Jag ska iväg på utvecklingssamtal alldeles snart 🙂

Jag har redan tappat räkningen på vilken unge jag varit på och vilka som är kvar, herrejösses. Några av dem hade väldigt sena samtal i höstas, och några väldigt tidiga i vår, vilket gör att det i hjärnan blir bara rörigt. Men jag vet att det är Corrinda jag ska åka med idag:) Som extra backup så är hon hemma och kan tala om det för mig om jag råkar glömma. Deras skola låter alla elever vara lediga under två dagar medan de betar av alla samtal, det är smart tycker jag.

Det är samma med tandläkartider, nu för tiden så skickar de ut dem jättelångt i förväg, 4-6 månader. Jag sätter dem på kylskåpet, och brukar komma ihåg dem, men nu har det varit massa strul. Någon tid missade jag, det var på sportlovet och jag hade helt enkelt glömt det. Sen har tandläkaren ställt in massor. Det märks att inte ens de är immuna mot sjukdomar. Senast igår, Jamie skulle dit efter skolan, men de ringde på förmiddagen och ställde in. Ett elände att hålla reda på helt enkelt:)

På vägen hem ska jag köpa den där borsten till Doris, jag hann inte igår, det gick i ett. Men jag testar en fällskrapa, som nån av er tipsade om. Tack:)

När jag ändå är där så skulle jag behöva köpa en ny sele, jag vet inte vad ungarna har gjort, men den vi fick av en kompis i höstas har blivit knepig. Antingen fattas en del eller så har något gått sönder. Jag får liksom inte ihop hur den ska sitta, och det var superenkelt förut. Helt makalöst att ungar kan sabba saker hela tiden, saker som man själv inte skulle kunna sönderdela om man så jobbade stenhårt på det.

Butiken ligger precis intill där min systers bil står för att få ny vindruta, så egentligen borde jag samordna det med att jag ändå ska skjutsa dit henne förstås..meeeen då kan det hända att det blir tokstressigt till träningen.

Haha, och den kan man inte missa:D

Ibland, ganska ofta, eller vafan typ jämt;), så styr träningen mitt liv. Jag anpassar hela dagen efter när den är, ser till att stjäla tid här för att pussla ihop där så att det i slutänden ger mig den där tiden jag behöver. Jag gör det för att för mig har träningen blivit lika viktig som att andas. Jadå, jag överlever utan den men jag mår inte lika bra.

Såhär har jag gjort sen jag började träna för 15 år sen, och det är värt varenda meck:)

Det kunde jag aldrig tro då, när jag var tjock och trött och jävligt otränad, och 15 år yngre. För så var det. Idag är jag måhända inte smidig som en gymnast men jag är inte som ett kassaskåp längre, även om jag brukar säga det:) Jag är hyfsat smidig, hyfsat rörlig, hyfsat stark, och det som spelar roll är att jag är i sjukt mycket bättre form nu än då:)

Inte ont i ryggen eller knäna. Utom ibland då, som senaste tiden, haha, men det är pga träningen, för många tunga lyft utan att stretcha ordentligt.

Nåväl! Börja träna allihopa, så kommer ni att må bättre. Även om ni mår toppen idag utan att träna så fatta hur gott ni mår med träning:D

.

Jag måste ju berätta om Doris:)

Hon kanske skulle bli en svinbra jakthund, för hon har helt klart korn på rådjur. Igår låg hon i soffan med mig, som skrev vad annars:), och plötsligt hoppade hon upp och morrade, for ut köket och ställde sig i kökssoffan och morrade och morrade. Jag tittade ut och fattade verkligen inte vad hon trodde att hon såg, det var totalt stilla. Men hon fortsatte. Jag hade inga linser i, så det tog ett tag men sen insåg jag att det där inne hos grannen på andra sidan vägen nog var ett rådjur. Jag ropade på Corrinda som stod i köket och frågade om hon såg det, och jajamensan. När jag kom ut i köket för att se bättre så insåg vi att det var två stora fina rådjur, ett precis utanför vår grind, och det andra i trädgården. Den vid grinden puttade lite på den och funderade på hur den skulle komma in, mest troligt har de fattat att mina tulpaner, påskliljor osv börjar komma upp, och var lite småsugna.

Vintern har ju varit lite tuff för dem så jag bjuder dem på det, om det tar sig in vill säga:)

I förra veckan hojtade Jordan på mig och berättade att det var en räv vid grannens hönor. Inom mig gjorde jag ett V-tecken och tjoade YES!! men eftersom jag ändå fattar att hönorna är deras kära husdjur så är det klart att jag inte önskar livet ur dem, bara rösten;)

Nu kom inte räven åt dem, de är i en ordentlig inhägnad, så det är tur.

Vi har ett sånt djurliv här i skogen:) Jag såg ett helt gäng sidensvansar i en annan grannes trädgård, och på de stora åkrarna så har det de senaste dagarna samlats shitloads av svanar och kanadagäss, kanske en och annan trana med, det vore ju najs.

Det är ju våren ♥ Underbart!

Vad ska ni göra i påsk?

Har ni påskpyntat? Jag har ingen lust med det, det är mest bara jobbigt att plocka undan eländet sen;)

Kanske, med stor betoning på just KANSKE så tar jag in några kvistar, men det är tveksamt. Jag tar tacksamt emot barnens påskpyssel i stället 🙂

Vi ska till mamma och pappa på lördag, för att äta påskmiddag. Alla är bjudna, så det blir alla ungar, alla respektive och Doris, så himla härligt!

På söndag har vi planer, och såklart är det ju påskkärringar som ska ut och gå på skärtorsdagen. Här i Uppsala är det så. Skärtorsdag. Jag blir galen på alla som inte har koll;)

Men det är säkert olika över landet?

Nä, nu måste jag kamma till mig, dags att åka på utvecklingssamtal 🙂

Vi hörs senare!