Idag, äntligen så kom dagen då vi körde vagnen till campingen:)

Hallefuckinglujah 🙌

Efter att ha varit på fest igår så var det upp och försöka tänka till vad som skulle med. Inte det enklaste;) Jimpa, mamma och syrran skulle med och fixa, och Jimpa kom först så vi hann både packa in det som skulle med, byta en lampa, och dra ut vagnen på gatan och koppla på den. Sen kom mamma och syrran:) Bara att kliva in och köra iväg. Syrran blir åksjuk om hon inte kör, så hon fick sitta vid spakarna. Det passar mig utmärkt, jag älskar att få vara bisittare i bilen:)

Jag älskar den här lilla rackaren, mer och mer för varje gång jag ser den, fast den har ungefär tusen fel och brister så är det ändå en personlig en. Den är bucklig i bak efter ex antal påbackningar, och skrapad på sidan av nåt, och det är stenskott över hela fronten, men vafan 🤗

Vi körde dit utan några problem, men väl på plats började det jävlas. Typ allt. Först och främst hade jag ju en aning(ganska mycket) ågren över att blivit utskälld för att vara sen, så det var på lite skakiga ben jag gick in i repan, för att få mina nycklar. Den unga tjejen där upplyste mig om att det inte var nödvändigt med mitt namn för det fanns bara en säsongsplats kvar, och det var min, men utan något surt, bara konstaterande:) Hon var supergullig.

Vi körde in, och jag tyckte att precis ALLA stirrade surt, men det var säkert (?) inte så. Jag hejade och log extra glatt åt mina grannar, och så klev vi ur för att Jimpa skulle backa till. 😜 Det är väl själva fan att man ska behöva en personlig backare med sig;) Nu fick påskjutsbromsen fnatt, den är trasig sen evigheter, alltså sen 80-talet, och man måste manuellt koppla ifrån den med hjälp av ett snöre eller stropp eller något som håller bort den. Det har funkar fint i alla år, men idag vägrade den. Bromsen slog i direkt. Vi försökte några gånger men bestämde oss för att koppla loss och dra den, det brukar funka det med. Men..

De har dränerat… och om jag fattat det hela rätt så gräver man då ett dike och sen fyller man det med grus. Det är bra för det blir jäkligt sankt när det regnar mycket. Mindre bra att det var PRECIS där ena däcket skulle köra. Vad tror ni händer? Höger däck gräver ner sig till jordens mittpunkt och vagnen sitter f a s t. Fanns inte en susning att vi skulle få upp det utan bilen. Men plötsligt så kommer en man springande.

”Vänta jag ska hjälpa er!!” Så viftade han till ett gäng som satt en vagn bort. ”Kom och hjälp vi behöver mer muskler!”

Och så kom det två män till, och med förenade krafter så rullade vi upp vagnen ur hålet och på plats. 🙌

Jag tackade tusen gånger om och sa att det var ju ruskigt pinsamt att vara sist, och inte ha plockat ur sina saker ur Kultrycket och dessutom köra fast. Och så säger den ena killen: ”Men inte gör väl det nåt? Spelar väl ingen roll att dina grejor stod där, vi flyttade in dem i hörnet bara, stör inte mig”🤷‍♀️

Och den andra sa: ”XXX ville att vi skulle ställa ut dem här, men det kan man ju inte göra, då blir det ju förstört, så himla onödigt! Spelar väl ingen roll. Man kommer väl när man kan.” 🤷‍♀️

Så alltså var det XXX-damen som ganska ensam tyckte det var förkastligt av mig… Jag säger då det. Men mitt humör höjdes rejält och jag kanske blir kvar några år:)

Jag passade på att fråga om de visste vem som hade nyckeln till Kultrycket( huset där man får förvara sakerna under vintern) och vips hade en av killarna öppnat upp det:) Killar ändå va:)

Så började vi. Jimpa sågade ner massor av den skitjobbiga roshäcken som avgränsar plasterna, han hade med sig en rejäl häcksax så det tog fem minuter och blev så bra. Syrran och jag med assistans av mamma satte upp förtältet. Att dra fast det på vagnen tar två minuter nu. Med det gamla så slet vi i 20, kanske 30 minuter, så det är värt varenda krona med det nya. Sen är det ju så att det gamla hade vi satt upp massor av gånger, mamma ännu fler, så där visste jag var jag skulle skruva, spänna eller släppa efter för att få det perfekt. Nu är det ganska många hjärnsläpp. Det hamnade en aning snett, och det skevade lite här och sen där, och sen var det för högt, för lågt, för rynkigt och för spänt. Till sist var det bra. Jag och Jimpa stod instängda på insidan och syrran och mamma på utsidan, och vi höll på att svettas ihjäl. Jag krävde en vätskepaus, och vi satte oss och hällde upp kaffe. Vad händer då?

Jo, då började det blåsa från ingenstans, och tältet som inte var förankrat i backen tog ju vind såklart. Fan. Ni som varit med länge kommer kanske ihåg en gång för många år sen, första gången vi skulle campa. Då när jag hade en äkta hälft;) Vi satte upp tältet, men utan att förankra i marken och sen ropade Helen att kaffet var klart. Vi rusade dit samtidigt som det började småregna lite. Skönt att ta rast precis nu, tyckte vi och satt där i godan ro. Då började det blåsa, först lite, sen lite mer, sen ännu mer och sen var det plötsligt orkanvindar och åska och det var bara att kasta sig ut, in i vårt tält och seriöst nu – hänga sig i det för att förhindra det från att vränga sig över taket på vagnen….! Herrgud så det blåste. Jag har nog aldrig i hela mitt liv hamrat i pinnarna i backen så fort. Äkta maken höll sen i en av pinnarna i taket, samma som jag också höll i, när blixten slog ner i närheten. Vi båda fick en rejäl stöt och släppte taget. Vem av oss tror ni var mest pipig? Som bad den andra om att ta pulsen för det ”kändes så konstigt, borde hen åka till akuten kanske? Hjärtat kanska stannar!! Att vi båda höll i samma pinne och fick samma mängd stöt i oss… nja… ingen fråga om hur den andra mådde direkt. Jisses vilken pipsill😂

Men en sån sak glömmer man inte och nu var det rus in för att slå fast pinnarna. Då avtog blåsten direkt. 🤷‍♀️

Återgå till kaffet och få i sig lite socker och kalorier i form av bullar och morotskaka, och sen orkade man fortsätta. Nu var det annexets tur. Ingen av oss har ens sett ett sånt i verkligheten, så det blev till att vända sig till expertisen, nämligen Youtube. Första var på danska, och jag och Jimpa fattade inte ett skit. Tänkte att jag får byta, men syrran och mamma protesterade : ”Han pratar ju svenska.”

Knappast, men syrran jobbar på SAS med nära kontakt med både danska och norska kollegor, och pappa jobbade också där i alla år, med många danska kollegor som var hemma hos oss ofta. För mamma och syrran är det välbekant men jag och Jimpa stod som fån. Det slutade med att syrran fick kolla och instruera oss:)

Det tog lite tid och det blev inte perfekt men det står där nu!

Det är något mindre än jag trott, men ändå inte. Jag tror vi kommer få rum med två madrasser där, eller en stor, inte bestämt mig än. Fattar inte helt hur man gör med sidan på tältet bara. Om nån vet så hojta! Jag tror att man ska ha en speciell bit där, alltså in mot stora förtältet, eller kan man ha den vanliga sidan? Jag kanske kan fråga på Isabellas hemsida också? Måste man köpa en speciell så tror jag att jag bara sätter vanliga långa gardiner i mellan, för det är ju inte som att det är ljudisolerat oavsett. Privacy noll i husvagn, nämligen så det spelar ju verkligen ingen roll. Men det är skönt att ha något slags insynsskydd och även lite för ljusets skull.

Jag glömde ta bild inifrån men oj vilket utrymme det blev plötsligt! Värsta balsalen:) Jag borde köpt nytt tält och annex redan 2013, helt klart.

Jimpa och syrran var och hämtade grejor en sväng i Kultrycket och varv två skulle jag med för det var saker som inte var mina som hamnat i mitt hörn. Massor av saker som säkerligen kommer irritera XXX-damen;) Det är sen gammalt att man åker kärra om man har en kärra. Alltså…jag åker kärra och nån annan, i det här fallet, Jimpa, får dra:)

Han körde mycket bättre än syrran, klagade inte alls över att det var tungt och att jag skulle kliva av;) 😇

Syrran hittade mina solcellslampor och pimpade med dem. Gräset ska klippas men det får bli en annan dag.

Sen jävlades elen. Eller kanske mer så kan jag inte för mitt liv komma på hur jag brukar koppla. Det måste fattas en grendosa, men jag kan inte påminna mig att jag kastat nån, och alla sladdar låg i en låda. Det blev till att tänka om och kanske blev det bättre, jag vet inte. Batteriet ville inte funka hemma när jag provade i morse men väl här så bytte jag plats på krokodilklamrarna och vips så funkade det. 🙏

Nu ska jag och Jimpa hit igen för att lägga golv i annexet och då passar jag på att ta med massa saker som ska hit, som sängkläder och kläder som tar en evig plats i bilen annars. Jag kommer knappast hinna hit med ungarna innan midsommar och veckan efter har Jamie och Trixie tandläkartider som inte kan bokas om, hon ska sätta in tandställning i underkäken, och Jamies är ombokat säkert fem gånger redan. Plus att det är massa annat. Men sen så.

Det är bara att hålla tummarna nu för att tältet sitter uppe som det ska, så att inget vatten samlas på taket, för med det här har jag inte riktig koll på var och hur och varför, som jag hade på det gamla.

Men, Pärlan är på plats! Äntligen 🙂

När vi packade ihop oss för att åka hem så gick först Jimpa på toa, och sen vi tjejer. Syrran började sprinta mot vattnet: ”Jag ska bara känna på vattnet!” Och då skenade jag givetvis efter:) Så där kom vi älgandes i 280 knop (nåja) mot stranden där det satt ett gäng.

”Herregud vad spännande det här ska bli, vad är det ni springer för??” Hojtade en av tjejerna och trodde att vi skulle kasta oss i med kläderna på och vara först, eller springa förbi och jaga efter något annat. Vi gjorde dem besvikna när vi bara skulle känna på vattnet:) De hade badat flera gånger så badbart var det:) Vi hade med oss badkläder, alltså syrran och jag då, Mamma och Jimpa badar inte innan det är 30 grader i plurret;) men det blev så sent och vi ville hem så vi struntade i det. Ångrar mig lite nu men det får bli nästa gång.

Så blev det, vi gick på toa och sen packade vi in oss i bilen och körde hem. Stannade på McD för att käka en väldigt sen lunch/middag, klockan var halv nio eller så, och jäklar vad hungrig jag var! Tror vi alla var utsvultna för det tog inte lång tid innan allt var slut. Även om jag blev akut tvärmätt när jag hade en bit kvar:) Väl hemma sen tog krafterna slut, och efter en lång varm dusch så hamnade jag i fåtöljen och där kommer jag sitta en stund till. Klockan är över midnatt men det får vara så, jag ska se en film och sen blir det sovdags!

Vi hörs snart igen!Natti natti 🙂