Jag är född och uppvuxen i Uppsala. På dåtiden hade vi kanske kallare, men det bekymrade ju inte ett barn. Nu, som vuxen, tycker jag det är högst obehagligt när temperaturen … hm nu ska vi se så det blir rätt;) – sjunker? Temperaturen sjunker till minus massor. Låter korrekt:)

Nu är det fjorton jäkla minusgrader ute här hos mig. Det är inget för er som bor på nordligare breddgrader, jag vet det, men å andra sidan är ni förberedda och redo. Det är ett återkommande fenomen:)

Jag går runt med lite lätt ångest när det är obehagligt kallt. Dels för att man ska frysa ihjäl rent allmänt, vilket vore tråkigt. Men också för att det ska hända något. Att värmemojängen lägger av😱 eller att det fryser sönder något någonstans. Jag var ute i garaget nyss, och var tvungen att städa lite. Fy fan vad det såg ut. Jag har inte varit där ute sen jag opererade foten men det har alla andra, kan man säga 🤦‍♀️ Det har ju skruvats isär en säng, Jordans gamla, som Janelle kunde tänka sig till Jack om ett tag, men för nu står den inte allt för bra där ute. Det har ställts tillbaka Halloweensaker, men inte där de ska vara på hyllan under taket, som jag inte når för jag vågar inte klättra, utan på golvet. Det ligger pant från en armé i femtielva olika påsar, på lika många ställen, och sen är det säckar med saker jag inte alls vet vad det är. Någons. Kanske, eller så ska det kastas. I don´t know🥵

Det var skridskor överallt, en här och en där;) både med skena och med hjul, och skor. Skor skor skor. Om man bara kollade garaget skulle man lätt tro att det var en familj med tusenfotingar som bor här😂 Alla har så förbannat mycket dojor! Och… ingen har någonsin några skor att ta på sig. Aldrig. Märkligt det där ändå;)

I alla fall, jag letade efter mina utebelysningar. Det är en snögubbe och en ren, ni vet, ganska stora. De har alltid stått i ett hörn i poolrummet förut, men inte nu, för det hörnet är upptaget av ett kylskåp. Men var är de då? Jag tycker att jag borde se dem, för de är ju stora och bör inte ligga i en låda för jag har inga så stora. Men de syns inte till? Jag börjar tvivla på mina egna ögon, och får lov att skicka ut ungarna för att kolla. Kan muta med att den som hittar får en chokladkaka 😉 Jag har också ett antal stora stjärnor, som ska hänga i poolrummet, även de puts väck borta. Så märkligt. Jag vet ju att jag har ställt dem på ett bra ställe. Men frågan är bara hur bra det egentligen var;) Nu när jag skriver så kommer jag på att jag faktiskt kanske vet var iaf stjärnorna är, men inte figurerna. Ska kolla sen. Men jag är ju hur det än är inte det minsta sugen på att halta runt och försöka sätta upp eländet, med alla sladdar och skarvdosor och skit. Kanske om det blir varmare ute:)

Jag gillar snön däremot. Det lyser upp fint och är ju otroligt vackert. Min bil står som en igloo det gillar jag inte. Jag har heller inga vinterdäck på den så riktigt hur planeringen var där vet jag inte. Men tänker att det blir bra ändå till slut. Jag har en liten plan, som jag inte delgett Corrinda än, men som hon nog kommer få köpa vare sig hon vill eller inte. Det är att byta bil med henne. Hon kör pappas nu, ett tag till sen måste den nog säljas, men det är en automat och det bör jag klara av snart tycker jag. Jag tror iofs att det inte är så stor skillnad på min manuella heller, jag klarar det nog. Snart, för jag känner ju själv att jag inte har riktig koll på finliret i foten. Haha, nu lät det som att jag faktiskt HAFT ett finlir i den, men så är det absolut inte. Den har alltid varit mer som ett bihang som inte kunnat gasa/bromsa genom att höja och sänka foten. Nej, jag lyfter hela benet. Det lär jag fortsätta med så varför jag egentligen är lite rädd för att testa är nog faktiskt allra mest för att jag är rädd att inte kunna längre. Varför jag nu inte skulle kunna det? Men ni vet hur man får för sig saker.

Det är hur som helst inte aktuellt just nu, eftersom mina vintersulor inte är här än. Jag laddar mentalt.🤗

Jag är sjukt glad över att jag fått den här operationen, och även om det inte blir bättre än exakt vad det är i denna stund, så är det bättre än förr. Det har ju varit en lång resa, som började med att ortopeden sa JA vi gör så här, och det var sex år sen eller så. Sen fick jag vänta, och fick plötsligt ett återbudstid, den 18 december. Det kände jag inte att jag kunde, och med facit i handen var det klokt. Sen drog det ut på tiden, och så ville de ha en ny röntgen ifall nåt hänt…ja, varför inte? Har det inte hänt ett skit på 35-40 år så KAN det ju hända något på ett? Helt logiskt. Men, sen tog det några år, och när jag sen åter sökte så fick jag träffa en kvinnlig läkare. Som sa NEJ, det kommer inte bli bra, det är inte värt det, foten är för dålig, risken är att det blir sämre. I mitt stilla sinne tänkte jag att det går inte, den kan inte bli sämre, om den inte trillar av vill säga;) Hon konsulterade sin överläkare, även det en kvinna, och även hon sa nej. Modstulen gick jag hem, men tänkte att de vet nog bäst. Jag får leva vidare så här. Halta, och få ont av ortosen, eller snubbla.

Så kom jag till plastikkirurgen. Jag ville ha en vad, de sa nej. Hänvisade till att de bara gjorde saker som bröstrekonstruktioner. Jag protesterade och kom med argumentet att det ändå är väldigt sällan en kvinna lallar runt barbröstad men väldigt ofta som en kvinna(jag då) vill vara barbent. Typ hela sommaren. Det köpte de och bad om en second opinion på KS, som sa Ja, men kör, vi har sett fina resultat på det. Plastikkirurgen jag träffade, ringde och sa att hans kollega blivit nyfiken på fallet och nu ville se vad han kunde göra. Han var sugen på att dels fetttransplantera men även flytta senan för bättre effekt. Bättre livskvalitet. Och det gjorde han. Samma operation som ortopederna sagt nej till. Och som sagt, hittills är det bättre. Även om det såklart är en lång väg kvar innan jag är fullt återställd. Det är stelt och svullet och lite obalans och allt sånt där som kommer sig av att man öppnar och flyttar runt saker där inne:)

Ni noterade säkert att jag skrev att de som sa nej var kvinnor, och de som sa ja var män. Jag skrev det såklart av en anledning, och det är att från mitt perspektiv är det sjukt stor skillnad på manliga och kvinnliga läkare. De män jag träffat, och kom ihåg att jag varit i sjukvårdens klor sen jag var en liten skit, har varit pådrivande, pushande och peppande. Kvinnorna har inte velat chansa utan kört på säkra kort. Männen har varit mer benägna att se möjligheterna medan kvinnorna sett problemen, som eventuellt kan komma. Det här är MIN upplevelse, och andra kan garanterat ha andra, tvärtom. Jag är inte heller anti-kvinnliga läkare, utan går gärna till sådana, för det är ofta mest bekvämt rent psykiskt:) Men föredrar alltid en man. Som helst inte får vara snygg, lukta gott och vara trevlig för då blir jag nervös😂 Haha.

Ok, jag är tacksam över att äntligen fått hjälp 🙏

Jag vet inte varför jag började skriva om det, för jag vet att det var något helt annat jag tänkte på:;) Jaja. I alla fall, jag har ett kalenderljus på bordet.

Jag hittade inte en enda ljusstake som var fin, vilket är mycket konstigt för jag hittade alla jag har;) Men det var nog för att jag så gärna ville få en ursäkt att använda den här ⬆️ som jag fått i en goodiebag för många år sen. Den har stått i sin kartong i bokhyllan och väntat troget. Nu skruvade jag ihop den, och Corrinda satte dit min fina vätte. Visst blev det fint?🤗 Snögloben kommer från Dinseystore, köpt 2009 som synes, och snögubbarna fick jag i födelsedagspresent förra året. De är så himla gulliga:) Rusta, som har massa fina även i år.

Jaha, och vet ni då? Jag ska in med typ 15000 ord till i morgon och jag har skrivit exakt detta:

Carola Wetterholm

Essäanalys

Japp! Så jag tror att jag ska sätta fart nu! Jag har i alla fall läst det jag ska och ska ”bara” analysera sönder det. Jag vet exakt vad det är som fått mig att tappa tråden, det är mina kursares fel;) Flera av dem är konstant flera dagar, ibland veckor, sena med sina uppgifter. Jag som hatar att missa deadlines dras med i den dåliga strömmen;) Haha, nä, men jo faktiskt så är det lite så. Men, förhoppningsvis så hinner jag klart:) Börjar NU😂😂

Vi hörs snart 🙂