Okategoriserade

Hemma igen!

Och efter att ha känt mig utvilad, pigg och fräsch hela veckan i Turkiet, så har jag idag känt mig som ett torrt äppelskrutt ?

Det tar på krafterna att resa nattetid helt enkelt eftersom man inte kan sova vettigt då.

Vår buss gick inte förrän 19.15, medan man skulle lämna rummen 12. I och med att man checkade ut så försvann även inloggen till wifi?och plötsligt kunde man inte ens surfa litegrann.

Där sket sig sista blogginläggen från poolkanten;) Jag har lärt mig mitt passnummer utantill eftersom det och rumsnumret var login. Det är bra gjort för en som lider av total sifferamnesi.

I fredags så var jag lite barnvakt:).

Mirka och Kevin gav sig iväg för att tatuera sig, och jag och barnen satt kvar vid poolen.

David ägnade sig åt magplask.

Han vägrade kliva i vattnet första dagen ända tills Mirka lyfte i honom, men nu är han som en säl:). Han kastar sig ut helt fearless och sen upp igen. Upp och ner, upp och ner, tusen gånger minst. Jag satt lite påpassligt vid kanten med en vattenflaska och pytsade i alla kids. Jag är jäkligt bra på att dricka när det är varmt, och försöker alltid få alla andra att göra det samma:) Jag vet ju hur dålig man blir om man fuskar.

Här har vi ju haft fri tillgång till läsk, vatten och inhemsk alkohol , så det har varit ganska enkelt att fylla på. Men nog är det svårt att begripa hur mkt man faktiskt måste dricka. Man tycker ju att man inte gör annat:). Och sen springer man och kissar. Borde inte kroppen vara smart nog att inte göra sig av med vätska när det är varmt? Min gör det inte i alla fall, jag är konstant kissnödig:) Men det kanske även beror på vattenintaget?

.

När det närmade sig middag så var David trött och vi packade ihop oss och gick upp på rummet. De stora kidsen gick till sina rum och jag duschade barn och mig själv. David slocknade på soffan, så honom lyfte jag över till vagnen så fick han vakna till där. Nere vid maten så fixade jag käk till alla, det är ju buffé med shitloads att välja på och över stor yta, så det tog sin tid. Dessutom var all personal iklädd röda tröjor med Turkiets flagga på i stället för de vanliga vita tischorna och det var pompa och ståt, massa ny fint upplagd mat och både försäljare och kameler på plats.

Barnen frågade ideligen om jag visste varför det var fest? Kunde jag kanske fråga min andra kille??? ?Jag letade reda på trevligaste servitören, som även han bjudit ut mig?haha, och därför fick heta Min andra kille. De här kidsen har man inga hemligheter för:)

Han berättade att det var turkisk afton, med traditionell turkisk mat och underhållning. Så här fint gjorde de varje fredag. Aha:)

Jag kunde meddela barnen detta, och de blev alldeles till sig över”min kille”?.

Lilja klagade plötsligt över ont i magen, och såg trött ut. Hon hade inte sovit, så hon fick byta med David, och slocknade i vagnen på två sekunder. När jag så äntligen satte mig ner så var det bara upp igen för jag hade glömt hämta ölen?.

Efter att jag tagit exakt två och en halv tugga så kräks Lilja. Ohhhhh!!! Lilla hjärtat. Otippat eftersom hon tio minuter tidigare var i absoluta toppform. Tänk så fort det kan vända!

Jag gick iväg med henne för sanering och Jennifer och Alice sa att de skulle komma upp så fort de ätit så jag fick käka. Jag hann bara duscha av henne och tömma hennes Foppatoffla på kräk, det var där allt hamnat;) så kom tjejerna.

Jag lämnade Lilja till de duktiga storasyrrorna och gick tillbaka ner för att ta hand om Nellie, Älva och David. Och messade Mirka .

Det var lite av ett skräckscenario som vi pratat om efter att Nellie varit dålig. Hur fan löser man det utan tillgång till rum och på buss och flyg? Men man löser ju allt.

Jag blev kvar med de tre, och Selina. Älva älskade showerna på kvällarna och ville så gärna se den. Vi var och klappade kamelerna och åsnan också, och så dansade de på minidiscot.

Ja, och satt på kanten när de inte vågade dansa på scenen:)

Inga problem att ta hand om de här ungarna?.

Mirka kom hem och efter att barnen lagt sig gick jag ner för att surfa. Kvällen var ljuvlig! Jag satte mig i baren med en öl. Wifi var svajigt och det som funkat toppen kvällen innan, eller ens timmen innan, kunde plötsligt vara värdelöst. Man fick liksom flytta runt och sitta där det var bäst.

Rätt var det var kom nån och skrämdes lite.

”Sitter du och väntar på din dejt?”?.

Kevin kom från tatueraren, och ville väl inte störa om så var fallet:) Men nu hade jag ju ingen dejt så vi satt en stund och snackade. Det var så jäkla skönt ute, äntligen behaglig temperatur att det inte lockade det minsta att gå och sova, men hur det nu är så måste man ju.

Uppe på rummet var det tyst och lugnt. Det snusades både här och var eftersom Nellie sov på vår soffa.

Jag vet inte, jag kanske lämnade öronen hemma? Men jag lyckades med bravuren att helt missa när Selina kom med Nellie på natten nån natt innan, de hade bankat på dörren länge. Jag missade böneutroparen klockan aptidigt, fem kanske? alla dagar utom två, när jag vaknade och konstaterade att det var dags för sånt nu ja. Jag missade att David var vaken till och från nån natt, och att Nellie var dålig missade jag totalt. Normalt vaknar jag ju av vinddraget när nån försiktigt öppnar dörren eller hostar till i sitt rum. Men nu var ju inte mina barn med. Däremot vaknade jag så fort som Älva rörde sig det minsta lilla. Hon och jag delade rum och då var hon ju lite mer mitt ansvar per automatik. Det kommer bara helt naturligt. Vad märkligt det kan vara:)

Nu kröp jag ner och tvärslocknade. Jag har sovit väldigt bra, fast sängarna varit lite hårda och jag frös nån natt när Ac var lite extra kylig. Det är bara att tacka för att ha fått bästa rumskompisen som sovit tyst och stilla:).

.

Nu ska jag sova! Är trött som tusan och snart somnar jag med mobilen i handen.

Vi hörs snart ??

Natti natti

Kommentarer

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag har åxå missat att jag ens har en första kille ?Nej, det var barnen som drog på höga växlar bara för att vi snackade 🙂 De så att säga byggde en hel myrstack av ett litet barr?. Jag känner rent spontant att det vore lite besvärligt att skaffa sig en kille i ett annat land, men bekantskaper kan man ha över hela världen:)

  1. Suss

    Stackars utspökade dromedarer….alla dessa djur som INTE är till för vårt nöjes skull….
    Låter annars som en toppentrevlig resa! 🙂

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag känner som så här, kameler och dromedarer är som vilket annat bruksdjur som helst. Skillnaden på en häst på barnridning på valfri tillställning och en kamel/dromedar som man får rida på är… ungefär noll. De har använts på samma vis som våra hästar och oxar i alla tider. De såg högst välmående ut och behandlades fint av sina skötare. Det är ju stor skillnad mot en björnunge i koppelkedja med byxor och tröja som dansar. Men bruksdjur är bruksdjur även om de skiljer sig åt mellan de olika länderna 🙂

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag är ju ”frisk”. Så även om jag såklart inte gillar kräk så funkar det bra. Dessutom så är det ju inte lika smittsamt om ens något, att kräkas Av för mycket sol och för lite vätska eller något man fått i sig och vet jag att det inte smittar så bekommer det mig inte så värst.
      Jag hade räknat med minst en sjuk.
      Om jag däremot hamnar i en epidemi av vinterkräksjuka så går jag på nålar med ångesten som raspar på dörren hela tiden, det kräver enormt mkt självbehärskning för att klara av de perioderna. Men nu har jag kommit så långt att jag klarar av det.
      Däremot på ett sånt här ställe så är det så mkt mer besvärligt, hur fan löser man det rent praktiskt? Nu blev det ju Mirka som fick stanna på rummet med den sjuka eftersom det var de mindre ju som behöver sin mamma extra mkt när de är sjuka. Så fick jag ta ungarna som var friska.
      Att ta hand om en nerkräkt unge är ju aldrig speciellt kul, men det måste göras och jag gör det utan större problem. I de lägena är det liksom mer synd om barnet än om mig:)
      Jag hade aldrig klarat att åka på en sådan här resa för tio år sen, men nu är det helt lugnt. Och jag är så glad och tacksam över att att besegrat den där kräkfobi så jag idag kan leva som vem som helst:)
      Hur jag gjorde vet jag inte, men jag läste massor, googlade och fattade att jag inte var ensam och det hjälpte.
      Det viktigaste för mig var att VÅGA, så kanske ska du testa att åka utomlands?

      1. Ann-Sofi

        Tack för svar! Du har kommit långt 🙂 Hoppas kunna nå dit jag oxå! Ibland känns det som jag gör framsteg för att i nästa stund känna att jag backar. Men jag kämpar iaf!

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting