Alltså, ni är underbara! De allra flesta av er är fina människor, och ni stöttar mig och ger mig så mycket kärlek på olika vis. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er för trisslotter, små presenter, olika gåvor under den här supertuffa tiden, och idag denna ljuvliga bukett:
Det går ju inte! Men jag är oerhört tacksam över att ni finns där ute. Och att ni tänker på mig. När blombudet kom idag och jag såg kortet så blev jag rörd till tårar. Jag fick lov att torka lite tårar och barnen skrattade åt mig, de tycker jag är konstig som gråter när jag blir glad:)
Tusen tusen tack, blommorna är fantastiska, och färgerna framgår inte alls på bild för de är ännu vackrare IRL.
Jag var riktigt ledsen sist, och är det fortfarande eftersom jag vet att barnen blir överkörda. Deras vilja och önskemål ignoreras, och det är fel eftersom det heter : för barnens bästa, / barnen har rätt till sina båda föräldrar. Inte att föräldrarna har rätt till sina barn.
Idag har jag pratat länge med min BVC-sköterska när Jamie var där för sin 4-års kontroll, och hon bekräftar att jag gör rätt. Hon säger att jag aldrig ska låtsas vara något jag inte är, för barnen märker det och blir förvirrade och osäkra. Det som jag instinktivt känner är rätt är rätt, och det känns så bra!
Vad det gäller att blogga om det hela så kommer jag fortsätta. Som det blivit i Sverige idag med lagar runt separationer och vårdnadstvister, där den förälder som lämnar och söndrar familjen, ställer till kaos på alla plan och väljer ett annat liv har alla rättigheter och dessutom ska åka räkmacka eftersom den andra föräldern ska sköta relationerna och backa och tiga ” för barnens skull”.. Det är inte klokt. Och min kanal är bloggen. Man skulle kunna tänka sig för innan man ljuger, bedrar, smutsar ner, trampar på och skadar de som älskar en, och gör man inte det så ska man inte räkna med att bli hållen om ryggen. Inte av mig i alla fall 😉
Så jag kommer fortsätta berätta det jag vill här, och misstycker ni är ni välkomna att kryssa bort. Jag kommer även fortsättningsvis ha kommentarsfältet helt öppet och ocensurerat för alla att skriva sin åsikt, alltså även för er som föredrar att inte hålla med mig:)
Kanske att det svider hos de som får kängor, men det lär inte ens vara i närheten av hur det svidit och fortfarande svider i mitt och barnens hjärtan. Jag är inte ute efter hämnd, jag använder inte barnen som redskap och jag är inte bitter. Jag vill ha rättvisa. Jag vill berätta min historia. Plain and simple.
Ja, barnen kanske kommer läsa det jag skriver en dag, men de kommer få scrolla bland åratals av svammel för det första;) och för det andra… Då kommer de kanske att få de svar de saknar. För det tredje; de lär inte bli förvånade.
Varför är det så fel att säga att en förälder gör fel? Vi lär våra ungar säga Nej till saker som inte känns bra, att folk inte går att lita på, att även den gulligaste kan vara farlig. Vi lär dem rätt och fel. Att reflektera och fundera, att argumentera och godkänna, men när det kommer till föräldrarna..då får man inte säga att någon gjort fel?
Man måste skilja på sak och person!
Man kan älska någon, men behöver inte älska eller ens respektera eller acceptera det personen gjort.
Att få öppna kort på bordet är aldrig fel, sanningen kan göra ont men det är värre att leva på en lögn.
Att barnen har den relation de har idag till sin pappa är ett bevis på att jag gjort rätt. Hade jag snackat skit om honom inför dem hade de inte velat träffa honom. Hade jag velat hade jag kunnat manipulera dem till att hata honom lika mkt som jag gör. Och i ärlighetens namn så vill jag!! Men jag gör det inte!! Även fast jag beskylls för det från många håll.
De vet att de får älska sin pappa, men de vet också att de aldrig kommer få några svar av honom, de har försökt, blivit ignorerade eller så har samtalsämnet bytts, och tystnat. De vågar inte fråga honom längre.
De har kul ihop med honom, de som väljer att hänga med honom. De gör bara roliga saker, till skillnad från morsan som är tråkig och måste tvätta, lagar tråkig mat och tjatar om läxor och kläder på golvet.
Jag är vardag, han är fest skulle man kunna sammanfatta det hela, och det är svårt att konkurrera med en tjockare plånbok dessutom. Med mig får de hänga i husvagnen och plocka ur diskmaskinen, städa trädgården och sortera plastburkar. Med honom åka på entrébelagda roliga ställen, fika, äta glass och mat på ” restauranger”. Aldrig massa gnat och tjat. Varje dag, varje gång de träffas.
Klart de följer med.
För mig är det att köpa dem. Men de har kul, och jag är tyst. Och vet att det är en klassiker..
Och jag får ta skit hur jag än gör, så jag fortsätter att göra som jag känner känns bra, som jag kan leva med. Nu och i framtiden. Enkelt, rakt, ärligt.
Häpp 🙂
Nu blev det mkt längre än jag tänkte, och från mobilen så det kanske blir lite knas, man har sämre överblick då:)
Det jag mest av allt ville säga, det var ju tack för de fina, fina blommorna!!
Kärlek!
Nu sova:)
Natti natti 🙂
Kommentarer
Åh, vilka fina blommor! Det finns så omtänksamma människor där ute =). För vad det nu är värt: allas situation är unik som sagt var men: tycker du gör helt rätt, har gjort på samma sätt i min kommunikation med barnen efter min separation. Det måste väl ändå vara OK att visa barnen att man är ledsen och arg och berätta varför? Hur onaturligt skulle det vara annars? Med väl valda ord naturligtvis. Inget hatiskt eller bittert eller för den delen särskilt personinriktat. ”Jag är ledsen för att vi är ovänner”. ”Jag är ledsen för att vi inte är tillsammans längre, jag trodde vi skulle vara det för alltid men så blev det inte.” ”Jag är arg för att han inte gör som vi har bestämt och kommer och hämtar er i tid”. Det har fungerat bra för oss, de har en OK, om än väldigt sporadisk, relation idag och jag tror också att det har gett dom tillåtelse på ett sätt att känna det som de har känt i samband med detta och uttrycka det. För det är klart att de är ledsna också, hur mycket tapper min än mamma sätter upp. Men det är OK att säga ifrån om man inte vill bestämma något med en pappa som inte har dykt upp de tre senaste gångerna eller som inte ens bryr sig om om man är där eller inte utan bara spelar TV-spel. Barnet säger ifrån och så får den förälder som har klantat sig be om ursäkt och försöka ordna upp och göra annorlunda. Eller inte, om fegisen nu väljer det. Har aldrig känt att det har varit mitt ansvar att släta över när han har betett sig illa varken mot barnen eller någon annan. Han är väl vuxen efter vad jag har förstått? (post-separation alltså, innan förekom det en del =)) Nej, att stå och le och låtsas att allt är bra, det tror jag inte alls på. Det är liksom inte mitt jobb att älska honom villkorslöst och det är inte heller barnens jobb, de får lov att vara besvikna på honom om han beter sig som en lök. Självklart får de också lov att tycka att han är bästa pappan i världen och att hans nya sambo är jättesnäll. Vi får tycka olika =)Du är en klok kvinna med stor förmåga till självanalys, du löser det där alldeles utmärkt tror jag. Det skär i hjärtat att läsa om dina ledsna barn, hoppas ni kan landa i något som känns som en bra lösning. This too shall pass. Kram!
Jäklar vad bra skrivet! Har inga barn själv, läser ”familjebloggar” för att få en inblick i hur andras liv kan vara. Har länge tyckt att något måste vara fel i vårt rättssystem när det kommer till vårdnadstvister. Tycker verkligen att du gör rätt och verkar mycket klok! Hoppas det blir bra så småningom. Ha en fin sommar så länge! 🙂
Så jäkla bra skrivet!!! Håller med. Är ju också på gång att skiljas på mitt initiativ med en man som behandlat mig som skit i flera år. Och jag tänker inte heller låtsas!
Kan bara säga att du gör helt rätt! mina nu vuxna barn har ingen kontakt med sin far, jag var fattig som en lus o kämpade med barnen ensam o när dom var hos pappa( vilket skedde mkt sporadiskt o till 100% på hans villkor) så fick dom ALLT…
Många tårar har jag fällt för deras skull men dom har fått lära känna honom själva! Och det har resulterat i att han är nu ensam o kan inte längre ”köpa” dom heller… Man blir bara så Djävla trött på att den förälder som lämnar ska all rätt att ställa krav 🙁 Man kan ju tyvärr inte tvinga någon att vara en bra förälder heller, Tänk om du idag talar om för honom att (jag vet att det inte kommer att ske!) Jag sticker utomlands nu ,blir borta sisådär ett halvår eller nåt 😉 då du skulle det bli panik! För så GÖR man inte 😉
Det blev spretigt värre men så är ju oxå livet 😉
Var som vanligt kämpa på <3
Du är värd alla blommor i världen Carola. Många, många kramar till dig och barnen!
SÅ värd alla blommor !! Du är helt fantastisk !
Att du orkar !
Jag har stor beundran för dig du starka kvinna, fortsätt precis så, säger en gammal men ändå ung tant (73) år.
Word! Du är helt enkelt bäst! Kramar i massor! 🙂
All styrka till dej! Jag är i samma situation (inte alla med allt runt omkring) med att pappa är fest och mamma är vardag! Jag fullkomligt hatar det! Pappahelg (när det passar pappan med pappahelg) betyder pizza, tacos, uppe sent, godis, lekland och swimmingpool….mammavardag betyder tjat, gnat, uppfostran, bad i vattenspridare, husmanskost och läxor…. Dessutom har pappan massa inkomster och jag CSN….hur kul är det att vara med mamma då liksom? Jag hoppas karman kommer och biter dessa pappor i rumpan den dag!
Jag säger också som det är, att pappa inte behöver ta ansvar, att pappa inte uppfostrar på rätt sätt osv….sanningen gör ont ibland och jag kan heller inte ljuga för mina barn för en gång kommer de förstå och då vill inte jag vara den som ljugit för dem….
Goa Carola du vinner i längden❤️Det deras pappa gjort mot sina barn kommer de aldrig att glömma. Det är du som är deras trygghet deras älskade mamma som aldrig svikit dom och som kommer aldrig att göra det. Tycker att tokern skulle låta dem få bestämma lite själv vad dom vill, och inte tvinga på sig barnen. Älska dom kanske han gör på sitt sätt, men inte fullt ut då skulle han känna av lite mera vad barnen vill, och framför alkt inte göra sån som gör att barnen mår dåligt. Ditt förra inlägg berörde mig, förstår mig inte på Tokern till karl, och deras ännu tokigare Farmor. Att ingen har vett i skallen att tänka på barnen? Nej jag hoppas han tänker till och för en gång skull tänker på sina barn ! Ha det gott i er husvagn i sommar ser så mysigt hus! Det ger barnen fina barndomsminnen det. Sådana positiva minnenen att prata om när de blir vuxna! Restaurang besök och andra uppstyrda utflykter glömmer de nog helst! Kram och kämpa på! Du är bäst Carola❤️
Mina föräldrar separerade tidigt i mitt liv, min ”pappa” är en skit av rang som tex hade tre familjer samtidigt! Dock så höll min mamma honom alltid om ryggen och uttryckte sig mot mig aldrig negativt om honom. Inte ens på rak fråga el kommentar och det gjorde mig ärlig talat mer illa! Inte så att jag önskar att hon skulle prata skit om honom jämnt men jag önskar att hon bekräftat mig i att hans beteende var oacceptabelt och fel, IOM att hon inte gjorde det grundades snarare en enorm osäkerhet och självförakt i alla situationer eftersom jag då som barn tolkade det som falskt och mitt fel. Nu många år senare och med
År av terapi är jag fortfarande en osäker typ som hela tiden pejlar stämningar. Jag tror ärlighet alltid varar längst och ser hellre att du Carolq gör som du gör/gjort än att barnen inte har någon som bekräftar det dem må tycka tänka och känna när de blir äldre!
Fortsätt kämpa på (som om det vore ett val…!)
Kramar
Håller så med dig.
Varit med om samma sak som barn.
Tillslut trodde jag det var jag som kände fel när jag blev arg på pappa eftersom ingen bekräftade att det jag kände var rätt eller okey.
Fast han lämnade mamma med skulder och allt ansvar så visade hon aldrig sig arg eller ledsen.
Hon grät i smyg när vi var tvugna att sälja sommarstugan, harr hon berättat efteråt.
Jag ville att hon skulle vara arg då, lika arg som jag var som miste vårt sommarställe.
Hon trodde att hon gjorde mig rätt när jag tyckte att hon svek hon med.
I dag är pappas och mitt umgänge så gott som obefintligt.
Hans förlust.
Ja exakt så var det för oss också, han ställde oss på bar backe och min mamma reagerade inte heller då medan jag kände att hela världen raserade! Helt klart hans förlust att han inte har dig i sitt liv!
Kram
var på en marknad nyss,synd faderskapet inte stod där. För jag hade gladeligen gått dit o sparkast fanskapet på smalbenet.Att han inte skäms o hans mamma henne ska vi inte tala om.är man uppfostrad så gör man väl inte så här barnen som gråter för dom inte vill. Visst myntet har två sidor ,men man skiter inte i sina barn.Så där vann du carola med hästlängder. önskar er en mysig sommar…o jag HOPPAS FADERSKAPET läser att du inte skäms vuxna människa o bara skita i dina barn,Att ha barn är inte att leka på leos lekland i 3 timmar!! Väx upp hur kan du göra dina barn så illa och framför allt kvinnan du delat allt med i x-antal år.Det kommer en dag då barnen frågar kräver svar..jag vet för jag är ett sådant barn som aldrig fick svar….
Jag tycker du sköter allt detta korrekt.
Men vet du, när dina barn blir vuxna så är det alla ”småsaker” med dig som dom kommer minnas som härliga och med glädje och kärlek. Tex somrarna i husvagnen, det är sånt som kommer vara betydelsefullt när dom ser tillbaka på sin barndom. Dom kommer också som vuxna förstå att det är du som lagt all din tid och kärlek på dom inte han som träffat dom på sina villkor och gett dom glass och roliga nöjen. Lovar! Fortsätt som du gör, stor kram till dig och dina barn!
En sak till….
De där att bita ihop inför barnen när man egentligen skulle vilja skrika till hela världen vilken människa hon är känner jag också igen
Vi ”puschade” barnen att träffa mamma,vi trodde de va bra och skulle få dom att känna att även vi tyckte dom skulle hälsa på. Så var inte fallet,de enda som hände var att dom fick dåligt samvete så vi sa inget tillslut utan dom fick åka när dom själva föreslog de.
Du är barnens trygghet och förmodligen kan han köpa dom hela världen men tro mej,dom vet och kommer förstå ännu mer när dom blir äldre. Har samma erfarenhet av just ”köpa barnen” men i vårt fall mamman som pysslade/pysslar med detta. Två barn finns i familjen (mina bonusungar) och båda valde till slut att bo bara hos oss. Åkte till mamma någongång emellanåt. Dom e stora nu så den ena har flyttat till eget och den andra bor fortfarande hemma hos oss. Minns när dom var små och vi frågade om dom haft de bra. Då svarade dom alltid vad dom fått i materiella ting 🙁 Aldrig umgås utan bara köpa. Fortfarande är de så att åker dom till henne kanske nån helg så har de handlats. Då ska dom va ”nöjda” Sen att dom egentligen kom för att umgås de existerar inte.
Kämpa på Carola,du gör de bra
Jag är dålig på att kommentera…Fy på mig!
MEN, jag vill bara säga att du är en sån jäkla grym mamma, och jag hoppas att jag kan bli en lika bra mamma till mina framtida barn en vacker dag. Du ska vara stolt över den du är och över allt du gör. Dina barn är lika fantastiska som du, och det är din förtjänst ♥
Stor kram!
Fortsätt i din anda.Kämpa! Det är i längden värt det.
Mitt barnbarn ska när hon blir äldre få läsa upprinnelsen till sina föräldrars separation, läsa alla sms, allt pappan skrev på fb (finns skärmdump på allt) och lyssna på alla inspelningar när han träffat sitt ex-min dotter. Sen kan hon ställa honom mot väggen och ifrågasätta varför kan skyller allt på mamman.
Jag ser framemot den dagen, då familjerätten skiter i all fakta som läggs fram.
Ta hand om familjen
Du är så stark som orkar att låta bli att prata skit om ditt ex! Det gjorde inte jag och barnen tog så klart parti för mig. Men mitt ex behandlade både mig och barnen mycket illa så det var nog ett enkelt val för dem. När de var 13 och 16 så bröt de kontakten helt med sin pappa. Det var 7år sedan.Ibland kan det vara nödvändigt för att få lugn och ro i sitt liv. KRAMAR
vill säga förlåt för min förra kommentar. Jag drog förhastade slutsatser.
Kunde ju inte ens ana att P inte ens lyssnar på barnen.
Fortsätt kämpa
Du gör helt rätt!Att vara ärlig och låta barnen få veta sanningen och se dina känslor är det bästa du kan göra sa både bvc och barnpsykolog jag rådfrågade när jag var i samma sits som dig.Det är inte rätt att låtsas som ingenting och gömma sina (och barnens)känslor för det tar de skada av.HAN har gjort så jävla fel och HAN gör fel,inte barnen och inte du!Jag vet hur det är att behöva tvinga sina barn till ett umgänge de absolut inte vill gå på och jag fick rådet från familjerätten att lura dit barnen!Jag vägrade luras och det sattes mot mig såklart men efter de hade hört barnen,barnpsykologen och andra lät det lite annorlunda.När han sen fick barn ihop med den nya avslutade han umgänget för då hade han inte tid eller lust….Det är sjukt hur lagen är utformad,det som ska vara barnens rätt är enbart föräldrarnas rätt (den ena förälderns!)kram till dig och barnen
Otroligt vacker blombukett:)
Jag känner oxså igen det och det är så tråkigt att behöva säga nej vi har inte råd och sen kommer dom hem från Tivolipappan och berättar vad han köpt gjort osv. För jag kan inte låta bli i diskutioner att säga ……. jo det är väldigt lätt att vara Tivolipappa/mamma men allt det dagliga och jobbiga det får boendeföräldrarna oftas ta helt själv. Som du sa C så säger jag till mina barn ……. jag kommer alltid alltid att älska er men jag kommer inte alltid älska allt ni säger eller gör. Du gör som sagt helt rätt C att sätta barna först och lyssna på deras önskan.
Barnen har en fantastisk förebild i dig. Jag tycker att du gör helt rätt, du kan inte göra annat än att gå på din känsla. Jag tror att du har en stor belöning i framtiden när barnen är vuxna, det är till DIG de kommer tillbaka till, för att fira jul, födelsedagar, hänga, ses över en middag och ett glas vin, med familjer och barnbarn. Kvantitetstid är viktigare än kvalitetstid med barn.
<3<3<3
❤️❤️❤️❤️❤️
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Hej Carola. Eftersom jag känner igen en hel del av det du berättar vill jag bara säga att du gör helt rätt. Blev själv lämnad av min man när vårt fjärde barn var 1 år och det har varit ett helvete många gånger. Samtidigt som man ska anstränga sig för att prata vänligt om den andre ska man själv överleva. Jag fick rådet av en kurator att inte förställa mej inför barnen utan vara som vanligt, de skulle ändå märka att jag gjorde mej till. Eftersom marken gungade under deras fötter pga hans handlande var det extra viktigt att jag var som vanligt, och detta tror jag har hjälpt dem mycket. Sen vet ju både du och jag att trots utflykter, glass mm så är det han som drar det kortaste strået, att få umgås dagligen med sina barn, trots läxor och tjat, är det som ger en varaktig och kärleksfull relation med dem, dessutom njuter jag av all tid ihop med dem eftersom de är det bästa jag har. Ja, det här blev visst lite längre än jag hade tänkt men mitt absoluta råd till dej är att göra det DU tycker är rätt. Det är ju din familj, ingen annan vet bättre än du vad som är bäst, skit i alla negativa kommentarer! Fortsätt kämpa och njuta av dina barn! Kram Monica
Ja detta med vardag och fest känner man så väl igen hos många där ena föräldern (oftast mamman då förstås) har huvudansvaret och den andra kommer som jultomten när det är dags för umgänge.
Vad du är klok! Massa kärlek till dig……
Du skriver så otroligt bra Carola!
Du är så värld den fina blombuketten.
Du är trygghet, du är kärlek. Det är dig de kan lita på i vått och torrt. Det är värt mer än varenda krona! Kram, Carola! <3
Kram till dig fantastiska människa! Är full av respekt och beundran inför dig. ❤️
Å vilken fin bukett! !Det spelar ingen roll att du är den ”tråkiga” och han den roliga. Det är ändå du som är deras trygga hamn, och det är så mycket mer värt!Kram
Fantastiska Du ..
Jag är full av respekt <3
Tusen kramar fr mig.
❤️❤️❤️❤️❤️
Så fint med blommor som lyser upp – förstår att du blir rörd till tårar. Blir rörd jag med och gläds med dig. Du har ett massivt stöd från många bloggläsare landet runt. Skönt också med vetskapen att du är inte ensam i den situation du är – många söndrade familjer där barnen har det så jobbigt och ändå är allt för ”barnens bästa”… Så bakvänt och galet… Fortsätt vara precis som du är Carola och som det heter ”Sanningen kommer alltid fram” så varför inte låta den fram med en gång? Njut av värmeböljan nu och husvagnssemester är inte fy skam. 🙂