Igår var det återigen en sån där dag som bara ramlade på utan att göra så mycket väsen av sig. Började med att Jordan, som är den som vaknar först, han gillar att ligga och kolla på mobilen en lång stund innan han kliet upp, kom in till mig och sa att det var strömavbrott. En titt på min klockradio bekräftade det, och det var alldeles tyst i huset. Vi har en stor ventilationsanläggning som susar dygnet runt och när den tystnar känns det väldigt konstigt. Jag hoppades att det var ett allmänt strömavbrott =mindre jobb för mig:) och frågade om det var mörkt hos grannarna, men det var det såklart inte. Så det var ju bara att masa sig upp och ner i källaren, barfota för jag hittade inga raggstrumpor eller tofflor, och jadå jordfelsbrytare hade slagit ifrån. Som alltid så måste man ju börja med att vicka tillbaka den, man vet aldrig:) Nio gånger av tio slår den av direkt, men man kan ha tur. Igår gjorde den inte det utan allt hoppade igång igen. Woaw! Det håller så länge det håller liksom!

Klockan var inte riktigt dags att kliva upp så jag ilade tillbaka till sängen, och precis när jag fluffat om mig täcket och sjunkit ner i kudden….så hörd jag hur ventilationen slog av igen. Fan.

Bara att kliva upp, ner i källaren och vrida ur alla säkringar. När jag vred ur den sista kom jag på att det ju var totalt meningslöst, det skulle inte gå att felsöka på det viset, eftersom det tog fyra minuter för brytaren att slå av, jag kan rimligen inte skruva i en säkring, vänta fyra minuter för att se om jordfelsbrytare löser ut, sen nästa – vänta fyra minuter.. Tror det är trettio säkringar eller nåt:)

Jag vet att det brukar kunna vara sladden till motorvärmaren, den är för utomhus och allt sånt, men när det regnar på både längden, bredden och tvären som det gjort i två dygn, så kan det ändå komma fukt i den. Så jag skruvade i alla säkringar utom den till garagets vägguttag. Det är nummer tjugo…så jag hade fått vänta ganska många fyra minutersomgångar innan jag kom dit:D

Det verkar vara den. Nu ligger den på tork i garaget, jag vet inte om den behövs längre. Ta i trä, men vintern har kommit av sig förhoppningsvis.

Ja, sen var det ju bara att köra igång hemmamorgonen med allt vad det innebär och framåt lunch började jag och Patricia röja lite nere i rummet utanför pannrummet. Jag skulle in dit, och då funkade inte lampan. Nähä? Bytte glödlampa och det FUNKAR INTE! Jag blir så jävla sur. Jag vet med bestämdhet att det varit så här förut, men sen gjorde en elektriker något magiskt, typ viftade med ena handen, och det funkade. Det är alltså möjligt att det är något väldigt enkelt, men jag komma inte ihåg vad. Att ta hit en elektriker ligger långt ner på listan av vad jag tänker göra. Först kollar jag själv, sen ställer jag in en golvlampa och svär eder så det osar i flera år. Man är inte därinne så ofta:)

Det hade kunnat vara en säkring, men alla andra lampor som sitter på samma lyser så…nix. Fan.

.

Sen åkte jag för att hämta mamma vid 14, och så körde vi upp till pappa. Han låg och sov och var inte det minsta intresserad av att prata med oss. Rörde inte en fena mer än att han vred lite på huvudet. Han är så trött hela tiden, och att ligga på sjukhus gör en ju inte direkt sprittande av glädje. De ska göra massa undersökningar och allt vad det är de gör. Han ligger bra där just nu, i trygga händer och med all hjälp han behöver.

Vi pratade lite med hans sköterska och sen gick vi och fikade:) Så körde jag hem mamma, och sen hem och bytte om till träningskläder och iväg igen. Ett cirkelfyspass med efterföljande armgång:D

På hemvägen skulle vi in på Ica och då ringde mamma. Hennes TV funkade inte och hon fick inte till det. Nu för tiden behöver man ju en ingenjörsexamen för att klara av alla olika teknikprylar. Även om man kan sin egen apparat, så ska ju ingen tro att nån annans är likadan. Syrran har haft samma som mamma och pappa medan jag inte fattar ett skit av Telia, jag har Boxer, så hon blir förste felsökare. Hon hade nog startat om, för det brukar ju räcka med det, men icke, det krävdes tre omstarter av både router och box innan det plötsligt hoppade igång igen. Telia håller ju på med nåt tjafs så alla kanaler har hon inte, men de flesta.

Ibland längtar jag tillbaka till när man skruvade på en ratt tills myrkriget blev en bild, och när man kopplade videapparaten till Tv:n och sen var det klart. Idag… jisses.

.

Jag kom hem runt nio, och hann bara packa upp varorna och sätta mig och äta när det lät konstigt. Insåg att Jordan var inne i badrummet och kräktes. Mors.

Han låg och sov när jag kom, vilket är ovanligt, killarna brukar lägga sig nio, och inte en sekund före. Nu snarkade och sov han sen länge sa de andra, men han sa sen att det var sen halv nio:) Jag fattade att det var något på gång redan där med andra ord.

Han gick tillbaka till sängen och jag var inne och pratade lite med honom, gav honom en hink och berömde honom för hur jäkla bra han var som hunnit in på toa. Det är inte direkt en självklarhet efter alla de här åren med småbarn. Normalfallet är att man fått sanera en säng som minst, i sämsta fall både sängen, rummet och vägen till toaletten. Det underlättar enormt att de är stora:)

Han ville bara sova, och jag stängde in honom och sa att han skulle ropa, jag hör som en hök, men inte ett ljud från honom på resten av kvällen. När jag lade mig efter midnatt så kikade jag in och det var lugnt, han sov som en stock. Hela natten har han sovit och nu ligger han på soffan och ser på mobilen.

De andra ungarna har åsikter om det. De tycker att han ska vara instängd på sitt rum, och jag kan förstå hur de tänker. Men de har TV på sina rum, och mobiler med täckning:) Inne på killarnas rum suger täckningen och det går inte att se på platta/mobil, och de har ingen TV. Så då ska de med andra ord ligga och glo i taket i 48 timmar. Jordan är duktig på att läsa, och skulle kunna plöja ett bibliotek, men det orkar man ju inte. Inte ens jag:)

Därför får han ligga här ute, de andra får helt enkelt hålla sig ifrån vardagsrummet. Han mår bra, och har ätit men har huvudvärk. Han blir ju hemma i morgon med och så hoppas vi innerligt att det var något han ätit. Flera av barnen är ganska lättkräkta och det är betydligt oftare de kräkts av okänd orsak än av magsjuka. Janelle hade migrän ( har) och kräktes ofta av det, inte fattade jag vad det var, hon var väldigt liten, runt två, och jag visste inte ens att småbarn kunde ha det. Dåligt samvete i efterhand är ett faktum. Lovelia och Jamie är värst, börjar de kräkas så är det som att det triggar och de kan lugnt spy varje kvart i flera timmar:/ Det var värre när de var mindre, men det var inte så kul. För nån;)

Lovelia har ju också migrän som ställer till det. Hon har inte haft det så ofta, men börjar kunna s

känna igen tecknen. Hon får synförändringar, som både jag och Janelle får, och hinner man på då med piller och sen får vila så brukar det kunna hejdas. Om inte…risk för kräk. Jäkla knepigt egentligen.

Men, jaja:)

Det är som det är!

.

Idag fyller min syster år:)

Det är fint att ta så här efter kräkinfo;) Vi hade tänkt åka till Kungsberget och åka slalom, men vädret lockar inte det minsta, och sen är det allt med pappa, lika bra att vara på hemmaplan. Vi kanske åker senare, eller inte alls. Kanske blir det ingen slalom i år, men då blir det så. Jag är inte supertaggad, för då hade vi ju redan varit iväg:)

Men jag vet inte riktigt hur det blir med hennes firande. Jag har ett paket som jag är så nöjd med, som jag haft här hemma i flera veckor nu, och tanken var att fika ihop. Kanske hämta hit mamma och fika här. Men nu vete fan. Det är inte läge för en ny kräksjuka för mamma och pappa så även om jag inte tror att det är det, så riskerar jag inget.

Men – GRATTIS SYSTER YSTER!!

Kanske att det drar lite i slalommusklerna ändå….:) Vilket väder vi hade!

Och så lite skapelser hon gjort, det är en påsktårta:)

Ja, hon skulle kunna sadla om till konditor:) Superduktig på att baka!

.

Nu ska jag kanske klä på mig:) Jag sitter i morgonrock fortfarande… Inte för att det är något ovanligt, det är snarare årstidens klädsel. Antingen är morgonrocken på som en kofta, eller så är det fleecepyjamas och raggisar. Klär på sig riktiga kläder är mer om man ska iväg. Vilket jag nog inte ska idag. Väldigt ofta känner jag också att det är helt onödigt, byta om för att sen byta om till träningskläder. Nu har jag ju då pyjamas som ser ut som vilket mjuksset som som helst, så jag traskar ju inte runt i nattlinne och ser nyvaken ut, utan mer…sådär hemmauniform:)

Det här gäller bara under vinterhalvåret. På sommaren så är det helt annat:)

.

Jordan ställde upp altandörren en stund och satan så kallt om golven det blev;) Sådär så jag inte vill kliva ner på det. Men jag ska ändå hämta kaffe, så det är bara att bita i det kalla äpplet;)

Sen är det plugg!

Och alldeles snart kommer det ett finfint erbjudande till er, så kika in om en stund igen!

Ha en bra dag:)