Igår skulle min mormor ha fyllt 100 år om hon levat. Det gör hon dessvärre inte, det är 18 år sedan som hon gick bort. Hastigt och inte det minsta lustigt. Hon var pigg, sen fanns hon inte. Jag inser det sköna i det om jag ser det ut hennes synvinkel. Att bara logga ut utan att först vara sjuk eller tyna bort. A Good way to die. Men för oss var det jobbigt.

Jag var gravid med Novalie som fick mormors namn, Karin, i andranamn. Det har gått 18 år sen och jag saknar henne fortfarande 🤷🏼‍♀️

Bara för att man inte är med oss i det här livet längre så innebär det inte att man inte blir firad:)

Blommor och lite snack följt av fika. Vi satte blommor i minneslunden också till pappa. Idag är det ett halvår sen han gick bort. Det är fortfarande jobbigt. För någon vecka sen vaknade jag och kände att det var fasligt länge sen vi sågs och att jag saknade honom och ville träffas. Så vaknade jag ordentligt😳.

Men tillbaka till hundraåringen.

Jag, mamma, syrran, Corrinda och Jordan fikade på Fågelsången.

Napoleonbakelse❤️ Pappas favorit, ligger även högt upp på min lista, även fast den är svår att käka utan att mosa till den helt;) Rejäla bitar också så jag kände hur den åkte hiss lite senare när jag drog och tränade med Corrinda och Patricia😂

Det var en fin dag:)

Jag avslutade den med att städa i pannrummet. Ett sånt där ställe där jag försöker hålla ordning men alla andra bara skickar in saker😩

Idag då. Vaknade med huvudvärk och träningsvärk. Den här förbannade huvudvärken gör mig tokig snart :/

Jag har ju så här ibland och det brukar bero på spända nackmuskler och det tillsammans med det här tryckande vädret vi har nu = ont. Kanske måste pallra mig iväg till nån som kan mjuka upp de är lite. Men det lär inte ske 😉

Corrinda ville åka och äta frukost nånstans och tjatade lite så det blev så:)

Vi åkte till nåt café som inte serverade frukost men mackor och toast är också frukost. Eller brunch som det var när vi kom😄

Det finns en café som serverar frulle hela dagen men jag är osäker på om de stängt kanske. Idag var det det iaf. Jordan och Lovelia var de enda barnen hemma. Jamie har sovit hos en kompis så han hade inte kommit hem än:)

Vi satt och myste där på uteserveringen i solen. Corrinda är rolig hon, hon håller span på män som hon anser lämpliga för mig 😂

Hon har hyfsad koll men ibland undrar jag om hon har noll smak 😂🙈

Han igår var förvisso rätt stilig:)

Jag anar att Corrinda tycker att jag ska skaffa en kille, eller i alla fall dejta 😉 men jag vet inte jag. 🤷🏼‍♀️

Vi avslutade vår brunch och åkte hem, och jag drack ännu mer kaffe ute i sällskap av min bok. Och huvudvärken. Som ville vara med ordentligt idag. Jag tror det till och med var snudd på migrän, men vägrade erkänna det 😉 Jag skulle ju träna! Med kompisarna och bästa ledaren, inte har jag tid med migrän då.

Hämtade upp syrran, Corrinda var också med, och så rullade vi dit. När jag får rejält ont i skallen pga vädret så mår jag illa. Inte kräkilla utan mer som åksjuka. Så att mötas av att vi ska köra ett riktigt tufft flåspass var inte helt kul. Men vafan, bara att köra, det kan ju släppa av rörelse.

Vi sprang lite intervaller som uppvärmning och det är ändå Najs att känna att jag orkar även om det kanske inte var så jäkla explosivt;)

Jag fick lov att ta det lite easy men det funkade förvånansvärt bra, även om det dunkade på bra i huvudet. Och illamåendet blev ju en aning värre av att pulsen skenade 😂men fasen vad skönt det var att träna ”på riktigt ” igen. Vi har hållit igång hyfsat på våra egna håll hela gänget men att ha nån som bestämmer ett pass och sen piskar är en annan sak. Avslutade med intervaller, ruscha 20 sek, jogga/gå 10, i vad som kändes som en evighet men var nog bara ett par minuter 🙂

Det är intressant att fast man är helt slut så orkar man lite till. Och lite till:)

Men sen var jag slut på riktigt. Huvudvärken var borta, men har återkommit på kvällen. Efter middagen försökte jag läsa det jag ska i min kurs men fick lägga ner. Och gå och lägga mig, med vetekudden på nacken. Det hjälper. Sov några timmar och klev sen upp för att se på tv lite, för att kunna sova i natt.

Nu ska jag värma vetekudden och lägga mig på spikmattan och läsa. I morgon vill jag ha exakt NOLL ont i huvudet, tack.

Det är plugg som gäller då, och sen träna lite mera:)

Avslutar med att glädjas åt duktiga Armand Duplantis som tog guld i stavhopp idag🥇

Så jäkla kompetent kille!

Jag kollar så lite som möjligt på OS, vilket inte är så svårt:) Dock vill jag gärna se damernas final, som tydligen går 04.00 på fredag, kul;) Blir en tidig morgon eller dem kväll 😁

Kollar ni Os? Favoritgren??

Vi hörs snart 😘😘natti natti

Om två veckor ska vi ha en minnesstund för pappa.

Vi valde att ha en direktbegravning, alltså att han begravdes utan några ceremonier över huvudtaget. Pappa ville kremeras så det skedde och sen urnsattes han när tjälen så tillät. Vi i närmaste familjen har haft en liten otraditionell ceremoni när vi besökte kyrkogården och tittade på hans lilla skylt vi valde att sätta upp i minneslunden, och satte blommor där. Lite fika efter det.

Pappa gick bort i februari, mitt under brinnande pandemi och maxantalet på en begravning var 20 personer. Jag har nio barn så bara vi fyller ju halva kvoten. Han och mamma har alltid haft ett stort umgänge och vi kände inte att vi varken ville välja ut vissa till en begravning, eller riskera att de utvalda fick covid.

Det var ett av skälen. Det andra att ingen av oss tre – mamma, Syrran eller jag, skulle ha klarat av en begravning. Pappa själv avskydde dem, och han hade inte velat att vi skulle vara ledsna, bryta ihop i små urlakade skrutt. Så vi valde att göra så här.

Sorgen är inte värre eller mindre för det, men vi undvek en total urladdning. Vi är alla fortfarande helt nöjda med det beslutet.

Men eftersom många vill ta ett sista farväl så har vi hela tiden planerat för en minnesstund när pandemin lättat och vaccineringarna kickat in.

Om två veckor är det dags.

Jag vågar inte riktigt tänka hela vägen för det kommer säkert bli tårar, och det är tårar lite oftare just nu. Det är fortfarande ofattbart.

Men, vi ska vara hemma hos syrran, i mamma och pappas hus som de bodde i i en herrans massa år. Syrran är ju en slowstarter med det mesta, det tar en evighetstid med vad hon än ska göra:)

Hon har haft möbler och kartonger i en salig röra för hon skulle ju renovera så ”ingen idé att göra nåt innan det.” 😂

I höstas fick hon äntligen tummen ur och har nu fixat alla rummen. Sist ut var det rum som ska vara kontor/pyssel-ish rum, som vi tapetserade. Men, det har fortfarande varit saker lite här och var. Som hon behövde hjälp med, dels för att bära upp på vinden, en stege och lucka i taket, och dels någon annans ögon, och mina briljanta kunskaper i att hantera en skruvdragare och borrmaskin 🙂

Så det har vi ägnat oss åt nu. Samtidigt som vi kollat på damerna som spelar fotboll i Os, de briljerar snyggt. Igår kollade vi på diskus. Herregud, vem har jag blivit ? Diskus??? Men det blev guld + silver till herrarna så det var ju kul.

Vi har släpat soffor mellan rummen då de skulle byta plats, satt upp tavlor, gardinstänger och gardiner, hyllor, fönsterbänkar i marmor, burit upp fem kubik kartonger på vinden, för syrran är precis som mamma och pappa, spar kartonger för att slå in paket i.

Själv ägnar jag hela året till att kasta kartonger för att sen möjligen ångra det lite i december när det är dags för stora paketinslagningen. Det BLIR så mkt snyggare att slå in en kartong men alltså … palla. 🙈

För den delen så spar syrran kartonger bara för att de är fina också. Ja, vi kan ha en del horder-gener i oss, ja:)

På vinden fastnar man alltid, för man hittar alltid något kul. Det är ju saker kvar där sen vi flyttade in 1976, och framåt:) Det mesta man kan tänka behöva finns där eller i garaget. Oordning till synes men med en minutiös ordning för den som lagt det där 🙂 Pappa kunde på allvar gå ut i garaget och plocka fram en grej ur gömmorna, fast arbetsbänken ser ut som om någon tömt alla lådor över den. I en stor hög 🙂

Igår letade vi efter tavlor, och hittade våra gamla med uppstoppade skalbaggar. 😬 Det var modernt med sånt förr;) Tror de flesta hade fjärilar men inte vi inte, nä vi har små torkade monster. De fick ligga kvar 🙂 men vi hittade en tavla som mamma efterlyst ett tag så den tog vi ner.

Nåväl. Vi har jobbat på bra och nu är det faktiskt mer eller mindre klart. Det kommer funka att öppna huset för en minnesstund utan att skämmas:)

Jag borde ju ägna massor av timmar åt mitt eget hus. Rensa och kasta, röja och fixa. Men det är roligare hos nån annan:) Enklare att ta beslut:)

Jag ska här hemma med, men har verkligen inte haft varken tid eller lust. Jag måste ha fler dagar på mig, när fokus kan ligga på det utan att ha massa annat hängande över mig. Det vore ju en sak om allt skulle kastas men så är det ju inte. Mycket handlar om att få ordning, var sak på sin plats.

När det är kalasväder ute så hittar man mig med barnen på en strand eller i husvagnen. Det är så få dagar på ett år som man kan njuta till fullo av vädret så de kastar jag inte bort på något som kan göras när som helst.

Trixie och Lovelia delar en stor gillestuga och där ska det göras saker. Bara det att det är ett projekt som kommer ta dagar, som kommer spilla över i alla andra rum för saker därifrån ska förvaras nån annanstans, en del kan kastas såklart, men mycket inte. Det kommer innebära att efter det måste jag ta klädkammaren, sen pannrummet och tvättstugan och garaget.

Det finns det inte tid till. Just nu:)

Snart. Eller Sen. Eller nåt 🙂

Nu ska jag tillbaka till syrran, vi ska på inköpsresa 🙂 Gardinstång som ska kompletteras bland annat och resten har jag glömt:)

Men hörrni! Jag hoppas solen skiner på er, här lyser den med sin frånvaro 😩

Så njut lite åt mig med! Jag ska göra ett tecknade serier- quiz nu, innan dagens shopping, och vi hörs snart igen 😘😘