Ja, det kommer det bli idag:)

Igår var det fredag, och då passade jag på att träna dubbla pass. För att jag vill, kan och behöver det.

Började så snyggt med ett högintensivt pass där pulsen ligger och tassar uppemot maxpuls hela tiden, det känns. Och det kändes dessutom BRA:) som i kul och ”lätt.”

Jag har inte sett killen som ledde passet sen han i november nångång skådade hur jag misslyckades med att få upp en tung marklyftstång. Eftersom jag har skitsvårt att räkna, så är det en enkel match att lura mig gällande vikterna:D Så han stod och hejade på: ”Kom igen, Carola, det är ju bara si och så mycket!” David som är ”ansvarig” över min tunga lyft-träning korrigerade honom med att säga att det ju minsann var tio kilo mer, men det var ändå alldeles för tungt. Jag kunde inte rubba den, och blev både sur och förnärmad:) Det var en vikt jag klarat utan större problem tidigare nämligen.

Det visade sig ju att de båda två mörkade, och det var tio kilo mer än vad jag någonsin lyft utan hjälp:) Ibland funkar det att inte veta, men den gången satt vikten som fastvuxen i golvet. Därför kände jag att jag hade velat tala om för honom idag att jag minsann gjort en trea på just den vikten:D

Hade jag inte varit så andfådd hade jag kunnat klara av det också;)

.

Vi åkte hem i det strålande vackra vädret, och jag käkade och skrev lite innan det var dags för pass två. Det är mer av ett socialt pass:) För oj så jag behöver träffa tränings-kompisarna, de har blivit viktiga.

Och efter det, var det dags för att handla. Så dålig planering, men jag valde bort att åka på torsdagskvällen för då var jag inte det minsta på humör.  Hela torsdagen var en introvert dag, när jag mestadels satt med lurar på. Antingen skrev jag eller så lyssnade jag på ljudbok.

Sandmannen, av Kepler:) Spännade! Jag har aldrig speedad upp uppläsaren förrän jag började lyssna på Kepler, för satan vad långsam killen är som läser. Tror det är Jonas Malmsjö. Men vilken fiffig funktion:D Jag kan inte köra upp den för snabbt bara för då blir jag irriterad, det får inte låta som det är bråttom. Däremot så har jag nu den här uppläsaren i mitt huvud när jag läser min egen text. Hur knepigt är inte det? Men, det låter ganska bra:D

Fredagen fortsatte med tacos, och hela familjen var hemma ♥ Behövligt att få omge sig med de som betyder mest. Janelle har gjort illa sig hon skar sig så illa på en glasburk som gick sönder i händerna på henne, att hon fick st fem stygn! Inte kul, och hon har väldigt ont. Tur i oturen så är det vänstern.

Vi hade så härligt och mysigt och trevligt. Högt och lågt och underbart. Jack är ju en solstråle som alltid… eller tills han ska åka hem, då, för då brukar han trilskas. Han gillar att vara här, vilket är så härligt:)

.

Idag hade Jamie fotbollsträning och Lovelia basketträning. Jamie hade dragit iväg för att åka skridskor och kom aldrig hem, så jag började fundera på om han varit så klok att han tagit med sig ombyte. Isbanan hör till skolan där även gympasalen är. En kvart innan träningen började hade han ännu inte kommit hem, och jag hittade inte hans kläder så vi åkte och kollade. Tänkte att jag får lov att ila hem med honom i värsta fall, det hade vi hunnit. Men, han hade ju varit klok:)

Ibland så är han helt otrolig. Han är nio år och har sån jäkla bra koll på vissa saker. Läxor, även om han kommer på dem i sista sekunden ofta, men då kan han frivilligt kliva upp tidigare på morgonen för att hinna göra dem, och träningar och kompisar.

Jag tycker att man ska lära barnen ta ansvar, och det har de fått göra från tidig ålder. Sen har jag ju haft övergripande koll och puffat på dem om de missat, men är de medvetna om att de får ta eventuella konsekvenser så är barn duktiga på att ta eget ansvar. Och konsekvenser är alltså inte något utdömt straff, utan det kan vara att få kliva upp tidigare för att göra läxan, eller köra gympa utan skor, eller komma försent om man missar bussen eller liknande. Det är ytterst sällan jag behöver ha koll nu förtiden:D

Man skulle kunna säga att jag är ganska så jäkla överflödig;)

Missa bussen händer ju alla, men faktiskt väldigt sällan. Så vida de inte har århundradets viktigaste grej som de missar så får de ta nästa, och komma lite sent. Jag skjutsar inte om det inte är akut.

Taskigt kanske en del tycker, men jag kan bara tala av erfarenheten från mina barn och det är att de skärper sig, och ser till att vara i god tid och ha marginaler. Ju snabbare man lär sig det, ju enklare får man det framöver:)

Att jag idag åkte för att kolla är enbart för att jag fick dåligt samvete mot övriga i laget. Man får vara max 20 stycken spelare nu, och det finns killar som står som reserv. Då är det taskigt att utebli. Jag var inte helt hundra på att jag sagt till Jamie när det var, så därför ville jag checka:)

.

Sen körde jag Lovelia till stan, parkerade vid skolan där hon tränade och tog en promenad i det strålade solskenet. En och en halv timme tränade de, så det var den tiden jag promenerade runt i vackra Uppsala i vinterskrud:)

Började vid pampiga Katedralskolan:)

Gick sen längs Fyrisån, fick kryssa mellan alla andra som också var ute på flanörlördag, och jag blev glad att se att så mycket folk satt och fikade på uteserveringar. På några ställen har de glasat in sina bord, och satt infravärmare och det ser himla mysigt ut. Som bekant så tycker ju jag att det är jäkligt viktigt att företagen får överleva den här pandemin, för allas skull. Jag tycker det är fint att se uppfinningsrikedomen och att folk försöker anpassa sig så det går att göra på ett säkert vis. Med maxantal, avstånd och … jamen ni vet.

När man går in i stadsträdgården står den här fontänen.

Ser ni?

De små nakna kidsen har fått varma mössor:)

Jag gick längs med ån en stund till och svängde sen upp, jämsides med sjukhuset, och gick tillbaka en annan väg. Vid Svandammen åker man skridskor nu, men änderna hålls i andra änden.

Skugga här, så bilden är mörk. Några svanar har vi inte här längre, det par som bodde här sist var det sista. Nu vingklipper man inga svanar, vilket är bra, men man saknar dem ju. Ett par kanske kan flytta hit frivilligt vad det lider:)

Till vänster precis så det inte syns ligger Konditori Fågelsången och de har värsta solsidan, här är det alltid fullt med soldyrkande kaffedrickare, och idag var inget undantag. Jag funderade på att sätta mig och ta en kaffe, men solen var redan på väg så jag avstod.

I stället gick jag upp (upp upp upp upp upp) till slottet. Det ligger högt upp och jag som hade suttit i väldigt många jägarvilor i går, var hyfsat mör i låren när jag kom upp. Svettig var jag också.

Med slottet i ryggen ser man ut över Botaniska trädgården.

Jag hade tänkt gå ner för trapporna här, men efter att ha kikat på dem bestämde jag att det fick bli en annan väg. De var inte speciellt välskottade om man säger så, och en tjej på väg uppför hade väldeliga problem att hålla sig på fötter, det trots att hon krampaktigt höll sig i ledstången. I stället tog jag vägen vid Vasaborgen.

Den 24 maj 1567 fick kung Erik XIV ett raseriutbrott som resulterade i vad vi kallar för Sturemorden. Sten Sture d.y och d.ä ni vet. Inte den kungens enda misstag kan man säga, men ett som fick historiska följder. Ja herrejösses, jag älskar historia:)

Man får besöka fängelset, men kanske inte nu, det vet jag inte. Jag vet dock att jag ska göra det vilken dag som helst:) bara inte riktigt när… 🙂 Jag vet att jag har varit här, med en guide, för många år sen. Ingen aning om i vilket sammanhang eller varför, men det var jäkligt spännande:)

Kan ha varit när Janelle och Patricia var små, inte igår med andra ord.

Jag gick vidare, in i de gamla kvarteren runt domkyrkan, där det är så vackert och pittoreskt att man skulle kunna tjuta av fröjd. Om jag ska bo i stan så är det typ där. Lycka till med det:)

Kyrkspiran eller tuppen eller vad det nu är håller på att restaureras. Det är inte länge sen det byttes plåt på tornen så varför de inte gör allt på en gång är en fråga jag funderar på. Det är ju liksom inte skitsnyggt med en kran som tävlar med tornen.

För att inte tala om vilken tid det tar att få dit den, jag tror den är nedgjuten i marken på nåt vis?

Jag har lärt mig att tornen är 118 meter höga, precis lika höga som kyrkan är lång. Det är en sanning som folk håller på att jiddra med, och det verkar diffa lite, men det tänker jag inte låtsas om:)

Den är i alla fall invigd 1435, det är ett tag sen. Hur det ens är möjligt att de kunde bygga så pampiga saker på tider då de inte hade dagens maskiner och verktyg är en annan gåta att förundras över. Jag älskar gammal arkitektur.

Det här är … ett annat hus:) Vet inte vad, kanske en nation eller nåt annat, fint är det i alla fall:)

Så gick jag tillbaka, och hämtade upp henne lagom till hon slutade.

Där jag stod parkerad höll ett par killar på att, håll i er nu, byta däck på en bil:)

Först hade de fått skotta fram bilen ur snövallarna den stod i, man kan säga att den stått där ett tag;) sen hade de en hjälpstartare till batteriet som dött och så hade de grävt fram däcken och höll på med att skifta däck. Första december måste man ha vinterdäck, så en gissning är att den stått där sen dess:) Ingen aning om de kom iväg, men det hoppas jag, så de inte slet helt i onödan.

Vi åkte hem, via affären för lördagsgodis.

Laga lite middag, och sen glo på mello. Nej, det var inte bra i dag heller. Men det var väldigt charmigt att Anton Ewald blev så tagen när han gick vidare till final att han inte kunde sjunga:)

.

Nu har jag ont. Träningsvärk i låren, axlar, armar och mage. Ont i ryggen för att jag är trött och har suttit som en märla. Jag funderar på att skriva eller glo på nya Magnum. Eller läsa.

Svåra val faktiskt.

Sen sova, och det så länge jag bara kan:)

I morgon är en annan dag.

Nu ska jag sluta, ha det fint, vi hörs snart ♥

Natti natti.