Innehåller annonslänk för Cellbes

Idag känns jag mig aningens splittrad, det är lite mycket nu. Jag är orolig och lite nervös, men tänker låtsas som inget. Det är en väl beprövad taktik:) Återkommer om vad det är som spökar, men håll gärna lite tummar.

I stället kör vi allt och inget här idag, det blir kul:)

Först, TACK igen till vem av er det nu var som tipsade om appen tiptapp!

Jag har börjat fatta vidderna av den:) Det är alltså en app där man lägger in vad man vill ha hjälp med inom transport. Jag hade ju min gamla soffa ståendes som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med. Jo alltså jag vet ju hur man måste göra – låna pappas bil, låna Anna och Lasses kärra, ta på handskarna och använda musklerna och sen köra till tippen. Men när man inte hinner, eller ännu värre:) inte har lust? Jo, då kan man lägga in en annons på tiptapp och så kommer nån och hämtar det! Man skriver in vad man vill betala och så är det upp till den som hämtar att ta det eller scrolla förbi.

Jag har fått en kyl/frys av en av tjejerna jag brukar träna ihop med, och den behövde hämtas hos henne, tre våningar upp, utan hiss såklart, annars är det ingen sport:) Jag grubblade lite och så kom jag på att det kanske man kan få hjälp med via Tiptapp? Och jodå:) Så i går så hämtade två killar den hemma hos henne, bar ner den för tre trappor och körde hit den, och sen ställde de den där jag pekade. Jag borde ju pekat ner i matkällaren där den skulle stå, men det var inte klart  riktigt än:) så de fick ställa den utanför. SÅ JÄKLA SMIDIGT!

Sen fick jag hjälp av Corrinda och Patricia att bära ner den. Corrinda har ont i bihålorna och är rätt risig, men Patricia…jäklar vilken styrka hon har i den där lilla kroppen:) Nog för att hon tränar nu, men det är ganska nytt. Vi fick sen roa oss med tetrisliknande förflyttningar för att få in den i matkällaren. Den är extra hög, typ två meter, och jag hade inte tänkt på att jag har stora feta ventilationsrör i taket där nere, som gjorde så vi inte kunde luta frysen mer än pyttelite för att få in den genom dörren till matkällaren, och den ligger i en korridor såklart, så det är riktigt begränsat med utrymme. Ett tag trodde jag att vi skulle få ställa den nån annanstans, men skam den som ger sig! Nu står den där:) Och jag kommer aldrig släpa ut den igen, ta i trä!

De här killarna kom precis efter att jag kört in på uppfarten hemma efter att ha varit och tränat. Ni vet, jag var ju otrogen igår. Vi körde ett skivstång soft – pass. Och det är ju en ganska skön känsla att vara starkast i salen:D Det var verkligen så, något jag inte är van vid. Jag brukar ju träna tuffa pass, men det här var verkligen soft. Vi kom in när nästan alla ställt ut sina brädor och hämtat vikter och jag har inte kört skivstång på många år, så jag tittade inte på folk, utan på deras vikter, för att få ett hum om vad jag skulle ta. Om jag hade lyft blicken och tittat på folket så hade jag insett att jag kunde dubbla deras vikter, lätt:) Inget ont såklart, alla gör efter sin egen förmåga, det är så det ska vara, men många körde liksom med bara stången. Jag tar lite mer:) Det var bara damer, i alla åldrar, och i alla möjliga skick. I vanliga fall brukar jag gärna stå längst bak, speciellt om det är något jag inte vet vad det är. Jag vill inte vara i vägen och helt ärligt är det skönt att inte ha nån som glor in i ens arsle:)

Men här var det bara ledigt längst fram. Så igår hade jag full koll på hur jag verkligen ser ut när jag tränar, och alltså, det var ändå rätt positivt:)  Passet var v ä l d i g t  lugnt, med lugn musik dessutom till skillnad från Davids Die motherfucker die:) Det gör ju att man verkligen kan fokusera på rörelserna så det känns ändå idag.

Men, det jag ville komma till, är det här med Friskis nya anläggning, Stallet. Ligger ungefär vid Akademiska sjukhuset. Alltså är det helt rimligt att man ska pröjsa 60+ spänn för att träna en timme?

Anläggningen var jättefin, men det är jäkligt tveksamt om jag kommer åka hit igen. Det blir liksom lite för oekonomiskt. På de andra anläggningarna är det antagen gratis eller så brukar det kosta 16-23 kr för samma tid, så det är ju roligare. Jag stör mig på det här. Inte för att jag kan göra så mycket åt det, men det irriterar mig.

Så vi lämnar det, (och tränar nån annanstans)

.

Igår skrev jag att jag skulle försöka få upp lite belysning ute, och det fick jag. Jag har köpt en del nytt, för de jag hade var ganska risiga. Jag har den uppe från november till typ maj:) så de slits ju rejält av väder och vind. Förra året så köpte jag flera stjärnor som ska sitta i poolrummet, på Cellbes rea och sparade in många sköna slantar:) Så gör jag väldigt ofta, handlar off season, bästa smarta:)

De hann jag inte få upp i går, men däremot de här som jag visade för ett tag sen.

De ville jag ha i mitt träd, som bara dök upp här helt plötsligt. Självsått deluxe. Jag vill inte ha det, men tjejerna tokvägrar att jag ska få ta ner det:) Det är körsbär eller nåt, och fy fan vad med löv det ramlat ner. Jag fick kratta bort kilovis igår, för när jag fick upp ljusen så kändes det nödvändigt. Plus att snart kommer snön och då kommer jag ändå skotta bort dem, och det blir onödigt tungt:)

Jag har en Iphone… needless to say more. Min sladd är vit, ser jag nu:)

Fy fan, hösten är inte en snygg månad för trädgården! Jag må ha slarvat och det är gräs i höjder som skulle göra en äng avundsjuk, men ändå. Det är skabbigt.

Jag har en lyktstolpe som inte funkar, kan bero på att myrorna byggt bo i den. Kan göra 🙂 Men å andra sidan så har jag och pappa och en kompis till honom letat efter vart i hela friden elen till den går. Utan att hitta. Kompisen var elektriker tror jag, eller i alla fall väldigt kunnig, så var McGyver-Pettson som bodde här tidigare gömt den vete fan. Så, även om myrorna inte intagit stolpen är det tveksamt om den skulle ha funkat. Men nu lyfte jag av hatten och tryckte ner ett ljusnät:) Ingen strålande belysning förvisso, men ledljus.

I fönstret bakom syns en stjärna från Cellbes, som lyst konstant sen förra året den här tiden….

Jag köpte några ljusträd som jag nu satte i min cementrundel vid ingången, de lyser egentligen för skarpt för att jag ska gilla det, men skitsamma.

Det är en enfärgad vit och en flerfärgad som jag satte tätt ihop.

Vet nån vad en såndär grej man kan lägga över kablar när man ska dra dem över vägen möjligtvis kan heta? Sladdarna ligger tvärs över gången och jag behöver något som dels håller dem nere så man inte snubblar, och dels så jag kan skotta snö.

Vet ni vad jag menar?

Bakom i fönstret så lyster en blinkande slinga, och det är två till där som inte är inkopplade, jag har inga sladdar och förgreningar, måste skaffa:) Sen har jag satt ett blinkande ljusnät i en lykta som står utanför dörren. Allt ska sättas på timer så småningom, men om ni komma ihåg att jag berättade att nån plockat ur varor ur min vagn när jag handlade, så låg det ett gäng timers där:) Jag har alltså inga just nu.

Olof har inte heller fått kontakt med elnätet än, men jäklar vad söt han är! Han står utanför dörren, jag ska visa er sen, men det här den här jag menar.

Från Cellbes, och jag har ägnat lång tid åt att prata med honom. Hans armar och fjun på huvudet var lösa så man fick sätta fast dem själv, så då måste jag ju förklara för honom vad jag höll på med:) Fråga om det kittlas och så. Han bara ler och jag blir väldigt glad varje gång jag går in:)

Jag har en hel del kvar att sätta upp ute, flera ljusnät, och granen, och ….. ja ni fattar:) Men i går hann jag inte. Corrinda hjälpte mig att bära in glasborden, och jag fick fundera en stund på varför det var så enkelt att ställa dit dem, tills jag kom på att det var för att alla studsmattor ligger i boden i stället för i poolrummet. Najs. Nu blundar jag för poolrummets oreda och lovar bot och bättring till nästa vår. Som vanligt:)

.

Jag är inte så ofta på Facebook. Jag försöker kolla om det är nån som vill mig nåt, och sådär, men jag tycker det är svintråkigt. Men vissa saker får man ju bara veta därifrån. Som att det återigen varit inbrottsförsök på campingen:/

Jag börjar ledsna på folk och deras dumheter. Är en dörr låst och du inte har nyckel, då är det för att du inte ska gå in där. Lite funderar jag även på tankegångarna hos campingen, för de har satt upp rejäla reglar över den stora ingången, men med tanke på att det förra året verkar ha bott folk här inne under vintern, så är ju kanske inte prio att kunna öppna och ta med sig saker…utan att komma in. Och då kanske man måste regla alla ingångar…? Eller?

Jag har i alla fall inget jag är rädd om kvar där i år, de snodde allt förra året. Idioter. Bah.

.

Okey, och så har jag ett litet problem så här på slutet som ni kanske kan hjälp mig med:) Jag håller ju på med en roman, och mina karaktärer har de senaste fyrtio sidorna varit vilse och instängda i en gammal nedlagd gruva. Oklart varför den är nedlagd, men det kan ha varit en spökhistoria bakom, eller ett stort ras, eller bara att det de bröt tog slut. Men det finns en målad överkorsad dödskalle på en halvt uppmurad vägg. De var tillfångatagna och flydde via gruvan, så de är jagade. Nu har de efter åttiosju mödor och strapatser lyckats ta sig upp genom att klättra svinlångt delvis genom ett vattenfall. Martin är ganska rejält skadad, medan Angel är lite mindre skadad:)

(Och namnen…. ja, Martin kommer från en föredetta Friskisledare:) Han var i ”originalhistorian” gift med en Sara, även hon ledare på Friskis. Tror inte de var ett par på riktigt:) Hade jag börjat skriva idag hade han med stor säkerhet hetat David, eller Joakim, man gräver liksom där man står:)  Namn är knöligt.

Storyn har sitt ursprung i små korta historier där vi skulle skriva väldigt styrt för flera år sen. Jag är inte överförtjust i namnet Martin, men nu heter han ju det och vägrar liksom byta. Angel… jisses, hon skulle inte ens vara med, men krävde sin plats. Hon skulle enbart vara en bifigur för att komma förbi ett parti där jag behövde ord:D Gillar inte alls hennes namn, men samma där…vad göra när de bestämmer själva? 😉  )

Ja:)

När vi ska lämna in text så är det ett visst antal sidor, och jag lyckas alltid skriva så att jag kommer till en cliffhanger. Stackars mina kursare:) Varenda gång så är jag precis lika ovetande som de om vad som ska hända härnäst, och nu vet jag inte alls vad jag ska hitta på:D Jag har aldrig någon plan när jag skriver utan det som händer händer.

Kom med förslag!

Texten är kass, ännu sämre tagen ur sitt sammanhang, men skit i det, den ska skrivas om.  De är helt slut, dyngsura, barfota, skadade, obeväpnade, i ett främmande land, jagade av typ alla, de har ett pris på sina huvuden, givetvis av de mest skoningslösa skurkarna annars är det inget kul:) Nu har de äntligen tagit sig upp ur gruvan och…

Han vände sig om på mage för att se sig omkring. Vattenfallet dånade fortfarande intill dem, det började ännu högre upp och försvann ner i berget där de kommit upp. Det var inget högt berg de var på och skogen bredde ut sig på alla sidor. Det hade ju varit snyggt om de kommit ut på toppen av ett berg utan möjlighet att komma ner, insåg han nu. Det hade han inte ens tagit med i sina funderingar. Angel rullade över på mage hon med. Hon såg sig omkring.

  ”Om jag aldrig mer behöver sätta min fot under jord igen så ska jag inte klaga.” Martin höll leende med, så lystrade han till. Vad var det?

I nästa sekund hade han en gevärspipa hårt inborrad i nacken.

Whooooho:)

Ge mig lite förslag. Jag tror inte att det är en skurk som trycker vapnet i nacken på stackars Martin, som redan har vårdats på sjukhus för en allvarlig skottskada, där såret går upp så Angel får sy ihop mellan varven;) han har brutna revben och hjärnskakning och är allmänt rasslig. Eller så är det det..?

Han ska helst inte åka på mer stryk, men jag kan godta det för det är kul att skriva;)

Kommer ni med nåt svinbra så kan det hända att ni får ert namn i dedikeringen, om det nu skulle bli så kul:)

Nu måste jag skriva en synopsis till en barn/ungdomsbok! Jag som aldrig gör det kommer få tänka till rejält…:)

Vi hörs senare!