Jag har inte jordens starkaste karaktär. Långt därifrån!! Jag följer oftast minsta motståndets lag:)

Men nu ville jag träna! Jag skulle inte få med mig nån till utegymmet så så tänkte jag att det fick bli backintervaller. Men så kom jag på att det rimligen borde gå att springa intervaller i skogen invid sjön.

Sagt och gjort jag svidade om.

Det började regna. Men vafan? Jag satt en stund och surade med träningskläderna på, på trappan till husvagnen. Funderade. Skita i det? Ja kanske.

Men så avtog regnet och jag tänkte att skogen ju borde ge lite skydd så snabbt iväg innan jag hann ångra mig:)

Stigen var full av rötter och stenar så det var ju bra, och det går ju att springa fram och tillbaka. Den är inte så lång:) Precis vid strandkanten så det var vackert.

Idag gick det trögt. Pulsen skenade iväg och flåset höll på att kväva mig. Bah.

Men jag gjorde det!

Belöningen sen:)

Och det var skönt i vattnet !

Det är det bästa av allt, att kunna hoppa i plurret efteråt. Det gör vi hemma med ibland men då måste man köra en bit, och hinner bli svalare. Här var det från svettdroppe på överläppen till sjövatten:)

Najs. Mindre Najs är alla fåglar som bajsar på bryggan ? Så äckligt.

Nu har jag fått på torra kläder och sitter i husvagnen och småfryser lite.

Regnet kommer och går, så fort jag blir kissnödig så ökar det i styrka, det är Murphys lag helt enkelt 😉

Jag ska hämta en filt och sno in mig i, jag känner mig förutom frusen lite yr. Lågtryck och jag är inte kompatibla. Samma sak varje gång.

Vi hörs lite senare 🙂