Jamen ett till inlägg idag va:)?
Hoppas ni inte tycker jag spammar, som min son tycker när jag skickar flera sms:) men jag har haft så tråkigt idag. Jag blir alltid väldigt rastlös när barnen är sjuka, speciellt när de kräks. Jag kopplar ihop det med min emetofobi (kräkfobi) När den var som värst så hade jag nerverna utanpå och det var bara en enda tanke i mitt huvud 24/7 och det var Jag har paniiiiiik. Inte att leka med.
Ni är alltid flera som undrar hur jag blev kvitt den? Och jag vet inte, den avtog bara. Men i runda slängar tio år mådde jag general-skit under hela vinterhalvåret när riskerna är som störst för magsjuka. Så jäkla jobbig fobi.
Det som hjälpte allra mest var att läsa om det. Jag googlade och kom till insikt om att jag inte var ensam. Det är en av världens mest vanliga fobier faktiskt, och bara det gjorde det enklare att hantera.Att inte tro att man är helt dum i huvudet och nåt slags ufo. När man pratar med folk så har ju de allra flesta lite sådär obehag inför det, men när man har fobi så är det bara det man tänker på hela tiden. Hur man ska göra för att undvika det, om det är säkert att göra si och så, kalkylerar riskerna för att drabbas, går långa omvägar och typ dricker klorin. Att då mötas av att folk säger :: Åh jag med, men alltså så farligt är det ju inte, det går ju över ganska fort. det gör att man liksom känner sig idiotförklarad.
Idag gillar jag det inte, men jag drabbas inte av full panik. Men som sagt, jag blir oerhört rastlös.
Det är på ett sätt bra, för då får jag ibland mycket gjort, men ibland inget:)
Idag var det först inget som hände, men så framåt eftermiddagen så fick jag lite fart, och balanserade först på en trappstege för att nå upp att byta lampor i hallen. Det är på gärsgår*n att jag når, och det är inte att rekommendera att ramla ner. Men jag klarade det idag med, och nu sitter det fem nya lampor där, och jag ska skriva datum på en lapp så jag kan åka till Ikea och byta ut dem nästa gång:) Det är bullshit att de lyser så många timmar som de sägs ska göra. Jag struntar i att det kanske gör det på andra fancy butiker, Ikea lovar si och så många timmar och då ska det vara så. Hmpf:)
Sen målade jag ena sidan på en skänk som står i hallen. Jag fuskade där den gången jag målade den från mörkt grönt till vitt. Det var två likadana möbler som stod ihop och jag drog bara isär dem och målade en gång…. sen så flyttade vi på dem såklart och den här sidan blev synlig. Nu är den vit och fin. Resten av den struntar jag i och hänvisar till chabby chic:)
Jag fick en liten söt väggdekal idag, som jag skulle sätta i trappan. Två små möss och ett mushål. Åh det hade blivit så gulligt:) Vad som hände? Jo jag skulle ställa upp de små figurerna mot sidan på steget och mäta ut vart de skulle sitta och vips så åkte den ena musen ner in bakom trappsteget! Men vafan:( Jag försökte dammsuga upp den, och pilla med en ståltråd men den är totalt borta. Jäkla mus.
Så nu blir det inget av med den, den andra musen håller i ett hjärta och det kan den ju inte behöva göra utan partner, det är ju taskigt:) Skit.
Pysslade på med köksgöromålen, lagade mat, plockade undan massa saker som legat och drällt, och till sist städade jag killarnas rum.
Sen tänkte jag göra massa andra saker men ledsnade när jag letade efter spaylim i en låda i städskåpet, där det läckt ut massa spolglans….Nu stinker jag och köket kemiskt. Jamie låg intill mig i soffan och klagade på att Doris ben luktade illa, och när hon hoppade ner så konstaterade han att nu var det bara mamma som luktade illa.)
Lovelia har sovit lugnt i några timmar nu, och jag hoppas att det är över. Doris är så rolig för hon ska alltid ligga nära när man mår dåligt. Helst ska hon slickas också, men det är ingen som uppskattar det;)
Jamie var ju seg och kräktes i morse/förmiddags.
Men rätt vad det var så var han frisk.
-Mamma mitt sjuka gick över fort!
Ja det verkar så. Han käkade macka, och sen banan och middag. Massor av middag, som var ris och korvstroganoff. Han åt bara ris och sås:) Han tittade längtansfullt ut där Diris for omkring i trädgården och jag frågade om han ville gå ut? Han fick på sig kläder på exakt tre minuter och sen var han ute och sprang med henne på gården. Skönt att få frisk luft. Bara det håller i sig. Ta i trä.
Jag vet nog hur det kommer bli….tvitvitvi
I morse när jag sprang mellan min säng och Lovelia på soffan så följde såklart Doris med ett par gånger, sen insåg hon att det var ovärt och låg kvar…..:)
Jäkla lyxlirare;)
Jajamen, helst under täcket, på kudden, och allra helst i mitten av sängen. Där hon ligger då är precis under det öppna fönstret så hon har full koll på alla dofter utifrån också och ibland morrar hon tyst, då är oftast grannens hund ute på deras tomt.
Nu är jag såklart pigg som en mört. I morse hade jag kunnat ge min högra arm för att få sova ostört en timme, men nu inte ett dugg trött. I samma ögonblick som nästa kommer och mår dåligt kommer jag att drabbas av komatös trötthet. Murphys lag.
Nä, nu ska jag fönsternätshoppa lite tror jag. Cellbes badkläder lockar svårt och jag är helt övertygad om att jag blir gladare av det:) Nån av er tipsade om en tankini som var på rea…ska kolla in om den finns kvar:)
Och sen sova hoppas jag.
Natti natti ♥ och tack för att ni finns 🙂
Kommentarer
Åh, vad gullig er lilla Doris är, en sån liten söting.
Lider av enetofobi som ledde till att jag isolerade mig inomhus i flera år och är anledningen till att jag inte kommer skaffa barn (dels graviditeten och dels att ta hand om sjuka som skrämmer). Tycker det är så häftigt att se någon som har/har haft emetofobi ha så många barn och kunna ta hand dom dom när dom är sjuka, det är ju verkligen att ge fobin en käftsmäll! önskar jag hade samma styrka 🙂
Krya på er!