Allmänt

Annandagjul och jag bara latar mig:)

Sådärja:)

Vi har klarat av julen även i år, och alla var glada och friska. Jag tvivlade in i det sista på att vi skulle få vara krya allihopa över julafton och juldagen som är de dagar vi har planerade, men även om jag inte kan säga att alla är kärnfriska så var de piggelin:)

Dagen innan julafton så hämtade jag hem Patricia från Simon, dit hon flydde i början av december och sen inte vågat sig hem. Hon har en grym fobi för magsjuka. Så som jag haft, men inte längre har. För även om jag inte alls tycker om det, och jag gör mycket för att försöka hålla det borta från huset så tänker jag inte på det 24/7 året om. Jag vet att ni är många därute som lider av emetofobi=kräkfobi och jag får ofta mail från er om hur jag gjort för att komma över det. Svaret är att jag vet inte. Det var på allvar något som styrde mitt liv totalt och jag menar TOTALT i många år, säkert tio, femton, men som sen klingade av. Varför eller hur vet jag inte, men jag är oerhört glad över det för det är ett för jävla jobbigt handikapp. Jag hade på allvar kunnat hugga av en arm eller två om jag i gengäld fått ett löfte om att aldrig mer behöva må illa eller kräkas. Hade kunnat pakta med Djävulen själv. Idag har jag nog ett mer normalt beteende runt detta, men undviker allt som går att undvika — äter aldrig buffé om den inte är precis ny, äter inte mjukglass om det inte verkar som maskinen rengörs dagligen, tar inte i handtagen på offentliga toaletter med händerna utan med papper, efter att ha tvättat mig upp till armbågarna med tvål och vatten och helst handsprit. Byter plats eller kliver av bussen/tåget om nån ser illamående ut. Lämnar lokalen om någon kräks, eller förflyttar mig långt bort om nån säger att de mår illa för att sen lämna så fort jag kan. Barnen får inte gå hem till folk som varit sjuka. Låter inte barnen åka på lekland under vinterhalvåret om det inte är med mig, för då har jag själv medvetet tagit risken, att exet får ta med dem och de blir sjuka men han inte tar hand om dem efteråt kan han fetglömma;)

Undviker vårdcentraler och stora folksamlingar inomhus på vintern. Jamen listan kan göras så lång.

Och ändå har jag medvetet börjat utsätta mig för det mesta:)

Nu tillhör en skvätt sånt här min kvällsrutin;) Kaffe i koppen, inte så stor whiskey;)

jack daniels

Och jag undrar VAD som är gott med whiskey? Det är ju bara starkt. Brrr. Men följer mormors huskur;)

Och det var ju inte det jag skulle skriva om direkt;) sorry. Men Patricia mår inte alls bra i sin fobi som dessutom eskalerat rätt bra sista tiden. Hon har sökt hjälp men den här fobin är rätt bökig att bota, svårt med KBT liksom;)

Vi släpper det här!

 

Jag hämtade hem henne, och passade på att köpa de sista paketen på väg hem, för att sen dumpa henne hemma och åka i väg och möta upp syrran för att köpa den där oxfilén. Och det blev fryst från Uruguay och Nya Zeeland. 3,6 kilo:)

Sen hem och pyssla vidare med dammsuga, torka golv och fram med dukar och sånt. Nya handdukar från Primark.

handdukarCorrinda och jag såg några avsnitt av Prison Break och sen var det hopp i säng.

Ungarna väckte mig alldeles för tidigt på julaftonsmorgonen, säkert redan klockan halv tio eller så;) men jag snikade åt mig lite snoozande;)

De hade fixat storfrukost så det var mysigt att kliva upp och sätta sig vid dukat bord. Vi snackade och hade det allmänt trevligt, och sen hjälptes vi åt att duka av.

Har inte visat er min supersöta snögubbe jag köpte i London. Melting snowman:)

Man bygger upp honom:

melting snowman

 

Och sen smälter han:

melting snowmanSå bygger man upp honom igen, och han smälter:) Hur söt som helst.

Lovelia hade minsann fått ett yatzy i sin julstrumpa så vi spelade några omgångar.

yatzy

Jordan hade kostymen som Robban hade när jag gifte mig med nån, och  var hur söt som helst.

Medan det satt tjejer över hela köket och sminkade sig

makeup

makeup

Så småningom packade vi in oss i bilen, Doris med, och så kom syrran och hämtade upp de barn som inte ryms i min bil, och vi åkte hem till mamma och pappa.

Vi äter alltid julmiddag där, och sen ser vi på Kalle Anka:)

Patricia fick ett mistel-diadem som hon tyckte var skitfult, men jag snappade åt mig det, man kan ju alltid försöka;) och jag fick ju en puss av Corrinda i alla fall.

mistel

Lovelia och Trixie fick varsitt sånt här:

diadem

Från London:)

Och i samma butik köpte vi denna till Doris

doris the dog

Måste dra i ett resårband i halsringningen bara men hade ingen resår. Hon gillar den:) Det var en tomteluva till, men den sitter inte kvar. Inte för att hon skakar av den utan för att den bara har taskig passform:)

Och syrran och jag, vi är ju inte de mest vuxna i sinnet, så är det bara.

När vi såg de här dräkterna på Primark så bara måste vi ha dem:)

tomte och alv

Och tofflorna:)

Syrrans pinglade så vackert av alla bjällror medan jag mer sunda röra mig obemärkt.

Vi kom till mamma och pappa i civila kläder, men bytte om och ungarna jublade över sin barnsliga morsa och moster:) Men alltså man har inte roligare än man gör sig. Jag älskar den här dräkten, den var mjuk och go och lagom varm:)

Efter mat och Kalle hjälptes vi åt att röja undan och så hem till oss.

Tomten kom såklart, Jamie blev skiträdd;) och Doris ännu räddare;) men Jamie tinade upp mer än tidigare år. Han har alltid varit rädd för tomten, men ändå fascinerad, så bara han fått sitta i nån trygg famn har det funkat.

Sen öppnades paket och tjoades och åååhhhhades det en lån stund. Jag älskar att titta på när ungarna öppnar sina paket:) Det är liksom kvittot på att man träffat rätt. Vi hade ju handlat en del i London som de fick och allt var i lagom storlekar så jag slapp åka och byta;) Eller tråkigt nog kanske;)

Janelle ville ha en syskonbild.

syskonen Wetterholm

Mina fina, fina ungar ♥

Robban längst bak. Janelle i vit skjorta, Corrinda Patricia, Jamie och Novalie.

Lovelia, Trixie och Jordan.

Ja de växer. Det är sju år sen Familjen Annorlunda spelades in:)

Jag har fler bilder som säkert är bättre men de här fanns i den ena kameran, kanske kommer det fler:)

 

Mamma och pappa åkte hemåt och vi gick ut med Doris. Sen var det te och julgodis, ungarna kollade på en film och så var julafton över.

Jag fick det jag önskade mig:) En skruvdragare och en verktygsvagn:) Haha, jomen jag har massor att skruva och greja med nästa år. Och ungarna hade minsann tänkt till och jag fick tröjor, tofflor och kofta bland annat. Lovelia och Trixie hade varit till affären och köpt duschkräm:) Sötnosarna ♥

 

Sent i säng, och upp på juldagen för att laga mat.

Syrran kom och vi hjälptes åt. Oxfilén var av blandad kvalitet, en bit var rätt trist medan två var fina, Bryna på och sen steka klar i ugnen. Potatisgratäng som vi köpt färdig, haha, den är supergod ju:) och så bär och glass preppades.

Gästerna dök upp vid 15, och vi startade med en välkomstglögg, för att sen sätta oss till bords. Jag hade bjudit in Janelles Simons mamma, brorsa och mormor så vi var några extra, och det var så trevligt:)

Maten var god, sällskapet ännu godare och det var en härlig middag.

Jag äter sällan så jag blir sådär proppmätt, för jag ogillar den känslan när man är så mätt att man mår illa, hör såklart ihop med kräkfobin;) men det är rätt skönt att bara vara lite mer mätt än vanligt.

Patricia hade dukat så fint, och som den usla matbloggare jag är så togs inte en enda bild under middagen, vare sig på mat eller gäster….!

jul

Men fint och gott var det:)

När gästerna åkt så satt jag , syrran och Patricia kvar och snackade innan vi gick en långpromenad med Doris. Sen hade vi spelat in ELF från tv:n. Haha, jag har aldrig sett den, men i London fanns det massor av tröjor med hans nuna på, så jag blev nyfiken. Det fanns inte på Netflix och på andra ställen så var det otextad, men inspelad funkade fint. Så den såg jag och barnen sen på kvällen. Tja, vad säger man om den…:)? Lite gullig och mysig:)

Betydligt roligare än Ett päron till farsa firar jul som vi såg halva av sen. Jag ser sällan en film om den kategoriseras som Komedi. Anledningen tror jag är sådana filmer som Ett päron till farsa….De är usla, och bara för mycket.

Jag vet att de finns många bra och jag har börjat se dem nu, så jag har en del att kika igenom. Många är ju bra, men jag har liksom dålig erfarenhet 😉

Corrinda kom sen och vi kollade såklart några avsnitt av Prison Break som avslutning. Gick i säng vid tre….hm:)

Och kunde sen inte somna för det flög en helikopter över huset hela tiden. Att nåt hänt fattade jag ju med UNT hade inte fått in nåt så jag fick somna nyfiken. Det första jag gjorde när jag vaknade sen var att kolla igen och det visade sig att några ligister tvingat till sig en bil av någon under knivhot. Typ en halv kilometer från mig. Skärp er. Fan om folk kunde ha lite respekt för andra och ett hum om rätt och fel…

 

Idag så hade jag planerat att ligga och läsa hela dagen, men det har jag inte gjort än… Jag har spelat spel med kidsen. Rapp på knappen:)

rapp på knappenOch sen har jag pratat med Patricia, druckit kaffe och sitter nu här.

Önskemål om pannkaka kom upp, och jag vägrar;) Det kommer bli rester och sånt som finns i frysen. Ska kolla nu, och sen laga lite käk då.

 

Ha nu en fortsatt fin annandag-jul. ♥

Kommentarer

  1. Stina

    God fortsättning på er alla Wetterholmare :)+Syrran o Mormor o Morfar :)!Tack för att vi får följa er fantastiska familj.Vilken mysig jul o nyår ni haft o bjudit in oss på.Blev det ingen inbjudan till annandagsjulfirande av en av ,även detta årets hedersmedlemmar av jagvillnärjagkännerförattvaradet-farsa?Han har verkligen ändrat sig till det sämre och att den nya kvinnan och hans morsa inte skäms ihjäl över hur han beter sig mot sina barn och bankar vett i skallen på honom är en gåta.Förlorarna är ju bara barnen,för han har själv valt att fly o blir han ensam och barnen skiter i honom,så är det hans eget fel..Och du blir tack vare hans beteende o såklart dit fina mammaskap den stora vinnaren och tryggheten och får vara med dina fantastiska ungar för lång framtid,,Grattis!Han tror han straffar dig och ja du får ta massa skit nu, men sen kan du luta dig tillbaka och njuta av hans dumhet:-D
    Kram <3 Stina

    Carola: Tack själv:)
    Jo,de blev inbjudna, men ville inte komma. Eller vissa blev tillfrågade, som de fyra minsta… Vad jag hört så fick ingen av de äldre ens en fråga. De små sa tack men nej tack. Fattar väl vem som helst att de inte har något intresse av att träffa farmor en gång per år…? Utom farmor själv förstås;) Vad det gäller hans övriga nya familj så vill inte barnen träffa dem, och det finns ju inte så stor anledning till det heller med det lilla umgänge de har med sin pappa.
    Jag tror att det blir så som du säger, och jag känner mig definitivt som en ”vinnare” i det här, men vissa dagar så tycker jag så jäkla synd om honom. Sen sansar jag mig och inser att det är alldeles alldeles självvalt och då får man lov att stå sina kast.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Gör det ibland men det är ju liksom en helt annan maträtt än tunna pannkakor:) Det funkar dåligt att servera ugnspannkaka ist vanlig 🙂 Men det är gott!

  2. Viktoria

    Har också emetofobi, växte upp i 5 barnsfamilj, vi fick sällan magsjuka men när vi nån gång fick var det panik för mig innan allt verkade över. Hatar ännu när mamma får det, känns som hon sviker mig ? Har nu 2 barn själv 15,18 år och har klarat upp det helt ok, var bättre i fobin i flera år för att nu va sämre igen. Sökte terapi för ~ 20 år sen men de kunde inte hjälpa mig då.
    Otroligt vidrig fobi då det medföljer så mycket tabu, tvång, magiskt tänkande, ångest och isolering ?

  3. Jungfrumamma

    God Jul såhär i efterhand ?.. Hoppas ni haft det toppen!

    Hehe, har en kompis som lider av kräkfobi. Måste va jättejobbigt. Men hon har mer av den sorten då hon inte klarar av att ens höra ljudet av att någon annan kräks. Så varje gång hon åker buss/bil med mig och min son som är åksjuk frågar hon fleeera ggr om han mår bra haha!

  4. Sara

    Jag gick i KBT mot min emetofobi, fungerade väldigt bra! Var rädd innan att de typ skulle tvinga en att kräkas men så var det ju förstås inte. Kan varmt rekommendera! Kan numera leva ett (rätt så) vanligt liv även om fobin fortfarande spökar ibland.

  5. Josefine

    Jag har också emetofobi men håller på att gå igenom ett träningsprogram för att bli fri från det. Om Patricia kan engelska be henne köpa boken ”Cure your emetophobia and thrive skriven av Rob Kelly. Med hjälp av hans bok har folk kommit över sin fobi och det är den mest framgångsrika behandlingen mot emetofobi i världen!

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting