Ja, eller sidan, som jag tänkte skriva, men slant på tangenterna och tyckte det var lite passande:)

Jag är på andra sidan deadline! Tjohoo!

Eller egentligen så är jag bara halvvägs över, för av tre böcker vi behövde så har jag inte fått tag i ….tadaaaa TRE! Inte på bibblan, inte på universitetsbiblioteket, inte på Nextory. Då börjar man misströsta. Jag väntade in i det sista, innan jag var tvungen att maila läraren och fråga vad jag skulle göra. Jag har skrivit de texter som ska in, tre olika, varav en pjäs! Hallå? Hjälp:) Det är svårt att skriva dramatik, men jag använder ofta mycket repliker även i mina texter, så helt annorlunda är det inte.

Jag fick lov att avvakta med de jag behövde böckerna till, och såklart så plingade det till klockan 19.15 ikväll, de finns nu att hämta på bibblan. Jag har köat sen början av mars, och idag är deadline:)

Men, jag känner mig hyfsat nöjd, även om resten av veckan går åt till att göra resterande, det var lite mer tänka, analysera och sånt. Plus att jag har en annan deadline på fredag, som måste vara klar senast torsdag. Fredag kommer jag inte hinna nämligen:)

Vi hade planerat att åka till fjällen som igår, men sen kom den där härliga bajsmackan jag nämnde i fredags, och förstörde allt. Ihop med att jag skulle behöva plugga några timmar per dag och att man blir så jäkla trött av att åka skidor så struntade vi i det. SÅ tråkigt att man storknar.

EN vända på slalomskidor. EN…det är inte okey. Det har varit så jäkla mycket den här våren, saker som jag dragits in i utan att kunna undvika det, så allt annat har hamnat i i skymundan.

Lägg till att den andra föräldern som vanligt drog till Thailand så jag inte ens haft några söndagar att andas på, eller åka slalom då;)

Det får gärna räcka nu. Kan andra människor börja bete sig som folk så att jag slipper må dåligt?

Som vanligt så tröstar jag mig med träning. Träning, träning och ännu mera träning:)

Love it!! Just nu så händer det saker, progress – jag klarar saker jag inte gjort förr, som fem smala armhävningar på tå. Jag är starkare än på länge och till och med flåset är okey. Inte bra, men okey. Jag orkar springa de där åttatusen varven. Nästan:)

Varje gång jag åker förbi Sunnerstabacken så ilar det till av förväntan, snart kan man springa intervaller! Just nu är det snö och lift och sånt i vägen, men snart så:) Jag trodde aldrig att jag skulle säga en sån sak.. Backintervaller … herre gud;) Men, det lär ju ta ett tag innan man orkar igen.

Det har stått rätt still i träningen länge så det är så skönt att det ger resultat nu. Och ta i trä och allt sånt där:)

I kväll var vi iväg, Anders, och i morgon är det lunchpass med David.

Mirka har ju skaffat Friskiskort, och även Linnea, så både förra veckan och idag var vi på samma pass. Och i morgon ska vi till David. Det blir deras första möte med honom, och jag vet att det kommer kännas av:) Nu är de duktiga båda två på att inte köra för hårt, till skillnad från mig, syrran, Corrinda, Janelle och Patricia som alla var totalt handikappade i flera dagar efter vårt första cirkelfyspass:D Den träningsvärken var liksom inte att leka med.. 🙂

Det är kul att de börjat, Mirka kan ju ofta på dagtid, och gärna gym, vilket jag inte har haft så mycket sällskap till. Jag gillar ju gymmet, men det är så mycket dötid att det är roligare med sällskap. Ska man köra tre gånger tolv repetitioner med vila i mellan så behöver man nån att snacka med.

Corrinda är på banan hon med, och hon gillar gymmet, så det känns bra nu.

Jag är ju dagmatte till lilla valpen, som nu växt om Doris:) Just ikväll fick hon stanna på sleep-over, då matte jobbade sent. Det är extra mysigt. Hon sover gott hela natten, och gärna i min säng. Varje morgon så kryper Doris in under mitt täcke när jag vaknar, och så ligger jag och surfar tills jag är vaken nog att kliva upp. Nu har Sellman börjat göra samma sak. Fast han biter mig i fötterna;)

Valpen gör såklart lika, så det kan bli lite trångt i sängen i morgon, men det är mest mysigt.

Idag var det svinkallt ute, men hundarna var ute och röjde massor ändå. De var de enda som ville sticka ut näbben, alla andra, till och med Jamie, höll sig inne. Riktigt aprilväder med snö, storm och drivis. Minst. Jag höll på att frysa ihjäl på den korta biten från bilen till Friskis, nu fick jag ju parkera en bit ifrån förvisso, men brrrr!

Okey…nu stinker det här. Stumpan ligger i en korg bakom mig och fiser. Plötsligt så kommer en odör man helst skulle sluppit, och det är den där förbenade blötmaten. Jag är helt övertygad. De älskar den ju, så det blir svårt att få dem att glömma bort att de vill ha den. Kanske kan man använda en klädnypa? På min näsa då, inte deras rumpor;)

Nu ska jag klappa ihop datorn och sen hoppa i säng. Vi hörs i morgon igen, men nu är det sovdags.

Natti natti ♥