Vad är det med det här med att inte kunna sova på nätterna? Jag börjar ledsna nu:) Kanske dricka lite whiskey på kvällarna;) haha nä fy fan. Men en gummiklubba i skallen kanske funkar.
Nåväl, i morse var det upp och iväg. Lovelia skulle vara hos tandläkaren redan 8.10. SNark. Jag hoppade alltså i träningskläderna direkt och så åkte vi. Parkerade vid tandläkaren strax före åtta, och anmälde oss några minuter i. Kom in strax efter tio över…
Men allt gick bra och snabbt. Hon har haft några mjölktänder som vägrat släppa taget, och de permanenta under vill ju komma upp. Nu är de bortplockade:) Jag körde Lovelia med en bomullstuss i munnen till skolan. Och kväljer lite när jag skriver det, det är så djävulskt äckligt med de där tussarna! Jag har dragit ut en hel del tänder, och själva utdragandet är inget i jämförelse med att ha de där saliv/blodstinna tussarna. Urk!
Sen drog jag till Friskis:)
Patricia anslöt via buss, och vi körde med instruktör. Det är alltid jobbigt, oavsett vad man gör så är man slut efteråt. Vi snicksnackade och när vi satte på oss skorna i hallen så slog det mig. Satans förbannade skit! Jag hade glömt att boka av cirkelfysen klockan elva.. David konstaterade glatt att då skulle jag ju få en prick, och jag morrade att det inte kom på fråga och loggade in mig på passet. Tänkte att jag åker hem. Det får man såklart inte, men jag tänkte vara olydig. Men… så är det ju det där med statistik. Jag kan inte skaffa ett pass i statistiken som jag inte går på. Det är fusk, och det pysslar inte jag med.
Så vi körde det med då:)
En kort promenad över till Ica först och köpa nåt att äta, blev en proteinshake, och en banan. Och så tillbaka. Det var kul, för nästan alla tjejerna jag känner kom:) Vi hann snacka en stund innan passet och sen var vi i samma grupp. ”Jobbigt” när alla vill ha ganska tunga vikter så man får slåss eller springa och hämta mera, men så är det:D
Det känns ju såklart att man redan kört ett pass, men det går bra ändå, det är ett helt annat sätt att träna. Tyckte jag hörde David fråga Patricia efteråt om hon skulle hänga med på ett benpass också men där var det stopp:)
Vi åkte hem i stället.
Käka, duscha, skriva. Var planen.
Det blev – duscha, käka, ta fram datorn, sätta i lurarna med Imperiet, luta sig tillbaka och somna:) Sova middag i två timmar, och sen skriva.
Man får göra som man vill, bara det blir gjort, och nu kommer jag ju få sitta i kväll. Det funkar fint hoppas jag.
Barnen har varit med sin andra förälder och jag har varit på sjukhusbesök.
.
Jag vet att Familjen Annorlunda med vår säsong, nummer två, går på sjuan nu. Ni är flera som skriver till mig att det känns konstigt att se exet vara gullig och omtänksam mot mig.
Jag håller med. Jag tycker vissa partier är skitjobbiga att se. Andra är bara roliga:) Jag antar att han inte direkt gillar att det repriseras:D och det ger lite plåster på mina sår, att det känns värre för honom. Jag har oerhört svårt att förstå att vi varit ett par. På samma gång har jag lika svårt att fatta att vi inte är det längre. Jag skulle aldrig vilja vara tillsammans med honom igen, det tåget har både gått och kraschat i 300knyck in i en bergvägg, men det var VI i 26 år. Vi har vuxit upp ihop och det finns få saker under de här åren som han inte varit en del i. Jag kan liksom inte ta en viktig händelse och utesluta honom för han bidrog till det. Jag var sjutton år när jag träffade honom, ett barn på så många vis, och jag var väl 43 när han drog, det täcker verkligen alla stora händelser. När jag ser honom på Tv så känns det som att se valfri skådis,(förutom de heta, snygga rackarna) nån man känner igen så totalt, men inte vet ett dugg om.
Skitmärkligt!
Ni var så många som sa att det skulle bli annorlunda med tiden, att vi skulle kunna kommunicera och ha ett vettigt förhållande. Nja, ni hade fel:) Vi är inte en millimeter närmare än vad vi var den där natten då han reste sig och försvann. Där får han ta på sig det allra mesta. Jag ska inte säga att jag legat på men jag har gjort försök, och de har totaldissats. Jag är mycket, men jag är inte klängig, och jag har en grym stolthet. Jag ber inte. Duger det inte så får det vara. Nu har det gått nästan sju år så jag förutsätter att det kommer vara så här. Och det är okey. Man vänjer sig vid allt.
Men i stort så är jag stolt över vår medverkan i Familjen Annorlunda, det är VI, inte nåt regisserat skräp, utan vår vardag. Som den var då. Nu är det annorlunda.
Nu sitter jag med Veckans Brott på tv…och alltså hallå? Vem är den superstiliga mörka snyggingen?
Gosh ♥ Jag kanske måste kolla på ettan lite oftare 🙂
Nu ska jag försöka slita blicken från den bildsköna mannen och i stället koncentrera mig på mitt synopsis. Vi hörs alldeles snart igen:)
Kommentarer
hej du borde visa lite bilder på barnen 2010 vs nu i bloggen hade varit kul att se
Vad tror du är anledningen till att de flesta familjer som varit med i Familjen annorlunda skiljer sig efter programmet?
Vet inte. Vad tror du? Jag tror inte det finns en anledning utan lika många anledningar som antal skilsmässor. Jag vet bara anledningen till min, han ledsnade och var otrogen. Det är vad jag kan svara på.
Min teori är att få en sån jättebekräftelse genom ett tv program, tror jag dom blir så haipade och söker den bekräftelsen igen och igen. De glömmer bort varann och glömmer bort familjen, för att få synas igen på tv. Helt plötsligt så var man nån som ingen kände/ visste vem man var förut, såklart det påverkar.
Ja kanske, den teorin får stå för dig. Jag kan inte uttala mig om allas skilsmässor, men jag vet ju till fullo att av de jag känner personligen så handlar det inte om en enskild grej eller hajp. Det handlar mer om flera års samlande på hög som till sist blir som Michael Douglas i Falling Down. Det går inte längre. Precis som för vilket förhållande som helst, oavsett antal barn eller tv-produktioner. Att vi som varit med i tv liksom SYNS och märks så alla vet, gör ju att det ser ut som att skilsmässorna ökat, men om så är korrekt vet jag inte. Tror inte det faktiskt. SÅ många skiljer sig idag, så varför inte en familj med många barn? Varför skulle de vara annorlunda på så vis?
Jo, visst ser det fint ut på alla sätt. Min undran är om barnens farmor finns med i barnens liv numera ? Hon är ju gammelfarmor nu. beundrar ditt sätt att klara allt själv och även din styrka med allt, förstår inte hur en far bara kan glömma/förtränga så många viktiga år i sitt liv, förstår det inte, men det gör nog ingen!
Det kan jag inte påstå. Hon har betalat Patricias och Corrindas körkort men det är allt. Det är förvisso massor av pengar och det ät väldigt tacksamt! Men ingen av barnen har träffat henne på sju år
Har ett minne av att du var väldigt upprörd över att hon bara betalade för barn nr 1 och inte barn nr 2 och den orättvisan. Betalade hon alltså för båda två?
Hon har två söner med tillsammans tolv ungar. Hon betalade först till brorsans son så hon kände sig tvungen att betala ett barn hos även den andra brodern. Sen deklamerade hon att hon fullgjort sin plikt. Nu fick ”nån annan” betala för övriga barnbarn. Alltså att hon pröjsade janelles så skulle mina föräldrar betala restens. Jag har aldrig krävt att hon ska betala, men det sätt hon gjorde det hela på var ofräscht. Sen betalade hon ytterligare ett körkort till samma barnbarn, ett c-kort, för egen vinnings skull och kände sig väl tvungen att betala för en till av den andra sonens barn.
Pengar i all ära, det är väl bra att hon betalt deras körkort, men var är empatin, närheten i deras vardag och kärleken till barnbarnen? För mig personligen så anser jag att hon förlorar så mycket genom att ”skilja” sig från barnbarnen, så sorgligt!
Fast hon betalade ju. Fattar inte riktigt varför det måste kompletteras med så mkt negativ text. Måste vara jobbigt att bära på så många såna känslor.
Jag vet inte hur du värderar i livet men för mig kan inga pengar i världen mäta sig med kärlek. Den går heller inte att köpa. Att inte ha träffat sina barnbarn som bor fem mil bort, i en stad hon ofta besöker, på sex år, det finns inget försvar. Jag vet inte för vem det är jobbigt att bära på känslor, inte för mig i alla fall. Jag har alla känslor i mitt register och bejakar dem alltihopa. Jag tycker hon beter sig pinsamt illa och det står jag för alla dagar i veckan. Jag är helt och fullt övertygad on att ungarna hellre skulle fått kärlek och omtanke än ett körkort. Men som vanligt så får man ta det man får och göra det bästa av det. Tjejerna har körkort, det är toppen!
Kul att se gamla avsnitt!Hur gick det till när ni kom med i familjen annorlunda? Sökte ni eller sökte tv 4 upp er?
Syrrans kompis jobbar i branschen och talade om att hon kände en så fantastiskt familj:) Jag vägrade men hon är bra på att övertala, så de kom hit och snackade lite. ”TV4 älskar er! Ni måste vara med!”
Så då var vi det:)
Så ett riktigt bananskal?
Den där snygga mannen är Nadde, polis i borås och finns på instagram på @polisnadde ?
Tack??rackarns vad vissa människor liksom har allt:)
Hittar ingen polisnadde på Instagram ?
Hittade honom, @snutliv heter han ?
Jag fick också leta lite 🙂 men värt det ?
Sorry, här tror man man kan multitaska allt ?