Jag skrev om hormoner och PMS. Såklart fattar jag att den som är undantaget som bekräftar regeln reagerar när jag generaliserar. Jag är själv relativt ofta den som är undantaget ju:) Men jag blir ändå lika förvånad varje gång som någon blir upprörd🤷‍♀️

Om man konstant skulle rada upp undantagen så skulle alla texter bli extremt jobbiga att läsa. Lite som en bipacksedel på medicin;)

Gäller inte den som lider av diabetes, benskörhet, lättkränkthet, IBS, huvudvärk, godhet, restless legs, PMS, kronisk dumhet, epilepsi, lathet, ADHD, depression, medmänsklighet. Iaktta försiktighet vid läsandet om du har några av följande symptom: hosta, illamående, självförakt, elakhet, snuva. Allvarliga men sällsynta biverkningar av att läsa denna text kan vara: döden. Vanliga biverkningar är: irritation, grinighet, sura uppstötningar, illamående, skratt, positiva känslor såväl som negativa, humörsvängningar och tårar.

När jag läser allmänna saker, som alltså inte är direkt riktade till mig, så tar jag inte åt mig. Jag har diverse skavanker och problem men inte bryr jag mig om en generell text om något. Jag kan lakoniskt konstatera att ”jaja, eller hur🤷‍♀️” och rycka på axlarna. Det måste vara jobbigt att bli ledsen, stött eller vad man nu blir, av generellt riktade texter?

Sen har vi de här som måste säga att jag är dum. Det blir på lite olika vis men följer ändå samma mall. Jag har bloggat i 16 år och det finns inte mycket jag inte upplevt under den tiden. Förr blev jag ledsen, på riktigt ledsen. Det blir jag inte idag, men eftersom jag inte är mer än människa så blir jag irriterad på vissa saker. Eller personer. Som enbart är ute efter att trycka till. Sällan kanske över VAD de säger, men Att de gör det 😬 Det känns så jäkla omodernt på nåt vis, lite som telefonförsäljare 😉 Att sitta och hacka på nån bakom en skärm, det är bara töntigt. Lite så här. Den här signaturen kanske inte menar att vara gnällig men efter ett par stycken i samma stil så känns det så.

Men jag är inte heller den som är den:) Jag kollade såklart upp. Även om jag först förklarat att jag inte är en faktabok utan mer av en krönikör som presenterar personliga åsikter. Jag utger mig inte för att stötta mig mot doktorsavhandlingar, statistik eller studier. Jag tycker och tänker bara, vilket jag försöker tydliggöra. Det är alltså mina åsikter eller tankar som syns här. En personlig blogg betyder liksom det:D

Ibland har jag faktakollat och då hänvisar jag till källan. Men oftast tycker jag bara saker.

I texten om PMS så fetstilade jag meningen ”De allra flesta skulle kunna bita ihop, suck it up och inte förpesta tillvaron för omgivningen.”

De allra flesta alltså. På samma sätt som de allra flesta inte är kriminella, eller bara äter rosa saker, eller tycker om när det rinner in vatten under kragen när det regnar 😉 Och efter en googling så visar det sig ju att ”de allra flesta” skulle kunna det🙃

Jag har ALL, och jag vill verkligen upprepa och förtydliga, ALL förståelse för de 3-5% som på allvar lider. Jag fattar också att det kan vara skitjobbigt att ha ”vanlig” PMS. Det är inte min poäng. Det jag menar är att man inte behöver vara en surkärring som skyller allt på det. Är man tjurig så är man, det är ju jag med mellan varven. Men att förpesta alla andras dag för det, det är inte ok. Man får bete sig, helt enkelt. Man får skärpa sig för det faller inom ens egna ansvar. Ni vet det där som nästintill är utrotat idag😅 Eget ansvar. Det är ju så mycket enklare att skylla på allt och alla andra.

Att må dåligt är jobbigt, vad det än beror på. Tro inte att jag mår som en prinsessa varenda dag, för jag har också dagar, veckor, månader som suger fett. Som är nattsvarta. Som tar hårt på mig. Men det får räcka där, jag vill inte att alla andra ska deppa ihop på grund av mig och mitt dåliga mående. Så bland andra, även familjen, så skärper jag mig. Och bieffekten av det är att oftast spiller det över på mig själv, jag blir lite mindre sur och gnällig när jag fake it til you make it.

För det är ju så det funkar. Det smittar, glädje smittar och även surhet. Måste jag hänvisa till nån specifik studie eller räcker det med att säga att det ju är så, att om man låtsas vara glad så blir man lite gladare:D?

Givetvis försvinner ju inte problemet för att man drar på smilbanden, men att vara glad främjar det mesta i kroppen positivt. Det skadar hur som helst aldrig att försöka vara glad:)

Bit ihop. Då kan man ju tycka att det suger att vi kvinnor ska bita ihop för att det är ju bara kvinnor som lider av PMS och mest av hormoner för den delen. Ja. Det är ju orättvist. Men kan vi göra något åt det? Nä. Att vara kvinna innebär andra saker än att vara man🤷‍♀️ På gott och ont.

Jag menar med det inte att vi inte ska forska och försöka hitta vettiga vägar för att må bra alla dagar i månaden, för det ska vi såklart. Forskning är viktigt. Och det är viktigt att få prata om allt, även PMS. Man måste lyfta upp saker för att de ska kunna förändras. Men man måste inte gnälla och förpesta andras tillvaro😅 Inte skylla på det: ”Förlåt, jag betedde mig som en gris och var elak och sårade dig med flit, men jag hade PMS…” Som att det ska vara okey att vara en taskmört då. Nope det är aldrig ok att vara taskig. De allra flesta kan bita ihop, suck it up och bete sig;)

Nu ska jag ta ut mina rågsiktskakor ur ugnen!

Kom nu ihåg att det här är en generalisering. 🤷‍♀️😅 Undantag som bekräftar regeln finns såklart. Det finns säkert män med PMS och det finns garanterat någon som bli kränkt. Men det är inte riktat till DIG, utan till en allmän massa:)