Jag såg att nån av mina vänner uppåt i landet, norröver, hade lagt ut en bild på instagram där hon skrev att det äntligen var vårvinter.

Det här var för nån dag sen, och det var kallt och minusgrader här, så jag tänkte bara: Jaja. Norrlänningar är lite konstiga;)

Men idag så kände jag vad hon menade:) Det ÄR verkligen vårvinter! Det var så länge sen som vi hade massa snö i Uppsala, som dessutom legat kvar i flera veckor, med minusgrader och faktiskt en riktig vinter. Nu var den ju inte fyra månader lång, men kanske fyra veckor:)

Ingen snö, så blir det inte vårvinter på det rätta viset, det är helt klart. Det ska vara snö på taken, och ordentliga snövallar längs gatorna, så när solen skiner så droppar det från takrännor och gatorna är bar asfalt. Helt fantastiskt:)

Jag förstår ännu mer varför jag verkligen avskyr våra normala vintrar, för när den visar sig så här så är det ju faktiskt som det ska vara. Det bidrar säkerligen till avskyn för eländet vi brukar få i stället.

Fram för mer vintrar som de var förr, med andra ord. Då ska jag inte gnälla så mycket:)

 

I morse vaknade jag med sån gräslig huvudvärk. Anledningen var samma som det varit de sista gångerna, och det är en muskel på sidan av nacken som fastnar i nåt spänningsläge. Jag antar att jag borde gå till en massör och får det lite uppmjukat. Jag har överlag haft mycket träningsvärk i hela ryggen ett tag, och då brukar det kunna spilla över till de här fjäderspända musklerna. Inte bra, men det bästa är att det funkar oftast med Ipren och värme för att få väck det. Jag kände av det redan i går kväll men avvaktade med värktabletterna, men då fick jag sota för det i morse. Jag klev bara upp, skickade kidsen till skolan, proppade i Ipren och kröp tillbaka för att låta pillren verka. Det gjorde de:) och sen har det hållit sig i schack hela dagen.

Mirka kom och vi körde live på instagram:) Det går bara att köra en timme sen avslutas den automatiskt. Inte en enda gång har vi känt att vi är klara efter en timme… Mest troligt skulle vi kunna babbla en hel dag;) Men det är en timme, och det är så kul.

När den är slut så är det en halvtimme tills Jamie ska hämtas, så vi hinner snacka en liten stund innan vi skiljs åt. Det var grått och tråkigt när Mirka kom, men när hon for så hade solen brutit igenom, och när jag följde henne till bilen så insåg jag att jag måste salta vid infarten på min uppfart. Snorhalt precis där, och jag hämtade saltet och hällde ut, och lyssnade sen på hur det knakar och knäpper i isen en stund:)  Jag försöker salta så lite som möjligt, tänker främst på mina djurs tassar, men även att det inte kan vara helt bra för miljön? Å andra sidan har jag inga skrupler gällande att salta ihjäl mördarsniglarna så…;)

Jamie hade de gula galonisarna på sig idag med, det är perfekt för han syns på flera mils håll:) Idag blev han arg. Det är inte så många som hämtas halv två. Några som har föräldrar som är hemma med småsyskon bara, och så Jamie då. Han är ju oftast mitt uppe i en kul lek, idag spelade de fotboll, som han älskar:) Jag försöker dra ut lite på det, och hämtar oftast lite senare, runt kvart i. De andra går in ungefär då för att sen äta mellis och då blir det inte så trist för honom att behöva gå innan alla avslutat. När han väl kommit in i bilen så är han alltid glad, och tycker det är skönt att komma hem.

Idag åkte vi till Stadium och Stadium Outlet för att se om de kanske hade ett par sådana där stövlar jag köpte igår, som inte Trixie kunde ha, i en större storlek. Men de hade inte ett dugg kul på något av dem. Kollade Skopunkten med, det ligger vägg i vägg, men där var det vår. Inga vinterskor på rea så låg ögat nådde. Jaja. Jamie fick en basketboll i alla fall, det har jag tänkt köpa länge åt honom, men det har glömts bort. Han dribblade sig sen igenom hela butiken:)

Jag stod en stund och klämde på ryggskydd. Behöver man det om man bara åker slalom? Eller är det överkurs och mer till för de som hoppar och trixar? Jag kan förvisso åka både snabbt och stå på öronen så det sprutar snö ner till liftkön, men jag kan inte se hur ett ryggskydd skulle göra mina störtningar mindre farliga? Alltså, nu låter det ju som jag kör omkull i 180 och det gör jag inte. För det mesta står jag på fötterna, men ibland ramlar man ju. De gånger jag gjort illa mig har det mer handlat om att tappa luften eller vrida knä eller höft.

Okey, frågan är: Ryggskydd eller inte för normalåkande slalombrudar?

Jag tycker det ser lite coolt ut när folk tar av sig och har ett sånt, man kan ju nästan låtsas då att man kan göra fräsiga volter och sådär;)

 

Hemma igen så hade de flesta ungar kommit hem från skolan, och stökat till i köket, såklart. Jag kom på att jag kanske skulle äta lite och snurrade ihop lite kall kyckling och spenat. Alldeles lagom, sen kröp jag ne med Jordan i soffan och kollade på Legofilm…kanske mer tittade på insidan av mina ögonlock men jag var i alla fall vaken. Jag vet inte vad det är, men jag blir så jäkla trött i ögonen. Jag brukar bli det så här års och ni säger alltid att jag är allergisk. Det är jag nu INTE:) Jag testade till och med allergidroppar förra året och det hjälper inte ett dugg. Kanske är det inomhusluften som är torr och torkar ut mina linser? Det är bättre när jag inte har dem i.

Sen lämnad jag Jamie och sen till Friskis.

Och hemma igen lagade jag middag. Jag köpte ett storpack av färdigstekt kyckling i skivor, bara att öppna förpackningen och äta:) Kokade ris, currysås, broccoli och soyabönor och vände runt kycklingen i lite kryddor och soya och stekte på dem bara. Mycket gott:) Och jäkligt enkelt.

Smulan…:)

Hon har sin mat uppe på skåpet bakom Lovelia, och för att komma dit så hoppar hon upp på bordet för att sen hoppa i mellan. Det innebär att hon tycker att hon har tillträde till hela bordet, alltid. Speciellt om det står mat på:)

Jag kan inte bry mig mindre om att hon spatserar runt mellan tallrikarna, hon är nätt på foten och kliver aldrig i maten, men nog släpper hon ett och annat hårstrå:)

Sen följde hon med mig ner i tvättstugan när jag skulle duscha. Hon höll på att skrämma livet ur mig när hon smög in bakom draperiet vi har i dörren in dit. Haha. Sen hoppade hon upp på bänken och satt och väntade på mig:)

Fina fina fina Smulan, som jag älskar henne ♥

 

I morgon är det träning igen, klockan aptidigt. Elva. Fan, det är verkligen inte min tid på dygnet. Jag vet inte vad som fattas då för jag har hunnit ätit, men kanske inte hunnit hinka tillräckligt med kaffe? Det är alltid en nära-döden upplevelse i alla fall. Kan bero på att det är Anders pass också i och för sig. Han lyckas alltid lägga svinigt jobbiga banor. Men sen jäklars är det vilodag!

Jag ska väl krypa ner och sova kanske:)

Vi hörs i morgon!

Natti natti