Jag har sjåat hela dagen. Nånstans på vägen så glömde jag bort att man kanske inte bara ställer in en soffa och så är det klart.

Inte här i alla fall:)

Soffan skulle komma mellan 8-12, och dök upp här halv elva. Jag hade ju kunnat förbereda men sån är inte jag. Jag pluggade i stället. Fast det gick ju inte alls.. jag behövde ha en icke förkortad version av Robin Hood, vilket jag trodde jag hade.. Bah. Men nu har jag:)

Corrinda hjälpte mig bära in den, och den gamla flyttade vi sen runt lite. Vi har haft tankarna på att köpa en till, men jag har sagt att det funkar inte. Vardagsrummet är för litet. Men nu har vi testat och är överbevisade, det går inte. En tvåsits däremot funkar så nu håller jag utkik efter en sån:)

Av med klädseln på den gamla och tvätta den och sen har jag väntat ivrigt på att den ska torka, jag har gått och ruskat lite på dem;) Inte förrän alldeles nyss kunde jag klä på den. Jag har dammsugit, dammtorkat och putsat både här och var. Flyttat, kastat och lagt på sina rätta platser.

I flera månader har jag tittat på mitt sourroundsystem. När vi bytte tv för… några år sen?.. så orkade jag aldrig koppla in det. I ärlighetens namn så fattade jag inte hur. Rimligen borde det vara lika, men nu hade jag en tjocktv minsann, med scart och ingen hdmi eller USB.

Nu drog jag fram tv-bänken och tillbringade ganska många timmar med att felsöka och försöka åtgärda. Jag har kopplat ihop kablar med sockerbitar och jag har legat på mage på golvet för att försöka se hur sladden ser ut där den ligger bakom element och skåp. Till sist fick jag liv i alla högtalare, och subwofern vaknade också. Men i helsike att jag fick ihop det med tv:n :/

Nu funkar det i alla fall att se på dvd och lyssna på cd, men tv-ljudet blir det nåt knepigt eko. Skitskumt.

Så, efter att ha slitit hela dagen i vardagsrummet så ser det exakt likadant ut som i morse:) Lite mindre damm kanske.

Finn ett fel?

Corrinda ville inte vara med på bild:) Och trodde att hon var osynlig…?

Ibland undrar jag om jag verkligen är deras mamma? ?eller om nån bytte ut dem på BB:)

Soffan är superskön, man sitter liksom ovanpå dynorna och inte nere mellan fjädrarna.

Den gamla?

Mjaaa….

”Mamma! Kan vi ha kvar soffan här, det är jättebra!”

Nej, den ska bort. Något jag inte heller tänkte på. Jag orkar egentligen inte krångla med släp… finns det nån man kan ringa?

.

På lördag ska jag ha Me&i visning här så då måste den vara borta. Bra med lite stress:)

Något mindre bra är att jag har ont som fan i ryggen, det där meckandet med sladdar gjorde illa. Lägg till att jag har nån knepig smärta i överarmen. Känns som det sitter mellan de två överarmsbenen, och är väl nån överansträngning eller sträckning. Jag hamnar i lägen med armen som gör så infernaliskt ont att jag inte kan röra den, men kommer jag bara ur läget så känns det nästan inget.

Jag gör som jag brukar när det gör ont, går och tränar:)

Det mesta löser sig när musklerna blir varma och senorna lite mjuka. Var iväg nu ikväll, Joakims Cirkelfys, och det gick inte alls bra. Marklyften kunde jag knappt lyfta 28kilo. Jag brukar aldrig ha mindre än 38, och ofta 48:)

Men det känns lite bättre nu. Såååååå då kör jag i morgon bitti:)

Jag fick en kommentar om att jag var lyckosam som hade ett sånt jobb som gjorde det möjligt att träna på tider som de med vanliga jobb bara kunde drömma om. Jag tror inte att det var illa ment, men jag funderade lite.

Vanliga jobb?

Jag kommer ju från vården. Där jobbar man skift. Jag har massor av kompisar som jobbar skift. Dagpassen på Friskis är fulla, och de flesta har vanliga jobb, men kanske inte mån-fredag 8-17, men många har. Det gäller ju att prioritera. Kanske träna på lunchen, kanske har man friskvårdstimme, kanske kan man jobba hemma, kanske kan man komma in tidigare till jobbet eller gå senare. Det finns så många vis man kan frigöra en timme nånstans under dagen så man kan få in träning.

Jag har i så många år haft småbarn som behövt passning och det har de inte på Friskis så då har jag fått vänta in den andra föräldern eller nån annan barnvakt. Jag har i långa perioder tränat enbart kvällstid, periodvis även nästan enbart hemma. När kidsen är sjuka så får jag avboka och ibland blir det långa uppehåll.

Men jag vill träna. Jag prioriterar det. Det är viktigt för mig, för min hälsa är viktig för hela familjen. Så jag ser till att planera in den och det ska mycket till innan jag ruckar på den. Det blir på bekostnad av föräldramöten och sånt;)

Jag tror att de flesta kan hitta tiden om man bara börjar tänka efter. En promenad på lunchen till exempel, eller så kör man som Paolo, 15 snabba intensiva minuter om dagen, den tiden har alla. Och har man inte det… då är det dags att ta tillbaka kontrollen över sitt liv. Sen kanske man prioriterar annat och det är såklart helt okey. Man får prioritera att se på tv eller läsa en bok eller vad som helst:) Men att säga att man inte har tid att träna om man VILL det, det är bullshit.

Så nu vet ni det:)

Nu ska jag läsa Robin Hood! Trixie hämtade den långa versionen på bibblan efter skolan så nu ska den läsas, i morgon skrivas.

Så nu måste jag säga Godnatt:)

Ses i morgon ?