Det är ju väldigt trevligt den här vanan Bonnier har att bjuda in sina bloggare på olika event och mingel 🙂

Jag kan ju bli bortskämd om det ska fortsätta på detta viset 😉  ( keep on spoiling!!)

Nu i afton har jag varit i huvudstaden och minglat på Salong You, jag har fått värsta locksvallet och fin sminkning, god mat, men vinet hoppade jag över 😉 Trevligt sällskap, icke att förglömma!

.

Jag är ju tämligen obevandrad i Stockholm, och hittar typ ingenstans, men med en karta och raska fötter så tar man sig dit man ska, förr eller senare, med mer eller mindre omvägar…

Idag gick det strålade att hitta till själva adressen, och jag var nöjd med mig själv. På väg tillbaka till stationen så gör jag som jag alltid gör på tillbakavägar…jag tar en genväg 😀

Varför gå runt här när man kanske kan gå här istället??  Och vart hamnade jag nu då?? Hoppsan..Ojdå.

Men eftersom jag ändå är utrustad med något slags lokalsinne så hamnade jag rätt ändå, utan att ens behöva gå längre än nödvändigt eller gå tillbaka eller krångla på nåt annat vis. Jag är imponerad av mig själv 🙂  Ingen annan lär ju vara det ändå så 😉

.

Jag återkommer till detta i morgon eller så!

.

Snabbt svar på varför jag valde en blå brudklänning bara: Jag kände som så , att med sex barn och det sjunde i magen så var jag inte direkt nån oskuldsfull brud som skred fram till altaret. Att då ikläda sig vitaste vitt, kändes en aning…falskt  🙂

Jag hade ingen klar tanke om vilken färg jag skulle ha på klänningen, och provade vita med, men en sak jag insåg rätt snabbt det var att det blev ett väldigt begränsat utbud så fort jag sa till expediten att jag var gravid..Då skulle de prångla på mig specialsydda, svindyra tältliknande klänningar från 6000kr och uppåt, hyra var inte ett alternativ då längre.. Jag var ju inte jättetjock, och tyckte att det väl borde finnas klänningar med schysst skärning, för alla brudar är ju inte pinnsmala direkt, men nej det gick inte alls. Tills jag kom till den affären som jag hittade den blå hos. Jag tror inte den finns kvar längre..hette typ Champagne edyl. Där gratulerade de till den kommande bebisen och visade mig på ett antal vita som kunde funka, men även på rosa och  gröna och så den här, som jag föll för direkt.

Jag älskar den färgen! Men var osäker på om den var för mörk…men till slut struntade jag i det, jag var så förälskad i den. Alla tjejerna var brudnäbbar och de fick rosa klänningar för att kompensera upp min mörka, och Robban hade en mörkblå kostym.

Fotografen var lika förtjust i den som jag, han påpekade det hela tiden att den var perfekt mot den skira grönskan som var då:) 

Ett tisdagsbröllop, mellan två människor som varit ett par i 20 år, fått massa barn ihop, och väntade det sjunde ,..det kändes helt rätt med en blå klänning  helt enkelt:)

.

Nu måste jag lägga mig på mina svallande lockar och sova, i morgon är det dags för annat mingel, nämligen Sommarkyrkis! Inte lika glamouröst som ikväll, men minst lika trevligt 🙂

Natti natti på er:)