I dag(igår) var det verkligen en sådär dag då jag var rätt oproduktiv. Ibland, ganska ofta faktiskt, så blir jag less på mig själv som skjuta upp saker till sista sekunden. Jag vet att jag jobbar skitbra under stress, men det är ju onödigt:)

Som nu med skrivuppgifterna som ska in i morgon.

Min plan var att skriva klart dem under dagen, låta dem vila och så skicka in i morgon. Det var planen.

Men så var jag så trött i morse att jag sov en stund efter att kidsen gått till skolan, och sen fick jag för mig att tvätta, göra ansiktsmask, prata i telefon, snacka med Patricia, sortera papper, prata med Jordan som var hemma och sjuk, hämta Jamie. Limma trasiga saker.. Sen skulle jag sätta mig. Och då ringde mamma, sen syrran. Och en kompis som jag dissade för jag var verkligen tvungen att få i alla fall något gjort.

Sen åkte jag och tränade. Syrran fastnade i köer från Stockholm, hon jobbar i Solna och får nästan alltid tillbringa skitlång tid i bilen, båda vägarna. Så hon skulle inte hinna. Men jag och Corrinda åkte. Jag har ju varit skruttig, med totalt tappad röst och sen var jag rejält hes i över en vecka. Jag har känt att det varit tungt i bröstet och inte läge för träning. Men idag kändes det äntligen bra igen.

Och varenda gång man är sjuk så önskar man att man kunnat spola förbi det, för man tappar så mkt kondis! Fort går det också.

David har ju grymma pass. På ett bra sätt. Men när man flåsar som en blåsbälg efter två övningar, då känner man att man varit sjuk;) Satan vad tungt. Men fast jag var andfådd som aldrig förr så gick det ändå bra. För att ha varit sjuk då.

Det var umgänge idag, fast han håller på hela tiden nu och ska byta dagar. Till sist vet man liksom inte när det är. Han pratar ju aldrig med mig direkt utan det är via barnen jag får reda på eventuella byten. Det suger, är skitjobbigt och drygt som fan. Tycker ni jag pikar honom så kan ni kanske först tänka efter hur ni själva skulle reagera när absolut ingen info kommer därifrån. Hur kul det är att behöva ändra planer för att han kommit överens med barnen om nåt. Barnen som liksom skulle glömma sina huvuden om de inte satt fast;)

Men umgänge innebär även att de fyra minsta äter borta. Alltså bara Robban, Corrinda, Novalie och jag.  Och Patricia lite senare efter att hon jobbat klart.

Corrinda och jag gick på ICA och funderade och funderade på vad som kunde vara gott. Helst ville jag ha pizza. Eller pannkaka:) Men det blev tills sist svampomelett med kräftstjärtar. Och eftersom jag blev hungrig igen så har jag toppat det hela med godis. Det är ju finfint. Not.

Nä, jag tror det skulle underlätta att sköta kosten bra om jag tyckte det var det minsta lilla kul med matlagning. Jag hatar det ju. På allvar så känns det som enbart ett nödvändigt ont. Man måste äta, annars är man hungrig och det är inte heller så kul

Men säg att i alla fall NÅGON av er tycker lika?

Jag är less på kyckling, less på korv, less på köttfärs, less på lax och skaldjur.

Less på ägg. Inte ett dugg less på min älskade kvarg med hallon men man får tydligen inte äta frukost alla dagens mål;)

Jag måste få inspiration och lite lust. Eller en kock. Kocken är nog fan enklare att skaffa;)

Har ni easypeasy recept med få ingredienser, mkt protein och bra kolisar samt grönsaker så dela gärna med er:)

På affären hämtade vi även ett paket från Cellbes. Jag ska visa er vad som var i snart, men Jamie stod intill den stora kartongen. Alldeles tyst och väntade tills jag plockat ut allt. Då sa han försynt att det var en väldigt fin kartong… Och lyckan blev total när han fick den:)

I morgon(idag) blir nog båda småkillarna hemma. Jamie får var ledig och Jordan får en extra dag att kurera sig på. Sen helg och med lite tur slipper han dra på sig mer än den huvudvärk han haft. Vi ska handla och komma ihåg att köpa present till ett kalas. Och jag ska skriva klart och skicka in.

Tror vi på det?

Jag har gjort ett inlägg med Black Friday erbjudanden, kika om ni hittar nåt, och tipsa gärna mig om ni hittar nåt kul 🙂

Vi hörs alldeles snart!