Okategoriserade

Ute och flög 😂 och blombud ❤️

Idag var det ju ett underbart väder igen! Jag sover ute i vardagsrummet och drar inte ner några persienner, för jag har bara på ena fönstret 😉 och det är enklare att vakna när solen skiner 🙂

Men sen var jag bara vaken en stund innan jag blev toktrött igen. Jag fattar inte riktigt varför, jag tog morfinpiller i natt men effekten av det bör ha försvunnit. Men det var lika dagen innan så kanske 🤷🏼‍♀️

Iaf. Jag somnade, och drömde massa. Drömde att jag sov i en fåtölj vi hade förut, och hur den började gunga. Jag tyckte det var märkligt för det är ingen gungstol men den gungade mer och mer. När den gungade bak så mycket att det nästan var läskigt så lyftes jag upp. Som på en flygande matta, eller i en stor hand 😂 Jag flög på rygg till soffan och hovrade över den innan jag flög in i sovrummet och lades ner i sängen. Jamie var där och jag frågade honom om han såg det här? Flög jag? Han gapade förvånat och nickade, ja det gjorde jag. Jag for upp ur sängen och in i köket, som var ett sovrum med gräsliga tapeter i grönt, brunt och orangeblommigt😂 där Corrinda och Patricia var. De ryckte till när jag stampade med foten i golvet och hojtade : Jag FLÖG!

När jag skulle förklara hur så fattade de inte alls så då sträckte jag ut ena benet framför mig i luften och lutade mig bakåt. Ni som sett Matrix vet;) Kände hur luften bar och lyfte upp öven andra benet och flög runt en stund, liggandes på rygg, alltmedan de OMG! Wtf! Mamma?? och andra förvånade uttryck😂

Vaknade, och satt i fåtöljen framför soffan . Bara det att den fåtöljen nu står nere i tjejernas rum, och Corrinda möblerade ju om vardagsrummet. Men hon hade väl burit upp den då..🤷🏼‍♀️ Vafan?? Jag har flugit på riktigt! Helvete vad läskigt…!

Så vaknade jag igen. På riktigt den här gången, i soffan där jag somnade, med näsan in mot ryggdynorna. Jag var tvungen att se mig omkring innan jag var förvissad om att den där fåtöljen inte alls fanns där, och att möbleringen inte var tillbakaflyttad. Pust!! Men det tog en stund innan jag kunde skaka av mig känslan av att ha flugit, eller burits, högst oklart. 😂😅 Jag är inte helt säker på att jag INTE flög men Jamie satt i fåtöljen intill, min vanliga, och han sa att jag legat still 😂

Gosh! Jag kände redan igår att det var dags att komma igen, slut på att bara ligga stilla. Kroppen tar stryk, både lungorna och kondisen ogillar stillasittande, så jag hade tänkt ta en promenad. Nu blev det akut:)

Enough is enough, nu är det slutknarkat, och dags att börja träna igen 👌🏼

Med andra ord, det blev en promenad. Jamie hade lite ont i huvudet idag och Novalie hade lektioner på zoom så de kunde följa med.

Det var skönt ute, och det var väldigt skönt att röra på sig! Men man får för jäkla ont i händerna! Jag undrar alltid varför man aldrig får axillärkryckor i Sverige? Alltså sådana man har under armarna. Jag fick det när jag var liten, typ fyra år, men sen dess vanliga. Jag väger ju inte ett ton, men det känns som det när man har hela vikten på handflatan. Och handlederna är inte de mest stabila i världen. Än😜

Jag blev sjukt svettig av den korta rundan jag ofta går med Doris när det är snabbrastning som gäller. Den tar sju minuter, men idag säkert tjugosju. Det känns helt ok i övriga kroppen men händerna protesterar. Så därför har jag McGyvrat mig och lindat en gammal trasa runt, ovanpå skumgummit för att få lite vaddering, och sen fäste jag med resårband. Tejp blir kladdigt av värmen (handsvett 😜) i händerna och det är bland det äckligaste jag vet. Att vara kladdig och klibbig😆

Om det känns ok ska jag byta mot en mörk handduk, får väl offra nån, så det inte ser så sunkigt ut:) Fick massa tips på Instagram annars, men funkar detta så är det ju enkelt.

Det känns bättre! Inte lika svettigt och jag får ett bättre grepp. Ont gör det fortfarande men man vänjer sig. Jag insåg att jag, som liten, redan varit tillbaka i skolan vid det här laget, mest troligt hade jag hoppat långrep på rasten också😜det gjorde jag då🙈 Inte legat och sovit på en soffa. Så nu siktar jag på promenad och ta mig ner i källaren och duscha i morgon 👌🏼

Rätt vad det var ringde det på dörren och det kom ett blombud 🤗 Så fina!!

Med en superhärlig hårmask!!

När jag läste på kortet får jag lov att erkänna att det blev lite suddigt i ögonen, tårögd deluxe 🤗

Det är en härligt underbart samling människor som jag lärt känna via Friskis ❤️ och jag längtar tillbaka 🙂

Men jag lovade sjukgymnasten att inte träna innan jag fått ett gips jag kunde stödja på.

”Lite dumt om du kör ett tufft armpass och så orkar du inte hoppa därifrån på kryckorna”, sa han. Sant😅

Det är omgipsning på onsdag så får jag se hur det känns sen. Det blir många besök på sjukhuset nu. Jag ska tydligen på två på onsdag, dels till avdelningen och sen gipssalen. Sen nästa måndag ska Lovelia till ortoped för sina knän, tisdag ska jag ta stygnen och sen var det några veckor tills nästa. Om inget oförutsett inträffar ✊🏻

Jordan ska vaccineras nästa vecka ( inte på sjukhuset dock )och jag ska försöka boka tid för Lovelia med, men det är fan hopplöst när de är över 13. Jag funderar på att bara ta med henne och göra en fuling🤷🏼‍♀️ Det bökiga är att behöva anpassa efter en tredje part, nån som kan skjutsa. Alla ungar som har körkort jobbar på dagarna och syrran är tillbaka irl på sitt jobb tre dagar/v. Sen vill ju de andra träna så det gäller att försöka kolla allas aktiviteter 😂 går sådär 🙂

Nu ska jag borsta tänderna och sen sova! Utan morfin🙈

Vi hörs snart 🙂 Natti natti 😘

Kommentarer

  1. Sophie

    Min 16 åring går med kryckor och fick ont i händerna , vi lindade med lite olika innan vi hittade rätt mjukhet, men tipset är att fästa med dubbelhäftande tejp både i början och i slutet på det du lindar. Så slipper du kladdiga tejper, blir väldigt bra faktiskt.

  2. Annika

    Vilket fint träningsgäng!
    Jag bröt armbågen för drygt ett år sen, bågen – inte armen – och efter två operationer (den första gick fel och den andra tog 6,5 timmar istället för 2,5 som man trott…. nytt sjukhus med en bättre läkare) så fick jag äntligen komma hem.
    Morfintabletter med mig.
    ”Trappa ner med dom här nu” sa läkaren – jag tog EN när jag kom hem och slutade sen tvärt.
    Följde magkänslan.
    Och jag mådde icke dåligt av det.
    Det som är jobbigt nu är att jag inte kan sätta upp håret i en tofs – jamen när det är lite skitigt sådär och man pallar inte tvätta det men måste åka och handla… – armen kommer inte bakom huvudet.
    Hälsningar en som knappt tar en värktablett, hahaha!
    Kram och krya på dig från en med en krokig arm, nedsatt funktion i handen (höger såklart – högerhänt som jag är) och en protes i armbågen men coola ärr. (Ja, allt kan alltid vara värre – måste se något positivt i allt.)
    Kram igen!
    PS. Och så det här med att strida för att få sin rätt när det gäller försäkringar – som om man inte har nog liksom. DS.

  3. Rille

    Visst blir man sjukt besviken när man har drömt att man kan flyga och sedan vaknar och inser att det var en dröm?
    Själv brukar jag ofta ha med kändisar i mina drömmar, i lite udda situationer. Jag har bl a spelat bangolf med Annie Lennox och varit på party med Daniel Defoe. Min pappa har också blivit påkörd av en långtradare körd av Orup…

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting