I torsdags så var det då äntligen dags, två år försenat pga pandemin – Bryan Adams! För två år sen skulle han spela på jag tror det var en lördag, och typ tisdagen innan stängde vi ner. Det var på det berömda håret, så att säga.

Men nu så!

Corrinda bestämde sig dagen innan för att åka med, och hon och jag möttes upp på tågstationen i Uppsala. Vi missade precis pendeln vid fyra för att det är massa vägarbeten och trafik ö v e r a l l t. Hon parkerade i garaget och så tog vi nästa:) Klev av i Solna där syrran jobbar så hämtade hon upp oss för vidare transport till Globen. Som jag vet heter Avicii Arena nu för tiden med orka:D GPS sa att det skulle ta 39 minuter att köra den 1,6 km långa sträckan, 47 minuter att cykla… Say no more.

Man kan säga att GPS ljög😅 Det tog över en timme, och är det något som stressar mig så är det bilköer. Oavsett om jag har bråttom eller all tid i världen så blir jag så förbannat stressad🥵 Det kryper i mig, och jag blir irriterad och även om jag försöker andas och skit i det så stressar det. Tur att det är syrran som kör. Lite hipp som happ dock, men det redde ut sig till sist;)

Vi kom fram och parkerade och utfodrade Corrinda innan vi gick in. Eftersom en kompis till mig säger att om man inte köpt en konserttischa så har man inte varit på konserten 😜så börjar jag alltid med att köpa en tröja:) Sen gick vi ner på innerplan för får jag bestämma så är det ståplats som gäller, mycket mer känsla att vara mitt i smeten:) och jag ser till att vara den som beställer biljetterna så jag får ju min vilja fram;)

Det var mycket folk och fyllde på hela tiden, förväntansfulla och glada:) Vi var inget undantag:)

Varmt! Så jackan knöts runt midjan direkt, modelejon som man är;)

Så började det. Och om jag bäst ska beskriva en Bryan Adams konsert så är det hjärtevärmande. Han är totalt chosefri och bjuder på skratt och härligt snack som man förstår precis allt av. Jämfört med exempelvis Robbie Williams, som jag också gillar, rotvälska-engelska som är svår att höra, så är det här som att nån pratar svenska, Nemo problemos.

Han är mån om sin publik, och har noll divafasoner. Han spelar sina gigantiska hits, som alla begär, som Heaven, Everything I do I do it for you, Summer of 69, men även nya låtar som man älskar direkt. Hans nya album som släpptes nyss, So happy it hurts, är suveränt. Bakgrunden av scenen var också helt makalös, här under ⬇️åkte man längs vägen som är bakom honom och jag svär – jag blev en aning åksjuk:)

Det går att lysa upp en arena även utan tändare, dessutom slipper man bränna sig på tummen:)

Heaven, inleddes med massiv allsång och en Bryan som bara njöt:) Flera gånger bad han om att ljusen skulle tändas så han kunde se publiken, och interagerade med oss på ett otroligt personligt vis.

Han bad om att vi skulle utmana honom och ge honom låtar som han glömt bort:) Att han ens hörde vad folk sa är en bedrift, jag hörde inte ett dugg. Slutade med Reckless, och ett par till. Han frågade om en killes namn och hörde inte, försökte med diverse Asse, Arse som blev asshole och så garvade han och bad om ursäkt. Samma kille fick sen komma upp på scenen och sjunga tillsammans med honom, och gjorde det jättefint. Han slutade med att fråga hur hans namn uttalades och jag tror killen hette Axel:)

Han fotade och spelade in till sin Instagram 🙂

Och ja, det är svårt att inte gå ifrån en sån här konsert utan att vara lycklig in i märgen, och hes:)

Corrinda älskade det, och jag är så glad att hon valde att haka på, och jag kommer gå nästa gång han dyker upp igen. Det är ren och skär glädje:D Bryan Adams är så extremt skillad, superkompetent som musiker och artist, han har skrivit så mycket filmmusik, vi fick höra minst tre: Robin Hood, Tre musketörerna, Spirit. Han kommer med ny musik samtidigt som han med varm glädje spelar sina gamla hits. Han hade till och med en önskestund:D

Jag gillar ju att gå på konserter och bestämde mig för flera år sen att jag skulle gå på allt jag kunde. Vare sig jag gillar det eller inte, för oavsett så är det en upplevelse. Jag är ju rätt mycket allätare när det kommer till musik. Det är få genrer jag ogillar, förutom viss jazz, som stressar mig nästan lika mycket som bilköer;) Men en konsert är i princip alltid trevlig.

Sådana här konserter sitter och värmer inombords länge ❤️

När det var slut, så var Corrinda akut sugen på öl, så det skaffade hon sig:)

Jag fick köra hem bilen från stan sen:D

Vi hade till och med varit supersmarta när vi valde parkering i garaget och tagit en där vi enkelt kunde köra ut ur rutan och direkt ut. Även om det stoppade upp en stund så har jag varit med om mycket värre. En gång satt vi till exempel i över fyra timmar på en parkering vid Eskilstuna travbana, ingen kom någonstans. Det var sådär halvkul;)

Syrran tog oss snyggt ut ur Stockholm och hela vägen hem, släppte av oss i centralgaraget där vi tog min bil hem, och sen var det slut på den dagen. En sådär härlig dag man stoppar in i ett särskilt minnesfack, ett med ett hjärta på:D

Nu får man återgå till att lyssna i lurar på Bryan Adams, något jag ofta gör. Om jag sätter på Spotify och väljer honom och att det ska spelas slumpmässiga låtar så kommer många franska versioner upp. Först gången jag hörde det blev jag paff, sen insåg jag att han ju är dubbelspråkig, så kanadensare han är:) Det är väldigt vackert att höra hans låtar på franska som är ett så fint språk. Hans röst är ju bara bäst, exakt så som jag älskar det, raspigt hest med en enorm styrka som kan vara precis lika klockren som hes. Och … han låter exakt likadant live som på inspelat material. Och nej, det är inte singback 😂 Dessutom är ljudet top notch!

En makalös man, myt och legend som jag älskat sen dåtiden, och garanterat kommer älska för evigt ❤️

Antar att några av er såg honom också? Antingen i Stockholm eller Malmö? Visst håller ni med?

Vi hörs snart, ha det underbart 🙂