I går var det den 12 juli. Förutom att två vänner fyller år, så var det även dagen då man får antagningsbeskedet från universitetet. En dag jag både fasat och fruktat sen i april när jag skickade in ansökningarna. Det är sjukt jobbigt att inte veta om man kommer in eller ej!

Jag har ju pluggat i flera år nu, allt inom kreativt skrivande och litteratur. När jag kom in på mina första kurser var jag helt överlycklig för let´s face it, jag trodde aldrig att jag skulle plugga på universitetsnivå. Jag trodde det skulle vara supersvårt och var rejält nervös inför skolstarten. Men, det är så kul! Svårt också mellan varven, speciellt när det ska skrivas på akademiskt sätt, det är absolut inte min grej:) Eller läsas akademiska texter, det är så tråkigt att jag somnar med boken i pannan;)

Jag har alltid vetat att jag kan skriva, och jag har alltid älskat det. Nu vet jag att jag faktiskt är universitetsbra också. Det är stort:) Jag har lärt mig så mycket och utvecklats så jäkla mycket. Det kanske inte märks här, för jag använder ju fortfarande massa smileys och det går inte att göra indrag och sånt.😜 Men, jag har valt att hålla bloggen så, för jag tycker om det. Det är otvunget och kommer från hjärtat. Ofta läser jag inte igenom det utan postar bara, till skillnad från det skönlitterära som får tusentals genomläsningar. (Märks dessvärre ofta att autokorrect inte är min vän…)

Nåväl! Jag har läst Kreativt skrivande 1-4, där tre är kandidat- och fyra magisteruppsatser. Sen har jag läst på andra universitet också, men de här, plus Skriva för barn 1+2, Skriva fantasy och Kritik och Essäistik, plus två sommarkurser, är på Linnéuniversitetet. Jag älskar det, jag älskar skolan, upplägget och lärarna. Jag vill helst alltid få gå en kurs här! Jag ångrar lite att jag läst två kurser åt gången, för annars hade jag haft många år framför mig, men nu börjar de ta slut. Det suger. De kanske kan fixa några till:D

Förra året kom jag inte in på masterkursen, KS5. Vår lärare sa till oss på KS4 att det är kul att så många söker vidare, vi var många som hängde ihop 1-4, men det finns så få platser på femman. Han betonade noga att det inte var på grund av att vi inte höll måttet som vi inte kom med, utan att det berodde på att alla var så bra, och platserna få, konkurrensen blev enorm. Sök igen! Var hans råd. Jag siktar på en masterexamen så småningom, det är målet, och har så varit sen jag insåg hur kul det är, så jag sökte såklart. Men utan större hopp om att komma med.

Man ska skicka in textprov, en skönlitterär text på 20 sidor och en essä på tio, tror jag det var. Eftersom jag förra året skickade in en del av mitt arbete jag gjort under året, och en essä jag kortat ner, så tänkte jag inte alls återanvända det. Givetvis drabbas jag av skrivtorka när det gäller något så viktigt, men visste att jag hade en påbörjad historia i datorn. Leta reda på den, läsa igenom, ändra, rätta, ta ut tjugo sidor. Läsa igenom igen och igen, för att till sist vara nöjd. Essän, där hade vi en avslutande essä i kursen jag gick i våras, som visade sig vara precis så lång som den skulle, och jag skrev den som arbetsprov, och återanvände den i kursen. Jo, det är ok:) Jag skrev faktiskt en essä till men gillade den inte så den åkte i soporna. Essä har vuxit till att bli en favorit, från att inte fatta ens vad det är så älskar jag formen😍

Jag våndades inför mina arbetsprov och skickade till sist in dem. Och sen dess har jag varit nervös:D Det gick bra maj och juni men när jag fick mail att man skulle kolla igenom sina ansökningar en sista gång och jag då såg att den kurs jag satt som nummer två, blivit struken, då jäklar blev jag deppig. Jag visste ju att jag inte skulle komma in på KS5, men den jag valde i andra hand har jag tackat nej till två gånger och nu ströks den pga få sökande… vafan. Den skulle jag ju kommit in på till 100%. Jag hade en annan kurs som trea, men på heltid och jag var inte säker på att jag ville det. Jag har läst heltid så länge att förra året när jag enbart läste halvtid var som balsam för själen. Det har varit för mycket de senaste åren rent privat, det vet ni, och jag var tvungen att dra i handbromsen. På fjärde plats hade jag ett program, som jag är så sugen på, inom hälsa. Det är ju mitt fokus som jag satte på paus för att uppfylla drömmen om skrivandet. Men även det är på heltid. Och innebär veckor i Luleå…

Nej, jag vill ha min master i kreativt skrivande. Så är det. Och för att få den måste jag gå KS5. Och lite annat:;D

Igår var det 12/7. Dagen innan var full av nervositet. Jag visste att jag inte skulle komma in, och försökte hitta på strategier för att inte bli besviken. Jag funderade över de andra kurserna och hur jag skulle göra, men eftersom jag inte visste om eller vilka jag kom in på, så var det ju lönlöst. Jag försökte ta ut besvikelsen i förväg, för att slippa den där tunga jobbiga känslan. Det funkade så klart inte. Jag bad små böner och lovade saker om jag kom in:D Haha, jodå, i nöden vänder man sig till allt och alla😅den där stackars guden där uppe får bara mina böner när det kniper.

Jag var och tränade och det var skönt att tänka på något annat, men sen var det det är med att somna. Att veta att på morgonen skulle jag få svaret. Kanske kunde vi stanna för evigt på elfte juli?? Ja det vore bra, av många anledningar, jag älskar ju sommaren och vädret var bra.

Läste länge och somnade och sov. Märkligt nog. När jag vaknade, så tänkte jag först inte kolla. Tänkte gå upp och käka frukost, dricka kaffe och stålsätta mig. Men fingrarna gjorde som de ville och tryckte fram Antagning.se. Ibland är det kö in, och jag förväntade mig ändå att det skulle strula, alla ska ju kolla samtidigt. Men jag kom in på min sida direkt. Såg att det var klart och att jag hade fyra meddelanden. Såg Kreativt skrivande 5, men inte vad det stod – Antagen i grönt eller Struken i rött?

Ett djupt andetag och sen kisade jag och scrollade ner, tänkte att jag kunde stanna om det såg rött ut. Intalade mig själv att INTE bli besviken. Inte bli besviken, det blir bra ändå. Inte bli besvik…

Va?

Jag är ANTAGEN!? Jag är med, jag är med! Jag är antagen:)

Jag tog mig igenom nålsögat, eller, och det spelar ingen roll – så var det få sökande, jag vet inte och jag bryr mig inte:) Jag är antagen 🤗

Ni vet när man blir sådär förvånad och glad, så hela kroppen skakar? Exakt så. Tog lång stund innan jag kunde scrolla ner, och konstatera att jag var antagen till två kurser till:D Två kurser som verkar superkul och superbra, men som jag inte kommer gå nu. Jag ska lägga mitt fokus på den här kursen, mitt skönlitterära skrivande och såklart på bloggen och instagram.

Det ska bli så kul! Jag älskar som sagt allt med skolan och lärarna, och ser fram emot det så mycket. Det är så berikande att ha möjligheten att plugga på äldre dagar, och att få lära sig nya saker hela tiden. Att det bara är härliga människor som kommer bli mina kursare förutsätter jag, och då kommer jag också få läsa deras fantastiska alster. Oh det är så kul! Att jag också tydligen behöver deadlines för att skapa är inte heller att sticka under stol med, jag skriver som bäst under lite press och stress.

Men förstår ni vad lycklig jag är!? Jag ska få fortsätta med något av det roligaste jag gjort i mitt liv🤗

Jag är antagen på Kreativt skrivande 5! Jag🤗. Ni vet, niobarnsmorsan som dömts ut som en loser av folk med universitetspoäng;) Glöm det, jag är bara en annan sort. Jag kan inte räkna matte för fem öre, men jag kan skriva så folk gråter och skrattar, och det är något jag är otroligt stolt över:)

Avslutningsvis då, till de som tycker jag borde göra något annat:

Jag gör som jag vill. Jag gör det som passar mig, och jag gör det som gör mig lycklig. Gör det ni med.

Och till alla er andra, som stöttat och peppat och finns med mig här:

Jag är så tacksam över er❤️ Varenda en. Tack för att ni finns här:)

Nu ska jag fortsätta fira, har redan druckit öl, och sett Thor: Love and Thunder på bio i går kväll, och nu blir det mera kaffe och sen träning! Och solen skiner ☀️

Ha det gott, ses snart!

Och sa jag att jag var ANTAGEN?? 😜