Ni som läst här hos mig länge kanske kommer ihåg att jag har haft en grej som jag avskytt mer än det mesta.

Att köpa skor till barnen.

Det var alltid ett svettigt jäkla mission impossible där de ungar som inte skulle ha skor rände runt i butiken, provade och stökade ner. Allt medan de barn som skulle ha siktade in sig på opraktiska men snygga och moderna dojor, och sen vägrade prova och köpa typ vanliga gympaskor, nä det skulle vara skor jag visste skulle ligga i lådan och inte användas pga sin opraktiskhet. Det blev alltid bråk. Jag vägrar köpa klackskor till ungar som leker ute på rasterna. Eller sådana med skyhög sula som var poppis för flera år sen. Barn ska vara barn och inte små vuxna, det är min fasta övertygelse. Alltså uppmuntras lek istf stå och vara snygg;)

(Och jag har skickat så många snygga men oanvända skor till återvinningen som jag ändå köpt, i ett uppgivet tillstånd ?)

Nåväl, jag vet inte hur många gånger det minsta barnet antingen skrikit sig svettig i babyskydd/vagn, eller om de varit gångbara, helt sonika gått ut, alltså smitit ur butiken.

Jag har väldigt svårt för barn som skriker och röjer runt i butiker. Har alltid haft. Jag tycker, förlåt ?, att det är dålig uppfostran. Man ser rätt enkelt huruvida det finns någon diagnos som kan förklara ett dåligt uppträdande, man märker det även på hur föräldrarna agerar. Men om vi är krassa nu så har de flesta barn inte diagnoser. Många har dock flata föräldrar som inte vågar bestämma. Ja lite hårt kanske men se er omkring, hur många låter inte sina barn styra?

Mina barn är inga änglar, de kan de med, det ska gudarna veta! Jag tror att de som påstår att deras barn minsann aldrig stökar eller beter sig mindre bra, ljuger. Eller jag vet det ? Är det så på riktigt då är det läge att titta närmare på familjeförhållandena. Då finns det nån form av tyranneri i familjen.

I skoaffären har mina barn blommat ut till fullvärdiga monster 😉

Det beror såklart på att jag har känt mig irriterad och stressad redan innan vi gått in, sånt känner ju kids av och reagerar med att bli små pain in the ass.

Jag avskyr när mina barn stökar i butiker, för jag gör ingen skillnad på mina och dina barn. Barn ska uppföra sig. Punkt.

När man då står inför ett totalt misslyckande, ungarna skriker, svetten rinner på ryggen, alla rycker i en samtidigt och nån sitter och tjurar i ett hörn… Det tillhör inte mina favoritstunder som mamma?

När man vet att de i normala fall inte alls heter sig som minigalningar, och inte klättrar upp på stegar eller kryper under bord eller springer gatlopp medan de illvrålar och håller ut händerna för att dra ner mesta möjliga antal skor på golvet..

Mina barn är väluppfostrade och går att ha i möblerade rum. Möjligen med undantag för Jordan och Jamie som är mina huliganer som bekräftar undantagsregeln. Jag skyller på allt möjligt;) Att de är killar, bröder, nära i ålder, minst, inte har nån vettig farsa, och kanske lite för att jag blivit slappare med åren;)

Det jag vill få fram är att i de allra flesta situationer är jag cool och barnen beter sig vettigt, men i skoaffärer har allt blivit katastrof så många gånger ?.

Igår hade jag med mig Jamie och Lovelia. Hans skor hade stora hål under så det var akut. Man märker väldigt väl att barnen blivit stora i de här situationerna som förr var en plåga:)

Nu för tiden går det smärtfritt och tyst.

Vi gick in på Skopunkten, jag gillar deras skor, och provade snabbt ut nio par:)

Två till mig?som inte alls skulle ha, men nu hade de den sortens gympaskor jag vill ha i svart .

Lätta, nätta och sjukt bekväma??

Två till Jamie, två till Lovelia, ett par till Jordan och ett till Novalie.

Det är otroligt behändigt att barnen har ungefär samma storlek så de kan prova åt varandra:)

Ja det blev bara åtta par? Jaja nån fick ett par till;) Just ja, Lovelia fick tre:)

Jamie hittade snabbt ett par jättefina höga svarta gympaskor, han provade och de satt som en smäck. Han var supernöjd och happyhappy och ville byta direkt i bilen.

Jag klippte loss banden och tog bort alla prislappar och hjälpte honom att knyta. Tittade till och noterade att det stod Joyce eller nåt liknande på dem. Funderade kort på om det var tjejskor men sen när bryr jag mig om sånt? Fina – skitsamma:)

Lovelia ville byta hon med, hon hade köpt sådana där gympaskor med inbyggd kilklack. När Jamie klev ner från bakluckan så insåg jag att hans kanske också var sådana?! Tittade på dem utan att direkt kunna se, och tog av dem. Jodå.

Jag har köpt klack-gympa-skor till Jamie ?

Han var så lycklig och nöjd och tyckte de var så fina och ville inte alls byta. Han fick iaf byta till det andra paret så skulle vi testa hemma inne. Vi gick in på Ikea och köpte mjukglass. Ju mer jag funderade på det, ju mer insåg jag att vi måste byta. För min del får ungarna klä sig hur de vill, jag skulle lugnt kunna köpa klackar till en kille, men Jamie spelar fotboll hela rasterna. Eller springer runt och gör annat. Han är fysiskt aktiv hela tiden. Då funkar inte klackar.

Efter lite övertalning gick han med på det och vi gick tillbaka.

”Ehhh du, de här skorna har ju såndär frän inbyggd klack .. jag missade det, får vi byta?”

Inga problem!

Och det blev de här i stället :

De första såg ut ungefär som Lovelias grå, jag FATTAR inte hur jag kunde missa det.

Men slutet gott:)

Jordans passade perfekt, Novalies med. Alla är nöjda och för ett tag finns det skor som passar i hushållet. Det lär ändras. Att hålla skogarderoben uppdaterad är ett evighetsgöra.

.

Jag borde vara i husvagnen. Men den är ockuperad av Simon och Patricia 🙂

Superkul att de gillar det, även fast hon messade och frågade hur man överlever utan fläkt?. Mitt svar var ”bada och sitt i skuggan ”

Vi blir hemma den här veckan, försöker komma ikapp med saker och i morgon ska Novalie på konfirmationsläger i två veckor, samling nio i andra änden av stan.. och på kvällen ska Corrinda hämtas på Arlanda. Hon har varit i Italien i två veckor med Marcus familj. Just Italien lockar mig oerhört, är det nån som har nåt att säga om det?

Jag vill även se Venedig men det verkar vara så löjliga priser där att jag blir obstinat. Faktiskt så hade jag planer på att överraska exmaken med en resa dit på vår 25-årsdag. Jag hade fått tillbaka massor på skatten och tyckte det kunde vara kul. Men så började ju han bete sig som en ? och jag lade det på hyllan. Jag är väldigt glad över det, med facit i handen hade det varit att kasta pärlor för svin. Jag åker dit med nån annan i stället, nån gång:)

Först ska vi ju till Paris och Disneyland?

Och nu ska jag sätta lite fart!

Vi hörs snart igen ❤️