Jag brukar sällan tempa barnen, det spelar ju liksom ingen roll vad tempen säger, ungen blir ju varken friskare eller sjukare av det 😉
Jag har dessutom utvecklat en synnerligen bra fingertoppskänsla och det räcker att känna lite på barnen för att veta hur de ligger till febermässigt.
Varje gång jag skriver det här så kommer folk och säger att det visst är viktigt att veta exakta tempsiffror speciellt vid kontakt med vården .

Alla gör som de vill , men vi söker ju inte vård för feber och snuva och då ser jag ingen anledning att ta tempen när jag ändå vet på ett ganska precist ungefär hur hög den är 🙂

Men i morse så tog jag ändå en temp på min skruttiga Jamie . Jag ville veta om han verkligen hade så hög feber som det kändes som… Och jag blev ju inte förvånad när det visade 40,1 grader, min gissning var 39,9-40 så jag känner mig nöjd:)
Jamie är helt sänkt :

Lilla lilla hjärtat !
Han blir nio månader idag 🙂
Tänk att det redan gått så lång tid sen han föddes, ibland känns det som förra veckan och ibland som flera år sen.
Han klev in i familjen som en självklarhet 🙂
En enkel och okomplicerad graviditet följt av en snabb och odramatisk förlossning mitt i sommarvärmen, en stor tjock bebis som fick heta : Jamie den nakna bebisen 🙂 för han hade knappt några kläder på sig de första varma veckorna:)

Jo visst är han sig lik 🙂
Nu ska jag lägga ner honom i vagnen och se om han kan sova vidare där i väntan på att alvedonet tar ner febern lite så han slipper vara som ett litet skrutt .
Sen dricka kaffe och sen göra lite nytta 😉