Vilket strålande väder vi har! Kallt som satan men klarblå himmel och ljust och fint. Mig kvittar det ju om det är kallt för jag ligger ändå på soffan 🙂 men ljuset gör gott för själen.

Jag har mindre ont nu, vilket är skönt🙏🏻. Jag har ett strikt schema hur jag tar mina medikamenter, så smärtlindringen är optimal hela tiden, det gäller att hålla koncentrationen i blodet uppe. Natten till lördag tog jag en morfintablett, den första på hemmaplan. Inte för att jag hade ont just då men för att kanske kunna få sova ordentligt. Och för första gången sen operationen så sov jag ett par timmar:) Alltså SOV inte bara slumrade. Jag ska ta Alvedon kl 8.00 men vaknade nio, och hade inte så ont då heller. Fredags morse vaknade jag vid halv sex, somnade fyra kanske, och satt och pluggade från halv sju. Ni som känner mig ni vet exakt hur illa det är då 😂😂 Så att sova till nio var guld. Sen var jag bara vaken några timmar innan jag somnade om. Igår sov jag alltså mestadels🙈 Men tänker att jag ju varit vaken en stor del av veckans timmar så det jämnar ut sig;)

Jag vet att det är viktigt med återhämtning och jag vet att det är exakt det här jag behöver nu. Vila och lugn och ro. Jag kan ju inte direkt bli sjukskriven, jag blev erbjuden det, men uppgifterna i skolan måste göras någon gång för att få fulla kursresultat och att skjuta upp det är bara jobbigt. Samma med sociala medier, det är inget man sjukskriver sig från. Eller man kan såklart, men eftersom de är tätt sammanvävt med min vardag och mitt liv så skulle det inte funka för mig:)

Man får anpassa, justera och delegera och det är jag bra på:)

Delegera är en viktig del i uppfostran, det vet alla förnuftiga människor, för det är genom att få ta ansvar som barnen växer. Målet som förälder är ju att den dagen barnet flyttar hemifrån så ska de klara sig utmärkt på egen hand. I alla situationer, ekonomiska, vardagliga, relationsmässiga, osv. En del tycker det är helt galet att barnen krävs på ansvar, jag ser det ofta när det diskuteras stora familjer🤦‍♀️ Inget syskon ska agera som en förälder, det är helt klart, men att ett äldre syskon exempelvis förhör ett yngre på läxan – det är bara en winwin för båda. Här hemma hör jag ofta hur ungarna frågar om de ska förhöra varandra för de tycker det är roligt, och de lär sig massor själva på köpet:)

Idag ska jag köra en delegeringskurs på tvättmaskinen här uppe😂 Hur det ser ut nere i tvättstugan vet jag inte för jag har inte hoppat ner där, men tvättkorgarna svämmar över här uppe. Jordan städade deras rum i går och då hamnar alla kläder som inte ligger i skåp och lådor i tvätten. Dvs även en hel del rena kläder som de inte orkat lägga in i just skåp och lådor. Sjukt irriterande. Jag ska återigen ta den diskussionen men tänker att om han blir tvungen att tvätta själv så kommer det lösa sig av sig själv 😁

Att tvätta här uppe innebär ett extra moment, nämligen att sätta en tvättpåse som filter på utloppsslangen. Maskinen, en kombi tvätt/tork, har ingen luddlucka, utan sköljer med sig allt ludd ut i avloppet. Så då blir det stopp 😬 så dumt! Jag har alltså satt en finmaskig påse som fångar upp luddet som man sen får tömma och skölja ur. Annars är ju tvätta easypeasy:)

I går käkade vi sushi:)

Inte gott med rostad lök ovanpå men den gick att skarpa bort. Jag fattar inte grejen med just rostad lök? Inte gott! Barnen älskar det:)

Nu ska jag upp och hoppa lite, måste röra på mig mellan varven, även om det bara blir fram och tillbaka till toaletten. Det är svårt att stå stilla en längre stund på ett ben, och jag vågar inte riskera något så jag håller mig till det:)

Just att stå stilla och tvätta ansiktet exempelvis, eller borsta tänderna, det är vingligt och det gipsade benet åker ner ner ner ner… 😂

Ok, tillbaka om en stund!