Vi är inte så jäkla noga med åldersgränser på film och spel och sånt, utan barnen har fått se både Harry Potter, Twilight, Sagan om ringen, StarWars, Hajenfilmer osv…Ingen av dem är mörkrädda eller har haft svårt att sova edyl efter att ha sett läskiga filmer.
Givetvis så anpassar vi lite och låter inte småbarnen få se splatterfilmer, men vi är ganska toleranta.
Men… ikväll så kände jag att en varning för filmen vi såg hade varit på sin plats… Den kvalade helt in i kategorin: Filmer man helst inte vill att ens snart 12 åriga son ska se, och hette Piranha.
Det lät som en spännande film när vi läste om den, förhistoriska pirayor som varit instängda i en underjordisk sjö i miljontals år…kommer loss och siktar in sig på springbreak firande tonåringar i tusentals…
Robban och Corrinda är jättefascinerade av fiskar, helst stora och farliga, men små farliga är spännande det med, så jag hämtade Robban…och ångrade mig bittert 😉
När det inte var splatter och blodbadsmassaker, och jag menar verkligen SPLATTER, där det var blod och kroppsdelar som flög…så var det nakna tjejer och sexanspelningar… Jippie…Not.
Givetvis var det spännande mellan varven, men summa summarum så var det en film jag absolut inte hade velat att han såg, och han höll med.
Nu läser han en hederlig gammal Kalle Anka, inget splatter och inget sex. Tack för det, Disney 🙂
Förutom att kolla på en skitdålig film så har vi ju varit på Spädbarnslab idag.
De skickar ut förfrågningar med jämna mellanrum om man kan tänka sig att delta i olika forskningsprojekt, och eftersom all forskning är viktig så ställer jag alltid upp på sånt. Samma med läkarbesök. Läkarkandidater och studerande är alltid välkomna att vara med och klämma och känna. Vid flera förlossningar så har jag haft barnmorskestuderande eller kandisar som fått vara med.
Ska det stickas eller sättas en nål så får de alltid försöka, ibland är de ju skitkassa eller jättenervösa;) men de måste ju få öva.
För att de ska kunna bli duktiga så måste de få prova, och jag tycker inte att det är obehagligt.
Hur som helst så skickade jag in svarstalongen att vi kunde ställa upp med Jamie. Jordan, Lovelia och Trixie har åxå varit där och gjort olika grejor så vi kan ju rutinerna, och nu ringde de i början av veckan och undrade om vi kunde komma idag.
En tidning skulle göra ett reportage om Spädbarnslab så själva undersökningen kom lite i andra hand och fokus skulle ligga på att få lite bilder och såklart se hur det gick till.
Jag åkte dit med de tre minsta, och vi var lite tidiga och fick vänta en stund, under tiden berättade hon som höll i studien , Dorota,vad den gick ut på. Det är oftast omöjligt att begripa 🙂
Men det är seriösa grejor. Idag använde de en kamera som registrerar vart Jamie tittar, och sen vill de se om han kan förutse vad som ska hända. Dorota plockade majskrokar från en skål till en tallrik, först med ätpinnar, och sen med sked, och sen åt hon upp dem, först med pinnar och sen med sked.Det man vill se är om barnen kan förutse att hon ska föra skeden till munnen INNAN hon gör det, och om de reagerar lika på pinnarna. Typ 🙂
Jordan och Lovelia fick vänta i lekrummet med chefen:) och han var jätterolig, sa Lovelia, hihi.
Jamie satt i mitt knä, och kamerakillen gömde sig bakom ett skynke som var bakom Dorota, och sen körde vi igång. När allt är klart sen så får man kika på inspelningen och då blir det en liten röd prick där Jamie tittat, så man ser vad han fann mest intressant. Tja…svårt att förklara 🙂 men det gick bra iaf.
När vi var klara så skulle det ha kommit en annan familj med sitt barn och gjort en annan undersökning, men de uteblev så de hade inget barn att fota…om inte?….sa de och kikade på Jordan 🙂
Visst kunde vi ställa upp på den med, nemos problemos.
Han skulle få kika på film. Först visade de honom en egenpåhittad leksak, som de sen gick in bakom ett skynke med, och så dök den upp på filmen..woow:) En liten pojke visade hur man kunde göra med leksaken och sen gick han ur bild och en vuxen man kom och visade ett annat sätt att göra. Så fick Jordan leksaken och så ville de se hur han gjorde, som pojken eller mannen.
Jordan tyckte det var superkul och ville inte alls att det skulle ta slut 🙂 Helst ville han ha med sig hittepå leksakerna åxå.
Jaja, som sagt svårt att förklara.
Efter det så åkte vi till affären och handlade, tacos 😉 Faktiskt så har jag vägrat att göra det några veckor nu, för barnen har gnällt så mkt om maten jag lagat, och dealen är att de ska smaka och äta och inte gnälla – då får de tacos:)
Den här veckan har de faktiskt varit jättetrevliga att ha vid matbordet, inget gnäll alls, och även om de inte tyckt om så har de smakat och sen sagt att de inte tyckte det var gott, vilket är ok. Man kan inte gilla allt, men man behöver inte säga att det är äckligt och klaga.
Hem och äta lite mellis, Novalie, Trixie, Robban och Patricia var hemma redan och de hade tagit in posten…Nej, mitt paket har inte kommit:(
Jag ringde i förrgår, och var sur och han sa att nån skulle ringa upp mig igår med besked om vart det tagit vägen. Kl 8.40 igår ringde en tjej, som sa ” Liksom” och ”Vahetteree” i varannan mening..Hon tyckte på fullaste allvar att jag skulle ringa till vad det nu var, och fråga, men snälla? Jag skällde på henne och sa att det verkligen inte var mitt göra att leta efter MITT paket som DE slarvat bort, utan att det var DERAS sak. Jag har betalt och utnyttjar deras tjänster, då ska de leverera.
Perra skrattade i hallen åt att jag blev förbannad så tidigt på morgonen 😉
Men visst är det uselt? Grrr.
Janelle har fått ett brev som hon inte blev så glad för:
Häromkvällen så satt vi och lyssnade på Perras lumpenhistorier om hur de fick bädda sängarna tusen gånger om för att de inte var perfekta, och sätta upp tält i kolsvarta natten, fick skäll och göra femtio armhävningar osv…;)
Janelle vill inte på några villkor vara med om nåt sånt , så hon blev lite orolig att hon skulle bli tvingad…men det är nog inget hon behöver fundera på.
Imorgon är det lördag, och som det ser ut nu blir det taxiverksamhet för oss:)
Perra ska träna, sen är det Bandykul som Trixie och Novalie vill prova, samtidigt är det tennis, och direkt efter det Wienerafton:)
Det är vår idrottsförening som anordnar både Bandykul och Wienerafton, och det är precis som det låter. Man åker skridskor till wienermusik:) Hur mysigt som helst, och så finns det lite korv och bullar man kan köpa. Jag har inte stått på ett par skridskor sen jag gick i skolan och tror inte jag vågar prova…lite feg… men ungarna åker allihop, utom de tre minsta. Lovelia ska få prova, men kommer nog inte att klara av det, och Jordan får nöja sig med att skrota runt vid sidan av. Jag och Perra roar oss kungligt med att knyta av och på alla skrillor 🙂
Jag vill träna jag med, men vi får se om det går att klämma in nånstans …och om jag orkar;)
Nu säger Jamie och jag godnatt, och jag håller tummarna att han inte vaknar nu…. 🙂
Natti natti 🙂
Kommentarer
Jag brukar aldrig kommentera men nu måste jag bara få säga att jag tycker du verkar helt fantastisk, sund och vettig, både som mamma och människa! Tycker det var så bra skrivet det om forskningen, det är ju precis som du säger att läkarstudenter osv måste få öva för att bli duktiga, alla kan inte vara perfekta, men alla börjar någonstans! Du verkar vara så himla tolerant och klok! Det verkar vara så många förstå sig på-are här inne som bara vill kritisera – men herregud, du vet väl bäst hur din familj har det och hur alla mår – själv tycker jag ni verkar ha det supermysigt tillsammans, det är inte utan att man önskar sig en stor familj själv! 😉 Det är otroligt hur bra ni lyckas få ihop det med så många barn och ändå få tid till egen firma, träning osv. Ibland känns det som att folk i min närhet bara pratar om sina barn som en belastning och något jobbigt, vilket har fått mig att undra om jag ens vill ha barn, men när jag läser din blogg så känns det verkligen som att det blir vad man gör det till och att det egentligen inte behöver vara en belastning alls! 🙂
Carola: Åh tack snälla:) Vad glad jag blir att du läser det som jag faktiskt skriver det, för det är ju det jag vill förmdela -känslan av att det är underbart med barn, om än inte varje sekund;)
Kram på dig!
Jag brukar aldrig kommentera men nu måste jag bara få säga att jag tycker du verkar helt fantastisk, sund och vettig, både som mamma och människa! Tycker det var så bra skrivet det om forskningen, det är ju precis som du säger att läkarstudenter osv måste få öva för att bli duktiga, alla kan inte vara perfekta, men alla börjar någonstans! Du verkar vara så himla tolerant och klok! Det verkar vara så många förstå sig på-are här inne som bara vill kritisera – men herregud, du vet väl bäst hur din familj har det och hur alla mår – själv tycker jag ni verkar ha det supermysigt tillsammans, det är inte utan att man önskar sig en stor familj själv! 😉 Det är otroligt hur bra ni lyckas få ihop det med så många barn och ändå få tid till egen firma, träning osv. Ibland känns det som att folk i min närhet bara pratar om sina barn som en belastning och något jobbigt, vilket har fått mig att undra om jag ens vill ha barn, men när jag läser din blogg så känns det verkligen som att det blir vad man gör det till och att det egentligen inte behöver vara en belastning alls! 🙂
Carola: Åh tack snälla:) Vad glad jag blir att du läser det som jag faktiskt skriver det, för det är ju det jag vill förmdela -känslan av att det är underbart med barn, om än inte varje sekund;)
Kram på dig!
Du skriver ofta att ni inte är noga på det och det… Skulle vilja veta vad just du är noga med, vad tycker du är viktigt att hålla på och regler som ni inte accepterar att de bryts???
Har förstått att åldersgräns på filmer och spel inte är viktigt för er, läggtider verkar inte heller va det, ej heller att sjuk innebär vila och att hålla sig hemma. Därför undrar jag om er familj har något som ni tycker är viktigt, vad är en regel hos er?? Är det svårare att hålla regler i en stor familj, är det så att det lättare töjs på gränserna?? Skulle va kul att höra din åsikt??
Har själv svårt att hålla på regler med bara 2 barn, men märker snabbt att bara man ger lillfingret som försvinner ofta hela handen…..
Carola: Jo vi har saker som är viktiga, som respekt och hänsyn tex. Nolltolerans mot våld och lögner..bla.Och sjuk innebär absolut att vara hemma! Det har jag aldrig tummat på, och avskyr när folk sprider sina baciller till höger och vänster ! Men det här med läggtider och filmer, det är det sunda förnuftet som får råda där. Vi känner våra barn och vet vad de klarar, både i att vara uppe sent och se läskiga filmer. Det är inte svårare att hålla på regler nu än vad det var med två barn, de fattar att det är olika beroende på hur gammal man är, däremot blir det så att filmer som jag inte ens skulle funderat på att köpa till Janelle när hon var fyra år, de kan Lovelia titta på , för de finns hemma redan. Men det rör sig ju fortfarande om barnfilmer. 🙂
Du skriver ofta att ni inte är noga på det och det… Skulle vilja veta vad just du är noga med, vad tycker du är viktigt att hålla på och regler som ni inte accepterar att de bryts???
Har förstått att åldersgräns på filmer och spel inte är viktigt för er, läggtider verkar inte heller va det, ej heller att sjuk innebär vila och att hålla sig hemma. Därför undrar jag om er familj har något som ni tycker är viktigt, vad är en regel hos er?? Är det svårare att hålla regler i en stor familj, är det så att det lättare töjs på gränserna?? Skulle va kul att höra din åsikt??
Har själv svårt att hålla på regler med bara 2 barn, men märker snabbt att bara man ger lillfingret som försvinner ofta hela handen…..
Carola: Jo vi har saker som är viktiga, som respekt och hänsyn tex. Nolltolerans mot våld och lögner..bla.Och sjuk innebär absolut att vara hemma! Det har jag aldrig tummat på, och avskyr när folk sprider sina baciller till höger och vänster ! Men det här med läggtider och filmer, det är det sunda förnuftet som får råda där. Vi känner våra barn och vet vad de klarar, både i att vara uppe sent och se läskiga filmer. Det är inte svårare att hålla på regler nu än vad det var med två barn, de fattar att det är olika beroende på hur gammal man är, däremot blir det så att filmer som jag inte ens skulle funderat på att köpa till Janelle när hon var fyra år, de kan Lovelia titta på , för de finns hemma redan. Men det rör sig ju fortfarande om barnfilmer. 🙂
Jag var på bio och såg Nalle puh med 2 av mina barn. Barntilåten var den självklart eftersom att det var Nalle puh. Jag tror att det var barn tillåten just för det var Nalle puh. Tigger mer eller mindre misshandlade Ior tyckte jag. Hade det inte vart en Nalle puh vill så hade det säker varit 7 års gräns på den.
Jag var på bio och såg Nalle puh med 2 av mina barn. Barntilåten var den självklart eftersom att det var Nalle puh. Jag tror att det var barn tillåten just för det var Nalle puh. Tigger mer eller mindre misshandlade Ior tyckte jag. Hade det inte vart en Nalle puh vill så hade det säker varit 7 års gräns på den.