Sellman säger allt. Det är så här man skulle spendera sina dagar. I en varm famn, med nån som kliar en bakom öronen 🙂 Förresten, jag gillar inte att bli kliad bakom öronen men ni fattar. Sellman har fattat galoppen:)

Jag fick göra en utryckning på förmiddagen. En unge som behövde byta kläder, en som behövde skjuts till jobbet. Den första hade tydligen överlevnad eller likande på schemat för klassen skulle ut i skogen, (stadskogen😎) och slå upp vindskydd samt koka vatten till choklad på stormkök. I hällregn. Inte ens de elever som klätt sig efter väder var torra, och så har det fortsatt till och från under dagen. Jag gillar inte riktigt när det veäker ner regn, mycket på kort tid är aldrig bra.

Genomvåt var förnamnet på henne, så det var bara att hämta upp på skolan. Den andra tog vi på vägen👌🏼

Sen har jag jobbat, med en katt i knät:)

Igår påbörjade jag mitt masterprojekt ”på riktigt”, efter att ha funderat runt det några dagar. Jag velade så länge men landade till sist i att ta med huvudpersonen från min ”gamla” text. Därmed utesluter jag också att det blir nån slags övernaturliga inslag, vilket är bra. Det kommer bli en spänningshistoria, med en sadistisk mördare 😎 Jag skrev fem sidor rakt av, och det är allra svårast att börja tycker jag, så det känns som det kommer rulla på. Mellan varven blir det stopp såklart men förhoppningvis inte så länge.

Min gamla huvudperson kommer få en sidekick i form av en ny karaktär och honom ska jag nu lära känna så jag vet hur han fungerar och agerar. Jag har förlagt historian på hemmaplan, så Uppsala får en seriemördare. Normalt brukar jag aldrig skriva om miljöer jag känner till, utan de hamnar alltid på okänd mark, gärna i okända land. En jäkla massa googlande 😆 Samtidigt är det enkelt att beskriva något som inte finns i verkligheten, jämfört med något som existerar. Kanske speciellt att beskriva min egen hemstad, som jag känner på ett sätt men som andra har en annan syn på. Det blir nog kul, men svårt. Det känns onekligen sjukt märkligt att låta ett lik hittas på Ica maxi parkeringen 😂😳

Va?? Näää, där handlar ju jag!? Jag vet exakt vart det är!! Vad obehagligt! Va? Jaha.. var det jag som hittade på det själv…. Aha men ok då😂

Igår tränade jag, ledaren lät oss köra dropset. Tror inte jag gjort det förr, jag har i alla fall inte haft den här träningsvärken förr 😂 My sweet lord så mina armar värker, och är helt matta. Jag var inte helt säker på hur jag skulle kunna köra hem efteråt, och idag är jag glad att jag jobbar på en laptop för att skriva med armarna ”lösa” i luften vore omöjligt. Jag stöttar dem i fåtöljens armstöd;)

Ska snart iväg för ett nytt pass, lite rörlighet blir fint nu.

Sen blir det skrivpass ikväll efter det, och sovdags blir beroende på hur bra det flyter på. I natt var klockan plötsligt tre 🙈

Nu välte Doris min studiolampa så glödlampan gick åt skogen 😆Fan också. Måste ta reda på den! Sopa glasskärvor är aldrig kul.

Vi hörs snart !!