Innehåller annonslänk för Matsmart

Jag kan sammanfatta dagen med ett enda ord – OJ!

Den började som en helt normal dag. Jag klev upp, skrev och så fick jag ett mess att mitt paket från Matsmart kommit

Amen äntligen! Jag har väntat så, för jag har beställt en ny grej:)

Ett pannkakspulver:

Oj vilken pyttig bild;) Men det spelar ingen roll, för ni ser förhoppningsvis. Jag ska vara lat och göra proteinpannkakor på mix. Jag brukar göra på vanligt proteinpulver, men det är ju massa annat i då med, här behövs mjölk och pulver. Klart:)

Och med väntat så, så menar jag inte att det tagit lång tid, utan bara att jag varit otålig. Jag vet att det ligger en massa linser, bönor och gryn i paketet också, och det är het slut på allt sånt hemma, så det är vältajmat.

Nu hann jag inte hämta paketet för jag fick ett mess av valpens matte. Valpen heter Kida förövrigt:)

Hon skrev att hon varit med i en krock i går och skulle behöva åka till akuten för nu hade hon så ont i rygg och nacke. Problemet var bara att hennes plånbok var på avvägar så hon hade varken busskort eller pengar.

”Jag kommer.” sa jag och åkte och hämtade henne, för att sen köra till Närakuten. När syrran skar sig illa i fingret så åkte vi till vanliga akuten, men de ville absolut inte ta emot oss. Eftersom detta var ännu mindre akut så tänkte jag att den blev bra, så jag släppte av henne där. Tog Kida och åkte hemåt, men hann bara till rondellen innan hon messade att de inte tog emot henne. Hon skulle till stora akuten.

”Okey, jag kommer.” 🙂 sa jag och vände, hämtade upp henne och körde till akuten. Där har de preppat för i morgon.

Sista april är en riskfylld dag. Jag vet att när jag jobbade så hade de salar på barnmottagningen där de lade in svinfulla ungdomar, som alltså var så redlöst berusade att de inte kunde ta hand om sig. Alkoholförgiftning. Inte att leka med. Sen har de haft tält utanför, där det mestadels handlar om fulla ungar. Det är helt galet.

Ta hand om er i morgon!

Jag åkte hem till mamma och pappa för att deklarera och när det var klart hem till mig och släppte ut Kida till Doris i trädgården, sen rusade de runt och lekte:) Jag hann peta i mig lite käk innan det var dags att hämta Kidas matte. Hon har fått en rejäl whiplash:/

Läkaren skrev ut starka smärtstillande, som hon inte kan hämta ut eftersom hon inte har sin legitimation… kanske en tur till medicinskåpet hade varit hyggligt? Men så jobbar man inte. Så vi stannade vid ett apotek och jag var in och köpte alvedon och ipren, och nu får hon ta två alevdon och en ipren var sjätte timme. Bättre än inget.

Nu till det märkliga i det hela.

När jag kom hem så kom Corrinda strax efter, och blev förvånad över att Kida var där. Jag sa nåt om en en bilkrock och hon sa att Marcus krockat i natt. Va? Ja.

Det visar sig att det var samma krock.

Det var nånstans mellan Norrköping och Nyköping, som ett släp välte. En lastbil stod framför det, och sen stannade även en personbil precis bakom. Detta var på motorvägen så hela höger körfält var blockerat. Marcus och hans vänner kom susande, saktade ner, tack och lov, och höll ut i vänster fil. Precis framför dem kör bilen som stannat bakom det välta släpet ut, utan att ge tecken, utan att se sig för, och smällen är ett faktum. Killen stampar på bromsen men smäller in i bilen framför som kastas långt fram, deras bil åker över i vänster fil och ner i diket men stannar precis innan de åker ut i mötande väg. Alla killarna tappar medvetandet en kort stund.

Precis bakom kommer Kidas matte med kompisar körande, även de ligger i vänster fil för att ta sig förbi olyckan, när bilen kör ut och Marcus bil (han satt i baksätet)smäller in i den, och de stampar även de på bromsen och lyckas stanna millimeter ifrån Marcus bil. Hade de inte reagerat så snabbt hade de mosat bilen bakifrån också. Då hade det inte gått så bra som det ändå gjorde. Bilen är bara skrot. Totalt demolerad.

Marcus gäng har alla whiplash, en av killarna har även en hjärnskakning, och alla är fulla av blåmärken efter bältena. Kidas matte råkade värst ut i deras bil för hon högg instinktiv tag i Kida, som suttit fint fast i bilsele, men precis trasslat in sig, så de hade tagit lös det för att kunna trassla upp. Annars hade Kida flugit raka vägen ut genom vindrutan, men hon klarade sig utan en skråma.

Alltså, tack änglarna för den änglavakten av allihopa ♥

Det är galet hur snabbt livet kan ändras, så ta vara på varandra, och använd bilbälte.

Efter det här var det skönt att åka och träna och få rensa skallen på ”tänk om”tankar. Allt gick bra, även om whiplash är skit, men det kan ju bli helt bra det med. Det är unga människor med gott läkekött får man hoppas.

Jag tog med Kida hem till oss, så hennes matte slipper tänka på henne. Här får hon stanna tills det känns ok för henne att orka ta sig upp och ner för trappan, och kanske till och med kunna vrida på huvudet. En valp är ju rätt dryg att ta hand om när man är frisk, ännu knepigare när man knappt kan röra sig.

Nu ska jag sova! Jag är inte speciellt trött märkligt nog, men det kommer jag vara i morgon bitti. Barnen är lediga så det blir i alla fall ingen early birdy förhoppningsvis.

Vi hörs i morgon:)