppa kontrollen och låt han komma lite på sina egna villkor. Förstår verkligen att du är förbannad o allt det där men när man ger så är det inte så intressant att bråka om det man inte får (för honom då).
    Sen kommer det ju heller aldrig kunna vara några frågetecken kring om du har försökt att försvåra umgänge.
    Här fungerade nästan aldrig tiderna och hans varannan lördag blev timmar kortare osv. Men det är ju han som förlorar tid med barnen. Egentid o sånt får du ju ändå inte beroende på hans ev timmar.

    Min son har ingen föredömlig pappa, utan en som myndigheter har bevakat umgänget för då sonen var liten osv. Men nu har de så bra kontakt som de kan få. Inget jämfört med min och min sons men han har en pappa som han har kontakt med. Nu 11 år efter separationen kan jag faktiskt vara glad för att kontakten finns.

  6. Paola

    Hej Carola! Jag håller fullständigt med dig. Jag har en del bra erfarenheter från Familjerätten men det är inte många. Jag har desto flera dåliga erfarenheter av opartiska dumskallar… Jag ska nog knåpa ihop ett privat brev till dig. Ha det bra! Paola

  7. Ella

    Jag förstår att din avsikt inte är att prata illa om socionomer, utan att du främst är upprörd över denna socionoms agerande (vilket är förståeligt), men jag kan inte undvika att bli lite ledsen av att läsa vad du skriver.
    Jag har träffat ganska många psykologer och socionomer under mitt liv av diverse skäl, och det har varit enormt varierande grad på hur professionella de upplevts. Den jag träffat som under samtalen känts allra mest utbildad och som jag haft lättast att lita på var socionom… Sen har jag träffat en del som inte varit så mycket att hurra för, men den biten gäller psykologer också. Så ja, vissa socionomer är faktiskt riktigt, riktigt bra. 🙂

  8. Ida

    Tror P på allvar att han kan komma och gå som han vill, vad håller han på med egentligen? Kan ju bara hoppas att det inte är försent för de yngsta barnen att skapa en bra relation till sin pappa. Trist att han vill lägga över skulden på dig och få det att låta som att du hindrat honom från att träffa barnen. Förstår att du blir förbannad, det hade vem som helst blivit men försök att inte lägga alltför mycket energi på det där tråkiga.

  9. Ki

    Självklart är det skillnad på barnpsykologer och socionomer. Sen finns det ju mer eller mindre skickliga yrkesutövare inom alla områden; inte kul när man träffar på den senare sorten.

  10. E

    Ser att du inte vet ett skit om socionomutbildning! Bara för att du träffar en ”dålig” socionom betyder det ju inte att alla hade agerat på samma vis, eller hur?

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing