Eller både och kanske.

Kommer ni ihåg att jag för några dagar sen sa ” Sanna mina ord.”

Det gällande Lovelias basketlag, och vem som skulle ta över coachrollen. Axla manteln.

EXAKT så blev det. Föräldern i fråga plus en mamma. Så den familj som skrivit till styrelsen tidigare och önskat en kvinnlig coach är ju också nöjda nu🥴

Själv tycker jag könet är så sekundärt att jag inte lägger minsta vikt vid det. Det är inte med det man coachar. Det är med helt andra kvalifikationer man blir en bra coach, oavsett kromosomuppsättning. Men folk idag är ju väldigt fokuserade på genus.

.

Sen kommer en spanjor, som enbart talar engelska( och spanska kanske🙈) att testa två träningar. Godkänns han av föräldramaffian så blir han kvar terminen ut. Det lät dock som päronen skulle ta alla måndagar. Godkänns han inte tar de väl allt. Undras om man får komma till tals den här gången.

Till saken hör att den pappa som nu tog över har en väldigt stark roll. Han kan mycket och gillar att rådda. Det är bra på sitt vis.

Men Om han hade velat ha kvar coachen så hade coachen varit kvar. Om han vill bli av med coachen så försvinner coachen, förr eller senare. Och nu är coachen väck och pappan … tja 😝😳

Så, jag är antingen synsk eller djävulsk cynisk. Jag vet att jag inte är det första men en jävla massa av det andra.

Jag funderar på om Lovelia ska hoppa över måndagsträningarna. Svårt att se nån nytta med den, hon har dessutom slatter i knäna och behöver vila ibland. Men, det får ju hon bestämma. Jag må muttra och puttra men besluten är hennes. Alltid.

Nu ska den cyniska bitchiga huggsnoken ta och hjälpa till när Jimpa fixar 🙈😂

Vi hörs snart!