Okategoriserade

Köra bil..och annat:)

Jag har kört bil i 25 år. Prickfritt måste tilläggas, förutom en och annan parkeringsbot. De har aldrig handlat om att jag parkerat trafikfarligt utan antingen varit lite sen, missat att trycka på personalknappen eller fulparkerat:)

I am an excellent driver:)

Men alltså.. det råder vilda västern ute på gatorna nu! Man kan inte ge sig in på stan utan att hålla på att köra på minst en galning. Idag, precis vid sjukhuset, (i alla fall så det hade varit nära för ambulansen att hämta henne;) ) så kliver en kvinna upp på cykeln och börja cykla ut på övergångsstället, när jag är mitt i högersvängen. Det finns inte en chans att man ser nån som kastar sig ut i ögonvrån, mörkklädd och på en cykel. De har INTE företräde. Cyklister måste lära sig att de har inte företräde. De har inte det. Förutom ibland, men inte på övergångsställ.

Jag missade henne med en hårsmån. Undrar om det hade varit värt det? Att hamna på sjukhuset under julen för att man inte fattar att man måste följa trafikreglerna? Suck!

Jag har en kompis som kör motorcykel och bor i en byhåla där vi har husvagnen. Han säger samma sak, det har varit ett helt galet trafikår. I princip varje gång han kört med mc:n har han hållit på att smälla med nån som inte kan reglerna. Det är skitjobbigt! Jag vill inte köra på någon! Jag antar att inte så värst många vill bli påkörda heller, så kan vi inte bara uppdatera oss på hur man uppför sig i trafik. Please.

.

Och med det sagt:)

Jag körde mamma och pappa till sjukhuset och släppte av dem. Jag har glömt vad de gjorde, men det var lite av varje:) Njur-grejs antar jag. Droppade av dem och körde vidare för att lämna en bok på Carolina Rediviva. Det är asknöligt att köra i Uppsala just nu, det är vägarbeten och husbyggen och annat skit överallt. Avstängningar, omdirigeringar och så får man inte köra med dubbat på Kungsgatan som är den gatan som enklast tar en överallt. Jag försökte hitta parkering på ena sidan universitetet, men där fanns bara med tillstånd så det var bara att knyckla sig runt. Att lämna boken tog en minut så helst vill man ju bara stanna till framför:D

Jag skulle hämta föräldrarna sen igen, men inte förrän efter några timmar, så jag tog en vända på stan. Parkerade på ett annat ställe, och sen körde jag julklappsletning. Shooo vad jobbigt det är att tänka! Jag stod i en butik med famnen full av saker, och i huvudet snurrade det ”Vem ska ha vad, varför och vad är det egentligen jag har här?”

Klar är jag inte, långt därifrån, men fortsätter väl i morgon, nån gång mellan alla andra grejor som ska göras. Mamma ringde sen när de var klara och jag tråcklade mig tillbaka, tog en halv evighet. Jag hämtade paket och handlade på igen hem sen.

Säg att ni också ibland vandrar fram och tillbaka i butiken, tittar på alla hyllor och i alla diskar och liksom bara: ”Vad fan ska vi äta till middag?”

Inget lockade. Absolut inget! Kyckling – nä. Kycklingfärs då? Jag kan göra pastasås på den? Nää. Fransyska? Tar för lång tid. Fläskfilé – såg lite trist ut. Fisk? Vi åt fisk igår. Till sist gick jag på färdigmaten och fick ögonen på de där påsarna med oxpytt. Jag tycker inte om dem, har nog ätit alldeles för många i mina dagar;) men jag vet att småkillarna älskar det. Jag har mig veterligen inte serverat det hemma sen vi flyttade hit, vilket är för tretton år sen, så var de ätit det vet jag inte. Kanske att mamma lagat det när hon varit barnvakt? Hm, ja kanske. I alla fall, pockade en påse sånt, och sen en påse wokmix och lite sojabönor som skulle få bli den vegetariska varianten.

Sen var jag så svinhungrig när jag kom hem att jag smackade i mig ett halv kilo risgrynsgröt, och orkade såklart inte äta mat lite senare:) Gröt är också mat. I morgon ska jag koka egen, funderar på att köra två kok efter varandra och ha dubbelt i kylen. Jag har ju en till kyl nere nu.

 

Hemma hann jag städa lite, plocka lite och sen var det dags för träning. Idag sent, inte förrän halv åtta. Janelle hinner sällan träna, hon är i skolan 9-18 varje dag, och det tar en timme-ish att köra, så det är långa dagar. Men nu hade hon hittat ett cirkelfyspass hon kunde gå på, så då hakade vi på såklart. Vi har kört det förr, det är en kul ledare som har lite annorlunda övningar, som garanterat känns sen. Patricia var med, och det känns lite onödigt att duscha när vi ska på instruktörspass klockan 9.00 i morgon:) men man kan ju inte låta bli. Så snabbdusch, och när jag nu är i julstädsmode, så tänkte jag byta duschdraperiet. Det som sitter där behöver tvättas. Men, jag kan ju inte hänga upp ett rentvättat draperi i en oskurad dusch:) Så det ska jag göra i morgon, för nu orkade jag inte. Jag vet att om jag börjar städa och skura klockan halv tio på kvällen så slutar jag inte förrän typ halv fyra, och det går inte. Måste sova lite också:)

 

Nu ska jag koka lite te, och sen läsa lite:)

Vi hörs snart, natti natti:)

Kommentarer

  1. Maja

    Ja, folk är galna i trafiken nu. Jag undrar om de har blinkers, jag drar mig för att köra. Men måste nog, för nu är jag osams med kollektivtrafiken.

  2. Marie

    Apropå mat, vill tacka så mkt för den OTROLIGT smarta idén att göra moussaka med färdig potatisgratäng, färs och ost – testade idag på mina rätt så kräsna ungar som alla älskade det – och jag med! Mat som lagar sig själv – toppentips!! Och tack för en fin och inspirerande blogg. Läser vartenda inlägg men brukar inte lyckas komma ihåg att lämna spår ?

  3. samps

    här hemma kör vi veckomatsedel iaf två veckor framåt, sen kan det ju flyttas runt lite bland dagarna men har nog aldrig varit med om att vi inte vet vad vi ska äta 😛

  4. Hanna

    Går ofta runt i affären å hittar inget att äta. Funderar alltid hur det kan va möjligt att det inte finns nått i en vällfyllf affär 😉

  5. Karin

    Jag får ångest bara av tanken på att irra omkring i butiker och leta efter julklappar i sista stund, behöva trängas med folk, inte hitta det man ska, bli varm och kall om vartannat, usch! För ett par år sedan åkte man ju in till stan för att shoppa och fika med sina vänner som nöje, gör aldrig det längre, skulle inte få för mig det ens en gång. Handlar i princip allting online, även mat så har inte det problemet du beskriver längre. Men kommer ihåg hur jäkla tröstlöst det var att gå omkring i butiken med noll inspiration och försöka komma på vad man skulle laga till middag!

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting