Jag ska på en handledarkurs. Mina tjejer vill ta körkort och det innebär att jag måste agera körlärare. Robban kom just med en app och sa att jag skulle svara på ett gäng teorifrågor, och man kan ju säga som så här:

Det är en jävla tur att jag kör laglydigt. Jag vet inte om jag skulle orka ta om körkortet. Fy fan vilka idiotiska frågor, och massa siffror. Alla vet hur jag känner för siffror. Det går inte. Och rent så, jag skiter i hur mycket avgaser i procent jag släpper ut, eller hur mycket jag får dra med en bil som väger si och så mycket. Jag vet vad jag får dra med min bil, och jag vet var man får reda på det, så varför ska jag på fem sekunder kunna skanna av ett jäkla registreringsbevis för att svara på den frågan? Jösses.

Men i alla fall. Kursen är på tre timmar och jag har gått en sådan förut, med Janelle och Patricia. Det var de mest bortkastade timmar jag någonsin upplevt. Av de tre timmarna fick jag ut en enda sak och det var en gata i stan man inte fick övningsköra på. Inne på sjukhusområdet, där jag ändå inte tänkt tanken på att ens svänga in med en övningskörningsskylt bak på bilen:D

Min förhoppning är att den som leder kursen i alla fall inte är lika tråkig som sist, för jag fick kämpa för att hålla ögonen öppna och inte somna.

Jag tror ju att det här mest är ett sätt för Trafikverket att få in ytterligare stålar för jag tror att jag sen behöver pröjsa några hundra för att få en bevis på min handledarkompetens. Så först några hundra för en värdelös kurs, sen ytterligare hundralappar för att få intyg. Jippie. Och sen får jag tanka och vara rädd för att min bil ska gå sönder:D Nej, jag ser inte fram emot det. Alls.

Men, vad gör man inte för kidsen? 😜

När jag berättade för Helen vad jag skulle göra så passade hon på att boka in sig på samma kurs, så jag har iaf bra sällskap:)

Vi var ute och svirade i lördags, det var trevligt som alltid. Började på DogBar, slutade på Etage med karaoke. Och det var tydligen stora deppardagen för sångfåglarna, mestadels lugna låtar. Jag vet inte varför vi hamnar där, men det är lite småtrevligt ändå.

I fredags var jag och kollade fotboll med killarna och syrran. Matchen var inte varken spännande, eller bra. Minns målen, två och ett bortdömt, för Sverige, så vinst. Men tråkigt spel. Trevligt sällskap åtminstone, och det var ju huvudsaken för att gå ut och se matchen. En av killarna hade med sig en alldeles ny flickvän, så det var kul att träffa henne. De andra är gifta sen tidernas begynnelse eller så;) Vi satt kvar länge efter fotbollen och snicksnackade, det var alldeles för länge sen vi sågs nu. Men det är en del matcher framöver så det blir nog lite oftare nu:)

Vaknade alldeles för tidigt både lördag och söndag, men var om inte pigg så i alla fall vid god vigör:) I lördags var jag och Doris på långpromenad och i söndags städade jag poolrummet, eller påbörjade det, hann inte klart. Det är så jäkla mycket pollen som letar sig in så alla textilier behöver ruskas ordentligt eller tvättas.

Vid Stordammen uppe i Lunsenskogen som vi brukar gå förbi hade ett svanpar slagit ner bopålarna och skaffat familj:)

Jag blev så förvånad, jag har gått runt här i många år och aldrig sett några svanar. Änder finns det många men inga svanar, förrän nu då:)

Jag stod där en lång stund och tittade på dem, Doris var lugn och fin men fattade inte alls varför vi skulle stå där och glo. När vi fortsatte så kom något litet brunt rusande, och tvärstannade fem meter ifrån mig. Jag har sällan linser i när jag promenerar så här, jag ser det jag behöver liksom, så behövde hjärnan en extra sekund att fatta att det var en harpalt. Den skuttade in i buskarna och jag gick varsamt framåt för att inte skrämma den mer än nödvändigt. Rätt vad det var så satt den framför mig, ihopkurad och kikade, jag stannade och höll Doris stilla, så gott det går då:D Haren kollade på oss i trettio sekunder, sen bestämde den att det fick vara nog, tvärvände och drog som en avlöning. Och då slog stora snoset till på Doris och jäklar vad hon spårade. Det är synd att hon är totalt värdelös på inkallning och ungefär allt som har med lydnad att göra, annars hade hon kunnat bli en finfin spårhund:)

Det var min helg, i korthet:) Idag har jag inte hunnit mer än träna, och sen väntat på en brief på en film som ska spelas in, men det har inte kommit än. Troligen vill de ha det supersnabbt sen, fast de är sena, det är som det brukar:D

Nu regnar det, och jag är yr i skallen så det är väl bara att säga välkommen till sommarens alla migränattacker. Om någon har något klokt att säga om yrsel/huvudvärk vid lågtryck så shoooooot!

Nu ska jag göra mig i ordning för att åka och slösa bort min tid:D

Wish me luck!

I morgon ska jag få hit min lilla gogris, Jack:) Hans föräldrar ska på konsert och då får han hänga med mormor, och stanna över natten. När Jack fick höra det ville han stanna mycket lääängre ♥

Men nu fick vi inte till det, jag ska iväg och kolla på fotboll i morgon och tjejerna jobbar. Så, då löste vi det på ett ännu bättre sätt, nämligen att Jack kommer till nästa helg och stannar från fredag till söndag:D Så mysigt!

Då har vi exakt noll planer, eller jag har inga iaf, tror att ungarna jobbar lite men så är det.

Vi har fått en 4H-gård här ute hos oss, precis vid kyrkan, det öppnade i höstas. Syrran och jag har velat gå dit sen dess men kidsen anser sig vara för stora och vi har inte kommit oss för än. Men nu ska jag se till så vi gör det. Syrran, jag och Jack, en stark trio:D

Nu har jag ett extremt viktigt mission innan han kommer, och det är att montera upp iaf en studsmatta:) Det har jag lovat honom, och det måste hållas. Han kommer inte förrän gång runt fyra så jag bör hinna, om det inte ösregnar då. Men det ser ut att bli ok.

Jag insåg att det är dags för alla studenter i morgon! I Uppsala tar alla studenten samma dag, och det är ju underbart. Det finns inget så bitterljuvt som att se de lyckliga ungdomarna. De står i startgroparna på sitt nya liv, och det är vackert, men samtidigt lämnar de sina vänner, sin vardag och i många fall sin trygghet. Och går ofta raka vägen in i arbetslöshet. Men det kan man ju inte säga:)

Jag har ingen student i år, tack och lov för så fel ute i tid som jag är hade jag väl glömt hälften. Nästa år är det Lovelias tur, och förra året var det Trixie.

Novalie, 2022

 

Corrinda 2019

 

Patrica 2014

 

Och Janelle 2013

Helt rätt, Robban tog aldrig studenten, han bestämde sig för att det fick vara nog med skolan och hoppade av. Det går ju att åtgärda senare om så är, men han är inte det minsta intresserad av att plugga.

Kolla vad SMÅ de var! Det är så här jag för alltid kommer tycka att de är, det är här tiden borde ha stannat. Inte exakt just här kanske, för det är fyra månader eller så sen exet drog, så livet var inte superkul just då. Men åldersmässigt älskade jag den här tiden! Mina fina ♥

Nu ska jag se på Harry Potter, den tredje filmen.

Hörs i morgon:)

I förrgår var jag i Solna och igår var jag hela vägen in till Stockholm:) Nämligen på Djurgårdsbrunnsvägen:)

Jag hittar extremt uselt i vår huvudstad, hur ofta jag än är där så lyckas jag inte skapa en karta i huvudet av hur den ser ut. Eftersom jag inte hittar så är det också svårt att ta mig fram per lokaltrafik, och jag väljer oftast att promenera:) Dessutom är det ett bra tillfälle att få till en promenad i ny miljö.

De som bjöd in till välkommen-sommaren-fika var min samarbetspartner Adtraction och vi skulle vara på Villa Källhagen. För en gångs skull insåg jag att jag faktiskt visste var det låg, även om jag inte riktigt kunde komma ihåg att jag sett det. I vintras var vi på Tekniska museum och det ligger precis intill:) Jag bedömde att det skulle ta runt 45 minuter att promenera och det tog ganska exakt det, ibland är jag vass. Det var strålande sol och jag var nöjd med att jag inte svettades. Tills jag var så svettig att det ångade, typ.

Jag kom fram och möttes av de tre härliga tjejerna, och när jag gick in igen för att gå på toa så hojtade Mona på mig. Vi är bloggkollegor och har känt varandra i många år nu, hon är superhärlig:) Sen kom EmmaJennie och Nina (Niiiinis) och Linda-Marie, Jessica och Charlotta. Jag kände inte de två sistnämnda men de var såklart trevliga:)

Jag satt mitt emot EmmaJennie och vi babblade på och det var så himla, himla mysigt!

Det är ju fancy pancy här i krokarna, med alla ambassader och byggnader som är magiskt tjusiga. Fikat var topnotch!

Jag älskar ju fika, finns inget som slår det:)

Prinsesstårta och jordgubbar också, och bubbel i glaset. Svårslaget. Vädret var lite ombytligt, det var kallt i vinden, vi satt i skuggan, men skönt ändå att äntligen kunna sitta ute!

Den där lilla munsbiten var någon slags räktoast, Toast Skagen heter det nog:) Jag hade kunnat äta upp alla, så goda. Sen var det nån mousse, och tiramisu och koksochokladkaka. ♥

Underbart! Här satt vi i några timmar och snackade och hade det supermysig, och sen var det dags att bege sig hemåt igen.

Jag promenerade såklart hem också, den här gången längs vattnet hela vägen, på ditvägen gick jag vid Berwaldhallen, för det är den vägen jag hittar, men alltså vid stranden är det ju fantastiskt.

Shitloads av folk överallt. Man får väja och hålla uppsikt och det är intryck, intryck, intryck:) Jag vet inte om jag blivit en aning folkskygg efter pandemin men jag tycker det är lite obehagligt när det är mycket folk:D

Det ser inte allt för majsigt ut på bilderna men det var det! Jag hade jackan i handen och bara linne och en skjorta över, varav skjortan åkte av den med, alldeles för varmt:)

Jag kom in på centralstationen i väldigt lagom tid för att i lugn och ro ta mig till plattformen och sen köpa biljett. Klev ombord och sen tror jag bestämt. jag halvsov en stund på vägen hem:) Jag älskar att sova på tåg! Eller i bilen eller på flyget. Men tåg tar priset ändå, det gungar, det låter och det är sövande som sjutton. Jag lyssnade på bok båda vägarna, men har ingen super på g just nu, efter Haymitch hungerspel är det svårt att toppa:)

Även min buss rullade in bra i tid, det är ju helt otroligt, för normalt brukar de absolut inte lira, utan tvärtom. Man kommer in på stationen en minut innan bussen går och då hinner man inte.

När jag reste mig på tåget protesterade foten. Så less på den. För flera år sen, tror det är två år nu, så stukade jag den, och det blir fan aldrig bra. Periodvis är den finfin, för att sen helt plötsligt utan synbar anledning hoppa mellan att vara bra och urkass. Det kan slå till från ett steg till ett annat och känns som att nån kör in en kniv i fotleden. Utan att överdriva.

Det var samma visa igår, jag promenerade på dagen, från KS till tåget, och sen var jag och Doris ute 1,5 timmar och därefter kunde jag inte gå. Lindade den och då släpper det. Nu har jag lindat och det är bättre men inte bra. Jag haltade och grimaserade mig fram mellan tåget och bussen och mellan bussen och hem. Det kan vara så att jag måste söka för den, och kolla hur det ser ut där inne. Grejen är att jag aldrig stukat den, någonsin, och jag har inte varit försiktig. Men efter att jag opererade den, flyttade på senor, så varnade läkaren för att det skulle kunna bli stukningar. Och det kan man ju säga att det blev. Jag är usel på hur ledband och sånt där funkar, men min teori är ju att senan fick lite på käften. Men, jag vill inte söka innan jag är klar med min fetttransplantation och implantat, för jag är helt enkelt rädd för att det inte blir av då. Jag kan ha lite ont, det är inte hela världen.

Men det är knöligt när det är opålitligt:D

Hemma så var det middag och efter det har jag inte gjort många knop, sitter i soffan med foten i högläge och ska snart skriva lite fantasy. Fast min kurs är slut så är tanken att ha en ”inlämning” varje onsdag:)

Det blir bra! Hoppas ni haft en fin start på veckan, nu är vi redan halvvägs:)

Igår hade jag en tid på Karolinska Plastikkirurgen.

(Supersnabb re-cap: När jag var nyfödd fick jag som alla nyfödda en K-vitaminspruta. Ytterst få barn saknar den koaguleringsfaktor i blodet som gör att blodet – tja – koagulerar:) Efter ett trauma som en förlossning är för en bebis kan ett barn förblöda utan det, så det är en ren säkerhetsåtgärd. På mig satte man den i baksida lår,(görs inte längre, varsågoda, det är delvis min förtjänst, jag har varit forskningsobjekt under hel amin barndom. Nu sätts den i fram) och slet sönder ishiasnerven, med följd att hela benet är påverkat. Främst syns det på underbenet, som är yttepytteliten och tunn. Jag har, ett i mitt tycke då, skitsnygg vad på vänster sida, medan den på höger är som en pinne. Fotens funktion suger, och den är opererad flera gånger, men den kommer aldrig bli bra, jag haltar rejält. Men med åren har läkekonsten gått framåt, och nu för tiden kan man göra vadimplantat. Akademiska, som är skyldiga till skadan, vägrar göra det. De skyller på att de inte tror det blir bra, men egentligen handlar det ju om pengar. Jag krävde en second opinion hos KS och där ser de exakt noll hinder för att göra en sån operation. De är övertygade om att det kommer bli ett helt okey resultat, om än inte exakt likadant som den friska vaden. Första operationen gjordes nu i höstas.Det finns lite att läsa i bloggen om det här, sök i sökfältet.)

Jag hade tid 11.10 och kunde åka med syrran som jobbar i Solna och just den här dagen skulle in till kontoret. Hon släppte av mig vid tio och jag promenerade runt en timme. För en gångs skull smart, iförd kjol så jag bara skulle kunna hissa upp den och inte behöva klä av mig. Hur det än är så känns det jävligt larvigt och utsatt att stå i t-shirt och trosor framför en vuxen man. Eller kvinna, men nån som ska studera en.

Förra operationen i höstas gick ju finfint. De fettsög flank och lår, jag tycker det låter som styckningsdetaljer ur ett styckningsschema i kokboken:D Men de gick alltså in på sju olika ställen och sög ut fett. Utsida lår, och bak i ryggen.

Nej, det är inte det minsta smickrande att höra att man har gott om fett, tvärtom. Vaddå fett på ryggen, så pass mkt att man kan använda det? Lägg av? 😀

Min superläkare heter Martin och han är oerhört trevlig, han berättade hur mycket i milliliter fett de sugit ut och sen tryckt in i vaden, och eftersom det är siffror rinner de rakt igenom skallen på mig, men han var nöjd. De fick in bra med fett.

Det heter fettransplantation, och innebär att kroppseget fett används för att fylla ut skavanker. Man kan göra det här på brösten, om man inte vill ha väldigt mycket större än tidigare, och man kan göra det på vaden:) Säkert lite överallt. Fett sugs ut, renas på nåt vis och sprutas in där man vill ha det. Vid en fettransplantation är det liten risk för bortstötning och inkapsling eftersom kroppen vet vad det är. Däremot, eftersom kroppen är fenomenal, så upptas mellan 30-70% av det och försvinner alltså. Man behöver därför ofta göra om det. Jag vet inte om jag har rätt när jag säger att gång två stannar mer procent kvar, men det är så jag fattat det. Kan vara helt fel.

Anledningen att vi gjorde det här är också att huden är tajt, och behövde töjas ut lite för att få rum med ett implantat.

Martin var nöjd, kände och klämde, det är förväntat mängd fett kvar och det är inte lika tajt utan han skulle kunna få in implantat. Men, om jag ville ha mer fett skulle vi kunna göra ytterligare en fettransplantation först. Jag står där och lyfter på kjolen och han kollar ställena där han tagit fett, kikar så låren är jämna och fina och klämmer lite på min mage och säger att det är görbart:D

Hm, jag har alltså fett så det räcker och blir över. Det är ju i det här, för en gångs skull positivt:)

Jag är nu uppsatt på listan, och operationen sker framöver. Oklart när, kan bli på kort varsel eller längre. Som vanligt alltså. Jag kan komma in i morgon om så är, men det gör inget om det inte blir förrän till hösten. Det pga att man efteråt blir insnörd i gördel och svintajta cykelbyxor dygnet runt i minst en månad. Det kan bli knepig solbränna av det, och rätt svettigt;)

Den här gången tar han fett från insida lår och mage, kanske även lite utsida lår. Kan tänka mig att det gör en aning mer ont på insidan är utsidan, men jag hade verkligen inga stora problem med det sist. Där de tar fett blir det små pyttehål, de syddes igen med ett litet stygn, kanske två. Det jag hade ont av efteråt var att tejparna över såren fastnat i gördeln bak i ryggen, så de slet i huden när jag vred på mig. Jag vågade inte ens glänta på gördeln, men det skulle jag våga den här gången. Sen kändes det i vaden såklart, det spände och kändes som att den skulle spricka om jag kom åt något vasst, men inget annat. Man får gå promenader direkt, men inte få upp pulsen mer än så.

Jag är så glad! Planen är nu den här transplantationen och sen får vi se om ett implantat behövs. Det tar tid, det skapas en vad i etapper:)

Det är lite mindre skillnad på dem redan nu, men syns fortfarande väldigt väl. Det kommer det göra framöver med, men tanken är att det inte ska vara uppenbart.

Förra operationen började med mig i bukläge. Det här kommer ju inte jag ihåg ett skit av, jag sövdes på rygg som vanligt, men sen har de alltså vänt och vridit på mig. Jag är så glad att jag inte sett det, för det måste se helt fruktansvärt ut, en stor dallrig fettklump liksom, som det krävs ett smärre fotbollslag för att vända på. My god! 😀 Men det är troligen därför jag var så irriterad i halsen efteråt, andningstuben har rispat runt där när de bökat med mig. Jag hade rethosta deluxe, alltså sådär att jag hostade till en gång i minuten hela första dygnet innan det läkte. Det är vad som känns värst. Allt annat är en baggis:)

Så jäkla lycklig!

Besöket gick fort och fint och på nolltid var jag klar och på väg mot tåget. Nu för tiden hittar jag, det är en liten promenad som är rätt mysig. Tåget rullade in precis när jag kom ner på perrongen och sen lyssnade jag på bok hela vägen.

Alltså, det måste jag berätta också:)

Ni som är som mig och älskar ungdomsböckerna Twilight och Hungergames.

Visste ni att det finns dels Edwards perspektiv i en bok, Twilight. Men också att det kommit en ny från Hungergames där man får följa Haymitch?

Han är ju en vinnare av Hungerspelen, den som tvingas vara mentor åt alla barn som tas ut från Distrikt 12. Han är ju en alkis och rätt otrevlig typ, men här får man förklaringen. Jag var in public annars hade jag gråtit, för ujuj så sorgliga de här jävla spelen är.

Läs den! Ska bli spännande att se om det blir nån film av den.

En annan sak till:)

Alltså, som boende i hus så har man ju inte allmän tvättstuga. Tacksamt nog har jag en alldeles egen tvättstuga, men jag har ju ingen sån här stor maskin. Jag har ett dubbeltäcke till min säng, i dun, och det finns inte en plan i helvete att jag får in det i min tvättmaskin trots att den tar typ 10 kilo. Jag kom på att Patricia har tvättstuga och hon bokade en tid åt mig. Hon har aldrig använt den, så det var helt nytt och obekant för oss båda. Jag har ju bott i lägenhet men alltid haft egen tvättmaskin.

Vi skickade in det i tvättmaskinen, tvättade och sen in i tumlaren. Man loggar in med tagg, och då öppnades dörren automatiskt. När vi sen skulle hämta det torra täcket kunde vi inte komma in? Eh va? Men såhär är det, och det kanske är så det funkar överallt, men det fanns noll info om det. Man har enbart tillträde de timmar man bokat, en minut över och det är låst. Det gick inte att boka tiden som var efter, trots att den var ledig. Vi missade tiden med några minuter pga att vi bara missade, ingen anledning. Borde kanske fattat att det funkade sådär, men lätt att vara efterklok. Sist jag var i en allmän tvättstuga var det sådana där lås med nyckel på en tavla liksom:) Eller förresten hade vi inte det, vi skrev upp oss på en lista:D

Jaha, men hur gör man nu då? Ringde nån på Uppsalahem som i sin tur ringde jouren. Det fattar man ju att de inte rycker ut gratis, men 1200kr ….? För att öppna en dörr? Det slutade med att Patricia kunde boka tiden mellan 00-01, tydligen kunde man inte boka två tider samma dygn? Så jävla dumt ju. Om man nu påbörjat sin tvättid och sen noterar att tiden efter är ledig, varför i hela friden skulle man inte kunna få ta den också? När man redan släpat ner alla grejor? Så dumt (många ”tiden” blev det)

Jaha, så då fick hennes sambo gå och hämta mitt duntäcke mitt i natten:) Men det löste sig ju iaf:)

Klantigt men mänskligt:)

 

 

Reklam och annonslänk för Cellbes

Idag är det varmt som sjutton, för att vara i år:) och jag önskade att jag hade haft en kjol på mig när jag satt och kollade på Jamies fotbollsmatch i gassande sol. Det hade jag inte, utan svarta jeans så jag var helt rödflammig av värme på låren sen:D

Det kom mig att tänka på det här med lårskav. Jag har det sällan, tror kanske inte det beror på att jag har slanka lår;) utan mer på att jag inte går som på lina utan mer bredbent. Ibland är det dock supernajs att ha något lite längre under kjolen eller för all del shortsen.

Det kan ha olika anledningar, om plagget är lite för vågat i längd kan det vara skönt att veta att man inte bjuder på en rumpchock, kanske  i stället för underkjol eller bara för att det är väldigt skönt när det är varmt och svettigt. Och för att undvika lårskav.

Cellbes har några fina varianter som inte kostar skjortan

Light shaping trosa finns i svart också och den här är min favorit. Gillar när det inte är fula sömmar som syns genom kläderna.

Jag har inte den här längden, men funderar på den.

Trosa med lite längre ben och spetskant Jag tycker inte att Cellbes spets på underkläder någonsin är taggiga eller stickiga, så de här borde inte vara något problem.

 

Trosa med bredare spets De här får mig att tänka på dåtiden, minns inte men det var säkert i början av nittiotalet som det var modernt, då med en lång skjorta eller oversized tisha över… 😀

 

Boxershorts med lite shape De här är ju lite kortare men kan nog funka. Najs med aningens håll-in funktion också.

De här har nån teknologi som ska göra dem extra svala och hålla en torr, och det är ju najs. Finns i svart också. De flesta finns i både en ljus och en märk variant.

Cool and dry

Sen har vi ju alltid cykelbyxor, om man vill ha det. Det har jag alltid haft minst ett par av i garderoben, för det är ändå ett smart plagg. Fult, det tänker jag inte sticka dnr stol med, men det är praktiskt. Jag tror att jag har de här, de är i alla fall väldigt lika. Tjejerna har också dessa, nån hade dem under matchställ, en annan under korta kjolar.

Cykelbyxor i tvåpack

Idag är sista dagen det är upp till 30% på underkläder så det är hög time att beställa hem era! Det finns en massa BH:ar och ”vanliga” trosor också, alltså med andra längder på benen.

Här hittar ni Cellbes 

Rekommenderar er att kolla in nyheterna också och glöm aldrig outleten!

Jag älskar min trädgård, det gör jag. Innerligt och på allvar. Men det här med att sköta om trädgården, det är inte lika älskvärt. Jag avskyr ju saker som man måste repetera hela tiden för att det ska vara bra. Trädgården frodas, och det växer upp saker som inte ska vara där, och det måste bort. Bara det att det blir sådana ohemula mängder att det inte direkt bara är att göra. Det tar evigheter att först kapa/gräva/greja vad det nu är och sen frakta bort soporna till tippen. Repeat.

Klippa gräset är en sak, men på baksidan är det som en jävla äng, tror det är lårhögt på sina ställen. Ingen är där, mer än för att kolla om det finns äpplen typ, så det är ovärt. Mitt potatisland har vuxit igen, och eftersom det varit sån kall vår plus att jag varit sjuk en månad, så har jag inte hunnit, och nu orkat. Gräva har verkligen känts som överkurs:)

Men, i tisdags var jag och syrran och köpte plantor av en tjej, och det är lite kul ju.

Mitt glasbord är samma sak, jag tog fram dem för en vecka sen, spolade av och sen putsade jag dem blanka och fina….syns inte direkt;)

Jag fick några plantor av syrran också.

Det är tomater och en gurka.

Igår var jag och syrran och köpte blomkrukor, hur jag än försökte så hade jag inte tillräckligt att plantera i. Så det fick bli tre nya, och fyra säckar jord, det bestämde jag ska räcka.

I förrådet stod jag en lång stund och funderade på om jag skulle ta de här jäkla förvaringstunnorna som krukor.

De är köpta på IKEA för tusen år och har tjänat som diverse under åren, till leksaker, regnkläder, smutstvätt. Men nu har de bara stått i vägen. Sagt och gjort, jag borrade hål i botten på dem för dräneringen, rev massa kartong och la i botten, gräsklipp ovanpå det och sen jord, och så ner med … jag tror det är en rotselleri och en vattenmelon:) Det funkar ju, jag är ändå inte känd för nån slags fashion utan mer Kajsa Warg Man tager vad man haver.

Den längst fram är en böna av nåt slag och den kanske behöver en annan kruka sen, den här är lite snål. I pallkragen är den en jordgubbsmynta, suveränt god och den sprider sig överallt, men det gör inget:) Den doftar ljuvligt.

Jag kom på sen att det kanske var dumt att ställa krukorna precis där, det kommer krypa in ett ton sniglar, så jag flyttade upp dem på stenplattorna. Även om sniglarna tar sig dit också så får de kämpa lite mer;) Syrran hade nån metalltejp man kunde tejpa runt som de inte kan ta sig över, och jag tänker att om jag snurrar lite stickigt rep runt så kanske de inte vill klättra?

För tillfället står krukorna på rad här, de ska placeras ut och mitt bevattningssystem ska monteras men det hann jag inte innan myggen intog kvällen. Jag har så jäkla mycket mygg, de brukar försvinna efter midsommar ungefär men det vågar man inte lita på.

Blomman fick jag av tjejtrion, sen är det paprika av olika sorter, nån padronpaprika, tomat och gurka. I vita krukan utanför på gräset är det tomat och jag grävde också ner en tomat rakt i rabatten vid vindruvan. Doris har redan grävt upp den en gång, hon hade visst gömt ett ben där som numera inte finns ….:D Jag har satt upp lite pinnar som skydd.

Krukan längst fram har inget fat, men tror den ska få stå på stenplattorna eller i rabatten så tror inte det behövs. Jag har inget, råkade ha sönder det genom att lämna det ute i vintras så det vittrade sönder. Klantigt. Det var ett jättefint gammalt Ekebyfat.

Krukan bakom fick en silverbricka som fat:) Gurkorna ska få nåt att klättra på, samma med tomaterna men jag tror jag har lite tid på mig med det.

Jag fick en massa sättpotatis av tjejen som sålde plantorna så nu ska det grävas potatisland, asap. Jag har haft skapliga skördar ju, de två år jag odlat. Nu säger syrran som är den av oss som läser på, att man inte ska odla potatis mer än två år på samma ställe, så jag måste väl gräva upp på ett lite annat ställe. Jag har tagit bort de pallkragar som stod där förr, och har plats åt båda håll så det bör inte vara mer besvär än att gräva runt det ”gamla”. Däremot är det mygg som satans djävulen där, de attackerar så fort det blir skugga och det inträffar tidig eftermiddag. Tajmingen är allt:D

Ja, och sen ska hela uterummet dammsugas, skuras och städas. Man kan säga att jag ligger lite efter:D

Men vafan, det blir nog bra till sist:)

Jag tänker såhär, först klipper jag gräset, igen, för Jamie har klippt två gånger på två veckor och det är ändå högt. På baksidan har han inte varit så det lär vara tungt, men det är steg två. Kör runt med klipparen överallt. Sen drar jag ihop allt ris som redan är kapat, jag brukar samla en hög, julgranen exempelvis. Sen gräver jag potatisland och sätter ner dem.

Efter det tar jag itu med det som sitter fast, kapar och friserar. Och sen får jag be om att få låna Jimpas kärra för att få iväg skiten. Jag tippar på att det tar några dagar.

Givetvis har jag massa annat att göra också, det är ju som det brukar:) Men min kurs är slut nu, och det är en sorg, även om det då är en sak mindre. Vi har haft deadlines för inlämning av text varje onsdag vilket har varit perfekt för mig. Jag behöver en deadline som flåsar mig i nacken för att få saker gjorda.

Just nu är min deadline att gå och sova, för jag har lovat Jamie att komma och kolla på hans fotbollsmatch i morgon. OM det inte regnar för då skiter jag i det;)

Ha en fin lördag:) Vi hörs snart!

 

Reklam och annonslänk för Cellbes

Idag har det varit riktigt varmt och skönt ute! Jag är nästan i chock:)

Jag har planterat mina plantor som vi köpte i tisdags hos en tjej som driver upp själv. Jag pallar inte att göra sånt själv:) Har ju pysslat med det lite, och det är kul, men det är som med att baka bullar – jag ledsnar när moment ett är färdigt och moment två ska påbörjas;)

Alltså har jag hoppat över så-stadiet och låter nån annan fixa det:)

Men idag kände jag verkligen att det kanske blir en sommar i år också. Grannarna badade och plaskade i sin pool och jag började drömma om dagar på stranden. Är det nån av er som badat än? Inte ni som vinterbadar, ni gills inte:)

Tänkte visa er lite av Cellbes utbud:)

För flera år sen bestämde syrran och jag att vi skulle fira min femtioårsdag på Hawaii. Det var 2019, och på våren då så införskaffade jag en baddräkt för att vi skulle börja simma inför det. Tanken var att vi skulle lära oss surfa ju och då behöver man vara lite vattenvan:D Jag använder sällan baddräkt för jag gillar att känna solen mot så mkt hud som möjligt, men vintertid, inomhus, föredrar jag det. Jag skaffade mig en liknande den här, och älskar den:)

Shapingbaddräkt

När vi babysimmade med ungarna hade jag en liknande, eller flera olika då eftersom vi babysimmade i massor av år:) Den sitter bra, jag gillar ju att leka i vattnet, och den shapar till lite.

En annan favorit jag har haft i många år är de här högre bikinitrosorna med ett lite rynkat parti på sidorna. De sitter svinbra på. Jag tycker inte det är fint, varken på mig eller nån annan, med bikinis som visar halva, eller hela arslet. Det är en kroppsdel som jag tycker är rätt ful, faktiskt. Ofta lite gropig, knölig, dallrig, platt eller svulstig. Inte fint. Men det är ju tydligen bara jag som tycker så:) och jag försöker låta bli att få andras rövar i blickfånget 🙂 Min egen stoppar jag in för allas skull, men mest min egen:) Jag gillar inte att vara så lättklädd bland andra.

Bikinitrosor med hög midja

Jag är bara lite obekväm i största allmänhet och en riktigt bra dag på en strand är där jag inte känner någon förutom mitt eget sällskap:D

Det här är en bra modell också, med knytbanden på sidan kan man reglera dem. Jag har givetvis alla i svart:)

Gröna bikinitrosor

Just för att jag ogillar att vara avklädd så tycker jag massor om de här lite mer påklädda badkläderna, som den här bikinikjolen. Jag har under åren haft ett antal:)

Bikinikjol

Det blir absolut lite blött och slabbigt precis när man kliver upp ur vattnet, men det torkar på en grisblink. Älskar de här också de gånger jag inte badar. Händer inte speciellt ofta, för är jag på stranden ska det mkt till innan jag inte badar.:)

Trixie skaffade en sån här för några år sen:

Blå baddräkt

Och gillade den så mkt att hon genast köpte en bikini i samma stuk.

Den här är fin med sin halterneck och mönstret är fint när det är så här ”enfärgat”.

Paisleymönstrad baddräkt

Jag köpte en strandklänning förra året, jag tror ni minns den, jag var helt kär i den och hade den massor:) Köpte en annan färg sen på rean, och nu är årets mönster här, och ja, jag har planer på att klicka hem den här!

Strandklänning, lång

Trixies bikini i år är i det här mönstret, så vi kan matcha:D:D

Jag hade inte min på stranden så ofta, men väldigt många gånger på andra ställen. Midsommar, olika familjetillställningar osv. Hittade den i dag när Trixie letade igenom mina lådor, som hon hittade i klädkammaren efter att jag inte orkat leta reda på dem:) och blev så glad, det är den här:

 

Och nu kommer jag ihåg att jag skulle virka mig ett skärp till den som jag ka knyta. Hm, får gärna det nu då:)

Cellbes har MASSOR nu, och förutom massa fina SummerDeals har de Upp till 30% på både underkläder och badkläder, och 25% på linnekläder:) Detta fantastiska material♥

Ni hittar allt här