Idag har vi varit på 50-årskalas hela dagen:)
Det är så jävla sjukt att man är så gammal att ens kompisar fyller 50…;) Själv har jag ju j ä t t e l å n g t dit. Eftersom jag är född i december så sparar jag in nästan två år på dagens jubilar;) Om man räknar snällt. Jag minns mycket väl Annas 30 och 40 årsfester, och även Lasses 40 och 50, så vi har ju känt varandra ett tag. Sen 1995 närmare bestämt:)
Själv är jag tråkig och ställer aldrig till med kalas för mig själv, jag har mer haft ålderspanik;) När jag fyllde 30 hade jag dagen innan varit på ultraljud och fått veta att jag väntade tvillingar, det kan absolut inget i hela världen slå:) Jag hade nog iofs nån slags firande med smörgåstårta då vill jag minnas. När jag fyllde 40 förväntade jag mig samma;)(tvillingar i magen alltså) men med tanke på att Jordan var bara några månader då så var han min ursäkt att inte kalasa, plus att jag då verkligen hade åldersnoja och inte alls tyckte att man skulle fira det. Herregud fyrtio liksom…livet är slut;) Och när jag nu allt för snart fyller femtio blir det inte heller något festande. Inte på hemmaplan i alla fall. Jag har andra planer:D
Planer som i att jag tänker surfa min första tunnelvåg. På Hawaii. På 50-årsdagen. Goals:)
Alltså måste jag åka dit några veckor innan och ta lektioner, givetvis med en skitsnygg instruktör som jag sen gifter mig med, importerar mina barn dit och så lever vi livets glada och varma dagar där. Givetvis förutsätter jag att jag är ett surf-wonder och liksom kan allt bara jag ställer mig på brädan. Med tanke på exakt hur bra jag är på att åka skateboard så borde jag ju tveka en aning kanske;) Men nope. Inga tvivel, jag kommer lära mig surfa. Och gör jag inte en tunnelvåg…hur svårt kan det vara liksom;) så gör jag nåt annat. Typ ligger på magen och paddlar;) men jag ska fan göra det på Hawaii.
Tills dess ska jag lära mig crawla, det känns viktigt om man ska bli en cool surfare. Jag kan väl, men det går inte speciellt snabbt, bröstsim är effektivare så något gör jag ju fel. Men jag har två somrar på mig.:)
Ja, jag är allvarlig 🙂 Mot Hawaii, man lever bara en gång, och med tanke på åldern så gäller det att inte skjuta upp saker, hehe.
Nu är jag i betydligt bättre form och mår mycket mycket bättre än vad jag gjorde som både 30 och 40 åring så just nu är inte åldersnojan så farlig. Det är bara märkligt att känna sig som 23 och det inte står det på pappret;)
Nåväl, idag var vi inte på Hawaii, men med väldigt trevliga människor. Jag känner alla, det är släkt och nära vänner, och alla har alltid funnits med, jag är nog sist in och det är då 25 år sen.
Kan vi här ta en minut och prata om svenska sjukvården?
Anna har i två års tid väntat på en fotoperation. Nu fick hon tid. PÅ SIN 50-ÅRSDAG? Alltså? Om det är något som sjukvården har koll på så är det personnummer. Så, varför i hela friden inte ta henne några veckor innan, eller efter? Nä, på den bemärkelsedag som de allra flesta firar stort. Helt stört. Jag skäms för den som planerat operationsschemats skull. Så stenkorkad individ. Operationen är ju inte akut. Bah.
Nåja, Anna är cool och satt på sin stol med det gipsade benet i högläge. Hon får inte stödja alls, så det är ju inte det enklaste att röra sig, men med hjälp av familjen så blev det ett fint firande. Vi fick supergoda tårtor, massa kaffe och så middag som var grillad lax. Alltså, så gott att det inte är klokt. Jag måste testa att grilla det igen! Jag vet bestämt att sist jag gjorde det så blev det mer lax på gallret än i magen;)
Hon önskade sig inget, men inget är trist så det blev lite plantor.
Äggplanta, stod det på skylten, och ungarna letade efter äggen;)
Paprikan hade de koll på i alla fall.
En ….öh annan blomma i mitten, en korg och lite rosa fluff. Jag älskar det rosa fluffet, finns andra färger med, och har det i många av mina ”arrangemang” hemma. Bara att snurra till det som man vill ha det.
Jag måste kanske köpa lite blommor hem också, bara det att det är ett göra att vattna eländet och hålla liv i det sen. Men några pelargoner måste det bli. De sköter sig nästa själva. Eller nä förresten, de blir ju skräpiga och så måste man nypa bort det, vilket jag aldrig gör och så blir de fula. Jag skiter nog i blommor hem. Det växer ju en och annan tulpan i rabatterna;) och jag har massa fula buskar som blommar i alla fall en liten stund. Nyponros, fläderblom, tistlar, och shitloads av tusenskönor i gräsmattan. Räcker med det;)
Annas syskonbarn var där, de är yngre än Jamie och de lekte fint ihop. Bäst var ändå när Jamie fick egentid med helikoptern. Jamie är så bra på att sysselsätta sig själv. Han höll på länge med den här, lyfte och flög runt med den, snackade för sig själv och gjorde ljudeffekter.
Den vita skjortan som vi köpte igår .. Han tog på den hemma och ville sen gå ut och leka innan vi skulle åka och jag bad honom låta bli. Vi kan väl komma till kalaset hela och rena i alla fall. Det tog nog en timme, sen hade han gräsfläckar på både byxor och skjorta, helt i stil med hur ett bra kalas ska vara;)
Såklart ska helikoptern flyga så högt det går:)
Jag hade med mig de fyra minsta, Jamie, Jordan, Lovelia och Trixie, och så Janelle och Simon som var bjudna på egen hand. Doris fick stanna hemma, de har två hundar där redan som man kan snubbla på om man är kryck-hoppandes.
Men när jag kom hem så kom Doris och nosade på mig länge och väl, jag har haft de andra hundarna i knät, så det måste snokas av:) De har ju träffats flera gånger, kommer de ihåg sånt tro?
Nu har jag druckit te, och kollat ikapp på Robinson, även om vi missar morgondagens program så är det skönt att vara i fas, så man kan diskutera:)
I morgon är det umgänge. Aptrist, men jag tänker ligga och läsa länge i natt eftersom jag inte har några barn hemma i morgon;) och sen på kvällen åker jag, syrran och Patricia till Globen för att se Bryan Adams! Wihaaa:) Den gamla godingen.
Patricia ville se honom sist han var här, men då kom vi på det så sent så det fanns inga biljetter, men nu var vi ute i god tid. Jag trodde jag beställt tråkiga sittplatser även nu, men det visade sig minsann att jag tagit ståplats:D 😀 Jag älskar ju det, det är mycket mer upplevelse att stå och trängas lite än att sitta högt under taket och titta på. Närvaron är liksom större. Patricia är ju dock mer för att sitta och chilla, men ska man hänga med gamla morsan på konsert så är det hoppa och studsa som gäller;)
Nä, nu sk jag hoppa i säng om jag ska hinna läsa något!
Hörs alldeles snart igen:)
Natti natti
Kommentarer
Grillad lax är jättegott! Det finns nåt slags nätmattor i typ teflonmaterial som man kan lägga på grillgallret så att fisken inte fastnar, funkar bra!
Har sådana.. ska bAra komma ihåg vart jag lagt dem ??
Måste varit helt magiskt där att få veta att man väntar tvillingar. Jag undrar om det blir några till vår släkt igen. Min mormor var/är tvilling. Hennes bror dog i cancer för 2 år sedan, hennes systrar har fått tvillingar (tvåäggs) men sen tycks det stannat av lite. Är ju ärftligt för kvinnor så man undrar ju :D.
Min morfar hade syskon som var tvåäggstvillingar och någonstans i släkten ska det finnas trillingar som överlevt. Är på mormors sida tror jag? Ganska häftigt med tanke på att vården inte var som idag :).
Kan inte du göra ett inlägg över hur du kom igång med träning och hur du hittade motivationen? Just nu är jag helt slut när jag kommer från jobbet. Träning är det sista jag vill tänka på men jag måste för hälsans skull.
Jo det kan jag absolut:)
Saknar du när du/ ni är bortbjudna en man vid din sida? En privat fråga, men har du kommit över det att det är du och barnen nu? En stilla undran.
Nej inte nu längre. I början däremot kändes det skitjobbigt. Sista året innan han stack så ”förberedde” han genom att aldrig ”kunna” vara med, det var alltid något viktigt på jobbet.. Vissa gånger snäste han att han hade viktigare saker att göra än att sitta och lyssna på idioter, alltså våra vänner, och det var ytterligare en anledning att jag trodde han var på väg in i väggen. Så säger man liksom inte. Så sista året var jag ändå själv på allt, skitjobbigt det med, att hitta på ursäkter för honom. Idag är det naturligt att det bara är jag och barnen på tillställningar, jag kan sakna någon att hänga med när alla står i par, absolut, men oftast är det ju folk jag känner och då är det inga problem.
Jag vet inte riktigt hur du menar med din sista fråga? Men svarar som jag tror du menar:)
Jag har kommit över honom för länge sen, på så vis att jag aldrig räknar med honom. Oavsett vad det är så räknar jag inte med hans stöd, jag frågar aldrig iofs;) Vill inte ha det.
Han är någon jag brukade känna. Den han var älskar jag fortfarande, som ett minne. Den han blivit känner jag inte, vill inte känna heller för han har blivit allt det jag föraktar hos en människa. Jag vill inte ha honom tillbaka. Jag saknar mitt liv som det var, men jag mår bättre idag än de sista åren med honom, han knäckte mycket av det som var jag, förstörde det. Jag är inte samma människa längre, mest på gott ändå vill jag tro ?
Tack för svar. Trevlig Valborg?
Jag tror den där operations-planeraren har lite humor iaf, eller om man ska kalla det hämndlysten 😉
Jag fick tid för en tand/käkoperation, DAGEN INNAN VALBORG I UPPSALA, och jag var student. Kyss mig i arslet. Avbokade och fick en ny, Dagen innan midsommarafton… tog den och levde på smootie över midsommar, alla var tacksamma för att jag kunde vara chaffis iaf 🙂
Måste vara maktbegär ? Att man kan, och folk som väntat länge opponerar sig inte. Nä inte ok!!
Det är inte lätt att vara opkoordinator och ska de ta hänsyn till allt så skulle det inte bli många operationer gjorda. Alla typer av operationer görs ju inte alla dagar och veckor heller.
Nä jag vet, men allvarligt nu.. väntat i två år och op exakt på 50-årsdagen?? Nä det är inte okey! Faktiskt. Det hade bara bara varit att stuva om lite så hade det funkat??