I går skulle jag till Karolinska sjukhuset för att göra en grej. Jag återkommer om det. Jag skulle vara där 9.30 och sist jag var där så kunde jag åka dit med syrran, som ju jobbar i Solna. I går hade hon semester, så jag bestämde mig för att ta pendeltåg. Det är en kvarts promenad från stationen till KS ungefär. Jag bestämde mig för att det tåg som gick från Uppsala 7.56 skulle bli perfekt, då var jag framme 8.49 och skulle ha 40 minuter på mig att gå, och leta lite efter vart jag skulle. Kvällen innan kollade jag, eftersom det tydligen smygstrejkas lite bland tågpersonalen, det sjukskrivs hej vilt och med tanke på att det inte är pandemi nu så är det väl lite tveksamt… Men massor av avgångar är inställda. Jag kollade och det stod inget om att den var inställd så jag siktade på det. Bussen hemifrån skulle då gå 7.17.

Urk, jag lämnar ju sällan huset så tidigt normalt, även om jag är vaken, men jaja. Inga problem. Jag är snabb på morgnarna och ställde klockan på halv sju, vaknade till vid sex, men låg kvar och halvsov. Sen, när jag väl kom på att kolla trafikläget så var klockan 6.40 och jag hade precis klivit upp. Visade sig att min avgång så-jävla-klart var inställd. Den efter skulle landa i Solna 9.20, alltså bara tio minuter min undersökning, vilket inte går. Tänkte att jag får ta bilen, fan. Men kollade om jag kunde hinna med ett tidigare tåg. Ja, om jag var på busshållplatsen hemma om tio minuter.

Helvete! Blev lite brådis där, bussen gick 6.51 och jag klev ut genom min dörr 6.50, barnen säger att det tar några minuter för den att komma till vår hållplats, så jag hade gott hopp:) Satte av i galopp och sprang på, det var kallt ute och även om det gick fint att springa så skar det rejält i lungorna. Kom ner till hållplatsen 53. Ingen buss hade kört om mig, så den borde komma. Men nej…. 56 hade den inte kommit och en koll på appen sa att den avgått, och jag insåg att jag måste hem och väcka Robban som var tvungen att köra mig till stationen. Tåget gick 7.26 och jag skulle aldrig hinna leta parkering och ta mig till stationen. Fan också, gick snabbt hemåt och kom halvvägs, DÅ kom bussen. Men för fasens helvetes alla jävlar! Jag viftade uppgivet till den och sprang tillbaka, väl medveten om att jag inte skulle hinna, det stod ingen på hållplatsen. Men….! Det finns fina busschaufförer fortfarande, den unga tjejen stannade och släppte på mig❤️

Flåsande tackade jag tusen gånger om och fipplade sen med biljetten som jag inte hunnit köpa. Var andfådd ända tills jag kom ner på stan;) Jag brukar få tillbaka flåset snabbt efter att ha varit extremt andfådd men igår rosslade det järnet i lungor och luftrör, det sved och gjorde ont. Kall luft är ingen hit.

Klev på tåget i lugn och ro, köpte biljett och slog igång en ljudbok. En ny serie, nämligen True Blood, den om vampyrer 🙂 Såg första säsongen på tv för många år sen, fattade aldrig varför det var sånt liv om att Alexander Skarsgård var så snygg, tyckte mest han var äcklig;) Men boken är ok. Och Alex ÄR snygg, men läskig som vampyr.

Framme i Solna en timme innan jag skulle vara där, vilket ju var tur. Jag lyckades gå upp åt fel håll, så kom ut nånstans där jag inte visste vart jag skulle. Gick efter GPS som inte var på sitt bästa humör, jag är rätt säker på att jag gick väldigt väldigt mycket längre än nödvändigt. Den tog heller noll hänsyn till att de bygger, och till sist var jag stressad. Men då siktade jag de där skojiga husen.

Vet inte om jag tycker de är fula eller fina, de påminner om nåt Barbapa kunde gjort, eller ett bisamhälle kanske….? Men de ligger vid KS och jag navigerade efter dem:)

Kom fram tio minuter innan min tid, och hann knappt få ner rumpan på stolen innan jag fick komma in. Typiskt för jag hittade en så bra tidning som jag velat läsa lite:)

Undersökningen tog seriöst nu, en minut. EN. En minut. En enda:) Tack och hej, lika lång väg tillbaka:)

Så jag traskade på, struntade i GPS för nu hittade jag, så pass att jag tänkte jag går mellan de här husen…. Dåligt beslut, för då kom jag rakt in i bygget och fick gå runt, runt och tillbaka;)

Väl framme vid Odenplan så skulle jag fylla på min reskassa på mobilen, gjorde det med de förinställda 100kronorna. Men, eftersom det kostar 123 jävla spänn att åka, och jag hade 118😂 så var jag tvungen att fylla på igen, jag glömde kolla saldot innan annars hade jag ju kunnat öka på bara. Nu vägrade appen funka. Jaha. Men skit i det då, jag gick till luckan för att köpa en pappersbiljett.

Givetvis var tåget som gick tio minuter senare inställt, och hon kunde inte riktigt se när nästa gick, de ställdes in med kort varsel. Så, hon släppte in mig för att jag skulle kunna vänta där nere. Nästan en timme senare kom det ett tåg. Snark, vad trött man blir ändå. Fullt var det också, eftersom avgången innan var inställd. Jaja. Med en ljudbok i öronen går det ingen nöd på mig, så jag klagar inte:) Mer än på att det är fasen kallt på golvet i de där där tågen alltså! Jag var så kall om fötterna hela dagen sen.

Hemma fem timmar efter ett jag skenade ut genom dörren. Fem timmar för en minuts undersökning som mest troligt skulle kunnat göras på Akademiska sjukshuset, som det tar mig tio minuter att komma till 😂 Men nu kör vi Karolinska, och det är finfint:)

Haha, just ja. Eftersom jag inte hunnit äta frukost, och var rosslig och raspig efter min intervallsprint så klev jag in på ett Coop i Solna, köpte en banan och en dricka. Hann en bit iväg innan jag skulle öppna bananan och då är det en såndär som absolut inte går att skala. Träig och eländig, men jag kämpade envist på för då var jag ju akuthungrig. Fick till sist en halv decimeter banan fri från skal och tog en rejäl tugga. Och höll på att storkna, det var ju en träig, hård och sån som gör hela munnen torr som om man just fått sågspån i hela truten. Jag fick vackert spotta ut den på marken bakom en bil. Och jag spottar inte, absolut inte in public. Men var tvungen. Sur skickade jag resten av bananen i en soptunna, och var sen hungrig tills jag kom hem. Det var liksom helt i dagens anda;)

Hemma sen, så käkade jag såklart först, innan jag började städa. Det höll jag sen på med i några timmar, dammade, dammsög, torkade och plockade, allt med True blood i öronen. Kom sen på att jag inte handlat till kvällens taco, och när Corrinda kom hem så åkte vi tillsammans. Hon har köpt en bil:)

En jättefin gammal Seat, tror det är en 98, eller så. Givetvis var det Jimpa som hittade den och han har också bytt kamrem och vad det nu var som behövde fixas. Bilen har ägts av ett äldre par som de senaste åren kört 100 mil om året, resten av tiden har den bott i varmgarage:) Hon gav några tusenlappar för den, så det är ett klipp. Så välskött!

Åkte med henne till Ica, och där gäller det ju att andas i fyrkant. Paprikan kostar 99.90 kr kilot. Gurkan 28 kronor styck. En romansallad 30 kr. Tomaterna allt mellan 35-massor/kilot. Osten ska vi ju inte tala om, och ja, det är fan inte klokt. 100kronor kilot för paprika, jag har aldrig ens tänkt tanken. Jävla Putin. Jag känner väl att jag har en del att säga om vår nya regering också som sänker skatten för de med mest inkomst … osv men jag orkar inte. Jag röstade inte på något av de partierna och har all rätt att klaga;)

Sen hade jag hoppats på att kunna ta en tio minuters powernap på kökssoffan, men det gick inte för då blev det fullt hus, och alla samlades i köket. Jimpa, Patricia och sen syrran dök upp och sen var det snicksnack till midnatt. Då var jag så trött 🙂 Det är jag fortfarande, hela den här veckan har varit en tröttvecka och alla möjliga säger samma sak. Kanske är det årstiden, med ökade pollenhalter samtidigt som vinterns mörker och kyla hänger fast? Jag vet inte, men jag är trött som en gnu.

Och har träningsvärk på konstiga ställen efter ett rörlighetspass i torsdags:)

Nu ska jag skriva lite, tänker försöka komma vidare i mitt seriemördar-masterprojekt och sen var tanken en seg och lugn kväll. Det verkar inte bli riktigt så, utan jag behöver nog krypa ur långkalsongerna och sminka bort ringarna runt ögonen:) Det kan bli bra det med.

Morgondagen är en speciell dag. Det tar vi då:)

Nu ska jag skriva 🙂 Ha en fin lördag:)