Jäklar ändå va. Att man aldrig lär sig 😂

För det är ju en regel snarare än ett undantag att när man planerar så det ska flyta på, även om det är i sista sekunden … så händer massa saker som stökar till det 🙈

Så här sitter jag nu med en stor deadline ikväll, inte färdig på långa vägar och saker som måste hanteras. 🤷🏼‍♀️

Det rör inte mig personligen mer än att det är mina nära som har olika problem, men det innebär ju att jag ställer allt annat åt sidan.

Så klart! För det finns inget viktigare än familjen:)

Men det är typiskt. Jag får lov att lämna in sent helt enkelt, det är säkert ingen fara på taket får man hoppas.

Igår hade jag utejobb på schemat. Röj och höja staket. Jag har ju satt upp rådjursnät för några år sen, som Doris gav blanka fan i, bara hoppade igenom.

Det var mest nödlösningar över lag, men funkade ett tag.

Nu ser det ut såhär:

Röjt bort massa buskar och skit också .

Betydligt stiligare 🙂

Det var jimpa som råddade staketet, jag bistod med att vara hantlangare och allt-i-allo.

På baksidan växer rabarberna så det knakar:

De brukar vara fina i början sen ballar de ur och är varken goda eller vackra;)

Corrinda var med ute igår och krattade och klippte buskar i flera timmar, det är härligt terapiarbete ändå. Man behöver inte tänka så mkt och det är skönt:)

Bara att ibland har man kapat lite mer än man tänkt sig 😉

Inomhus var det bageri, och kidsen bakade dajmakakor och mockarutor.

”Kärleksmums” kallas de hos andra men det är ett så töntigt namn att jag vägrar. Kärleksmums …? Lika töntigt som”Du är så söt så jag skulle kunna äta upp dig!!!”😖🤢🥴

MOCKARUTOR!! 😂

Så började det droppa från himlen.

Lite mer.

Lite mer.

Och så störthaglade det

Stora korn!!

Länge:)

Jaja, vädergudarna har väl inte hängt med i kalendern kanske 🤷🏼‍♀️

Nu måste jag ila!

Hörs snart 😘