Idag var det dags för naprapatbesök tre, och jag kom in och tyckte att jag var hyfsat sval och fräsch ändå. Det var ordentligt varmt ute, och i stadsmiljö står det ju gärna still. Jag hann hela vägen in på behandlingsrummet innan stora lökkvarnen drog igång. Jesus vad ångande svettigt klibbig jag var. Stackars Luciano:)

Han undrade om vi skulle kika lite på min ländrygg idag, efter att haft fokus på nacke/axlar. Han tänkte oavsett sätta nålar i axlarna så det behövde jag inte ge avkall på:) Jag har ju haft ont på vänster sida ländryggen i give or take ett år… Förra våren körde vi styrkelyft regelbundet, och där nånstans så lyfta jag väl lite dåligt. Ett år sen alltså. Jag tänker alltid att det går att vila sig i form. Vila och rörelse löser det mesta och får man ont får man backa lite på det man gör och börja om. Det har väl gått sådär, kan man säga;)

När jag bokade första tiden hos honom hade jag svinont i ryggen, men det räckte att bara boka för att det skulle bli bättre 😂 Men det vill inte släppa. Nu knycklade han ihop mig på britsen och knäckte loss nåt där bak. Han konstaterade att jag var väldigt rörlig i ländryggen, det är ord jag aldrig någonsin trott någon skulle säga om mig:) Jag är inte en rörlig och vig person. Han skrattade och sa att bara för att jag var rörlig just där innebar det ju inte per automatik att jag var det överlag. Aha. Okey då;) Sen masserade och klämde han, tog i ordentligt så det känns bra, och frågade om jag pallade en nål i ryggen. Jadå, jag gillar akupunktur:) det är något jag tror på. Så det blev en nål där och sen i nacken /axlarna och det gjorde jäkligt ont idag. Jag vet inte men tror det kan bero på migränen i måndags, tycker alltid att det blir extra stelt och ömt i nacken då. Sen klart, och tillbaka om fyra veckor.

Jag känner ju skillnad i ryggen, redan🙌 Han sa nåt om diskbråck men det glömde jag lyssna på, tänker att han nog sa att det inte var det:) Men han sa också att det var en rejäl låsning. Ja, det kan vara dumt att gå länge med ont… ok:)

Hem igen och vänta på att plastikkirurgen skulle ringa. Jag hade ju verkligen inga förhoppningar, men blev ändå besviken över att han nog inte ens researchat. Han sa liksom samma saker som sist. Jag har däremot gjort det och gav honom massa fakta och visade på de låga komplikationerna och goda resultaten. Men han tror inte på det. Det respekterar jag, men håller inte med. Jag är inte blind när jag tänker utan tvärtom väldigt nyanserad. Jag kan se det från alla håll, men jag kan verkligen inte förstå hans aversion mot det. Han tror inte det kommer bli bra, det kommer inte bli så som jag önskar…hur nu han kan veta det;) och han pratar om komplikationer som inte är vanliga. Till sist sa jag att jag ju faktiskt fått en second opinion från KS för länge sen där de tyckte det var fullt görbart, och det slutade med att han skriver en remiss för just det – en second opinion. Eller vad det nu kan bli när de redan gjort det. Jag antar att beskedet denna gång är nej, eftersom hans åsikt kommer lysa igenom. Blä. Men då går jag väl vidare. Jag behöver få vända på varenda sten för det här är viktigt för mig. Jag tror han blev lite trött på mig, men det kan jag inte ta hänsyn till, jag bad om ursäkt men jag har all rätt till detta. Jag har fått ett muntligt löfte flera gånger under min uppväxt att de ska fixa även utseendet. Det är bara synd att det inte är på pränt.

Jaja, fortsättning följer.

Sen åkte jag och tränade …. Jag tror att naprapaten inte gillar det men det var rörelseträning så jag godkände det för mig själv:) Efter den körde vi och hämtade paket, sen hämtade vi syrrans trädgårdsavfall och körde till tippen och sen handlade vi till lördagens konfirmation. Jag vill att vi ska kunna sitta ute i poolrummet men vädret säger annat. Men Vi får se:) Jag måste försöka städa inne i morgon, när jag nu ska hinna det? Ska ju förbereda maten och även försöka hitta kläder till killarna som duger…finns risk för att jag får åka och köpa nytt. Men jag ska också på Jamies skolas kulturdag. Det var ett tag sen, pandemin ställde till det, men nu är det på det igen. Jag hoppas en av mina kyrkiskompisar är där, då blir det kul. Annars känner jag nog typ ingen:)

Men det är i morgon det, nu ska jag sova! Natti natti 🙂