I brist på bilder så har jag funderat lite ist 🙂
Jag fick en känga av nån sur kommentatör på Mirkas blogg för några dagar sen:
Varför är ni som har många barn “rädda” att jobba?
Är det så farligt att komma ut i arbetslivet?
Ja, jag vet att du har ett fast jobb, din arbetsgivare är
säkert jättenöjd med dig…not.
Varför kan ni inte jobba som vi som har med 2-4 barn gör?
Tänker du aldrig på pension mm?
Carola är en lika stor idiot som dig…
.
Hm, varför jag skulle bli inblandad på Mirkas blogg fattar jag inte, men det föll sig väl bra att sluta med det 😉
Men idiot?? Nja.
Jag tänker så här om pensionen, som jag visst funderar på mellan varven, med lite lätt ont i magen, eftersom den ju inte kommer bli speciellt fet…
Vem vet vad som händer i framtiden?? Vem vet om man ens uppnår pensionsåldern? Hur surt skulle inte det vara då, att ha snålat och gnetat för att få en bra pension, man har försummat chansen att vara med sina barn för att kunna leva flott på ålderns höst.. så sitter man där, och dör knall och fall dagen innan pension… Eller så råkar man ut för nåt som gör att man inte kan leva det liv man tänkt sig.
Varför skjuta upp lyckan?
Jag lever det absolut bästa liv man kan göra! Just NU. Jag får vara med mina barn hela dagarna, jag får uppfostra dem så som jag anser bäst, jag får se dem växa och utvecklas, jag får göra det jag tycker allra bäst om.
Carpe diem på hög nivå!
Varför ska det anses så förbannat fult att vara hemmamamma? Jag begriper det inte.
Världen behöver barn, men man ska inte ta hand om dem själv utan det ska nån annan göra, för själv ska man ut och tjäna pengar till staten…Vad är det kloka i det?
Alla gör som de vill, och om det i mitt fall innebär att jag kommer få en sunkig pension, varför ska nån annan bry sig?
Jag tvivlar på att den personen kommer att ta personlig skada av att jag får leva snålt..
.
En annan sak jag funderat lite på, är det här med att folk säger att man inte kan ta hand om fler barn än max 2.
Ibland säger de 2-3 och möjligen 2-4 vilket ju genast gör att jag misstänker att den personen har fyra barn själv och anser det som maxgräns efter sin egen kapacitet 😉
Mina åtta barn är en omöjlighet att ta hand om….enligt vissa då. De skulle inte få den uppmärksamhet de behöver.
Men grejen är ju att jag har inte åtta lika gamla barn, och alla åldrar kräver sitt. På olika vis, och olika sätt.
.
Ska vi kika lite på hur det ser ut här?
Hur jag fördelar tiden mellan alla åtta ungarna så att de alla är nöjda och glada och , kors i taket, vänta lite nu…..de får faktiskt MER tid med mig/oss än de flesta barn i familjer med 1-2 barn… 😉
.
Morgonen börjar vid 7, med att Perra kliver upp och väcker skolbarnen. Jag sover lugnt vidare en stund med de mindre 🙂 De fixar sig, och äter frukost, alla har sina frukost favoriter och de småpratar och tjafsar lite sinsemellan.
Vid 8 börjar de droppa av till skolan, antingen får de skjuts eller så cyklar de, och vid 8.10 som senast är det tomt på skolbarn hemma.
Här börjar vi andra kvickna till 🙂 och vi kliver upp och jag tar hand om Jordan, byter blöja, klär på och ger honom välling, gör samtidigt en flaska till Lovelia och sen kryper de ihop i antingen soffan eller tillbaka i sängen och dricker upp den.
Om Trixie ska på kyrkis så brukar Perra skjutsa dit henne till 9.00 och sen fortsätter han till jobbet, det innebär att han har ca 45 minuter mellan det att skolbarnen går tills han ska lämna henne, och ibland är hon uppe och klar tidigt och då kan hon följa med när han levererar varor, eller gör nåt annat ärende, alltså får hon den berömda Egentiden med sin pappa 😉
Är hon seg så kan hon softa i pyamas och han antingen levererar och hämtar upp henne, eller kommer hem och dricker kaffe.
En väldigt lugn och tämligen harmonisk start på dagen, visst?
Alla som har skolbarn/dagisbarn känner ju igen den delen, det är lika här som hos alla andra, med lite stress och varärminväskajagbehöverdennuuuuu! utbrott 🙂 Ingen större skillnad på oss med många barn och de med två än så länge.
.
Sen ägnar jag hela förmiddagen åt Jordan, Lovelia och Trixie om hon inte är på kyrkis, vilket totalt är 7,5 timmar/v.
Vi leker, städar, tvättar, röjer, handlar, gör ärenden, är ute, myser, gosar och har det gott. Lagar lunch och äter och sen är det sovdags för Jordan.
Nu har jag 1-3 timmar att ägna åt enbart Trixie och Lovelia.
Skolbarnen(Robban, Corrinda, Novalie) kommer hem efter 14.00 och äter mellanmål. Ofta har de kompisar med sig hem och då vill de inte hänga med mig….men är de ensamma så småpratar vi om dagen hittills, jag frågar hur de haft det i skolan, vad de ätit till lunch, vem de lekt med osv. och de berättar det som faller dem in, det som är viktigt för dem just då.
När de ledsnar på mitt sällskap så går de in på sina rum ;), det brukar ske i ungefär samma sekund som jag frågar om de har några läxor 😉 haha.
Har de läxor så kan jag hjälpa dem med dem om de vill, både direkt efter mellanmålet eller senare. Oftast vill de inte och behöver inte mer hjälp än att få en puff att göra dem.
.
Tonåringarna tror jag är som de flesta tonåringar, de kommer och går lite som de vill, och deras prio är inte att åka hem till mamma och sitta och fika…men när de väl kommer hem till middagen så står de ofta och pratar medan jag lagar mat eller så hjälper de till. Frivilligt 🙂
Middag försöker vi äta alla tillsammans, men det är alltid någon som ska iväg på träning eller nåt, så det blir de flesta som äter samtidigt. Nu pratar vi och umgås allihopa, alla babblar och vill berätta och oftast så får de hängivna lyssnare i övriga syskon, och faktiskt så brukar alla få sagt det de vill. Kanske inte i exakt det ögonblicket de ville säga det, men innan middagen är slut. Om nån känner att de vill prata mer, så brukar vi alltid bli sittande en stund vid bordet, så det finns gott om tid, de mindre springer oftast iväg på sitt så de äldre kan prata ostört, och sen plockar vi av och röjer och då fortsätter pratandet.
.
Efter middagen är oftast en av oss vuxna hemma, några kvällar per vecka är det skjutsa på aktiviteter men annars rätt lugnt.
Behöver nån bli förhörd så finns det hur mkt tid som helst nu och fram tills sängdags.
De små lägger sig mellan 19-20.30 ungefär , tvillingarna vid 21-21.30 och tonåringarna gud vet när 😉
.
Min fråga är nu, varför hinner inte vi med våra barn?
.
Som motexempel tar vi familjen med två barn , ett på dagis och ett i skolan, båda föräldrarna arbetar heltid:
Upp på morgonen, skulle tro att det är ungefär samma scenario som hos oss.
Lämna den ena på dagis och den andra i skolan, stressa till jobbet, för av nån anledningen har alla bråttom till jobbet, det hade även jag när jag hade två barn och jobbade 🙂
Jobba, jobba, jobba till framåt 16.00 – 17.00?? Stressa hem, för man har dåligt samvete för att barnen är på dagis/fritids, handla med eller utan barnen, komma hem vid – tja säg 17.30. Laga mat med barn som vill berätta om sin dag, ha hjälp med läxor, visa saker de gjort, båda barnen vill ha full uppmärksamhet och själv ska man laga mat..
Och är trött efter jobbet.
Den andra föräldern kommer hem, och alla sätter sig och äter snabbt, för sen ska det skjutsas på träning och den minsta ska i säng.
Efter maten röja, och göras läxor samtidigt som Barnprogrammen lockar, de dagar det inte är träning för då vet jag inte när läxorna ska hinnas med? Kan man göra dem på fritids kanske??? Där har jag ingen koll.
Sen är det sovdags för det äldre barnet också.
.
Jag säger absolut inte att det är FEL, men jag undrar varför vi som har många barn skulle ha så oerhört mkt mindre tid med vart och ett av barnen??????
I mina ögon har jag tid typ hela tiden 🙂 I mina barns ögon är jag alltid tillgänglig, det säger de ofta.
Om de vill så finns jag där.
.
Jag har jobbat mellan barnen. Det är enbart de sista fem åren som jag inte jobbat alls. När jag arbetade så var det på natten, mellan 21-07, och runt 2-3 nätter/v som är minst en halvtid.
Fortfarande så är vårt prio att en av oss ska vara hemma med barnen, alltid, så vi har försökt lösa det efter det.
De nätter jag jobbade så fanns ju Perra hemma, han kom hem till 17.00 på kvällen så jag kunde vila ca 2 timmar innan jag åkte iväg, och på morgonen så sov jag mellan 7.30- 12 ungefär. Om jag inte jobbade två nätter i rad, för då sov jag en hel dag mellan de passen, men eftersom Perra jobbar alla helger så har han ju varit ledig då.
Planering 🙂
Prioritering 🙂
Alltid med barnens bästa framför ögonen, alltid barnen först.
Varför är det så fel?
Återigen så gör alla som de vill, det som passar oss är helt fel för nån annan!
Men kom inte och säg att vi inte har tid för alla våra barn!!
.
Vi har mer tid med vart och ett av alla åtta barnen än vad medelfamiljen har med sina två, det är jag helt säker på.
Det hade vi alltså även när vi båda jobbade. Eftersom vi prioriterade det så.
Vi har skaffat oss de här barnen för att vi velat ha dem, vartenda ett, och vi har inga som helst problem att räcka till för dem.
Jag tror att de som säger så, att man inte kan räcka till för så många, har häcken full av sina egna problem att räcka till, och därför inte vill se att vi faktiskt klarar av det med bravur.
.
Jag dömer inte någon nu!!! Utan försöker förklara för de som dömer MIG.
Det gäller inte de flesta av er som läser 🙂 men några , och jag kanske kan få nån att inse att vi är ungefär som de allra flesta familjer, bara några fler 🙂
Vi skaffar inte barn för att få bidrag, vi skaffar de inte heller för att slippa jobba, varför ska det vara så svårt att fatta att vi bara tycker att det liv vi lever är det enda rätta?
Att det är meningen med livet 🙂 Att vi lever våran dröm 🙂 Att våra barn är det viktigaste som finns och att de är framtiden och att NU är det NU, och lev i nuet och njut av den tid vi har med våra barn 🙂
.
.
Ja, sådär kan man sitta och fundera och filosofera när man inte har laddsladd till kameran 🙂 och dessutom får en känga av nån anonym på Mirkas blogg 😉
Nu är det sovdags!!
Imorgon är det både gympauppvisning och lasergamekalas, och vet ni…..jag hinner med båda två 😉
Haha, sov gott nu, eller God morgon, för er som går och lägger er i tid 🙂
Kommentarer
Hej Carola!
Är mamma till 1 och för MIG räcker det. Vill ha fler ibland och andra dagar absolut inte. Tycker inte alltid att jag hinner med ett barn på grund av min långpendling. Bor just nu i Uppsala men ska flytta hem till mina hemtrakter snart och hoppas att tryggheten i att ha familjen och mer vänner i stan kommer att göra att det kännms helt rätt med en nummer 2 då man vet att man KAN få avlastning och hjälp att få ihop schemat. Idag har vi 50 mil till släkten… =(
För jag vill jobba. Att stanna hemma på heltid skulle kännas lika fel för mig som det skulle kännas för dig att inte vara det. Dock har jag jobbat 80% nu och haft en heldag mammamys mitt i veckan medan min make flexat och fixat så att dagisdagarna blivit lite mer lagom för vår sötfia som är född juli09 (samma ankomstgrupp på AFF) Har varit ett framgångskonceppt för MIN lilla familj, alla är nöjda och glada!
Skit i alla surkart, även om det såklart inte är lätt. Jag tycker ni är fantastiska, verkar ha en så härlig kontakt med era barn av det jag sett på familjen anorlunda och läst här. Tror inte att era barn saknar något alls, särkskilt inte kärlek! Du är en av mina förebilder i föräldraskapet. Tänker ofta kan Carola som har 8 och ett på G så kan väl jag!
Men du, magsjuka, va, stackars er. IGEN! Har inte tittat in i din blogg så ofta sedan lillan börjad edagis, prioriterar faniljetid framför datortid =) Men sist jag var inne var det också magsjuka, å jag som är emetofob, nu blir jag nojjig. Ska vara ensam med lillan ett dygn (du ser vad jag tycker är övermöktigt) och rädskan finns där för att det ska hända just nu såklart. =( Men, ska väl ta mig igenom det också i så fall. Kan Carola så kan jag, så var mantrat!
Massor av kramar till dig och din fina familj,
/SaramedNora
Carola svarar: Tack Sara! Tänkte bara svara dig, och kanske lugna dig lite:) Jag har varit fruktansvärt rädd för kräksjuka, säkert i din klass om inte värre…så jag vet hur du känner dig!!! Jag mådde så otroligt dålit under flera år pga rädsla för att nån skulle bli sjuk, värdelöst. Men du, det har till viss del gått över!! Jag får inte samma panik längre, även om jag helst skulle se att det fanns ett vaccin så man slapp allt som var i närheten av magsjuka. Hur det blev bättre vet jag inte, men mest troligt för att jag var tvungen att ta tag i det när barnen blev sjuka. Men!!! Du har haft otur som läst sist de var magsjuka och så nu, för det har varit lugnt därimellan:) De är sällan sjuka på så vis, tack och lov! och du, OM du skulla ha maxad otur och din lilla blir sjuk när du är ensam, så fixar du det! Jag lovar. Du måste fixa det och därför gör du det, det är så jäkla jobbigt att behöva oroa sig i förväg bara! Stor kram till dig, för även om det blev svamligt nu, så förstår jag dig fullt ut:)
jag e hemmamamma med 4 barn o vi planerar för ett 5 e! vi är så välsignade av våra barn o man kan inte ha får många 🙂 men 5 kommer nog räcka för oss…men vi sätter ingen absolut gräns!!!
Vill bara slänga in en liten uppmuntran här, du e så duktig! Jag kan inte tänka mig att ge iväg mina barn till dagis.. jag gillar ditt inlägg, sunt tycker jag. Varför skaffa barn o sedan låta nån annan uppfostra?!=??!?!?
Eloge till dej o …mej, haha.. för att vi är stolta över att vara hemmamamma!!!!
är väl kanon att man är hemma med sina barn tycker jag, är hemma med våran 2åring, och de är konstigt i dom flestas ögon de med.. jag vill absolut ha fler, och de snart.. upp till mig om ja får skitdålig pension, jag kostar inte samhället pengar, inga bidrag och ingen dagisplats, vet inte ens om vi kommer uttnyttja dom gratis timmarna hon erbjuds efter 3år, då ja förhoppningsvis kommer vänta eller redan fått nummer 2 då..
Bra skrivet!!
Själv har jag 7 syskon, min man har 5 och jag tycker det är toppen med många syskon!
Vår 4 barn har 43 kusiner (+3 på kommande) . Härligt!
Våra familjesamlingar är väldigt högljudda, stökiga och alla rymms inte o sitta på stolar, men roligt har vi! Det finns alltid lekkomppisar åt barnen, alltid nån att prata med osv..
En stor familj är enbart positivt!
Det är mycket jobb med många barn, så otroligt mycket arbete går till det praktiska som städning, matlagning mm. Men barn är GLÄDJE!
Tror de som kritiserar de med många barn är avundsjuka- för de vet ju att vardagen kan vara nog så jobbigt med bara 1 barn- så de är avundsjuka att nån kan ha en så stor familj- OCH klara av det med bravur!
Sköt om er1
Carola svarar: Åh vad glad jag blir att få läsa sånt här!!! Det är precis så som jag hoppas och tror att vi kommer få det 🙂 och det är härligt att höra att det funkar så bra på alla sätt:) Tack!
Du är verkligen lycklig som har hittat en man som också älskar barn och har samma prioriteringar som dig att barnen kommer först. Det finns nog många kvinnor som också skulle vilja leva för barnen och ha många barn, men har en man som kanske inte vill ha barn eller som inte vill ha flera än två och inte är intresserad av att prioritera dem först. Då är det inte så lätt att få det liv man skulle önska om man bestämde själv… Det blir ju lite mera kompliserat om man är ensam och vill ha barn och lite svårare att hinna med allt om man är ensam vuxen…
Hej!!
Jätte kul att läsa det du skrev.
Det är nog bara så att folk måste bry sig lite extra om dom som har fler barn än 2-3 som är ”normalt”
Själv har jag 6 barn och skall börja jobba i aug för att jag vill det.
Det är oxå fel tycker många att jag jobbar. Varför skaffa sig 6 barn som sen skall vara på dagis?
Så här tycker folk att jag skall vara hemma. Många säger att det kommer aldrig att gå att jobba och ha 6 barn på dagis/fritids.
Varför skulle inte det gå? Det är ju jag själv som skall lämna och hämta. Allt handlar om PLANERING!!
Som du skriver alla barnen är ju inte i samma ålder och man har ju egentid med alla barnen olika tider på dagen.
Jag tror jag att både du och jag träffar våra barn mer än de som har 1 eller 2 barn eftersom att dom jobbar mer.
Vi är ju hemma när barnen kommer hem.
Men som sagt jag skall oxå börja jobba och barnen skall in på dagis/fritids så det kommer att bli synd om dom oxå snart!!
Barn ger jobbtillfällen för andra människor så det är absolut inte fel av oss att skaffa många barn!!
När man är gravid går man till barnmorskan, då har hon jobb, sen ska man föda(kanske vill ha bedövning av narkosläkare) och kanske ligga inne några dagar på BB, då har dom jobb, sen ska man gå på kontroller och vaccinera barnet/barnen hos BVC, ibland behöver man läkarvård till barnet/barnen och ibland ska man till tandläkaren! Sen börjar barnen skolan och där går dom ju som bekant många år så då har lärarna jobb. Och en annan sak, tänk om just ett av mina yngsta barn, nr: 4, 5 lr 6 (som vissa tycker inte borde ha fötts för man ska inte skaffa fler än 3) utbildar sig inom vården och sen tar hand om dom gamla som inte kan torka sig i rumpan längre, då borde dom vara tacksamma att nr: 4, 5 och 6 föddes!!
Du har fullständigt rätt! Varför skaffa barn och sen låta andra ta hand om dem?
Du är en förebild och verkar ha en underbar familj!
Kram!
Hej!
Är själv äldst av sju syskon med en mor som alltid var hemma då endast far arbetade. Ok jag har några år på nacken och själv nu vuxna barn som inte längre bor hemma och har fyra barnbarn. Min mor som bara har arbetat 15år och då bara på 75%, säger att hon som pensionär aldrig haft det så bra som nu. Hon fick ju verkligen vända på slantarna ibland. Så Carola tänk inte på vad du får när du blir gammal för det fixar sig alltid. Småbarnsåren är något som aldrig kommer tillbaka ta vara på dem.
Carola svarar: Så har jag åxå tänkt:) Att även om det blir snålt så kommer det ändå vara minst lika mkt som idag, och då har vi bara oss själva att tänka på:)
Men det är klart man kan dö knall och fall och kanske tycka det är onödigt att spara pengar till pensionen men man ska väl inte heller leva som om man aldrig skulle bli pensionär! lite väl pessimistiskt. Man gör väl vad man kan och det man kan är ju att ha en pensionsförsäkring, om jag inte hinner utnyttja den får mina barn den och jag vill inget hellre än att de ska ha det bra. Man kan ju också känna för mig som har 3 barn som nu är vuxna att jag är en människa med, inte bara mamma. Jag vill i alla fall ha mitt eget liv med tillsammans med min man. Nu har vi vår tid utan barn och det är helt underbart!! att äta och uppleva saker tillsammans som par och inte som föräldrar. Vi planerar att göra det länge så vi spar till vår pension. Förhoppningen är att det blir så mycket att vi kan gåi pension före 60 och hinna resa och uppleva saker och hjälpa våra barn med barnbarnen och ta med dem på saker.
Jag vill ha barn visst men inte försaka mitt eget liv och framförallt inte min egen ålderdom. Du vet ju inte om du har några barn i livet sen heller i så fall?
Carola svarar: Nej det är ju det jag säger, man vet aldrig vad som händer, så varför skjuta upp lyckan? Lev idag, men självklart innebär ju inte det att jag inte tänker framåt! Jag har arbetat, och jag kommer arbeta mer så småningom, jag har en pensionsförsäkring. Jag kommer inte stå på bar backe 🙂
Jag skriver inte egentligen om min syn på pensionen utan ANDRAS syn på MIN och andra mammor med många barns pension:)
På den skola där du och jag har barn, vekar man inte göra läxorna på fritids. Jag brukar hämta senst vid 16, och då har i alla fall ingen läxläsning skett. Jag har tänkt för mig själv, att jag hoppas att fritidspersonalen hjälper till med läxor lite senare, när det är få barn kvar och lugnt på fritids. Jag tycker synd om de barn som är kvar till 17.30 (då stänger fritids) och säkert är trötta när de kommer hem. Jobbigt att sätta sig med läxorna då. De har det säkert bra på fritids (mitt skolbarn älskar det i alla fall), men hur man ska hinna få läxorna gjorda fattar jag inte riktigt.
Ja denna diskussion kan nog pågå i all evighet… Vi är alla olika o prioriterar därför olika….
Har man många barn är ju inte alla i samma ålder så visst hinner man med alla. Barn har ju olika behov i olika åldrar… Så det mesta gäller hur man planerar och väljer att lägga upp det.
Sen kan jag känna som har fyra barn och jobbar 25 tim/veckan ibland har dåligt samvete när vardagen rullar på och man har så mycke måsten att sköta att barnen ibland får mindre tid än vad jag vill men då är det viktigt att stanna upp och göra nåt åt det.
Har man barn så kan man inte vara självisk o tro att man ska hinna med så mycke mer än familjen o det som rör dem….
Det måste få vara frivilligt för var o en att själva lägga upp sitt liv och leverne så länge ingen mår dåligt av det så varför ska man lägga sig i????
Strunta i alla som kommer med korkade kommentarer, dem är bara avundsjuka på er fina familj.
vad jobbade du med när du jobbade natt? jag själv skulle vilja jobba natt då jag är utbildad undersköterska men tror tyvärr inte jag är uppbyggd att klara jobba natt. skulle vara toppen när jag har små barn. jobba några dagar sen vara ledig några dagar/vecka. kan hitta på hur mycket som helst medan man är ledig.
Carola svarar: Jag jobbade som barnsköterska på en neonatalavdelning 😀 Passar väl mig 😉
Vissa klarar inte att jobba natt, men jag har inga problem med det alls, det enda är att man kan bli lite osocial ibland.
Hej Carola.
Det kommer alltid vara så att folk har har synpunkter på andra människors sätt att leva.
Jag beundrar Er verkligen! Helt underbart att se er varje vecka (har sett alla program/säsonger). En stor eloge till Er :O).
Lycka till med vad som komma ska ;O), blir spännande att se vad den lille får för namn.
Kram
Underbart skrivet!! Du gör så rätt som lever i nuet. Och tänker rätt: Vem sjutton vet hur det blir efter att man fyllt 65 år.
De som skriver så negativt är nog i grund och botten avundsjuka.
Kram Gunilla
Mycket klokt skrivet, skit i alla avundsjuka grinollar!
Det var ju en feg stackare som måste vara anonym!
H*n känner sig väl otillräcklig och vill därför spy galla över er som verkar så samlade och harmoniska 😉
Varför kan en del människor inte bara acceptera att vi alla på denna jord lever som vi själva vill och att alla familjer är olika?! Dom som ”bara” har 2 barn har inte tänkt på att det kanske är egoistiskt? Om man nu ska börja ”leta fel”, om man tänker på framtiden som någon skrev om. Tänk om båda föräldrarna blir väldigt sjuka/handikappade, då är det ju bara 2 barn som ska dela på den bördan att hjälpa sina gamla föräldrar, för som samhäller ser ut nu så får man inte alltid hjälp av kommunen man bor i utan vi är tillbaka på ”den gamla goda tiden” när barnen tog hand om sina föräldrar. Och så kanske barnen har egna barn och fritidsintressen. Då är det bra om man är flera syskon och kan avlasta varandra. Det har jag erfarenhet av, jag har själv 6 syskon och det känns tryggt. Tänk om det går så illa för dom som har ”bara” 2 barn att det ena barnet dör i förtid, det känner jag flera familjer som råkat ut för, 2 killar dog i bilolyckor, en annan i cancer, en blev alkoholist och dog p.g.a. det. Många föräldrar som har 2 barn är så bekväma av sig och tror dessutom att dom är lite finare än vi som har många barn, ibland får jag kommentarer som: -”Det verkar jobbigt att ha så många barn”. Då brukar jag säga att vem har sagt att det ska vara lätt och det är så här jag vill ha det så JAG klagar inte! Andra säger -”Oj oj oj, då har du fullt upp”. Då säger jag att det är precis som jag vill ha det, jag vill inte sitta och rulla tummarna, fika och skvallra, dricka vin eller se en massa skit på TV. Nej, det är bara att inse, dom som snackar skit om oss med många barn är bara j*vligt avundsjuka!!
”…själv ska man ut och tjäna pengar till staten…Vad är det kloka i det?”
Det är ju tack vare folk som arbetar och tjänar pengar till staten som vi har barnbidrag och sånt. Det skulle inte finnas lika stor möjlighet att vara hemmafruar/hemmamammor om vi inte hade folk som jobbade och ”tjänade pengar åt staten”
Carola svarar: Jag HAR och kommer tjäna pengar åt staten genom att jobba, min man har jobbat sen han var typ 15, och tänk på alla sköna slantar vi SPARAT in genom att inte ha våra barn i barnomsorg utan hemma, med en kass fp…Räkna på vad en omsorgsplats kostar per år och jämför det sen med den fp jag tagit ut så kan jag bara säga att Sverige förlorar inga pengar på att jag är hemma direkt….tvärtom!
🙂
Förstår inte ens varför du känner ett behov av att förklara och försvara ditt val. Det är ditt liv och din familj. Ingen annan kan på fullaste allvar tro att de faktiskt vet vad som är bäst för dig/er.
Det är väldigt enkelt att konstatera att de som skriver den typen av kommentarer egentligen är fulla av avundsjuka för att du har den underbara möjligheten att välja att spendera tid med dina barn.
Oftast har folk generellt ganska höga krav på standarden i sina liv. De ska bo fint, de ska ha nya bilar, dyra kläder och flådiga semestrar mm, och sådant kostar. De har helt enkelt inte viljan att prioritera barn och familj först, så barnen sätts på dagis så att kontot kan fyllas på.
Det dåliga samvetet över de försummade barnen tar de ut på mammor som har gjort samma val som dig, för att rannsaka sig själva och omprioritera har de helt enkelt inte tid att klämma in mellan arbete, dagishämtningar och nattningar.
Som ni hanterar det i er familj så är det klart ni hinner med alla barn. Men om vi säger att båda skulle jobba 7-16 då skulle det bli svårare eller hur? För att hinna med 8 (snart 9) ungar mellan typ 17-20 är nog inte det lättaste. Men då kan de ju hoppa på de som har många ungar och jobbar 7-16 och inte dig som faktiskt är hemma och hinner med dina barn.
Man kan inte dra alla över en kant. Jag själv tycker det är rent av idiotiskt att skaffa 10 ungar om man planerar att jobba heltid båda två. För man kan OMÖJLIGT ge dom den tid de förtjänar på de få timmarna om dagen samt att de skulle omöjligt kunna ha flera aktiviteter allihop. Inte säkert de skulle vilja men OM så skulle iaf inte jag vilja hindra eller hålla tillbaka mina barn för att jag inte har tid. Men det gäller ju inte er så.
Carola svarar: Vi skulle aldrig jobba sådana tider . Från första barnet har jag grejat med extrajobb och framför allt nattjobb för att kunna vara hemma så länge som möjligt. Men sen är ju hela grejen den att när barnen blir lite större, och alla går i skolan, då är inte ens de tider du talar om, speciellt svåra att jobba även om man har många barn. För då kommer man förbi småbarnsperioden som är den mest intensiva med hämta / lämna och de kan inte klara sig själva. Att ha 8 tonåringar kräver ju mer i läxhjälp och samtal men inte i blöjbyte och lek. Dessutom…säg den tonåring som vill ha flera timmars umgänge med sina föräldrar varje dag??? De hänger ju mest med kompisar eller på aktiviteter:)( som de kan ta sig till själva)
Allt går,.det är bara en fråga om prioritering:)
Skriv din kommentar här! Bra skrivet 🙂
Folk blir otroligt provocerade så fort man inte följer ”normen” ! T.ex. som jag då som endast plockat ut tre dagar per vecka i f.peng för att kunna få va hemma så länge som möjligt, och sen till råga på allt tagit ut vårdnadsbidrag !!! Vi kan ju oooomöjligt klara oss på så liiite pengar…….Kan vi ju visst det , ha! Tiden med småbarn går ju så fort, vill inte missa det 🙂
Mvh. Fembarnsmamma http://iminlilla.blogspot.com
HEJA HEJA!!!
Du har världens viktigaste arbete!
Jag var hemma med våra fyra barn då de var små och det är jag så glad över!
Jag har aldrig förstått det där med att ”tvingas tillbaka till spisen”……herregud, vad då tvingad, jag kan väl tänka själv! Ingen tvingade mig till att ta beslutet att vara hemma de första åren med våra barn. Det var ett gemensamt beslut som vi tog, min man och jag. Det var JÄTTETUFFT ekonomiskt men värt ALLT!
Stå på dig Carola! Ni är en fantastisk familj!
Kan bara hålla med om det du skriver.
Ni och de andra familjerna i en annorlunda familj har min stora beundran.
Ni lever ert liv helt och full NU.
Världen behöver barn, men man ska inte ta hand om dem själv utan det ska nån annan göra, för själv ska man ut och tjäna pengar till staten…Vad är det kloka i det?
Vill du utvecka det lite? jag förstår inte riktigt vad du menar med det, men du lät fördomsfullt?
Carola svarar: Fördomsfull? Nä, inte mer än att det ju är sant. 🙂 Det behövs mer barn i I-länderna, men om man föder fler barn är de statistiska 1.8 barnen/familj så är man konstig, och får massa skit för att man inte jobbar och tjänar pengar åt staten. Att stanna hemma själv och ta hand om de barn man fött det anses som jättekonstigt och man är en paria för samhället. Att man gör ett förbaskat bra, och oavlönat arbete med att fostra morgondagens vuxna, det får man inte nån kred för, vare sig i pensionskuvertet eller som arbetsliverfarenhet i sitt CV 😉 Att arbeta på dagis/skola däremot, det är ok för då får staten in sina pengar..
Har själv 9 Syston… Vistt kan det vara jobbigt men vi är vana att leva ihop i vårt o tort.
Mina föräldrar skaffar inte barn pga bidrag utan att dom älskar barn och vill leva sina drömmar med att leva med stor familj.
Vi bor inte ens i Sverige utan i Belgium (Antwerpen.) och här har inga mer än 2-4 barn i varje familj….
Du lever min dröm med. Min högsta önskan är att kunna vara hemma med mina barn och att jag ska få många! Jag ser upp till dig! // Malin med 2 små barn
Passar på att ställa en lugn och stilla fråga som i alla fall jag funderat på och har lite egen erfarenhet av; -Har du någon gång tänkt på hur det kommer att bli i framtiden, när barnen är vuxna, har egna barn (kanske flera:-))?? Min mamma har nämligen 9 syskon, inget ovanligt om man är född på 50-talet. Vi träffar i princip aldrig mammas syskon. Kanske gjorde vi detta sporadiskt när mormor och morfar fortfarande levde, men det var högst sällan. Det var helt enkelt knappt genomförbart, blev för mycket folk helt enkelt och för dyrt och jobbigt för mormor att bjuda. Jag har över 50 kusiner, ett par av dem har jag kanske träffar 1 eller 2 gånger i mitt liv. 1 gång har vi haft släkt-träff och då var vi över 100 personer och fick hyra lokal. Däremot har vi jättebra kontakt med min pappas sida. Han har 1 syster, vi har 3 kusiner på den sida.
Detta är inget påhopp, snälla reagera inte på 200% som jag ibland känner att du gör. Bara en lugn och stillsam fråga om tanken någonsin slagit dig, att det kanske kommer att bli väldigt ensamt en vacker dag? Att det helt enkelt kommer att bli för mycket för alla att träffas utan att det istället kommer att bli ett par syskon som håller ihop och att man sporadiskt träffas vid födelsedagar… Hur tror du?
Carola svarar: Lugna frågor får lugna svar, om jag reagerar så är det för att jag blir påhoppad. Det gillar jag inte 🙂
Jag har absolut tänkt på framtiden så som du beskriver den, och jag hoppas såklart att vi kommer att vara en stor familj med alla respektive och barnbarn, kanske barnbarnsbarn så småningom 🙂 som umgås vid storhelger. Jag skulle önska att vi alla kunde samlas till varje jul tex. Men som det ser ut idag, med arbeten som flyter ut i världen, så inser jag ju att risken att nåt eller flera barn kommer att bosätta sig utomlands.. och att de då inte kommer vara så lätta att träffa. Eller bara byter stad..
Helt ensamma ska vi väl ändå inte behöva sitta, det tror jag inte!! Om folk kan ha stora fester för 40 personer i en etta med kokvrå så ska nog vi kunna samla våra barn med familjer nån gång ibland. 🙂
Annars har vi plan B … haha, nämligen att vi åker runt och våldgästar alla barn i turoch ordning 😉
Jag fattar inte riktigt hur du menar tror jag? För om du menar ensamt i vardagen så är det ju så det blir med alla familjer när barnen flyttar, oavsett om man har ett eller 15st. Det är livets gång. Och det är inget vi är oroliga för i nuläget. Öht kan man inte ta ut sorger och bekymmer i förskott, för man vet aldrig vad som händer:) Jag tror att vi kommer funka precis som vilken barnfamilj som helst faktiskt, för finns det hjärterum så finns det stjärterum 🙂
Eller så blir det som för vår föräldrageneration – de har så mycket för sig, så mkt vänner att träffa, så de hinner inte med sina barn och barnbarn! Man vet ju aldrig hur det blir. Vi kanske flyttar till Thailand, bor i ett mansion och alla ungar kommer på semester ?? 🙂
Tummen upp till dig Carola, är själv en hemmamamma i en familj som priotiterar barnen. Kan bli tokig på folk som anser att barn MÅSTE in på förskolan när de är 1 ½ år för att det är bäst för dem. Jag och mina syskon var hemma med mamma tills vi började skolan och det har vi inte tagit skada av, snarare har vi sett det som en bonus. Dessutom är jag själv förskollärare och har jobbat en hel del i småbarnsgrupper där man inte hinner se till barnen. Man har ständigt känslan av att inte hinna göra ett så bra jobb som man skulle vilja pga för lite personal och för stora barngrupper. Sen att de inte skulle bli nog sociala om de bara är hemma de första åren tror jag inte på, så länge de har sina syskon, vänner att leka med ibland och öppna förskolan att åka till när man vill så är det fullt tillräckligt. Snarare är det nog folk som vill döva sitt eget samvete som klagar på andra som är hemma med sina barn. Jag har inte skaffat barn för att andra ska ta hand om dem, jag vill ha dem hemma för att jag älskar att umgås med dem och se dem växa och utvecklas. Så tummen upp, ni gör ett bra jobb!
Kram/Stina
jag tycker så här att det är erat liv och ni valt skaffa många barn och du valt vara hemma med barnen och ni får göra så som ni vill i erat liv och andra får göra som dom vill i sitt liv, jag kan verkligen inte förstå hur folk tänker när dom klagar på andra människor. ni är ju bra människor och ni borde inte få någon som klagar på er, jag tror dessa människor som gnäller på andras liv är olyckliga och bittra och småsinta och inte kan förstå att andra inte vill göra exakt så som dom vill och dom tror väl verkligen att dom gör på rätt sätt och alla andra som gör olikt dem fel.
jag vet en som jobbade hela sitt liv,hårt jobbande gubbe,sen gick han i pension, första veckan så dog han i en olycka med bilen och han som hade planerat att göra så mycket när han gick i pension och sparat sina pengar, tji fick han. ni gör verkligen rätt att leva i nuet och so what om ni får lite pengar i pension, det är erat val och erat liv.
jag har barn själv men jag vill även jobba oxå och gå hemma är inte min grej, inte fullt ut, jag vill ha ett jobb oxå. men jag skulle aldrig klaga på er för det, jag skiter ju fullständigt i vad folk gör så länge jag inte påverkas av det. plus att gå hemma och ta hand om barnen är jobbigare än att ha ett jobb och man får sämre lön och det är väääldigt slitsamt psykiskt och fysiskt att konstant vara hemma med barnen och ta hand om barnen.
det är soft att jobba och man får bra betalt för det men att gå hemma och ta hand om hemmet och alla barn är ett riktigt tufft jobb som aldrig tar slut och man får inga raster eller betalt för det och ibland får man ingen beröm eller tacksamhet tillbaka, men det är fan mys att vara hemma med barnen men jävligt slitsamt vissa stunder. jag tycker man kan kalla det som att du har ett jobb, ett jobb utan lön vill säga, men ett väldigt viktigt jobb har du, förmodlingen det viktigaste jobbet i världen! att uppfostra och sköta dina barn är ju det viktigaste faktiskt.
Riktigt bra skrivit Carola! Min mamma var hemmafru då jag och mina syskon var små! När vi alla börjat skolan började hon jobba så smått och sedan fick hon en tjänst på sjukhuset och har jobbat där fram tills idag då hon nu börjat läsa till Tandsköterska.
Åren då mamma var hemma lovar jag var guld värda för oss barn! All den lycka och kärlek! Mamma väckte mig på morgonen då jag skulle till skolan, hon och syskonen följde mig till bussen å hämtade mig där sedan då jag kom hem =) Mamma var alltid med oss på Öppna förskolan, Kyrkans barntimmar osv.
Åren då mamma var hemma kommer jag aldrig att glömma trots att jag var så liten! Iom att jag är äldst var mamma hemma enda tills jag var 11 år. Det var så skönt att veta att mamma alltid var hemma då jag kom ifrån skolan! Jag hoppas att jag då jag får barn kommer kunna ge mina barn samma fina uppväxt!
Bra skrivit! Du gör rätt! Man skall leva i nuet! Man vet ändå aldrig när det tar slut . . .
<33 Många kramar!
Katie
Jag tycker Du/Ni prioriterar rätt.
Jag är sedan juli 98 helt sjukskriven, har gått hemma på heltid sedan dess, och jag kommer inte få mycket i pension… får hoppas jag har en man som kan försörja mig 😉
Jag/vi har ”bara” ett barn gemensamt, pga min sjukdomshistoria är väl kanske det ett mer än vad jag trodde jag skulle få/ett mer än vissa tycker jag borde ha.
Barnen är det viktigaste, min dotter är absolut det bästa i mitt liv, anledningen till att jag orkar fortsätta leva (om jag nu får överdriva lite).
Du & Mirka gör ett mycket bra mamma-jobb, en fin förebild.
Ha en skön söndag.
mvh Åsa
Super bra skrivet!!!!
Kram en 8-barns mamma
Tycker det är toppen att det finns föräldrar som kan vara hemma med sina barn!
När min stora pojk var liten, jobbade jag och min sambo heltid, lämna 06:15 och hämta 16.45. Det var en fruktansvärd period i vårt liv, för trots att han sovit middag två timmar på dagen, så var det bara skrik och gnäll när vi kom hem. Man skulle laga mat, äta och sedan bada honom innan han stupade i säng kl 19.00.
Det var inte alls mysigt. Nu har jag två som är 9 och 5 1/2, jobbar inte alls så mycket nu. Hade vi kunnat ro ihop det ekonomiskt hade jag gärna varit hemma.
Ha det så bra!
Folk lägger då sig i sånt de inte borde, troligen pga avundsjuka!!
Du gör ett toppenjobb Carola! Min sävrmor sa igår ”att ha barn är också ett jobb” och faktiskt så har hon rätt, för tillfället är jag glad at jag bara har ett barn! För bara denna veckan har det varit 2 turer till habiliteringen för besök på 2 timmar vardera! veckan som kommer blir lugnare (Hoppas jag). Och händer det en liten skitsak på dagis eller om man råkat säga fel sak så är hela dagen förstörd och han klarar inte ens att äta själv!
Men jag läängtar efter fler barn ändå! jag är ensambarn och ville ha syskon (har numera 7 styvsyskon sammanlagt) och jag vill att Walther ska ha minst 1 syskon!
Verkligen bra skrivet….
är själv mamma till tre 12,9 & tre år. Jag är hemma mamma på heltid. Och jag älskar det.
Varför är jag det, jo för att jag vill och kan !
Och jag kommer fortsätta med det i all evighet. Pensionspengar, nja den lär inte bli hög men vi klarar oss galant utan den. Hälsa din familj Carola, ska bli spännande och se köket =)
Såna där kommentarer säger mer om människan som sade den än om er skulle jag vilja hävda:)
Även vi får lite längor nu och då trots att vi inte ens har många barn. Fyra är inte många alls om du frågar mig. Jag har okcså lite släktingar som har åsikter men de allra flesta har själv många barn och ser inget problem i det.
Vad gäller arbete kan jag bara intyga att du har rätt. Jag jobbar för första gången heltid sen jag fick mer än ett barn och om det ska vara normen på nåt sätt tycker jag synd om alla barn!!! Man stressar sig igenom morgonen, jobbar hela dagen, stressar sig igenom hämtningar, lagar mat, aktiviteter, läxor för att sen stressa sig igenom nattningen typ. För att uttrycka sig som min kusin på 20 som bor hos oss så är det ”ovärt det-´fett ovärt!”
Jag längtar till loven när jag får umgås med mina barn, njuter av vabbande dagar och kan inte för mitt liv begripa hur detta kan vara vettigt???? Längtar till hösten då jag hoppas att jag åfr gå tillbaka till min halvtid eller hitta en annan lösning med min chef. Just nu ställde jag upp för en kollega som ville flaxa lite med sina vingar:) Funderar också allvarligt på att starta ett eget importföretag för att få tillbringa mer tid med mina barn för jobbet kan jag bestämma mina timmar själv på.
Kram!
*applåderar* MYCKET bra skrivet Carola!
Tycker precis som du! Det är ju de som jobbar som inte hinner med sina barn.
Jag vet tyvärr många som lider av att ha sina barn hemma på loven, som pratar vitt och brett om hur jobbigt det är med två barn och hur de hellre skulle ta livet av sig än få fler. Undras hur harmoniska de barnen blir?
Nu råkar jag vara en ”lekmamma” och jag prioriterar att kunna spela spel med barnen, göra pyssel med dem, gå i skogen och leta vårtecken etc etc. På barnens villkor och efter vad de klarar. Jag levde ett helt annat liv före barnen och kommer att leva ett helt annat liv när de är utflugna – men just NU så är det här vårt liv och det som är viktigast för oss. Att jobba heltid och lämna bort barnen är inget alternativ.
Vi älskar våra barn, vart och ett av dem, och för mig vore ett liv med bara 1-2 barn både gräsligt tråkigt och ett ekorrhjul jag är glad att vara utan.
Riktigt bra skrivet!!!! 😀
I vårt lilla samhälle bor flera ”stora” familjer, däribland vår. Å om du visste så mycket underhålling vi tillför 😉 För det talas hejvilt på kafferaster, i lunchrum, i affärer och på torget om dessa föräldrar med husen fulla av ungar å som inte ha tid för dem… Arbetsskygga är vi visst oxå! Jag tror ärligt att jag sliter mer med mitt här hemma än vad dessa personer gör på sina arbetsplatser ;)Å dessutom till en mycket låg föräldrapenning! Men det är vårt val och vi vill ha det så här och att våra barn skulle må sämre eller ha mindre tid för oss, än barn med bara ett eller två syskon är bullshit, för precis som du skriver så finns ju faktiskt vi hemma och barnen slipper långa dagisdagar o stressade föräldrar. De som talar illa om oss är oftast de som inte heller känner oss! Våra vänner o bekanta vet att hos oss är alla välkomna, dörren är öppen för kaffegäster, för kompisar och för lite snack. Här finns gott om tid för alla, stora o små. Vi prioriterar inte utlandsresor eller karriärsjobb, utan ett rikt liv med lyckan med många barn och förhoppningsvis en hel drös med barnbarn senare 🙂 Men, som nån skrev, det handlar förstås lite om hur man är som person. Jag älskar mina åtta barn och har tid för dem alla! Undrar förresten hur mycket pengar man sparat åt samhället genom att välja bort dagis och vara hemma? 😉 Må så gott med hela fina familjen! =)
Amen! Tiden med barnen går inte att köpa för pengar och jag vägrar sitta och ångra någonting när de blivit stora. Det är en fröjd att få vara den som guidar ungarna genom potträning och trots, utan inblandning från pedagoger som säkert har bra idéer men knappast tillräckligt med tid.
Vi har dock valt att jobba deltid båda två, för att sprida ”pensionsbördan”. Jag jobbar med bland annat pensioner och har sett lite många skräckexempel för att våga nåt annat 🙂 Men det handlar inte om något jämställdhetstrams, utan vi lever nog efter slogan ”Flest timmar med barnen vinner” 🙂
Skriv din kommentar här! Tack för en underbar blogg, som jag nyligen upptäckt. Jag har ”bara” fyra barn, men ångrar att jag inte har fler. Nu är de utflugna och jag har min egen tid på ett helt annat sätt än tidigare. Väntar in barnbarn och hoppas på ett fullt hus i framtiden igen, när de alla kommer och hälsar på. En sak som jag märkt med mina barn är att de är så tighta. De ringer varandra flera gånger i veckan om både problem och roliga saker, eller bara för att höra hur de mår. Jag tror att det har att göra med deras uppväxt. Jag var hemma med dem och fanns till hands. De var alltid tillsammans och lärde sig att hjälpa och ta hänsyn. Vårt hem var alltid fullt av vänner. Stå på dig och var glad för den rikedom du har. Barn är mer värda än alla jobb och pengar i världen.
Vad roligt ätt du skriver om just detta!På min mammas förskola är det ofta så att föräldrarna dessutom ber henne att försöka hålla barnen vakna,så att de somnar när de kommer hem så att föräldrarna kan få ” egentid”.Ta det lugnt med ett glas vin och ”vuxenprata”.Där sitter mamma och försöker hålla de små grynen vakna bara för att föräldrarna inte ens orkar den lilla tid med barnet som spenderas.Det underskattas hur utmattade det är för små barn att gå på dagis.Tyxker inte att man ska stressa barndomen.Stor kram Carola,tycker att du har världens finaste familj.
tycker eg att det är lite fel att du ens ska känna att du MÅSTE försvara dig på det där ynkliga påhoppet!!!
sedan vidare måste jag säga: jag kan inte förstå hur man kan ha tid med 8 barn… 🙂
jag har 2 små, de fyller 1 och 2 denna månaden och jag tycker inte alltid jag hinner med dem som jag Vill…
men det kanske mer handlar om hur organiserad och hur STRESSTÅLIG man är och vilket sorts Tålamod man har.. :)))
Men jag kan också tycka : WOW va mysigt med sådär många barn! Tänker mig jularna måste vara kanonmysiga, och alla andra högtider, och fredagsmys osv osv…
Men jag personligen skulle INTE klara av att ha 8 barn!
(Skulle inte klara av så många graviditeter heller förvisso, när de 2 första slitit ut min kropp totalt, jag är dessutom bara 28år!)
Men stå på dig och ta ingen skit! DU ska inte behöva försvara dig för att folk är dumma i huvudet!
/Mvh Malin
Ps: jag går också hemma med mina 2, den äldsta förärar sitt dagis med ett besök då o då… (blir sjuk så fort han ser dagiset ungefär!)…
Ja jag har ju bara fyra, vilket är störande många för en del det med. Brukar också säga just det där att de är ju inte bebisar allihop samtidigt och inte tonåringar samtidigt heller. En del måste få störa sig på saker helt enkelt, så är det bara. Är det inte det ena, så är det det andra de stör sig på.
Helt rätt! Jag har iofs bara 2 barn men inte sjutton kommer jag jobba heltid när barnen är små. Jag jobbade 60% mellan 1:an & 2:an och det kommer definitivt inte bli mer sen när jag ska tillbaka.
Där var det svar på tal till den anonyme 🙂 Och jag kan bara hålla med dej, jag är tyvärr en av de mammor med endast två barn som inte alltid har all den där tiden……… Men jag försöker så gott det går, och ibland så finns all tid men vissa dagar inte, och det känns inte bra för mej heller de där dagarna som det är så…
Jag tror att de som har fler barn klarar av all ”vardagsstress” just pga av att dom vet hur man ska prioritera sin tid, dom kan det på nåt vis som inte vi tvåbarnsföräldrar kan 😉 Och jag är full av beundran hur ni hinner med, en stor eloge till er 🙂 Det är ingen brist på varken tid, kärlek eller nåt annat i er familj, ni är fantastiska! =)