Och jag blir så blöt om både skor och strumpor…fuck this.

Jag vill åka till husvagnen! Men det är ju inte ett endaste dugg kul att häcka där i ösregn, småspik och åska. Just åska i vagnen är lite obehagligt. Jag har nog berättat det förr, men känner att jag kan vara lite tjatig;)  Jamies första sommar åkte vi ut med husvagnen första gången, jag hade tjatat mig till det, och någon som ändå inte tänkte ha semester eftersom _________________ ( valfri ursäkt) kunde tänka sig att offra sig på några dagar ihop med sin familj. Jag tror att det blev tre.

Änywäy, så for vi dit, och möttes upp av Helen och Lars, som kommit tidigare och var klara. Det var tråkväder, så vi rappade på med att få upp förtältet, innan regnet skulle komma, och av nån anledning hade vi inte fronten på när vi slog upp det, utan bara tak och två sidor. När vi fått upp det, innan vi säkrat, så hojtade Helen att kaffet var klart så vi tog en paus innan vi skulle dra på framsidan och banka ner tältpinnarna i backen. Vi hann bara in till dem så började det småregna, och vi drack vårt kaffe. Plötsligt så blåste det upp som fasen, och nån minut senare var det sådana där härliga kastvindar som såklart tog tag i vårt stora fina vindfång och jag insåg att snart vränger sig skiten över vagnen! Inte nog med att det blir dyrt och besvärligt när sakerna går sönder, det är ju sjukt pinsamt åxå. Amatörer som inte gör klart liksom.. Har ni nån gång varit på en camping så har ni nog sett dem, de där som sätter sig på första parkett med en kopp kaffe eller ett glas vin, en bärs kanske, och så tittar de på när andra slår upp tält. Gärna högljutt kommenterande om hur mkt fel man gör;) Jäkligt irriterande, men jag erkänner att jag tycker det är kul själv med, MEN jag kikar diskret utan tilltugg;) Och erbjuder min hjälp om det ser ut att behövas. De vill man liksom inte erbjuda underhållning:)

Nåväl, jag kastade över Jamie till Helen, och sprang i ösregnet in i vårt tält, och trodde ju så klart att min äkta hälft skulle komma och hjälpa mig, men nope. Där hängde jag i tältduken med ena näven och försökte få i tältpinnen med  gummiklubban i den andra. Det började åska. Som fan. Alltså värsta åskovädret den här sidan milleniumskiftet.  Innan han äntligen lyssnade på mina illvrål och kom dit ( vafan är`e det åskar ju!?) så hade jag lite småpanik, det var jobbigt må ni tro. När vinden tar tag sådär så är den STARK.  Han fattade till sist galoppen och fick fart med att få på framsidan, och sen skulle vi göra något med nån av pinnarna i taket, och då slog blixten ner. Säkert i sjön eller så, men vi fick båda en rejäl stöt. Ni kan ju bara gissa vem som jobbade vidare och vem som åmade sig och ville bli känd på pulsen, för var den inte lite oregelbunden? Måste han kanske åka till sjukhuset för en kontroll? Han hade ju minsann fått blixten i sig! 😉

Jag lackade ur, för som sagt, vi höll i samma pinne, men inte en fråga om jag mådde bra utan bara fokus på sig själv. Suck, veklingar;) Jag bankade i de sista pinnarna, spände här och där, och sen gick vi in till Helen och Lars och knölade in oss i deras vagn allihopa. Ungarna var livrädda, Jamie ville bara gå ut, han var ju liten och fattade inget, och det var kissnödigt hos flera, men ingen vågade gå på toa. Tjejerna hade varit på toa när det började åska, och de sprang tillbaka i  överljudsfart;) När åskan och blixtrarna äntligen avtog jublade vi, bara för att två minuter senare inse att det vände och kom tillbaka, med förnyad kraft, och lite till. Alltså det var ett fruktansvärt åskoväder, jag har aldrig varit med om liknande. Och då känner man sig väldigt liten när man sitter i en husvagn. Det så att säga är precis ovanför huvudet på en, inte ens ett riktigt tak har man i mellan. Lägg till en snubbe som gnäller om att han fått blixten i sig..och man har en fars a la Vi hade i alla fall tur med vädret;)

Resten av tiden hade vi ingen åska, men det var jäkligt mulet hos nån som hellre ville vara med nån annan, man kan säga att det var ett lokalt lågtryck, och igenmulet;)

Sen dess har jag varit ensam med barnen i husvagnen, och det är alltid obehagligt vid just ordentliga oväder. Det är enda gången jag känner mig lite otillräcklig, för tänk om något händer, vad gör jag då? Det löser sig ju såklart, men känslan finns där.

Förra året, när syrran var med tack och lov, så låg Jamie och sov i vårt tält bakom vagnen, och det började regna, och sen åska. Det var många korta åskoväder då, och han sov sig alltid igenom alla, så jag gick inte in till honom direkt, men efter några minuter när det bara tog i så sprang jag ut i ösregnet för att hämta honom. Kolsvart i tältet och jag lyste med mobilen för att se nåt och det är tomt i hans säng!? Pulsen steg, för han borde kommit in till oss om han vaknat, men nix. Lyste runt i hela tältet, ruskade i alla täcken och filtar och skulle gå in och hämta backup, när jag råkade lysa i vagnen som stod i förtältet ( till tältet) och där i låg han, min lilla prins Jamie och sov. Han sökte lite trygghet i sin älskade vagn och gillade inte alls att bli inburen i husvagnen och pussad på:)

En annan gång igen, så åskande det inte utan var bara mörkt, och jag var ensam med ungarna. De andra var vakna inne i vagnen,kollade på en film tror jag och Jamie sov i tältet, medan jag gick iväg på toa för att borsta tänderna. När jag kom tillbaka stack jag in huvudet i vagnen och sa godnatt, de stängde av och jag gick in till tältet. Jamie var borta. Han var inte i sin säng, inte i vagnen, ingenstans. Grannarna hade fest, riktiga fyllskallar och det var ett jäkla liv, så jag blev skiträdd att de av nån anledning gått in och hämtat honom, men gick in till vår vagn igen, letade i förtältet, och sen inne. Hittade inte ungen! Började få en aning panik, för vart hade han tagit vägen? På väg ut för att hämta ficklampa och leta vidare, så ropar Novalie att han ju låg där, i hennes säng. I fotänden av sängen, så låg mycket riktigt en liten Jamie och sov, ihoprullad under täcket så han inte syntes. Hur han kom in dit utan att nån märkte det? Ja säg det:)

Nu låter det ju som att jag inte har koll, och ska vi vara helt ärliga så har jag ju inte det till 100% i vagnen för jag måste ju få gå iväg på toa även när barnen sover. Och den ligger en bit bort. Jag har nästan alltid någon större som är vaken, typ Novalie eller Corrinda som varit med, eller syrran, men ibland måste jag lämna i fem minuter, och det går ju alltid bra, men kan bli sådana här grejor. Det är ju samma sak hemma, låser man in sig på toa eller blundar ute i solstolen så har man ingen koll. Ni behöver inte skjuta mig kanske;)

Men för det allra mesta så är det härligt att vara i husvagnen med barnen. De älskar det, och jag älskar det. Men det är inte ett dugg charmigt med dygnsregn och skit. Så vi avvaktar. Och hoppas på att sommaren inte hinner ta slut.

Vad gör ni andra i regnet? Jag har minsann sett på Instagram och Facebook att det är sol på vissa ställen i landet..orättvist;) men ni andra. Jag ska på ett möte i morgon, och lämna in bilen på service ( åh det låter så vuxet) på fredag så de dagarna känns som att vi kan roa oss hemma, jag tänkte baka kakor idag, men hade inget smör….så det får jag väl handla i morgon.

Jag har en fråga, ni har alltid svar:) Vi har tappat bort Janelles övningskörningstillstånd och mitt handledarintyg för henne. Jag var helt övertygad om att det låg i den bil vi körde i, och tittade inte ens, men när vi kollade så var det inte där, och vi har nu letat överallt. Utom där det ligger då;)

Men måste man ha det med sig när man kör? Jag antar att svaret är JA, och då blir min följdfråga: Hur gör man när man tappat bort det? Jag letar på alla möjliga sidor på nätet men hittar inget svar.

När jag kom hem från träningen idag så doftade det så gott från de här:

Jag säger Jasmin, men andra säger typ schersmin, och det är väl strunt samma, men gott luktar de, speciellt efter lite regn, eller på morgonen med lite dagg. I år har de inga löss på sig vad jag ser!! De brukar vara totalt fullsmetade med löss oavsett vad jag gör, men inte i år. Kanske kommer, men hoppas inte!Ja det växer en rönn och lite annat mitt i den här busken, men det är svårt att se skillnad innan löven kommer och då är det svårt att komma åt att klippa, så jag låtsas inte se dem;)

Jag har inga gröna fingrar, men det som de tidigare ägarna satt är trofasta växter och blommar och har sig, rosorna är inget undantag, de är få, spretiga som sjutton men ack så fina:

Inget filter, och taget med iphonen, så ibland får man till det även med mobilen 🙂

Tidigare idag så plockade jag bland sommarkläderna, och skulle lyfta ner en kartong från översta hyllan i klädkammaren, och hajade till när det rörde sig i lådan, och när jag sen såg något stort, svart och hårigt där i så var det rätt nära att jag kastade kartongen all världens väg i tron att det var en fet muterad jättespindel, men hejdade mig när jag insåg att det var Zlatan

Inte samma skärpa som på föregående bild;)

Båda katterna ligger ofta här, det är svalt och skönt ,men ändå mjukt och varmt att ligga på kläderna, prinsen och prinsessan på ärten;) Har jag lock på, så äter de upp det för de ska in i kartongen no matter what;)

Nu ska jag surfa runt lite, kolla här och kolla där, och sen hoppa i säng.

I morgon hörs vi igen 🙂

Natti natti 🙂