Jag loggade precis in på universitets portal för att se om vår feedback på essäerna kommit. Och det hade det, och jag är alldeles stum av stolthet. Min handledare är alltid positiv och konkret och jag högaktar hans åsikter, och så är han rolig också, på det där underfundiga viset. Love it:)

Feedbacken jag fick var så fin. ”Det är roligt att läsa dina essäer.” För mig är det något av det finaste beröm jag kan få. Att han också sa att jag skriver övertygande i en engelsk essätradition, gör mig stolt:) och allt annat fint♥

Nu är jag taggad på att skriva nästa:D

Det är lite intressant ändå, från att verkligen inte fatta vad en essä är, till att tydligen behärska den konsten finfint:)

Dagen idag var annars en rätt ordinär dag, jag har inte gjort några stordåd. Jag satt länge och funderade över vilken mobil jag skulle ha, och om jag verkligen ville lägga ut de shitloads av stålars den kostar… för att sen slå till:) Så nu är det en på väg hem. En blå Iphone 13 pro max, för det fanns ingen rosa. Å andra sidan har jag haft en rosa i flera år nu utan att se den, eftersom jag har plånboksskal, och lär väl fortsätta med det;)så färgen spelar ju ingen roll alls.

Känns kul och lite vemodigt, för jag älskar ju min mobil jag har, en sjua plus. Men den har dåligt batteri, och den börjar lagga i lite av allt, och den tar inte de bilder jag vill. Eftersom jag ändå jobbar med min mobil så kom jag till sist fram till att jag behöver en vass. jag skulle ju knappast sitta med en ovässad trubbig blyertspennstump om jag skrev för hand;) och rita bilder för hand, hehe. Det vore lite kul iofs, få kunde ni få gissa på vad det var, lite som Pictionary:):):) Lovar att det skulle vara helt omöjligt för är det något jag är riktigt dålig på så är det att teckna:/

Så, ny mobil check, nu är det ny dator på listan. Tur att man är gjord av pengar;) Eller snarare så hoppas jag datorn håller ett tag till:D

Vi åkte och tränade, idag en ny variant av plaza. En övning, en minut, en minuts vila, och sen sex gånger på varje övning. Totalt fyra övingar. Så fyra gånger sex minuter blir det väl? Typ 24 minuters arbete. Förvisso lika många minuters vila….hm, nu låter det ju inte så jobbigt;)

Men, jag var helt slut. HELT slut. Övning tre var marklyft och efter tre minuter började det snurra i huvudet. Efter fjärde gången fick jag stå länge dubbelvikt och försöka flåsandas i mig syre, och femte och sjätte gången var på ren vilja. Sista övningen var uppkliv på box med sandsäck över axlarna, och det gick hyfsat, men sen … när vi var klara och hade plockat undan, då jäklar snurrade det så jag fick sätta mig på golvet. Det här händer ibland, nästan enbart i just den delen av gymmet också, det är varmt och taskigt med syre, och efter min lilla covidinfektion i januari så är det som att det är svårare att syresätta blodet. Just nu känns jag inte att det är något att oroa sig över, för jag känner ju att jag anstränger mig över min kapacitet just nu, eftersom kondisen är sämre än sämst. Det blir bra efter lite vatten:) Och det är inte som att jag skulle stupa om jag gick, det bara känns så. Tror jag:)

Det var ett jäkligt kul pass i alla fall!

Hemma sen var det stök och bök överallt, och vet ni vad jag gjorde? Inte ett jäkla skit:) Jag lagade mat, (värmde korvgrytan från igår och vispade ihop nytt mos, avancerat) och sen plockade jag undan det allra värsta, sen struntade jag i det. Jag tar det i morgon. Jag hade verkligen varken ork eller lust idag, men det kanske jag har i morgon 🙂

Det gör lite ont i armen också efter TBE-sprutan igår, känns ungefär som efter covidsprutan, så det är ju en aning synd om mig;)

.

Jag borde verkligen ta en städdag, men jag har ingen lust. Jag har ett helt hus fullt av ungar som är mer än tillräckligt stora att själva göra det, men de beter sig som om de vore treåringar hela bunten. Eller vänta… de gjorde mer som treåringar än nu, i vissa fall;) Jag är en aning orättvis, för de gör massor, men väldigt stötvis. Ibland kommer man ut till en som står ock gnider så köket är strålade blankt, men sen kan det gå ett bra tag innan de känner för det igen. Ett återkommande uttryck är att de tycker det är så tråkigt att städa för det blir lika stökigt igen efter tre minuter. Eh ja. Och? Det vore ju en sak om den som uttryckte det alltid var en pedant men riktigt så är det inte. De är bara, precis som jag, selektiva;)

Det roliga är också att Patricia som flyttat hemifrån och bor ensam, likafullt har disk i diskhon och tvätt på golvet;) för den där ”Någon Annan” följer med var man än flyttar, det är ett som är säkert.

Jaha, morgondagen då? Vad bjuder den på?

Absolut viktigast är Sveriges vinna eller försvinna-match mot Tjeckien. Fotboll, thats right. Vi skulle se den ute på lokal, men sen bestämde sig killarna för att åka och se den irl. Vi ses ju hela tiden, syrran och jag så då bokade vi av bordet och ser den hemma i stället. Kanske med beer and burgers, och som minst popcorn och vin med fruktsoda…. alltså, rödvin, eller vitt vin med för den delen, med fruktsoda…! det är ju så gott! Jag tycker om vin, jättemycket, och ser det som en helt annan sak än med läskeblask i, det blir en drink. Och drinkar kan vara det godaste som finns 🙂

Förlorar Sverge är det godnatt och sorg resten av torsdagen. Vinner vi är vi vidare:)

Jag ska också köra förnedringsträning. Ni vet den där man ska böja och vrida kroppen i olika vinklar och positioner som är helt omöjliga att göra efter att man fyllt två år;) Jag känner mig som en jäkligt klumpig treåring, som liksom inte har ordning på sina armar och ben än. Det är oerhört förnedrande, och vansinnigt roligt:)

Sen ska vi äta våfflor! Det är tydligen våffeldagen på fredag, men som alla vet så kan vi inte byta ut det vi äter då, om det inte är jul, påsk eller möjligen midsommar;) så då blir det i morgon. Jag gillar våfflor, även om det inte direkt är nån vettig mat. Men gott. Våfflor och bärs, eller vin, något säger mig att jag hoppar över min veckovägning på fredag morgon:D

För ja, jag använder mig av våg, och ja jag väger mig ett par gånger i veckan. Varför det? Jo, för att se så att jag inte drar iväg i kilon. De där fula rackarna smyger sig på så obemärkt och är sen ett helvete att få bort. Genom att väga mig regelbundet blir det ingen stress heller, paniken över vad den ska visa behöver aldrig komma, för jag vet på ett ungefär vad jag väger. Jag håller inte på att räkna hekton och gram, men börjar det läggas på kilo så drar jag i handbromsen. Det är inte nyttigt med övervikt och jag känner direkt hur måendet blir sämre. Andra känner på annat vis och det får stå för dem, men JAG väljer att ha koll. För att kunna agera innan det blir jättejobbigt. Jag har gått upp ett par kilo efter operationen och sen rehab plus covid, och de känns, främst att magen liksom tar i när man ska vika sig dubbel, som att knyta skorna exempelvis;) De har jag inte gått ner än, jag har haft skitsvårt att bryta de dåliga vanorna. ViktVäktarna hjälper till, och det går framåt.

Jag är inte på något vis strikt, utan, som ni vet så är det shitloads av öl, semlor och annat:) Det går framåt, men två steg fram ett bak.

Jaha, och nu ska jag sova:)

Vi hörs snart igen 🙂 natti natti !