Två föräldramöten på två dagar, nu börjar jag känns igen våren i skolan:)

Rent tekniskt så var ju iofs mötet igår inte i skolan utan det gällde basketen, men jag räknar ihop allt som har med ungarna att göra, om det är okey. Eller kanske nån blir upprörd;)

Nä, jag skojar bara med er, men det är lustigt att det rör upp så mycket irritation över ett vardagsuttryck.

Vi hoppar över det idag, jag har annat att säga:)

Föräldramötet idag handlade om Trixie och hennes kamrater som börjar fyran i höst, och eftersom det är som så att de kommer att stanna kvar på den skola de är nu, den vi blev evakuerade till, så är det lite frågor runt det. Jag gillar det inte, men det är för att jag kommer att ha Lovelia och Jordan på en skola och Trixie på en annan, och de kan alltså inte ha följe med varandra dit och hem. Det finns ingen annan anledning:)

Alltså anpassar jag mig, och ser glad ut, och det kommer bli så bra så. Den här skolan de är evakuerade på gick ju Janelle och Patricia högstadiet på, och jag svor att aldrig sätta något barn där igen….eh..det gick ju inte så bra;)

Men den direkta anledningen till det var den dåvarande rektorn, som jag var i luven med eftersom hon var kass rent ut sagt. Hon är borta:) Och därmed är ju egentligen min ovilja mot skolan borta. Den har dessutom blivit uppfräschad på flera sätt, så jag känner inte alls på samma vis längre.

Mötet gav svar på lite frågor, och så fick vi mingla runt lite och prata med varandra.

Trixie byter lärare till hösten, och det är dubbelt. Jag älskar den lärare de har nu, och det samma gäller Trixie och jag tror det är samma i hela klassen. Hon är bara fantastisk:) Men, den lärare de får sen är den som Novalie har nu, och henne gillar jag med, och jag har bara träffat henne vid ett fåtal tillfällen så det är lovande. (Hon tog över Novalies klass i höstas) Det känns alltså riktigt bra.

Innan jag for iväg på mötet så hade jag suttit mer eller mindre hela dagen på rumpan och bråkat med en ”uppsats”. Jag läser en kurs som heter Skapande skrivande, en fortsättningskurs. Och nu skulle jag väcka liv i gamla karaktärer från i höstas, och de vill inte vara med:(  Jag har försökt få ihop en bra historia på flera olika sätt, men nope. De vill inte, jäkla bråkiga karaktärer jag skapat;) Så fast jag ligger efter som fan, så får jag inte ihop det.

Så chatttade jag med några kursare från Hälsocoach utbildningen, de två som är galna;) och så avslutar Malena med att : Ni har väl gjort alla läxor? Inlämning i morgon…

Eh va?? Nä, jag har inte ens öppnat böckerna…vi ska inte dit förrän i slutet av maj…varför ska de in nu? Hon sa att läraren ju mailat, och började babbla om nån motionsupgift som skulle in, och att det varit långt att skriva de minst fem sidorna…Vidare skulle nån coach för ett idrottslag intervjuas och det var det ena och det andra jag inte kände igen, och eftersom jag sett att vi fått ett mail från läraren men inte läst det, så blev jag rätt svettig i pannan där en stund…innan hon bara : april april, i efterskott 😉

Men vafan;) Ska fundera ut en grym hämnd;)

Först ska jag skriva klart min berättelse bara.

I helgen ska Corrinda på regionsläger, det sista. Hon behöver åka från skolan före lunch på fredagen, och så åker de tåg till Ockelbo. Jag har inte riktigt fattat att det är torsdag i morgon, det blir fel när måndagen är ledig dag. Sen ska ett antal spelare tas ut till nån cup, och besvikelsen kommer vara stor hos de som inte blir uttagna..usch sånt där är jobbigt. Jag spelade fotboll när jag var yngre, men opererade ett knä när jag var 12 och sen fick jag inte spela mer för läkaren. Efter att knät var läkt och alla återbesök såg bra ut, så kröp det fram att han mest sagt nej för att han tyckte det var så mycket skador inom fotbollen..men tack för den då. Sen dess skiter jag i vad läkare säger och går på min egen känsla;) Men eftersom jag slutade så pass tidigt och sen inte utövade någon sport, så har jag aldrig varit med i uttagningar och petningar osv. Jag var vänsterback, och hade ett bra tryck i skottet så jag kunde få upp bollen på andra planhalvan, och dessutom var jag rätt stryktålig och vågade gå in i fighter för att skydda målet, så min plats var rätt säker. ( Alltså…exakt hur attraktivt var det att spela back?? hehe) Men att vara duktig i ett duktigt lag och så får inte alla spela…fy farao det måste vara så jobbigt. Jag håller såklart mina tummar och tår för min egen unge, som alla andra föräldrar åxå gör, men vet att det är tuff konkurrens.

Jag åker till Göteborg nästa vecka, wihoooo! Tiden går så fort! Hemresen bokade jag idag, efter att ha kliat mig i huvudet och liksom inte fått ihop det hela, för vilket tåg jag än valde var det minsann en bussresa till Alingsås först? Nä tack, jag vill inte åka buss, det är inte min grej. Eller så var det svindyra biljetter, och när jag vet att det finns billiga så blir jag snål;) plus att jag hade önskemål om vilken tid jag ville åka. Nu hittade jag till sist en resa jag kunde leva med, dock byte i Karlstad, och en timmes väntan där, men det gör mig inget, då kan jag sitta där och kolla på folk.

Jag kan tycka att det är rätt rogivande att sitta och vänta, inte i evigheter förstås, men nån timme, om man inte sitter i sjön. Eftersom jag har en familj som jobbat/jobbar på flygbolag och man då får resa ”i mån av plats” så kan det innebära en jäkla massa väntan för att sen rusa som en gasell från ena änden av en flygplats till den andra för att hinna på en flight, så då underlättar det om man inte är allergisk mot att vänta:)

Att vänta på ett bokat tåg på en station som,( hoppas jag!Hur är Karlstads tågstation?) är hyfsad känns helt ok.

Kollar ni på Robinson? Jag är skeptiskt till det här Love Edition, men än så länge känns det rätt ok. Jag gillar Robinson och tycker det är ungefär den ena dokugrejen jag orkar med att följa, just för att det inte har handlat om att dejta och spela ett taskigt spel. Alltså, det handlar ju såklart om att spela spel, men det här med att låtsas vara kär och allt sex och drama som är runt det, typ Paradise Hotel, som jag inte ser mer än när tonåringarna promt ska se, och som jag egentligen säger att de inte få titta på, eftersom jag, må hända lite gammaldags anser att det inte är underhållning utan att sex är privat och inte ska visas upp inför tv-kameror.

Robinson har än så länge haft fokus på andra relationer, och att överleva. Givetvis var den allra första säsongen bäst, alla kategorier, och att det är sol, strand och hav gör ju att det inte gör ont direkt att titta på det:)

I morgon är det kyrkis för killarna, och jag får se hur jag gör, om jag sitter kvar och pluggar eller åker hem. Mest troligt sitter jag kvar, och sen behöver vi handla så de får följa med på det. De vill så gärna, annars kunde jag ju åka ensam:)

Nu ska jag se vad jag kan göra åt den där jäkla berättelsen!

Natti natti:)