Min lilla kille fyller elva år! Elva!! Känns som igår han föddes i samma raketfart som syskonen, med navelsträngen virad tre varv runt halsen, rakt in i en tv-inspelning. Han sabbade inspelningsschemat genom att inte komma på helgen utan mitt i veckan 😜

Tanken var kanske att vi skulle filmat själva men det hade jag tvärvägrat. Jag vill inte ha någon kamera i fejset när jag föder barn, för mig är det privat. Vi har inga bilder från någon av förlossningarna förutom efteråt så bara tanken på att dels filma, dels visa upp det för hela svenska folket var … ehh tack men nej tack. 🤗

Det finns andra som mer än gärna delar med sig av allt och lite till, men jag håller mig till det personliga men inte privata, och tycker det känns som en perfekt balans för mig:)

Men det där är elva år sen, för Jordan fyller elva år idag. Tiden är märklig ändå. Oändlig men kort, snabb men evighetslång.

Jordan är nummer åtta i barnaskaran, son nummer två av tre.

Han är en fantastisk unge. Givetvis kan ha vara tvärtemot och bråkig han med, men oftast så är han väldigt omtänksam och givmild. Han delar med sig om han får en godispåse, och plockar alltid ut speciella godisbitar som han vet att jag gillar:) Han fixar ofta kaffe till mig och frågar om han kan hjälpa till med något.

Han är klok som en bok, och har länge gått under smeknamnet Lilla professorn 🙂 Han är otroligt vetgirig och följer upp saker, ger sig inte förrän han har alla fakta han vill.

Han är supervass på matte, det är inte från mig direkt🙈och pratade engelska helt flytande för flera år sen. Han är intresserad av omvärlden och kan föra långa intelligenta konversationer om världsläget/Corona/tsunamis/ miljön/politik, osv. Sport däremot är inte hans grej. Han älskar att vara ute och hänger mer än gärna med kompisar.

Han är mellan varven bråkig i skolan 😅och jag har fått både en och flera Mail om att han uppfört sig lite mindre bra. Men, jag kan egentligen inte tycka det är så illa🙈Vi pratar alltid om det, och han har oftast en bra anledning till sitt uppförande. Kanske inte en pk anledning men det finns en orsak. Oftast. Det är som att han ibland måste balla ur lite för att sen få lite skäll och sen stila till sig.

Ofta handlar det om att han är uttråkad. När han är så skarp så kan det vara tråkigt att lyssna på när övriga i klassen inte fattar direkt. Han behöver utmanas och det är inte alltid lärarna fattar det. Skolan och lärarna är överlag bra, men ibland känns det som att han får agera nån slags assistent i klassrummet. På gott och ont för han lär sig ju mycket då med.

.

Igår var han ledsen och deppig. Han var trött. Grät utan anledning. Han gråter sällan utom när han mår dåligt så jag anade att han kanske hade migrän på gång. Så var det nog också, även om huvudvärken inte var så jobbig. Men inget kräk heller så det är ju skönt. Han sov sen hela kvällen och natten och idag är allt bra igen.

Vi sjöng på morgonen för honom, och han fick den sparkcykel han valt ut själv 🙂

Rullade på superbra:)

Ikväll ska vi fika lite tårta, han har beställt en Schwartzwaldsrårta från Frödinge så det kan jag klara av:)

Nu har jag varit på ett grisigt HIT pass, och ska vidare till syrran för att klippa lite träd .

Vi hörs snart:)