Innehåller reklamlänkar för Cellbes
Jajamensan, idag har jag rockat i klänning, inte bara en, utan två:) Låter kanske lite märkligt, men jag hade en på dagen, sen åkte jag och tränade. Efter duschen så passade jag på att testa den andra:)
Båda kommer från Cellbes och jag har visat dem förr, om jag komma ihåg och solen strålar även i morgon kan jag visa er dem på:) Men de ser ut så här på andra:)
Den svarta är egentligen en tunika, finns i rött med och det kanske hade varit aningens mindre svettig;)
Den här i jeansliknande material, men det är mjukt och härligt.
Jag hade glömt att med klänning finns det inget som håller in magen:) hehe så det fick jag göra manuellt idag. Jag avskyr känslan av att det rör sig på kroppen. När magen eller rumpan skakar när man går, eller när gäddhänget dallrar. Brrr. Det är därför perfekt med shapetajts när man tränar:D Det gäller att hitta alla kryphål, och med dem på så känns rumpan nästan fast. Fake it till you make it, helt enkelt.
Mirka kom och vi körde vår live på instagram.
Förra veckan fick Nina oss att lova att skaffa Match.com. Det tog nog exakt 42 timmar innan jag försökte ta bort den. Det funkade inte alls, men jag har i alla fall stängt den, tror jag. Fan, jag höll seriöst på att bli tokig på alla mail och mess och ännu mera mail som de verkligen spammar en med. Mirka avreggade sig ungefär samtidigt. Holy smoke det där var inte kul nånstans. Inget för oss helt klart:) Hej då, Match.
Idag snackade vi om allt möjligt, och när vår timme var slut så snackade vi lite mer:)
Byrackan ligger alltid i rabatten.
Jag började rensa bort de där gröna bladen till vänster, men de är helt omöjliga att utrota. Jag ska köpa mer markduk så jag kan täcka marken när jag rensat. För övrigt fattar jag mig inte på dem som tycker det är avkopplande och rogivande att ogräsrensa? Jag blir bara irriterad:) Framför allt gång två, när man ägnat timmar åt att finkamma jorden, tagit bort varenda liten tråd av rotsystem och allt annat som kan tänkas gro, och så växer det bara upp igen? Inte schysst.Kanske borde jag köpa en sån där brännare? Som man kan gå runt med och elda upp skiten? Nån som har och kan säga nåt om det?
Funderar även på en lövblås, så hojta gärna om det med:)
Någon frågade i kommentarerna häromdagen om mitt poolrum.
Ja, det är ett uterum med en pool i. Men poolens solfångare är paj, och även reningspumpen. Jag funderar på att fylla vatten i den och köpa nya solfångare och byta ut vad det nu är som är fel på pumpen, men så inser jag hur rostig kanterna är och vågar inte. Poolen är byggd 1973, och kanterna är korrugerad plåt. Nä, den kräver väldigt mycket omtanke och shitloads av pengar om den ska badas i igen. Jag skulle önska det, men samtidigt är det ett jädra meck med att hålla den i fint skick. Jag är ju heller inte hemma hela tiden, och kan hålla efter den.
Själva rummet är ett stort uterum, vi har ett stort långt bord där så man skulle kunna sitta där och äta, men det är inte ett dugg mysigt. Jag otrivs där, så det står härliga till. Alla säger att jag ska fixa till det och att det kommer bli sååååå myyyyysigt. Men nej, det blir det inte. Det är fuktigt där inne, även om poolen inte är vattenfylld, det är mygg och antingen för kallt eller för varmt. Jag skulle behöva hjälp av typ Ernst:) Skicka hit honom! Eller nåt rivningsteam:)
OM jag fick drömma helt och hade obegränsat med pengar så skulle jag göra om det helt. Det skulle rivas, och byggas upp på nytt, med isolering så man kunde använda det året om. Med en pool i motsatt ände mot nu, med skjutdörrar i mellan och sen en loungedel där poolen är idag. Häpp:) Känner hur miljonen fladdrar iväg;) men det skulle kunna bli fint.
Men tills dess är det ett förråd. Kanske får det funka som sommargym, men mest troligt inte.
Idag åkte Lovelia till Göteborg. Efter vår instagramlive åkte jag till Ica och köpte färdiga pannkakor, drickyoghurt, mjukost på tub och smörgåsar. Mitt bästa lite matigare utflyktstips är just det – mjukost och nåt gott bröd, bara att trycka ut och vika ihop:) Vi har det alltid med. Behöver inte kylförvaras. Hon fick två ramlösa med sig också och Belvita kex.
Att köpa färdiga pannkakor alltså… pinsamt. Dessutom är de oftast inte speciellt goda. Och svindyra! Att steka en laddning till en armé hungriga kids tar förvisso tid, men kostnaden för det är samma som att köpa tio pannkisar på affären. Men nu fick det bli så. Sen ville hon ha vaniljvisp (?) till dem, så vi vispade i ordning det, och så sylt i en annan burk. Jag lade pannkakorna på en papperstallrik, och drog en plastpåse över, och lade ner plastbestick. Ja, jag vet, värsta miljösvinet, men enkelt för henne att bara kunna kasta:)
Sen kollade vi hennes packning igen, och till sist körde jag henne till centralstationen där jag lämnade av henne. Och åkte hem. Med värsta oron. Jag vet att hon är en tuff liten tjej, men hon är bara tio år och har inte varit ensam utan mig eller något syskon så här länge förut. ”Tänk om” hovrar i huvudet och så alla möjliga jobbiga scenarion. Men det är bara att bita ihop, för det gynnar inte direkt henne att lägga min oro på henne.
Jag lärde mig mycket när jag jobbade på barnsjukhuset. Det var så ofta som det kom in en superhappy stencool unge i undersökningsrummet där det skulle tas blodprover eller sättas nål, kanske göras en lumbalpunktion( sticka i ryggmärgen) och hoppade upp på britsen. Bakom stod en blek förälder som grät av ångest. Vad händer? Jo, barnet tror ju att det som ska hända är skitfarligt, för annars skulle ju inte föräldern reagera sådär. Jag förstår alla föräldrar i sådana situationer, det gör jag verkligen, men man får inte visa det. Man får inte lägga sin egen ångest på barnet. Man får heller inte visa hur jävla rädd för ormar man är, eller spindlar, eller kräk för den delen. Man måste verkligen fake it till you make it, här passar det utomordentligt:)
Så, en kram, en puss på kinden och ”smsa när ni är framme” så lämnade jag en nervös men lycklig tjej:) Corrinda är avis, hon har varit iväg på samma turnering förr och det är det roligaste hon gjort:)
Jag tycker det är jättekul för Lovelias skull såklart.
Hemma sen har alla syskon ropat på henne att maten är klar, de har letat efter henne när de skulle göra något och de frågar när hon ska komma hem.
Jag och Corrinda åkte och tränade. Idag var det tungt, och flåsigt. Igen? Vafan. Jag kanske måste ta mig till gymmet i morgon bara för det. Så här kan man inte ha det:) Jamie var med, han gillar att få följa med. Inte för att jag egentligen fattar vad som är så kul, han sitter antingen i dörren och kikar, eller så tar han min vattenflaska och flippar den:) Och så är han med på uppvärmning och nedvarvning såklart.
Nu ska jag krypa ner i mina flamingolakan, och sova:)
Vi hörs i morgon igen !
Natti natti 🙂
Kommentarer
Håller verkligen med dig om det där att inte överföra sina egna rädslor på barnet, även om det är väldigt svårt. Jag har en enorm ormfobi (så stor att jag inte ens nämner ordet högt…), men vill verkligen inte överföra denna dumma fobi på min dotter, så när det dyker upp en sån i någon av hennes bilderböcker så pekar jag glatt och låtsas som att det regnar. Vet dock inte hur jag skulle reagera om vi skulle stöta på en på riktigt… Får ont i magen av bara tanken.
Hur går dina ”tänk om” tankar?
Vore intressant att höra. Du brukar ju ett ”icke nojig” intryck inför det mesta.
Jag är inte rädd för stora katastrofer och sånt utan det är det lilla, att de ska vara ledsna, bli sjuka, känna sig otrygga.. Risken för det är så mkt större än för allvarliga saker dessutom?
Har Patricia börjat läsa den där boken som du köpte om emetofobi?
Ja. Hon har inte kommit så långt än, men tycker den är bra, och enkel Att läsa även om den är på engelska.